Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett klimat med höga förväntningar och strävan efter att utvecklas. Rektorer är således nyckelpersoner för att vända den negativa utvecklingen i svensk skola. Rektorerna ska kunna hantera en mängd frågor av olika slag. Samtidigt som de ska vara pedagogiska ledare och personalansvariga ska de ansvara för skolans ekonomi och resultat. Det finns många skickliga rektorer i den svenska skolan. Men alldeles för få av dem ges rätt förutsättningar att utveckla sitt viktigaste uppdrag det pedagogiska ledarskapet. Vi vill stödja Sveriges rektorer så att de kan utvecklas i sin roll som pedagogiska ledare. Därför investerar vi 50 miljoner kronor i ökad kompetensutveckling för rektorer och skolledare. Vi vill göra Rektorslyftet permanent, obligatoriskt och utveckla det till att även omfatta förskolechefer. Samtliga rektorer och skolledare som har gått befattningsutbildningen och därefter arbetat i tre år ska gå Rektorslyftet. Vi vill ge Skolverket i uppdrag att ta fram en modell för kontinuerlig kompetensutveckling av rektorer, skolledare och förskolechefer. Fortbildningen ska utformas utifrån de behov som rektorn och rektorns verksamhetsområde har för att utvecklas. Utbildningsinsatserna ska ha ett tydligt fokus på pedagogiskt ledarskap och bidra till skolans utveckling. Socialdemokraternas förslag för framtidens rektor Det behövs flera olika åtgärder för att stärka rektors pedagogiska ledarskap så att resultaten i skolan kan höjas. 1. Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent Med syftet att ge det pedagogiska ledarskapet ett mycket större utrymme och att förbättra rektorers arbetsvillkor bör dagens rektorsuppdrag delas i två: rektor och www.socialdemokraterna.se
intendent. Rektor ska fortsatt vara högst ansvarig i skolan med ansvar för det pedagogiska ledarskapet och ha huvudansvar för skolans ekonomi och personal. Intendenten ska inför rektor ansvara för administration, lokaler, övriga personalfrågor och sköta det löpande arbetet med ekonomi. Dock får det inte råda något tvivel om att rektor är den som är högst ansvarig för den totala verksamheten i skolan. 2. Högre utbildningskrav för rektorer Idag finns inget krav på att rektor ska ha en för jobbet relevant akademisk utbildning. Utbildningskraven bör höjas. Rektor ska ha avlagt akademisk examen i en relevant utbildning, vilket också ska vara ett krav för att få gå den statliga rektorsutbildningen. Dagens låga krav kan orsaka problem när en rektor ska leda lärare med akademisk utbildning på avancerad nivå. Legitimiteten är svår att uppnå och verksamhetens kvalitet blir lidande. 3. Rektorsutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap Rektorsutbildningen ska utvecklas så att det pedagogiska ledarskapet får mycket större plats. Det är viktigt att både professionen och skolans huvudmän involveras i detta arbete. Rektorsutbildningen ska inte bara vara ett instrument för implementering av aktuell skolpolitik, utan kännetecknas av ett problemorienterat lärande med stort utrymme för kritik och reflektion. 4. Kontinuerlig kompetensutveckling för rektorer Rektorslyftet bör bli permanent, obligatorisk och även omfatta förskolechefer. Möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling som har ett tydligt fokus på pedagogiskt ledarskap och bidrar till skolans utveckling behöver stärkas. 5. Mentorshandledning under första året som rektor Den första tiden som rektor är ofta omvälvande och ensamarbetet är märkbart. Alla nyanställda rektorer bör ges mentorshandledning i minst ett år av en erfaren rektor. 6. Möjliggör delat skolledarskap Rektor ska ha möjlighet att organisera sin egen ledningsfunktion som samledarskap om hon/han finner det bäst. Skollagen bör ändras så att hindren för gemensamt ansvarstagstagande tas bort och delat ledarskap möjliggörs. 7. Förskolechefer ska vara rektorer Förskolechefer ska betecknas rektorer och samma krav ska gälla för dem som för rektorer i andra skolformer.
