Tjänsteskrivelse Datum 2011-01-24 Diarienummer Anders Dybjer, sjukhuschef Tfn 0340-48 1475 anders.dybjer@lthalland.se Regionstyrelsen Årsuppföljning - Sjukhuset i Varberg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2 a. Särskilda händelser under året 3 2. Uppföljning av mål kring det generella HSU-uppdraget 3 a. God hälsa 3 b. Nöjda och engagerade invånare 4 c. God vård 6 3. Stark ekonomi 7 a. Vårdproduktion 7 b. Ekonomi 9 4. Stolta och engagerade medarbetare 14 5. Uppföljning av genomförandeuppdrag enligt HSU 16 6. Framtiden 17 Bilagor Bilaga 1 Faktaruta Bilaga 2 Verksamhetsstatistik Bilaga 3 Kommentarer till verksamhetsstatistik Bilaga 4 Resultaträkning Bilaga 5 Balansräkning Bilaga 8 God vård Bilaga 11 Personal Bilaga 12 Tillgänglighet 1 (19)
1 Sammanfattning och analys Fokusområden under året har varit att klara landstingets mål för tillgänglighet med en god vårdkvalitet, att bryta den negativa kostnadsutvecklingen och skapa en ekonomi i balans. Resultatet för de här tre fokusområdena är mycket positivt, en stark förbättring av sjukhusets ekonomi, sjukhuset klarar i stort sett tillgänglighetsmålen och i öppna jämförelser ligger sjukvården i Halland bra till nationellt. Säker vård Den nationella mätningen av förekomst av vårdrelaterade infektioner hösten visade nationellt ett resultat 9,4 %. För Landstinget Halland visas det glädjande resultatet 6,6 % och för Sjukhuset i Varberg 6,9 %. Tillgänglighet Efter december månad får 89% av patienterna sitt nybesök inom 90 dagar. Motsvarande siffra för behandling är 96%. Det innebär att sjukhuset i stort sett klarar målet med att 90 procent av patienterna ska få vård inom vårdgarantin och bidrar till att Landstinget Halland får full utdelning av kömiljarden. Sjukhuset fick 11,4 mnkr i tillgänglighetsbonus för dessa goda resultat. Målet har klarats både med ökning av sjukhusets egen produktion och med köp från privata vårdgivare Vårdvolymer Totalt sett har sjukhuset i egen regi producerat vård något över uppdraget. Inom sluten vård har sjukhuset utfört mer vård än uppdraget i HSU, 2,3% över budget. Inom dagkirurgin har volymen ökat jämfört med förra året utfallet är i stort sett i nivå med budget et för cytostatikabehandlingar ligger betydligt över budget vilket föranledde att sjukhuset fick ytterligare 500 poäng i budget under. För att klara vårdgarantin har sjukhuset köpt vård av privata vårdgivare motsvarande 559 poäng i sluten vård och 64 poäng i dagkirurgi, till en kostnad av 21,8 mnkr. Medarbetare Sjukhuset gick in i med en ny organisation och ledningsstruktur vilket inneburit att många medarbetare fått nya chefer. Hela denna omstrukturerering av sjukhusets organisation har fungerat mycket bra. Ekonomi Ett stort antal åtgärder med syfte att nå en ekonomi i balans har genomförts från våren och framåt. Effekten av dessa åtgärder har lett fram till ett resultat på -38,6 mnkr. Jämför man det här resultatet med, och rensar för 2 (19)
omorganisationen som genomfördes 1/1, så är det en färbättring med 58 mnkr! En fantastisk prestation! 1.a Särskilda händelser under året innebar att sjukhuset gick in i en ny organisationsform med Verksamhetsområden och därmed en förändrad ledningsstruktur. Det har även genomförts en förändring så att paramedicin, röntgen, MTA och FoUU organisatererats som länsövergripande enheter underställda Länssjukhuset i Halmstad. Nya ledningsstaber för sjukhusets verksamhetsområden med chefer, vårdutvecklare, läkarchefer på kliniknivå mm har tillsatts under våren. Administrationen blev gemensam för LiH och SiV, stabsavdelningen slogs ihop till en gemensam enhet, medan ekonomi och personal fick övergripande chefer. Under året beslutades om en ny organisation, Hallands Sjukhus, där Handikapp-verksamheten, Kungsbacka närsjukhus, mödravårdscentralerna och ungdomsmottagningarna överfördes från Närsjukvården. Den nya organisationen har tre delar under en sjukhuschef, Hallands sjukhus i Halmstad, Varberg och Kungsbacka och en gemensam administration under Hallands sjukhus Halmstad. Året har också präglats av de stora ekonomiska utmaningarna sjukhuset hade vid årets ingång och de omfattande åtgärdsprogram beslutats om från våren fram till verksamhetsuppdragen för har inneburit mycket arbete att genomfföra och följa upp. Effekterna av detta arbete har varit strålande som beskrivs i ekonomiavsnittet, åtgärderna om förändrad schemaläggning på vårdavdelningarna har dock visat sig bli alltför stram, vilket ledde till att Kommunal anmälde ett arbetsmiljöärende att bemanningssituationen innebar att personalen haft för hög arbetsbelastning. Det har föranlett åtgärder och handlingsplaner för att korrigera detta problem. 2 Uppföljning av landstinget Hallands gemensamma mål 2.a God hälsa Sjukhuset bedriver hälsofrämjande arbete inom flera områden. Mammografiscreening i den omfattning och för de åldrar landstinget beslutat genomförs enligt plan och i den takt som screeningansvariga på LiH medger. Riskanalys och förebyggande behandling avseende benskörhet och benskörhetsbrott sker. Rådgivning avseende tobakens, alkoholens och andra drogers risker sker fortlöpande i mötet mellan vårdens medarbetare och patienter. Gentemot flertalet patientgrupper informeras om livsstilens betydelse för hälsa och välmående. 3 (19)
2.b Nöjda och engagerade invånare Nöjda patienter Nationell patientenkät genomförd av kundernas nöjdhet. Svarsfrekvens ligger på 60 % för öppenvård och 68% för slutenvård, vilket får anses vara en bra siffra. Resultaten visar att våra patienter överlag är nöjda/mycket nöjda med vård och behandling. Sjukhuset i Varberg har som mål att 90% av våra patienter ska var nöjda med bemötande och delaktighet. Den återkommande patientenkäten ger ett värde på en direkt fråga avseende bemötande på 92% och delaktighet 78%. Verksamhetsområdena med sina kliniker och enheter har fått sitt eget resultat att arbeta vidare med och ta fram handlingsplaner för att uppnå ett förbättrat resultat kommande år inom framförallt delaktighet. Tillgänglighetsmålet är att alla patienter ska behandlas eller få sitt nybesök inom 90 dagar. För att få del i den Nationella vård- och behandlingsgarantin kömiljarden var målet att minst 90 % av alla patienter i kö till besök eller behandling ska få vård inom 90 dagar. Landstinget Halland har