Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15 2 Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Verksamhetsvolym Rörliga eller fasta kostnader Divisionskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Intäkter/ kostnader Fördelning Direkta eller indirekta Kostnader Orderkalkyl ABC-kalkyl Beslutssituation Sär- eller samkostnader Bidragskalkyler Stegkalkyler NH 15 3 NH 15 4 1
Oavsett syfte Alltid förkalkyl Uppskattade siffror oftast budget Mao kalkylen styr delvis budgetprocessen Alltid efterkalkyl Utan efterkalkyl ingen nytta med förkalkyl Lärdom Förbättring Kostnadsslag Direkta/indirekta kostnader Direkta Fördelning via fördelningsnyckel Kostnadsbärare Produkt A Produkt B NH 15 5 Kostnadsställe NH 15 6 Fördelning Självkostnadskalkylering Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering) NH 15 7 NH 15 8 2
Självkostnadskalkylering Periodkalkylering (processkalkylering) Genomsnittskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Minimikalkyl Genomsnittskalkyl Kallas även divisionskalkyl Kostnad / styck = Totala kostnader under perioder Total produktionsvolym (eg verklig volym) Används företrädesvis av företag med en produkt eller företag där fördelning av kostnaderna är svåra att göra rättvist och med logik. Uppdelas ofta på kostnadsställen och kostnadsslag. NH 15 9 NH 15 10 Övning genomsnittskalkyl A B Totalt Material 250 000 240 000 490 000 Produktionslön 50 000 60 000 110 000 Övr prod kostn 1 120 000 Administration 1 280 000 Marknadsföring 200 000 240 000 440 000 Summa 3 440 000 Tillverkning st 5 000 3 000 8 000 NH 15 11 Normalkalkyl Normalkalkyl kostnad / styck = = Fasta kostnader + Rörliga kostnader Normal volym Verklig volym Sysselsättningsgrad äv. utnyttjandegrad Övertäckning (ö-absorbering) av fasta kostnader Undertäckning (u-absrobering) av fasta kostnader NH 15 12 3
Övning Normalkalkyl Februari Totalt Material Rörlig 490 000 Produktionslön Rörlig 110 000 Övr prod kostn Fast 1 120 000 Administration Fast 1 280 000 Marknadsföring Fast 440 000 Summa 3 440 000 Verklig volym (tillv) 8 000 Normal volym 10 000 Ekvivalentkalkyl Flera produkter delar samma resurs med olika vikt. Ofta råvara eller annan gemensam resurs som tex. maskin (tid). Ekvivalenttalet är ett inbördes relationstal Ekvivalenttalet måste vara känt genom mätning eller uppskattning/erfarenhet. Gemensam kostnad för resursen fördelas enligt ekvivalentmängden för varje produkt. NH 15 13 NH 15 14 Ekvivalentkalkylsövning Orderkalkyl Tillverka cementrör Liten, mellan och stor. Kostnad totalt för perioden 3118500kr Storlek E-tal Volym Liten 6 10000 Mellan 12 12000 Stor 30 13000 Beräkna tillverkningskostnaden. + DM + MO + DL + TO = TVK + AO + FO = SjK + Vinst = Pris Direkt material Materialomkostnad Direkt lön Tillverkningsomkostad Tillverkningskostnad Administrationsomkostnad Försäljningsomkostnad Självkostnad Vinstpålägg NH 15 15 NH 15 16 4
Exempel på allmänna fördelningsnycklar Litteraturens bild Värde Historisk bakgrund då DM och DL var väldigt dominerande. MO baseras på dm-värde TO baseras på dl-värde AO FO baseras på TVK Yta (kr per kvm) (ofta MO) Mängd (kr per styck) Tid (kr eller % per styck) Vikt (kr per kg) NH 15 17 NH 15 18 Exempel på fördelningsnycklar för AFFO Tillverkningsomkostnad vanligast Andra finns men ovanligt NH 15 19 PRODUKTKALKYL 1 TEAB har följande budgeterade kostnader för nästa år. Kostnad Totalt DM 1 770 000 kr MO 53 100 kr DL 798 000 kr TO 1 995 000 kr AFFO 3 692 880 kr Beräkna MO och TO-pålägget enligt traditionell påläggskalkylering och beräkna därefter produkten A:s självkostnad. DM är 5 kr och DL är 2;50 kr per styck. NH 15 20 5
PRODUKTKALKYL 2 TEAB igen. Kostnad Totalt DM 1 770 000 kr MO 53 100 kr DL 798 000 kr TO 1 995 000 kr AFFO 3 692 880 kr Controllern har insett att den största delen av TO-kostnaden avser maskinkostnad. Beräkna ny självkostnad med maskintid som fördelningsnyckel. Företagets totala maskintid är 17500 timmar och produkten A kräver 5 minuter i maskinerna. Fortfarande är DM = 5 kr och DL = 2:50 kr per styck. NH 15 21 PRODUKTKALKYL 3 TEAB igen. Kostnad Totalt DM 1 770 000 kr MO 53 100 kr DL 798 000 kr TO 1 995 000 kr AFFO 3 692 880 kr Fortfarande är DM = 5 kr och DL = 2:50 kr per styck. Efter ytterligare utredning har controllern tillsammans med maskinansvarig och produktionsansvarig analyserat kostnadsläget. Av TO-kostnaden uppgår ungefär 60 procent (60 %) ren kostnad för maskinerna och resten (40%) avser personalen (DL) Gör nya produktkalkylsberäkningar med två TO-pålägg. NH 15 22 Vilka värden? Förkalkyl Utfall föregående period Budget Normalår Efterkalkyl Utfall aktuell period (självklart!) Normalår Uppgift Blandade metoder Ett företag budgeterar bl.a. följande kostnader för det kommande året. Kostnad Totalt DM 8 000 000 kr MO (fasta) 400 000 kr DL 7 800 000 kr TO (fasta) 3 900 000 kr Beräkna pålägg enligt budget och normalårsmetoderna. Verksamhetsvolymen är 80 % av den normala. NH 15 23 NH 15 24 6
