Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008 Onsdagen den 10 december 2008 09.00 Välkomsthälsning/ Introduktion Dave Servin, SLU, Alnarp 1 09.05 Försöksvolymen i södra Per-Göran Andersson, HS M-hus 2 jordbruksförsöksdistriktet 2008 Marknad och Ekonomi 09.15 Måste vi räkna med att marknaden för Harald Svensson Jordbruksverket spannmål och oljeväxter blir turbulent 3 även framöver? 09.35 Varför så höga mineralgödselpriser? Mogens Erlingson, Yara 4 09.45 Kväve- och Fosforgödsling vid extrema priser Bertil Albertsson, Statens Jordbruksverk 10.05 Kaffe 10.35 Organiska gödselmedel allt Hans Nilsson, Statens Jordbruksverk 6 värdefullare 10.55 Kväveeffekt av kycklinggödsel Sofia Dehlin, SLU, Skara 7 11.10 Slamspridning på åkermark Per-Göran Andersson, HS M-hus 8 11.20 Certifiering och användning av Hans Augustinsson, HS Rådgivning kommunalt avloppsslam Agri, Ö-götland 9 11.45 Framgångsfaktorer för Ulrika Williamsson, Statens växtnäringseffektiva gårdar Jordbruksverk 10 12.10 Lunch 13.10 Yaras handsensor aktuell teknik för att finna miljömässigt och ekonomiskt optimal kvävegiva Gunilla Frostgård, Yara 11 13.20 De viktigaste orsakerna till årets låga proteinhalter i vall och höstvete 13.45 Kvävegödsling till maltkorn Magnus Olsson, HIR M-hus 13 Växtskydd 14.00 Konsekvenser för svensk odling av ny EU-förordning (stupstoppskriterier ) för godkännande av pesticider 14.20 Øget betydning af hvederust lokalt og globalt herunder rasudvikling og virulenstester i Sverige. Börje Lindén 12 Göran Gustafsson, SJV/Växtskyddscentralen Linköping Mogens S Hovmöller, Aarhus Universitet, Flakkebjerg 14.50 Kaffe 15.20 Betydelsen av gulrost i försöken 2008 Gunilla Berg, SJV/Växtskyddscentralen, Alnarp 15.40 Fungicidförsök i stråsäd 2008 Torbjörn Ewaldz, 16.00 Potatisbladmöglet allt svårare att bekämpa? Erfarenheter från Danmark Potatisbladmögel situation och effekter 16.45 Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta SJV/Växtskyddscentralen Alnarp Bent Nielsen, Aarhus Universitet, Flakkebjerg Johan Roth, Estrella AB 5 14 15 16 17 18 19 Magnus Jeppsson, Syngenta 20

Torsdagen den 11 december 2008 08.15 Årets ogräsförsök i spannmål och majs 08.50 Allelopati - användbart vid bekämpning av renkavle? Henrik Hallqvist, SJV 21 Nils-Ove Bertholdsson SLU Alnarp 22 Växtodling 09.10 Fem odlingssystem i höstvete, LS3- Nils Yngveson, HIR M-hus 9009 23 09.35 Kaffe 10.05 De skånska odlingsystemförsöken Ingemar Larsson HS Kr-stad bygger ny kunskap 24 10.25 Varför så höga höstveteskördar Stefan Attervall, Lantmännen 2008? 25 10.45 Höstraps, marknad, försök och praktik Johan Bjärsjö, SV Raps 26 11.05 Paus 11.15 De viktigaste orsakerna till goda Roland Lyhagen, Svalöv Weibull skörderesultat i höstraps 2008 27 11.40 Lunch 12.40 Bomullsmögel i oljeväxter förbättrad riskbedämning med realtids-pcrteknik 13.00 Bakterier för tillväxtstimulering och biologisk bekämpning i morötter/grönsaker Ann-Charlotte Wallenhammar, HS- Konsult Örebro Mariann Wikström, Findus Sara Ragnarsson MASE Lab Majs och grovfoder 13.20 Kväve- och fosforgödsling till Linda af Geijerstam HS Kalmar ensilagemajs 30 13.40 Paus 13.50 Kupsådd, en intressant Magnus Halling, SLU, Uppsala etableringsmetod i majs 31 14.05 Såteknik i majs Fredric Johansson, 32 14.20 Knäpparelarver i majs - ett Gunnel Andersson, SJV Kalmar återkommande problem 33 14.30 Näringsvärde och utveckling i olika Bodil Frankow Lindberg, SLU, NLfakulteten, Uppsala sorter av rajsvingel och timotej 34 15.00 Avslutning med utvärdering och kaffe, Dave Servin 28 29