bestämt att målet ska vara 100 % för år. Tillgänglighet har fortsatt ett idogt arbete pågått med att förbättra tillgängligheten och minska patientvald väntan till mottagningsbesök på kirurgi-, ortopedi-, medicinkliniken och kliniken för kvinnor och barns hälsa på Sjukhuset i Varberg. SiV klarar nu vårdgarantin för 89 % av nybesöken. Med en ökad medvetenhet och tydliga rutiner har resultat uppnåtts genom att använda vårdgarantiservice men även med ökad produktion av nybesök. För att klara 90 dagar till behandling har fördelning av operationsutrymme mellan klinikerna förändrats så att alla kliniker når målet till behandling inom 90 dagar. SiV klarar nu vårdgarantin för 96 % av behandlingar. Målen har nåtts under ett år då sjukhuset har genomgått en omorganisation och även haft brist på läkare. Som diagrammet nedan visar, har antalet patienter som väntat mer än 90 dagar till nybesök ökat från 86 patienter till 157 patienter från december till december. 89% av besöken sker inom 90 dagar. 4 (19)
Antal patienter som väntat >90 dagar till nybesök 180 160 157 140 120 100 80 86 60 40 20 0 År År Antal patienter som väntat mer än 90 dagar till behandling har minskat från 34 till 23 från december till december som framgår av nedanstående diagram. 96% av patienterna blir behandlade inom 90 dagar. Antal patienter väntar >90 dagar till behandling 40 35 34 30 25 23 20 15 10 5 0 År År Behandling inom 4 timmar på Akutmottagning För akutmottagningen i Varberg var den genomsnittliga handläggningstiden 2 tim 58 min under jan - dec. Målet att patienten ska vara behandlad inom 4 timmar uppfylls under jan - dec till 77 % se tabell 5 (19)
Patienter handlagda inom 4 tim Totalt & per klinik 90,00% 85,00% 80,00% %-andel 75,00% 70,00% 65,00% 60,00% 55,00% 50,00% jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 period feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 Kir Med Ort Totalt sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 2.c God vård Säker vård Säker vård är ett av sjukhusets viktigaste strategiska ledningsmål. Uppföljning sker av fallskador, avvikelserapporter, följsamhet till basala hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner. Sjukhusets integrerade ledningssystem för kvalitet, patientsäkerhet och informationssäkerhet bidrar till att säkra sjukhusets processer för att bland annat undvika vårdskador. Avvikelserapporteringen följs noggrant och redovisas speciellt i säkerhetsbokslutet. Statistiken används för att välja ut områden som behöver riktade insatser. Utbildningsinsatser och mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner sker regelbundet och är obligatoriska. Den nationella mätningen av förekomst av vårdrelaterade infektioner hösten visade nationellt ett resultat 9,4 %. För Landstinget Halland visas det glädjande resultatet 6,6 % och för Sjukhuset i Varberg 6,9 %. Förbrukning av handsprit följs kontinuerligt och har de senaste åren ökat markant från 4075 liter år 2007 till 5803 liter år. Smärtprojektet har avslutats och evidensbaserad smärtrutin är framtagen och implementering fortgår på vårdenheterna på SiV. Ett nutritionsprojekt är avslutat och rutiner är framtagna för att alla patienter ska få ett adekvat nutritionsomhändertagande på SiV. Implementering fortgår på vårdenheterna. 6 (19)
Fallprevention har sedan några år klara rutiner och uppföljningen visar att SiV har låga tal som håller över tid. Se tabell nedan. Antal fall per 1000 vårddagar Sjukhuset i Varberg 6,0 5,0 4,0 % 3,0 2,0 1,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Nationell mätning av trycksår sker i mars 2011 och därmed har utbildning förberetts under hösten. Under inrättades ett gemensamt läkemedelsförråd med en läkemedelsautomat Medimaten Tanken med Medimaten är att lagerhålla sjukhusets behov av sällan använda läkemedel. För sjukhuset som helhet innebär det en trygghet i att merparten av de läkemedel som kan behövas finns tillgängligt dygnet runt. Avsikten med förändringen har förutom den ökade tillgängligheten varit att skapa en bättre arbetsmiljö i avdelningsförråden och en ekonomisk besparing. För sjuksköterskorna som hanterar läkemedel innebär förändringarna att de har fått mer lättöverskådliga förråd vilket minskar risken för förväxlingar. Sjukhuset ligger i nationell (och internationell) framkant när det gäller fokus och insatser förknippade med området Säker vård. Det hindrar inte att vi fortfarande har en förbättringspotential för att reducera vårdskador och därmed minska lidande, förbättra arbetsmiljön och öka effektiviteten. 3 Stark ekonomi 3 a Vårdproduktion Sjukhuset har utfört mer vård i egen regi än förra året, mätt i viktade vårdtjänster en ökning med 1%. I relation till HSU är vårdvolymerna högre i 7 (19)
sluten vård och cytostatika och för DRG-ersatt öppenvård i princip i nivå med budget. Se nedanstående tabell. Sjukhuset i Varberg dec 2008 förändrin g antal % budget Budget diff antal diff % vårdgaranti service Antal vårdtillfällen 17 711 18 217 506 2,9% Antal vårddagar 79 714 82 666 2 952 3,7% Medelvårdtid 4,50 4,54 0,04 0,8% Antal DRG poäng 16 782 17 456 674 4,0% 17 105 351 2,1% 397 Case mix index 0,981 0,986 0,005 0,5% Ytterfallsdagar, fakt 3 541 3 641 100 2,8% Antal dagkir poäng 4 115 4 324 209 5,1% 5 175-851 -16,4% 151 Cytostatika beh 2 441 2 734 293 12,0% 2 700 34 1,3% Antal Läkarbesök 74 699 72 038-2 661-3,6% 67 550 4 488 6,6% Antal sjukv beh 1) 36 608 31 940-4 668-12,8% 30 100 1 840 1) ljusbeh överförd till Halmstad Slutenvård Sjukhuset producerade under året 17 607 DRG poäng, 404 poäng fler än. Därtill erbjöds vård inom ramen för vårdgaranti motsvarande 559 DRG poäng vilket ger totalt 18 166 DRG poäng, 5,6% över HSU uppdraget och totalt 1,7% mer än förra året. Ökningen är störst inom medicin, kirurgi och förlossning, medan ortopedi och gynekologi minskat. Dagkirurgi Inom dagkirurgin ökade volymen med 5,6% jämfört och utfallet är i stort sett i nivå med budget. För att klara vårdgarantin har sjukhuset köpt vård motsvarande 62 poäng och med dessa poäng inräknade är utförd volym 4% över HSU-uppdraget. Förlossningar Antalet förlossningar uppgick till 1 936 vilket är 30 fler än Andelen patienter från andra landsting ligger på strax under 20%. Diagrammet nedan visar antalet förlossningar från sjukhuset invigdes. 2 500 Ant förlossningar 1973- antal förlossningar R 10 år 2 000 1 500 1 000 500 0 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 8 (19) 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007