Orderkalkyl ovanligt Väldigt olika Tjänsteföretag Andra sätt att beräkna intäkt/pris Ex revisionsbyrå Viktigast är att fakturera ut timmarna Största kostnadsposten är ej fakturerbara timmar. Fördelning i flera steg Kan kallas hjälpkostnadsställen eller service kostnadsställen. Löneavd kostn förd nyckel antal personer per avd Elverkstans kostn fördelas efter arbetade timmar per prodlinje Prod linjens kostn fördelas via kg prod bröd per sort Kalkylobjektet är Husmansbröd NH 15 25 NH 15 26 TB på olika nivåer Stegkalkyl Kostnaderna ändrar karaktär från samkostnader till särkostnader Stegkalkyl Kan användas för att ta fram andra dimensioner typ: Kund Kundgrupp Region Marknad Fabrik NH 15 27 NH 15 28 7
Övning mejeri Fabrik = Mjölk fil yoghurt Mjölkproduktion i två linjer Vanlig linje Vanlig 1% Vanlig 3% Ekologisk linje Ekologisk 1 % Ekologisk 3 % STEGKALKYL Ett mejeri tillverkar mjölk, grädde och yoghurt. I fabriken som producerar mjölk tillverkas fyra olika sorters mjölk på två linjer som har följande pris och särkostnad. Produkt Linje Pris Särk Volym Vanlig 1% Vanlig 6,50 5,50 3,5 milj liter Vanlig 3 % Vanlig 7,00 5,60 3,0 milj liter Ekol 1% Ekol. 7,30 6,50 1,0 milj liter Ekol 3 % Ekol. 7,40 6,60 0,5 milj liter Totalt har fabriken 8,5 milj kronor i samkostnader. Nuvarande resultat har minskat med 0,5 mkr under sista året. VD undrar vilken produkt som är lönsammast som man ska satsa på eller minst lönsam som eventuellt kan läggas ner. Han vill även ha råd till åtgärd ekonomiskt sett för att öka resultatet. Du har analyserat samkostnaderna och kommit fram till att av samkostnaderna på 8,5 mkr så avser 3,8 mkr linjen Vanlig och 2,0 mkr avser linjen Ekologisk och 2,7 avser mjölkfabriken totalt. Beräkna mest lönsam respektive minst lönsam produkt. Upprätta en stegkalkyl i så många steg som möjligt och kommentera eventuella åtgärder för ökad lönsamhet. NH 15 29 NH 15 30 Handelsföretag Ledig kapacitet Outnyttjad kapacitet (vanligt scenario) Ej lönsam Lång sikt =Kostymförändring, Bidragskravsförändr.ng Kort sikt prissänkning Alternativ? Lång sikt. NH 15 31 NH 15 32 8
Prissänkning vid ledig kapacitet Trång sektion kap 8 Svårt höja priserna igen Andra kunder Reserverar kapacitet Tar försäljning från andra varor Hur reagerar konkurrenterna Trång sektion = den sektion i produktionskedjan som har den högsta beläggningen (minst ledig kapacitet) NH 15 33 NH 15 34 Full kapacitet Företagets produkter konkurrerar om resurserna Finna mest lönsamma kombinationen eller produkt Alt 1 Alt 2 Högsta totalt TB TB /enhet i trång sektion NH 15 35 NH 15 36 9
Aspekter vid full kapacitet Kundsidan måste beaktas (vinst är inte allt) Ny/annan trång sektion i morgon Vad händer med de kunder som blir utan NH 15 37 Övning trång sektion Särintäkt X=60 Y=80 Särkostnad X=40 Y=48 Tid i maskin X=2 min Y=4 min Tillgänglig maskintid 800 timmar Vilken produktsammansättning är mest lönsam om de har 800 timmar maskintid till förfogande och de kan maximalt sälja 20000 enheter av både X och Y. Vad blir totala TB i kronor (jämför alternativen). Diskutera vinstmaximering som princip vid trång sektion. NH 15 38 Trång sektion/tillverkningsprioritering Du har en fabrik med två likadana maskiner som du kör din produktion på. Du har cirka 700 timmars produktionstid i maskerna. Nu havererar den ena och du får problem. Efter en del pusslande får du ihop 400 timmars produktionstid på en maskin. Du tillverkar tre produkter, Blå Röd och Lila. De har följande intäkter och kostnader. Försäljnings- Rörlig pris tillverkningskostnad Blå 140 kr 50 kr Röd 200 kr 55 kr Lila 300 kr 80 kr Den blå använder sig av 10 minuter i maskin och Röd använder 15 minuter och Lila använder 30 minuter av maskintiden. Efterfrågan på produkterna är för Blå 1000 st., Röd 500 st. och Lila 700 st. Vilken produktionssammansättning är mest lönsam? Vad ger den för TB? NH 15 39 10