Rektor viktig för skolan Rektors ledarskap är viktigt för skolan. Skolforskarna Anders Böhlmark, Erik Grönqvist och John Vlachos har för IFAU studerat rektors betydelse för skola, elever och lärare. Deras resultat visar att rektor har stor betydelse för såväl studieresultat som arbetsmiljö och personalbeslut. Om en skola har en rektor som tillhör de 30 procent bästa vad gäller positivt inflytande på elevers studieprestationer i stället för en rektor bland de 30 procent sämsta, kan provresultaten förbättras med 3,5 procent och betygen med 1,5 procent. 1 Rektors betydelse framhålls även i en rad andra studier. I OECD-rapporten Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice, som bygger på jämförande studier från 19 olika länder, bland dem Sverige, fastslås att ett kvalificerat ledarskap för skolan är bland det viktigaste för att ge eleverna en god utbildning och höja resultaten. I dagens kunskapssamhälle har skolornas rektorer en avgörande roll för att utveckla utbildningssystemet, menar forskarna bakom rapporten. 2 Liknande slutsatser dras i en rapport från McKinsey & Co, vilken undersöker de bakomliggande orsakerna till varför vissa utbildningssystem blir mer framgångsrika än andra. Rapporten pekar på betydelsen av ett starkt ledarskap för att utveckla och förbättra skolan. Ett internationellt mönster är att de bästa utbildningssystemen satsar på att utveckla skolledare som är duktiga pedagogiska inspiratörer och utvecklare. 3 I Vetenskapsrådets forskningsöversikt över svensk och europeisk forskning om rektor framhålls att rektors ledarskap kommer att fortsätta vara central för skolans utveckling, förbättring, organisatoriska kapacitet och elevresultat. Efter kvaliteten på lärarnas arbete och undervisning är ledarskapet den näst viktigaste faktorn för elevernas utveckling och resultat. 4 Stärk rektorers kompetensutveckling Erfarenheter från olika länder visar att skolledare behöver kontinuerlig utbildning, såväl formell som informell, för att kunna möta de utökade krav som yrket kräver. 1 IFAU (2012) Rektors betydelse för skola, elever och lärare. Böhlmark, Anders, Grönqvist, Erik & Vlachos, John. Rapport 2012:15 2 OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. 3 McKinsey & Company (2007) How the world s best performing school systems come out on top 4 Vetenskapsrådet (2011) Rektor En forskningsöversikt 2000-2010. Johansson, Olof (red.) Vetenskapsrådets rapportserie 4:2011
Rätt personer måste mötas med rätta utbildningsinsatser i ledarskapets alla faser. Dessutom måste rektor ha förmåga att skaffa sig det stöd, de nätverk och den kunskap som behövs för att leda skolan mot ökad måluppfyllelse. 5 OECD skriver att treat leadership development as a continuum och påpekar att traditionen är svag hos svenska skolledare att följa och ta till sig den senaste forskningen. 6 I dag finns Rektorslyftet, en fortbildning för rektorer som redan har gått Rektorsprogrammet eller en motsvarande utbildning och därefter arbetat minst ett år som rektor. Rektorslyftet är en tillfällig satsning som pågår fram till 2015. Syftet med denna fortbildning är att ge kunskaper i pedagogiskt ledarskap. Rektorslyftet omfattar 7,5 högskolepoäng och sträcker sig över högst två terminer. Skolverkets uppföljning visar att Rektorslyftet kan beskrivas som en lyckad satsning utifrån rektorernas perspektiv. Deltagarna ger fortbildningen mycket positiva omdömen och andelen av den totala arbetstid som ägnas åt pedagogiskt ledarskap upplevs ha ökat. Rektorernas positiva bild bekräftas dock inte av lärarna. Utifrån lärarnas perspektiv har inget hänt. 7 Skolverkets slutsats från tidigare utvärderingar är att rektorsutbildningar oftast upplevs som positiva av deltagarna. Individen upplever att man utvecklar sin kompetens, får ett lyft och blir stärkt i sin yrkesroll. Däremot är det i huvudsak betydligt svårare att spåra effekter på verksamhetsnivå, i den mån sådana har studerats. Vidare pekar Skolverket på att rekryteringsbasen kan breddas till att omfatta även förskolechefer och biträdande rektorer, eller annan personal med motsvarande ledningsfunktion, som genomgått rektorsutbildning. 8 Det är motiverat att ifrågasätta det lämpliga i att Rektorslyftet är en tillfällig satsning. Med tanke på att förutsättningarna i skolan förändras med jämna mellanrum och att det ständigt produceras ny skolforskning borde rektorer erbjudas en mängd möjligheter till fortsatt kompetensutveckling under sitt yrkesliv. Delar av rektors kompetensutveckling bör även ges med koppling till kompetensutveckling som lärare på skolan genomgår. Att ledning och lärare utvecklas gemensamt är ett 5 Jfr. OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. Skolinspektionen (2012:1) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 6 OECD (2007) Improving School Leadership Background report Sweden 7 Skolverket (2012) Redovisning av uppdrag att svara för fortbildning för rektorer Rektorslyftet Dnr U2011/1198/S 8 ibid.
framgångsrecept för hela skolverksamheten. Det är viktigt att kompetensutveckling sker i samarbete med skolhuvudmännen så att skolledarens hela ansvarsområde täcks in.