Läkarbesök Antal läkarbesök är stort sett lika många som året innan, 62 421 besök. Under har antalet patienter som sökt vård på akutmottagningen ökat med 1,5 %, till totalt 28 595 patienter. Under året har jourcentralen, som drevs av Närsjukvården, stängt. Den uppföljning som gjorts efter att jourcentralen stängt visar att patienternas sökmönster inte förändrats, sjukhuset tar hand om en del av de patienter som tidigare jourcentralen handlagt. Sjukvårdande behandlingar Antal sjukvårdande behandlingar uppgick till totalt 19 068 besök vilket är lägre jämfört med föregående år, men över budgeterad volym. Delvis påverkar överföringen av paramedicin till Halmstad dessa siffror. Cytostatika behandlingar Antalet cytostatikapoäng överstiger uppdraget enligt HSU med 742 poäng eler 34%. Sjukhuset fick ett extra anslag under året på 5 mnkr (502 p) med dessa inräknade hamnade sjukhuset ändå 240 p över budget (8%). Ekonomi Resultatet Sjukhuset i Varberg redovisar ett årsresultat på 38 Mnkr som innebär en negativ avvikelse mot budget på 3,2 %. Det är en förbättring av resultatet jämfört med 2008 på 38 Mnkr, jämfört med den organisation sjukhuset hade. Med utfallet rensat för den omorganisation som genomfördes inför (flytt av röntgen, paramedicin, FoUU och MTA) så är resultatförbättringen betydligt större, ca 59 Mnkr, se diagram nedan. et för visas i två linjer, den gamla organisationen streckad och års utfall rensad för orgaisationsförändring i rött. Det är alltså en mycket stark resultatutveckling mellan åren som verksamheterna genomfört! 9 (19)
Avvikelse mot budget - 0-20 000-40 000-60 000-80 000-100 000-120 000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Intäkter (utfall 1152 mnkr, budgetavvikelse +38 mnkr) Totalt sett uppvisar sjukhuset ett plus på 38 mnkr mot budget på intäktssidan. Större plusposter är tillgänglighetsbonus på 11,4 mnkr, ersättning för sluten vård (både egen regi och köpt vårdgaranti) 10 mnkr, cytostatikapoäng 5,8 mnkr och övriga intäkter5,9 mnkr. Kostnader 4 Personalkostnader ( utfall 523 mnkr, budgetavvikelse -14,2 mnkr) Utvecklingen av sjukhusets personalkostnader var hög fram till juni. Då började sjukhusets sparåtgärder få effekt på personalkostnaderna. Effekten håller i sig under hela och jämför man rullande 12 så är kostnadsminskningen 17 mnkr under året, till det kommer en lönerevision! Med löenervisionen inräknad har sjukhuset sänkt personalkostnaderna med över 5% under året. Ett strålande resultat! Se diagram. (I diagrammet ingår inte kostnader för chefsavveckling i december på 3,4 mnkr) Personalkostnader SiV, R12 545 000 540 000 535 000 530 000 525 000 520 000 515 000 Totalt 510 000 505 000 Dec Feb Apr Jun Aug Okt Dec Feb Apr Juni Aug Okt Dec 10 (19)
Budgetavvikelsen för personalkostnaderna uppgick till -14 mnkr. Timlön har ökat mellan åren då sommarvikarierna månadsanställdes och timanställdes. I övrigt förbättras alla kostnadsslag mellan åren! Jämförelsen är rensad för organsiationsförändringen som nämnts tidigare. Typ lön Diff utfall Diff budget Grundlön -302 938-297 684 5 254 4 978 Timlön -7 771-12 853-5 083-3 282 Jour -12 704-10 957 1 747-2 742 OB -18 882-17 723 1 159-1 044 Övertid -5 666-4 624 1 043-3 686 Semester -8 825-7 699 1 127-3 218 Sjukfrånv -5 035-5 018 17 281 Omställning -3 028-1 612 1 416-1 612 Soc avg -158 533-154 946 3 587-1 577 Konferens -2 968-2 152 816-2 152 Utbildning -8 376-5 531 2 844 1 679 Övrigt -5 464-2 422 3 043-2 005 Totalt -543 591-523 221 20 370-14 380 Uppdelat per kategori, så är det stora besparingar som genomförts mellan åren i alla kategorier, men främst inom läkargruppen. Tabellen nedan visar lönekostnader (konto 40-43). Kodningen har successivt blivit bättre, men det finns lite felaktigheter framförallt i kodning av chefer, läkare och sjuksköterskor hade till viss del kvar sina yrkeskategorier under och har kodats som chefer. Kategori Diff utfall % Läkare -111 833-107 189 4 645 95,8% Sjuksköterskor -137 927-136 538 1 390 99,0% Undersköterskor -73 347-70 812 2 536 96,5% Övriga -49 465-49 223 243 99,5% Totalt -372 573-363 761 8 813 97,6% 51-59 Materialkostnader (utfall 83 mnkr, budgetavvikelse -7 mnkr) Kostnaderna för material har minskat under. Det har flera orsaker, dels en allmän restriktivitet, bättre upphandlingar och färre protesoperationer. Ortopedtekniska hjälpmedel står för hälften av budgetunderskottet, 3,5 mnkr, och utfallet fortsätter att öka och är 1,3 mnkr högre än förra året. Diff utfall Diff budget Kto 51-59 -87 687-82 956 4 731-7 036 5 Läkemedel (utfall 52 mnkr, budgetavvikelse -1,3 mnkr) Budgetavvikelsen för läkemedel blev -1,3 mnkr. Utvecklingen under året har varit mycket positiv med sjunkande kostnader i stort sett hela året. Två faktorer har bidragit till denna utveckling, dels att verksamheterna arbetat med 11 (19)
att minska läkemedelskostnader på olika sätt och att landstinget fick en större rabatt än året innan vilket avpeglas i diagrammet nedan. 60 000 Läkemedelskostnader SiV, R12 58 000 56 000 54 000 52 000 50 000 48 000 46 000 Dec Feb Apr Jun Aug Okt Dec Feb Apr Juni Aug Okt Dec 6 Tjänster (utfall 155,7 mnkr, budgetavvikelse -6,8 mnkr) Tjänster, eller konto 6, är till övervägande del köp från Landstingsservice och Landstingsfastigheter (hyror). Sjukhuset fick rabatter från Landstingsservice på totalt 3,4 mnkr. Större avvikelser mot budget är köp av konsulter (VAS) -2,4 mnkr och tvättkostnaderna -3,4 mnkr. 7 Övriga kostnader och ersättningar (utfall 372,4 mnkr, budgetavvikelse -48,4 mnkr) Regionvårdskostnader För uppgick regionvårdskostnaderna till 142,5 mnkr med en budgetavvikelse på -5,3 mnkr. Vilket är något bättre än förra året då avvikelsen var 6,1 mnkr. et under året har varierat kraftigt och i december blev utfallet 4 mnkr över periodiserad budget. Övriga avgifter och ersättningar Här samlas en stor del av sjukhusets underskott, ersättning för vårdgaranti 21,8 mnkr. Sjukhuset hade en målsättning att klara en större andel vård i egen regi, men både ett ökat inflöde och brist på läkare, framför allt inom ortopedi, innebar att kostnaderna för vårdgaranti ökade kraftigt jämfört med, >8 mnkr. Övriga avgifter och ersättningar Landstingsinternt Kostnader för framförallt laboratorieundersökningar och röntgen totalt -22 mnkr mot budget, större avvikelse mot budget finns gentemot röntgen på 18 mnkr. Röntgen övergick från SiV till LiH vid årsskiftet och är en av orsakerna till att jämförelserna mellan åren påverkas. Avskrivningar Kostnaderna för avskrivningar på våra inventarier ökade med 3 mnkr jämfört med. Det är konsekvenser av hög investeringstakt som en följd av 12 (19)
ombyggnationer under de senaste åren. Budgetavvikelsen blev positiv, +4,1 mnkr, delvis beroende på att investeringarna kommit senare än planerat. 8 Finansiella kostnader ( 4,5 mnkr, budgetavvikelse +0,8 mnkr) Den positiva avvikelsen är en följd av att investeringarna under året kommit något senare än planerat. Åtgärder för ekonomi i balans Den samlade ekonomiska bilden för sjukhuset uppvisar ett fantastiskt resultat! Det är en konsekvens av en mängd åtgärder som genomförts med start våren och fortsatt under. Lägre kostnader på i stort sett allt som rör egen produktion jämfört med och en produktion som något överstiger. Se tabell nedan (rensad för organsiationsförändringen). Avvikelse mot budget Resultat -97 033-38 386 Vårdgaranti -13882-21753 Regionvård -6090-5348 Summa -19972-27101 Egen produktion -77 061-11 285 Andel 79,4% 29,4% Det ekonomiska problemet i egen produktion har minskat från 77 mnkr till 11 mnkr mellan åren! Det är en förbättring med 66 mnkr. Vårdgarantin kan ses som en konsekvens att inte klara vård i egen regi, men sjukhuset har de facto utfört mer vård i egen regi än. Det innebär att jämförelsen mellan åren blir rimlig. Investeringar Investeringsutgifterna för uppgick till 18,1 mnkr. Se tabell nedan; 13 (19)
Beslutsår Investerings objekt Belopp i Mnkr 2008 Operation / IVA byggprojekt 4,3 Övrigt 0,2 Totalt 2008 4,5 Ortopedmottagning, byggprojekt 3,0 Övrigt 0,8 Totalt 3,8 C-bågar, operation 1,9 Tvåplans-TV, operation 1,8 Ultraljudsapparater, medicin 1,5 PC, nya och utbyte 1,5 Övrigt 3,1 Totalt 9,8 Summa utbetalning 18,1 4 Stolta och engagerade medarbetare Antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda var totalt 1 153 månadsanställda jämfört med 1 346 i december. Minskningen beror på att ett antal verksamheter organisatoriskt har flyttats till Hallands sjukhus Halmstad. Stabsavdelningen är gemensam för Varberg och Halmstad och ligger organisatoriskt på Hallands sjukhus Halmstad. Den sammanslagna FoUUverksamheten för Halland är organisatoriskt placerad under driftnämnden på Hallands sjukhus Halmstad. Det nybildade Medicinsk diagnostik Halland har inneburit att röntgenverksamheten i Varberg och Kungsbacka samt Medicinsk teknik vid sjukhuset i Varberg ligger gemensamt med sjukhuset i Halmstad. Den paramedicinska verksamheten i Varberg har samordnats med Rehabiliteringskliniken i Halmstad. Dessa organisatoriska ändringar motsvarar den förändring av antalet anställda som redovisas. Andelen heltidsanställda har minskat till 53,7 % på sjukhuset, motsvarande siffra förra året låg på 66,3%. Genomsnittsåldern på sjukhuset är för tillsvidareanställda 47,8 år. Kommunal har anmält till arbetsgivaren ett arbetsmiljöärende angående bemanningsituation, helgtjänstgöring och olika struktur/organisationsfrågor. Detta ärende har hanterats av arbetsgivaren med handlingsplaner på övergripande och avdelningsnivå samt har ett arbete påbörjats att implementera tydligare strukturer, ny helgtjänstgöring och en utökad bemanning 14 (19)
En ny medarbetarenkät har genomförts i hela Landstinget Halland under. Ett av Sjukhuset i Varbergs övergripande mål var att sjukhusets arbetsmiljö är så god att samtliga klinikers resultat minst ligger i den så kallade komfortzonen. I det preliminära resultatet kan utläsas att vi inte kommer att nå upp till detta mål, en klinik ligger utanför komfortzonen. Efter analys på respektive verksamhetsområde kommer insatser tillsammans med Regionens avdelning för arbetsmiljö (före detta Landstingshälsan) att sättas in. Under har arbetet fortsatt med att implementera likabehandlings -planen för samtliga medarbetare. Ett landstingsgemensamt arbetsmaterial för chefer som stöd i likabehandlingsarbetet har utarbetats. Respektive arbetsplatser har också fortsatt det värdegrundsarbete som pågår i Landstinget Halland. Under året har fyra utomeuropeiska läkare fått möjlighet att genomföra totalt 12 månaders provtjänstgöring i enlighet med Socialstyrelsens beslut, inom ortopedi, med ersättning från Landstinget. Flera unga läkare med utbildning inom EU (svensk legitimation) har fått anställning på Sjukhuset i Varberg. Parallellt med arbetet har vi som arbetsgivare hjälpt till med undervisning i svenska språket. En läkare med utomeuropeisk utbildning har fått planerad auskultation på flera olika kliniker inför Thule-provet. Sjukfrånvaron har minskat ytterligare under och är nu 3,7% (: 4,3%). Det är den långa sjukskrivningen från dag 90 som har minskat. Detta resultat är positivt, då vi arbetat aktivt med rehabilitering för att få våra långtidssjukskrivna åter i arbete. Korttidssjukskrivningen har gått upp marginellt. Det är värt att notera att en högre sjukfrånvaro kan ses i yrkesgruppen för undersköterskor. När medarbetarenkätresultatet är analyserat bör detta undersökas. Hallands sjukhus Varberg är en attraktiv arbetsplats med en god personaltillgång. Konkurrensen kring de högst kvalificerade yrkeskategorierna är stor, vilket gör rekryteringsuppdraget svårare. De svårrekryterade grupperna är fortsatt subspecialiserade läkare samt vissa specialist- och vidareutbildade sjuksköterskor. Rekryteringssvårigheten för subspecialiserade läkare kan innebära att sjukhuset får utbilda befintliga läkare i större omfattning istället för att rekrytera färdiga subspecialister. Hallands sjukhus Varberg har som mål att samtliga medarbetare skall ha fått ett medarbetar/utvecklingssamtal. I medarbetarenkäten kan noteras att av de svarande har ca 90% fått ett samtal. Löneöversynens kostnad var för Sjukhuset i Varberg 2,11%. 15 (19)
Landstingets övergripande arbete med lönekartläggning har gett resultat som för sjukhuset i Varberg innebär en kvinnosatsning i överläkargruppen i löneöversynen. 5 Uppföljning av genomförandeuppdrag HSU Vårdrelaterade skador Status: Se under punkt 2:3. Palliativ vård i landstingets ansvar Status: Arbetet med att utveckla en likvärdig palliativ vård i länet pågår och kommer att fortgå med särskild fokus på norra länsdelen under hösten. I organisationen som helhet finns nu en samsyn kring uppdragets genomförande och berörda patientgrupper är definierade. I södra länsdelen sker kontinuerliga möten med representanter för kommunerna i söder och närsjukvården där former för samverkan utvecklas och finslipas. För norra länsdelen återstår ett internt förändringsarbete samt behov av läkarrekrytering. Öppnare vårdformer Status: Det pågår ständigt en utveckling mot mer dagkirurgisk verksamhet. Operationsmetoder utvecklas liksom anestesimetoder för att patienten lättare ska kunna komma hem direkt från uppvakningsenheten. Laparoskopisk cholecystektomi görs numera ofta som dagkirurgisk operation liksom vissa korsbandsoperationer. Inom gynekologin görs de flesta inkontinensoperationer polikliniskt. Gynekologin utför konisering i huvudsak på mottagningen liksom lokala ingrepp av smärre karaktär. Införande av vätskebaserad diagnostik vid (gynekologisk) cellprovskontroll Sjukhuset i Varberg använder sedan 2008 vätskebaserad diagnostik vid cellprovskontroll. Samordning och effektivisering inom dagkirurgisk verksamhet Verksamhetsområde 3 Sjukhuset i Varberg har i uppdrag att ansvara för all dagkirurgisk verksamhet i Falkenberg och att renodla verksamheten till ortopedisk och kirurgisk dagkirurgi samt utförande av endoskopier. Renodling till kirurgisk och ortopedisk dagkirurgi är helt genomförd sedan årsskiftet. Från juni harr operationsverksamheten i Varberg och Falkenberg att 16 (19)
ha en gemensam chef. Samordning och produktionsplanering av verksamheter sker. Verksamhetsområde 3 SiV samarbetar även med LiH för att optimalt utnyttja befintlig operationskapacitet.. 6 Framtiden De tre driftnämnderna för den somatiska specialiserade vården i Halland kommer i enlighet med HSU 2011 att återkomma under våren till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen med ett förslag till en strategisk utvecklingsplan för Hallands sjukhus fr o m 2012 och fem år framåt. I denna plan, som även kommer att omfatta en plan för ekonomi i balans, kommer de framtida förutsättningarna för den somatiska specialistsjukvården i egen regi att belysas. Förändrade vårdbehov Vårdbehoven bedöms förändras främst på grund av en växande andel av äldre, bland annat på grund av att dödligheten minskar i alla åldrar men framförallt i hjärt- och kärlsjukdomar. Inom hjärtsjukvården har man gjort stora framsteg inom bland annat behandling av hjärtinfarkt och hjärtsvikt och behandlingsmöjligheterna för olika former av arytmier har ökat. Detta innebär dock att antalet hallänningar med behov av implanterbara defibrillatorer (ICD) samt behov av hjärtflimmerbehandling med så kallad ablation kommer att öka för att vi ska uppnå behovet i befolkningen och följa de nationella riktlinjerna. Inom ortopedin ser vi ett fortsatt behov med ständigt ökat remissinflöde för såväl nybesök som behandling av olika tillstånd i rörelseapparaten. Detta betingas bland annat av en högre andel äldre människor med osteoporos och frakturer, delvis beroende på ökad aktivitet hos äldre och även förbättrade rekonstruktionsmöjligheter vid led- och skelettsjukdomar. Inom cancersjukvården ser vi en stigande prevalens i befolkningen och det beror delvis på en viss fortsatt ökning av incidens i de stora tumörsjukdomarna, men också en förbättrad överlevnad efter cancer, där man i många fall kan ha behov av upprepad och långvarig behandling/palliation då det finns alltmer effektiva behandlingar som ger en bromsande effekt. Inom cancersjukvården ses alltfler specialdesignade biologiska läkemedel med minskat antal biverkningar, större specifik effekt, men också med närmast dramatiskt ökade kostnader vid varje specifik behandling. För att uppnå en hög kvalitet och likvärdig vård inom cancersjukvården kommer en koncentration och samordning att till stor del behöva ske, såväl internt i Halland som i samarbete med de närliggande sjukvårdsregionerna. 17 (19)
Inom olika specifika sjukdomstillstånd som ögonsjukdomar, hudsjukdomar, reumatologi med flera områden, utvecklas ständigt nya läkemedelsterapier med bättre och mer specifik effekt, men också till en större kostnad. Inom de kirurgiska disciplinerna ser vi en fortsatt tillämpning och ökad användning av robotkirurgin där man påvisar allt större patientfördelar där de kirurgiska ingreppen kan göras alltmer skonsamma. Genom olika minimalinvasiva kirurgiska metoder kan också alltmer kirurgi göras i öppna vårdformer och det sker en ständig förskjutning från slutenvård till dagvård/dagkirurgi till öppenvård och överflyttning från öppen specialistsjukvård till närsjukvård. Samtidigt sker en utveckling som gör att den högspecialiserade vården, främst vid universitetssjukhusen, utvecklas och att olika allvarliga eller ovanliga sjukdomstillstånd kan behandlas alltmer framgångsrikt men också med en betydande kostnadsökning såväl i det enskilda fallet som för sjukvården generellt. Ett betydande problem och hot mot den specialiserade vården inom bland annat cancer, transplantation och intensivvårdsverksamheter samt även mer generellt i sjukhusmiljö är spridningen av alltmer resistenta bakteriestammar även i Sverige och i Halland. Årliga utbrott och spridning av multiresistenta bakterier i sjukhusmiljö ökar trots att antalet med specifikt vårdrelaterade infektioner minskar vid sjukhusen. Trots ökade insatser inom vårdhygienområdet är resistensutvecklingen alarmerande och förutsättningarna i den fysiska vårdmiljön bekymmersamma då spridning av bakteriestammar ofta sker i förtätade vårdmiljöer som på neonatalavdelningar, intensivvårdsavdelningar och vid överbeläggningar eller flerbäddsrum inom sjukhusens vårdmiljöer. Resurser och kompetensförsörjning Allt större andel av den specialiserade sjukvårdens resurser används för de allra svårast sjuka med komplicerade sjukdomstillstånd. En fortsatt ökning av kostnaderna för högspecialiserad vård inom främst onkologi, högspecialiserad barnsjukvård och avancerad transplantationskirurgi och kärlkirurgi krävs. Inom läkemedelsområdet betingas den fortsatta kostnadsökningen i det närmaste helt av tillkomsten av olika specialistpreparat som endast används i den specialiserade vården. Kostnaderna för basläkemedel bedöms fortsatt närmast kunna minska, men inte i samma takt som kostnadsökningen sker av specialistläkemedlen. Ökade krav på goda medicinska resultat och tillämpningen av alltmer avancerade metoder inom kirurgi och ortopedi innebär också en kraftig kostnadsökning avseende material, exempelvis implantat. Denna kraftiga materialkostnadsökning ses i stort sett endast inom den specialiserade vården. Alltmer användning av avancerad och funktionell diagnostik inom bland annat radiologi, nuklearmedicin och laboratoriemedicin ses, med ökade kostnader men också som en viktig del i allt bättre medicinska resultat. Kostnadsökningen ses främst inom den specialiserade diagnostiken. 18 (19)
Sjukhusens vårdmiljöer är inte fullt ut anpassade efter det ökade mikrobiologiska resistensmönstret och för införandet av alltmer avancerade behandlingsmetoder där patienter som vårdas på sjukhus vanligen är mycket svårt sjuka och i behov av omfattande såväl omvårdnadsinsatser som medicinska insatser. Vårdtiderna blir allt kortare och de vårdinsatser som ges sker alltmer under såväl helger som nätter och är en del i en utveckling av en avancerad akutsjukvård där de medicinska resultaten ständigt förbättras. Detta kräver att såväl de fysiska förutsättningarna med moderna och ändamålsenliga lokaler och en avsevärt ökad andel möjligheter till enkelrum och isolering, bland annat inom intensivvården är helt nödvändig. Det krävs också en allt högre och mer specifik kompetens hos vårdpersonal och läkare för att kunna tillgodose de specificerade vårdbehov som finns inom sjukhusens olika discipliner. Bristen på subspecialiserade kompetenser är betydande och är ofta den begränsande faktorn för i vilken takt man kan utveckla den specialiserade vården. Bristen på subspecialiserade kompetenser inom vissa områden, såväl kirurgiska som medicinska, finns såväl i Halland som vid universitetssjukhusen. För att kunna fortsätta utveckla den specialiserade vården krävs en ständig effektivisering med en produktivitetsökning och effektivare vårdflöden genom bland annat noggrann produktionsplanering, uppföljning och fortsatt utveckling av IT-stöden i vården så att de specifika kompetenser som behövs för att kunna tillgodose vårdbehoven används på bästa möjliga sätt och med största möjliga kostnadseffektivitet. I Halland bedöms det finnas mycket goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av den specialiserade vården, såväl i slutenvården vid sjukhusen som i den specialiserade öppna vården i nära samarbete och övergång till närsjukvården inom Vårdval Halland. Ett allt närmare samarbete mellan landstingets specialistsjukvård i egen regi och genom avtal med privata vårdgivare i Halland eller dess närhet har visat sig framgångsrikt för bland annat tillgänglighet som service till befolkningen. Genom intensifierat samarbete och samordning och delvis koncentration av den specialiserade sjukvården i Halland bedöms kvalitetsresultat, kostnadseffektivitet och kompetensförsörjningen förbättras. I samband med regionbildningen 2011 och den ökade samordningen mellan sjukhusen finns det också en stor möjlighet att utveckla även forskning, utveckling och utbildning i Halland och att sjukvården i Halland även framöver kan ha en ledande position i Sverige och utveckla nya vårdformer och system som blir en förebild för andra. Bo-Gunnar Åkesson Driftnämndens ordförande Anders Dybjer Sjukhuschef 19 (19)
SJUKHUSET I VARBERG Budget Verksamhetsstatistik Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, 17 857 17 955 inkl ger rehab varav hallänningar 16 898 16 692 DRG-poäng egen prod. 17 529 17 607 17 203 via Vårdgarantiservice 397 559 DRG-poäng totalt 17 926 18 166 17 203 varav hallänningar 16 449 16 461 Dagkir-poäng egen prod 1 222 1 290 1 301 via Vårdgarantiservice 151 64 Dagkir-poäng totalt 1 373 1 354 1 301 varav hallänningar 1 168 1 192 Cytostatikapoäng totalt 2 736 3 197 2 957 varav hallänningar 2 734 3 074 Förlossningar 1 906 1 936 varav hallänningar 1 595 1 629 Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, 72 620 73 394 73 300 exkl dagkir, cytostatika via Vårdgarantiservice iu Totalt 72 620 73 394 73 300 varav hallänningar 68 131 69 209 Dagkirurgi 5 516 6 241 varav hallänningar 5 252 5 892 Cytostatika 2 263 2 535 varav hallänningar 2 261 2 435 Antal DRG-poäng totalt baseras på sjukhusvårdtillfällen
Verksamhetsstatistik 2A. Specialiserad somatisk vård Förvaltning: Sjukhuset i Varberg Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök exkl dagsjukvård (dagkir + dialyser) Budget Avvikelse 2008 Internmed. (inkl gastroenterologi) 18 618 18 711 21 506 21 506 Övriga invärtes specialiteter 1) 2 058 1 627 0 därav allergologi 1 953 1 627 0 Neurologi 1 102 1 069 0 Medicinsk rehabilitering 0 Habilitering 0 Infektionssjukvård 0 Barnmedicin 2 818 2 561 2 480 2 480 Hud- och könssjukvård 4) 3 151 0 0 0 S:a medicinsk korttidsvård 27 747 23 968 23 986 0 23 986 Allmän kirurgi 16 557 16 700 18 237 18 237 Ortopedisk kirurgi 18 976 19 615 18 049 18 049 Urologisk kirurgi 1 738 1 690 0 Gynekologi 8 726 8 039 10 161 10 161 Förlossningsvård 0 Ögonsjukvård 0 Öron-, näs- och halssjukvård 0 S:a kirurgisk korttidsvård 45 997 46 044 46 447 0 46 447 Ofördelad korttidsvård 2) 0 Geriatrisk vård 0 Övrigt 3) 12 0 S:a spec. somatisk vård 73 756 70 012 70 433 0 70 433 Fotnoter, obs gäller även nedanstående tabeller 1) Här redovisas endokrinologi, hjärtsjukvård, njurmedicin (inkl. dialys), lungmedicin, allergologi, reumatologi samt yrkesmedicin om det inte ingår i annan specialitet/annat område. 2) Här redovisas klinikgemensamma mottagningar/avdelningar och där fördelning är omöjlig. 3) Här redovisas intagningsavdelning, intensivvård (se def), allmän vård, akutmottagning, lättvård samt smärtlindring 4) Hudmottagningen överflyttad till Halmstad fr om Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik mottagningsbesök och hembesök, annan personalkategori 2008 Internmed. (inkl gastroenterolog 8 966 10 716 9 643 Budget Avvikelse Övriga invärtes specialiteter 1) 654 173 därav allergologi 232 173 Neurologi 288 Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin 1 150 1 387 1 352 Hud- och könssjukvård 7 378 0 S:a medicinsk korttidsvård 18 436 12 276 10 995 0 10 995 Allmän kirurgi 1 948 2 528 2 738 2 738 Ortopedisk kirurgi 2 433 2 980 2 731 2 731 Urologisk kirurgi Gynekologi 1 958 2 321 1 908 1 908 Förlossningsvård 724 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 6 339 7 829 8 101 0 8 101 Ofördelad korttidsvård 2) 11 833 11 026 0 Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård 36 608 31 131 19 096 0 19 096 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik Somatisk dagsjukvård dagkir, dialyser besök, samtliga personalkategorier 2008 Internmed.(inkl gastroenterolog 5 241 5 564 4 635 Budget Avvikelse Övriga invärtes specialiteter 1) 0 Neurologi 0 Medicinsk rehabilitering 0 Habilitering 0 Infektionssjukvård 0 Barnmedicin 0 Hud- och könssjukvård 0 S:a medicinsk korttidsvård 5 241 5 564 4 635 0 0 Allmän kirurgi 1 901 2 085 2 632 Ortopedisk kirurgi 1 385 1 561 1 558 Urologisk kirurgi 677 588 772 Gynekologi 979 970 1 216 Förlossningsvård 0 S:a kirurgisk korttidsvård 4 942 5 204 6 178 0 0 Ofördelad korttidsvård 2) 0 Geriatrisk vård 0 Övrigt 3) 0 S:a spec. somatisk vård 10 183 10 768 10 813 0 0 X2 därav läkarbesök Budget Avvikelse 2008 Internmedicin (inkl gastroentero 4 896 4 874 5 559 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 4 896 4 874 5 559 0 0 Allmän kirurgi 1 901 2 085 2 632 Ortopedisk kirurgi 1 385 1 561 1 558 Urologisk kirurgi 677 588 772 Gynekologi 979 970 1 216 Förlossningsvård S:a kirurgisk korttidsvård 4 942 5 204 6 178 0 0 Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård 9 838 10 078 11 737 0 0 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik Läkarbesök per klinik exkl dagkirurgi, cytostatika Totalt 2008 Medicin 29 534 25 912 26 651 Kirurgi 15 118 15 003 16 343 Urologi 1 738 1 690 Kvinnokliniken 8 488 7 838 9 871 Barn 2 818 2 561 2 480 Ortopedi 18 976 19 615 18 049 Ger/Rehab 0 0 Budget S:a läkarbesök 76 672 72 620 73 394 0 Läkarbesök per klinik exkl dagkirurgi, cytostatika Hallänningar 2008 Budget Avvikelse Medicin 27 832 24 693 25 488 0 25 488 Kirurgi 14 234 13 989 15 394 0 15 394 Urologi 1 707 1 600 0 0 Kvinnokliniken 7 893 7 306 9 059 0 9 059 Barn 2 787 2 538 2 453 0 2 453 Ortopedi 17 468 18 005 16 815 0 16 815 Ger/Rehab 0 S:a läkarbesök 71 921 68 131 69 209 0 69 209 Läkarbesök nybesök, exkl inläggningsbesök akuten Hallänningar 2008 Medicin 3 100 3 458 6 498 Kirurgi 2 969 3 722 7 695 Urologi Kvinnokliniken 2 451 2 427 3 780 Barn 1 727 1 330 965 Ortopedi 2 175 3 661 8 143 Ger/Rehab Budget Avvikelse S:a läkarbesök 12 422 14 598 27 081 0 0 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik Sjukvårdande behandling per klinik Totalt 2008 Medicin 17 286 10 889 9 643 Kirurgi 1 948 2 528 2 738 Urologi 0 0 0 Kvinnokliniken 1 958 2 321 1 908 Barn 1 150 1 387 1 352 Ortopedi 2 433 2 980 2 731 Ger/Rehab 0 0 0 Paramedicin 11 833 11 026 0 Budget S:a sjukvårdande behandlingar 36 608 31 131 18 372 0 Sjukvårdande behandling per klinik Hallänningar 2008 Budget Avvikelse Medicin 16 917 10 340 9 366 0 9 366 Kirurgi 1 902 3 015 2 677 2 677 Urologi 0 0 Kvinnokliniken 1 848 2 160 2 485 0 2 485 Barn 1 120 1 357 1 333 0 1 333 Ortopedi 2 350 2 780 2 615 0 2 615 Ger/Rehab 0 Paramedicin 11 487 9 137 0 0 S:a sjukvårdande behandlingar 35 624 28 789 18 476 0 18 476 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik Somatisk sluten vård Antal vårdtillfällen/utskrivningar Budget Avvikelse 2008 Internmed. (inkl gastroenterolog 7 782 8 051 8 571 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 7 782 8 051 8 571 0 0 Allmän kirurgi 3 615 3 461 3 475 Ortopedisk kirurgi 2 420 2 480 2 250 Urologisk kirurgi 624 620 670 Gynekologi 1 073 1 069 812 Förlossningsvård 2 197 2 176 2 177 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 9 929 9 806 9 384 0 0 Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec. somatisk vård 17 711 17 857 17 955 0 0 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik X2, Antal vårdtillfällen/utskrivningar hallänningar Budget Avvikelse 2008 Internmed. (inkl gastroenterolog 7 426 7 690 8 112 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 7 426 7 690 8 112 0 0 Allmän kirurgi 3 380 3 406 3 246 Ortopedisk kirurgi 2 227 2 344 2 092 Urologisk kirurgi 590 587 634 Gynekologi 1 011 1 015 757 Förlossningsvård 1 736 1 856 1 851 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 8 944 9 208 8 580 0 0 Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec somatisk vård 16 370 16 898 16 692 0 0 Tekniska platser 4A. Specialiserad vård Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet besök och hembesök 2008 Arbetsterapeut 2 446 2 510 Audionom/Hörselvårdsass Logoped 1 976 1 394 Oftalmologass/Ortoptist Psykolog 262 305 Kurator 1 884 1 495 Sjukgymnast 4 931 5 200 Sjuksköterska 24 775 20 105 Barnmorska Undersköterska Övriga (Dietist) 334 122 Totalt * 36 608 31 131 0 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik 5A. Antal vårdplatser inom den slutna specialiserade vården per enhet/sjukhus Genomsnittliga disponibla vårdplatser 2008 Internmed. (inkl gastroenterolog 110 113 112 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 110 113 112 Allmän kirurgi 59 57 54 Ortopedisk kirurgi 46 46 44 Urologisk kirurgi Gynekologi 11 10 8 Förlossningsvård 20 20 20 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 136 133 126 Oförd korttidsvård 2) Falkenberg 10 10 10 Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a spec somatisk vård 256 256 248 Tekniska platser 21 21 17 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik 99A. DRG-poäng DRG-poäng, totalt baserade på sjukhusvårdtillfällen 2008 Budget Avvikelse SLUTEN VÅRD (Samtliga patienter) Medicin 6 586 6 981 7 250 6 750 500 Kirurgi 3 719 3 803 3 952 4 186-234 Urologi 560 541 611 611 Ortopedi 3 769 3 955 3 488 4 083-595 KK 2 267 2 249 2 306 2 184 122 Summa 16 901 17 529 17 607 17 203 404 DAGKIRURGI (Samtliga patienter) Medicin 54 49 60 51 9 Kirurgi 348 406 447 507-60 Urologi 128 94 113 113 Ortopedi 448 496 502 552-50 KK 191 177 168 191-23 Summa 1 169 1 222 1 290 1 301-11 DRG-poäng, totalt baserade på sjukhusvårdtillfällen 2008 Budget Avvikelse SLUTEN VÅRD (Hallänningar) Medicin 6 329 6 666 6 919 6 919 Kirurgi 3 516 3 582 3 706 3 706 Urologi 527 512 570 570 Ortopedi 3 472 3 697 3 253 3 253 KK 1 888 1 991 2 013 2 013 Summa 15 732 16 449 16 461 0 16 461 DAGKIRURGI (Hallänningar) Medicin 53 44 59 59 Kirurgi 337 401 438 438 Urologi 124 92 112 112 Ortopedi 415 469 430 430 KK 181 162 153 153 Summa 1 111 1 168 1 192 0 1 192 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik 99B. DRG-poäng/vårdtillfällen/Case Mix Index Total DRG-Poäng Antal vårdtillfällen Case Mix Index SLUTEN VÅRD (Samtliga patienter) Medicin 6 981 7 250 8 051 8 571 0,8671 0,8459 Kirurgi 3 803 3 952 3 480 3 475 1,0928 1,1373 Urologi 541 611 601 670 0,9002 0,9119 Ortopedi 3 955 3 488 2 480 2 250 1,5948 1,5502 KK 2 249 2 306 3 245 2 989 0,6931 0,7715 Summa 17 529 17 607 17 857 17 955 0,9816 0,9806 Not: DAGKIRURGI (Samtliga patienter) DRG-Poäng Antal dagkir.besök Case Mix Index Medicin 49 60 312 63 0,1571 0,9524 Kirurgi 406 447 2 085 2 632 0,1947 0,1698 Urologi 94 113 588 772 0,1601 0,1464 Ortopedi 496 502 1 561 1 558 0,3177 0,3222 KK 177 168 970 1 216 0,1825 0,1382 Summa 1 222 1 290 5 516 6 241 0,2215 0,2067 Not: Hallänningar DRG-Poäng Antal vårdtillfällen Case Mix Index SLUTEN VÅRD (Hallänningar) Medicin 6 666 6 919 7 624 8 112 0,8743 0,8529 Kirurgi 3 582 3 706 3 216 3 246 1,1139 1,1417 Urologi 512 570 568 634 0,9014 0,8991 Ortopedi 3 697 3 253 2 292 2 092 1,6127 1,5550 KK 1 991 2 013 2 860 2 608 0,6962 0,7719 Summa 16 449 16 461 16 561 16 692 0,9932 0,9862 Not: DAGKIRURGI (Hallänningar) DRG-Poäng Antal dagkir.besök Case Mix Index Medicin 44 59 301 62 0,1470 0,9516 Kirurgi 401 438 2 027 2 588 0,1976 0,1692 Urologi 92 112 572 762 0,1606 0,1470 Ortopedi 469 430 1 439 1 341 0,3260 0,3207 KK 162 153 913 1 139 0,1777 0,1343 Summa 1 168 1 192 5 252 5 892 0,2224 0,2023 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik CYTOSTATIKA-poäng, öppen vård CYTOSTATIKA (Samtliga patienter) 2008 Budget Avvikelse Kirurgi 1 601 1 870 2 051 1 936 115 Urologi 0 Medicin 385 483 643 521 122 Barn 0 KK 455 383 503 500 3 Summa 2 441 2 736 3 197 2 957 240 Läkarbesök cytostatika Kirurgi 1 451 1 697 1 894 Urologi Medicin 291 366 351 Barn KK 238 201 290 Summa 1 980 2 263 2 535 Case-Mix-Index Kirurgi 1,1034 1,1020 1,0829 Urologi Medicin 1,3230 1,3200 1,8319 Barn KK 1,9118 1,9100 1,7345 Totalt 1,2328 1,2088 1,2611 CYTOSTATIKA (Hallänningar) 2008 Budget Avvikelse Kirurgi 1 601 1 864 2 002 2 002 Urologi 0 Medicin 383 487 613 613 Barn 0 KK 455 383 459 459 Summa 2 439 2 734 3 074 0 3 074 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik Läkarbesök cytostatika Kirurgi 1 451 1 691 1 845 Urologi Medicin 289 369 335 Barn KK 238 201 255 Summa 1 978 2 261 2 435 Case-Mix-Index Kirurgi 1,1034 1,1020 1,0851 Urologi Medicin 1,3253 1,3200 1,8299 Barn KK 1,9118 1,9100 1,8000 Totalt 1,2331 1,2092 1,2624 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik 99C. Vårddagar sluten vård Antal vårddagar 2008 Internmed. (inkl gastroenterolog 39 357 42 281 41 266 Övriga invärtes specialiteter 1) Neurologi Medicinsk rehabilitering Habilitering Infektionssjukvård Barnmedicin Hud- och könssjukvård S:a medicinsk korttidsvård 39 357 42 281 41 266 Allmän kirurgi 17 651 17 348 21 178 Ortopedisk kirurgi 13 550 14 226 13 449 Urologisk kirurgi 2 747 2 669 Gynekologi 2 758 3 018 2 891 Förlossningsvård 7 665 7 428 7 138 Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård S:a kirurgisk korttidsvård 44 371 44 689 44 656 Ofördelad korttidsvård 2) Geriatrisk vård Övrigt 3) S:a vårddgr som. vård 83 728 86 970 85 922 Antal vårddagar per klinik Totalt 2008 Kirurgi 17 651 17 348 21 178 Urologi 2 747 2 669 0 Kvinnokliniken 10 423 10 446 10 029 Medicin 39 357 42 281 41 266 Ortopedi 13 550 14 226 13 449 Ger/Rehab 0 0 0 S:a vårddagar 83 728 86 970 85 922 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik Antal vårddagar per klinik Hallänningar 2008 Kirurgi 17 045 16 470 20 150 Urologi 2 629 2 542 Kvinnokliniken 8 640 9 181 8 783 Medicin 38 516 40 920 40 056 Ortopedi 12 884 13 553 12 824 Ger/Rehab S:a vårddagar 79 714 82 666 81 813 99D. Operationer Operationer 2008 Kirurgi sluten 1 595 3 434 1 769 öppen 1 933 2 011 Övriga * sluten 140 301 146 öppen 336 669 Ortopedi sluten 1 548 3 396 1 402 öppen 1 531 1 727 Gynekologi sluten 926 1 514 887 öppen 699 642 Summa operationer 8 708 8 645 9 253 *Övriga: ÖNH, Tand, Medicin års uppgifter är inte uppdelade i sluten resp öppen vård, uppg hämtade från Provisio antal Huvudop. k 99E. Förlossningar 2008 Förlossningar 1 953 1 906 1 936 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Verksamhetsstatistik 99G. Diverse 2008 Röntgendiagnos/antal undersökningar sluten vård + öppen vård 69 332 74 981 Antal 1000-tals poäng 9 721 10 233 Medicinsk service, patientbesök Kem lab Klin bakt lab Röntgen Paramedicin 11 833 11 026 0 Utfärdade regionvårdsremisser Totalt 2008 Barn Infektion Kirurgi 446 459 479 Urologi Kvinnokliniken 127 127 198 Medicin 873 759 783 Ortopedi 238 179 232 Ögon Öron/Näsa/Hals Anestesikliniken 4 5 8 S:a remisser 1 688 1 529 1 700 Verksamhetsstatistikbilaga, LSVREn02egen (2), 2011-01-25
Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2011-01-13 [Diarienummer] Förvaltning: Sjukhuset i varberg Kommentarer och analyser till bilaga verksamhets-statistik, årsbokslut Vårdvolymer Totalt sett har sjukhuset utfört mer vård än förra året och även i relation till HSU är vårdvolymerna högre framförallt avseende sluten vård +2,3% och cytostatikabehandlingar +16,8%. Volymen av DRG ersatt öppen vård (dagkir) ligger marginellt under beställd HSU volym, -0,8% men jämfört med förra året är det ökning med nästan 6%. För att klara vårdgarantin har sjukhuset köpt vård av privata vårdgivare motsvarande 559 poäng i sluten vård och 64 poäng i dagkirurgi, vilket motsvarar 22 mnkr. Se nedanstående tabell. Sjukhuset i Varberg dec förändring antal % Budget Antal vårdtillfällen 17 857 17 955 98 0,5% Antal vårddagar 87 011 85 922-1 089-1,3% Medelvårdtid 4,87 4,79-0,09-1,8% budget diff antal diff % vårdgar service Ant DRG poäng SV 3) 17 529 17 607 78 0,4% 17 203 404 2,3% 559 Case mix index 0,9816 0,9806-0,001-0,1% Ytterfallsdagar, fakt 3 641 3 621-20 -0,5% 4 000-379 -9,5% Ant DRG poäng ÖV 2) 1 222 1 290 68 5,6% 1 302-12 -0,9% 64 Cytostatika beh 2 736 3 197 461 16,8% 2 957 240 8,1% Antal Läkarbesök 1) 62 455 62 421-34 -0,1% 64 350-1 929-3,0% 1 188 Antal sjukv beh 20 669 19 068-1 601-7,7% 17 700 1 368 7,7% 1) Exkl inläggningsbesök, dagkirbesök 2) DRGp ÖV omräknat med faktor 0,2827 3) DRG p SV baserade på fakturerade sjukhus vtf Komm Vht statistik.doc 1 (4)