VÄLKOMNA TILL DEN 36:e REGIONALA VÄXTODLINGS- OCH VÄXTSKYDDSKONFERENSEN. I Växjö 10 och 11 december 2008 Dave Servin Omvärld Alnarp / Partnerskap Alnarp SLU, Box 53, 230 53 Alnarp E-post: Dave.Servin@ltj.slu.se För tredje året i rad har vi upplevt en annorlunda växtodlingssäsong 2007/2008. Hög nederbörd i augusti 2007 bäddade för ett vått höstbruk för både raps och vete, inte minst på de tyngre lerjordarna. På lättleror och lättare jordar fick vi en god höstutveckling, en mild höst och vinter kompenserade för den tröga starten utom på de styva lerjordarna där rot-och skottutveckling förblev svag. April och maj blev torrare än normalt i både Lund, Kristianstad och Kalmar medan Halmstad fick något mer än normalt. Kristianstadstrakten fick extremt låg nederbörd i maj med bara 3 mm vilket blev förödande för såväl skörden av vårsäd som slåttervall. Första skörden låg i många fall på 50-75 % av normalskörd. Generellt klarade sig de höstsådda grödorna mycket bra inom större delen av försöksdistriktet och för Skånes del noterar många odlare sina högsta skördar någonsin, både för höstvete och höstraps. Notabelt är att höstvete noterade låga proteinhalter medan höstrapsen redovisar extremt höga oljehalter. Vårsäden, speciellt maltkornet, blev en stor besvikelse med skördar på 4-6 ton/ha och proteinhalter i allmänhet över 12%, dvs. icke godkänt som maltkorn. Märkligt nog klarade sig sockerbetorna mycket bra under året, vi har sockerskördar 10-20 % över normalt, enskilda odlare kan redovisa 12-14 ton socker/ha, vilket gör att Örtoftabruket får hålla på ett par veckor in i januari. Potatisskördarna har varit normala till något över normalt för både stärkelse, industri och mat. Ett orostecken är att ytterligare 2 fall av potatiskräfta, ras 18, har upptäckts på Listerlandet. Vädrets inverkan på såväl skörd och kvalitet som på växtskyddsinsatser kommer att beröras under konferensen liksom den dramatiska utvecklingen av priserna på mineralgödsel samtidigt som nu spannmålspriserna har fallit tillbaka till en normalnivå Hur matchar vi detta genom effektivare utnyttjande av organiska gödselmedel? Tabell 1 Nederbördsmängderna i mm -enligt SMHI på nedanstående platser och månader. Lund Lund normalt Halmstad Halmstad normalt Kristianstad Krist. normalt Kalmar Kalmar normalt Aug-07 52 65 109 86 186 50 146 50 Sep-07 78 64 44 89 33 55 10 50 Okt-07 34 60 220 80 57 51 77 39 Apr-08 39 40 26 43 34 36 18 29 Maj-08 36 45 23 45 3 42 26 35 Juni-08 23 56 72 64 34 47 22 39 Juli-08 52 70 134 82 53 64 44 60 Aug-08 136 65 169 86 125 50 124 50 Diskussionen om fältförsöksverksamheten och dess finansiering fortgår men en hel del av de oklarheter som under fjolåret fanns beträffande ansökningarna till SLF har klarats ut. 1:1

Ämneskommitteerna har fortsatt arbetet med att strukturera upp olikartade försöksplaner vilket kommer att underlätta den framtida försöksverksamheten. SLU:s nya organisation, Fältforsk, har nu börjat finna sina former och blivit ett verkligt forum för diskussioner om försöksverksamheten. Försökshandboken har nu redovisats i sin första version. Alnarpsfakultetens Partnerskap har fortsatt att utvecklas väl och på Jordbruk- Trädgårdssidan finns nu ett 75-tal medlemmar. Det är också en plattform för möten, men förstärkt med försöks- och forskningspengar. Under 2008 arrangerades 24 seminarier och workshops med sammanlagt drygt 2000 deltagare. Sektorsrollen har kommit i fokus igen efter att ha legat i träda i över 15 år. Under fjolåret bildades en gemensam paraplyorganisation för växtskydd på Alnarp, kallad Paraply Växtskydd. Nästan alla som arbetar med växtskyddsfrågor t.ex. resistens, bladmögel, feromoner, insekter mm är med på denna hemsida http://www.vaxtskyddalnarp.se Partnerskap Alnarps hemsida är http://partnerskapalnarp.slu.se Med detta önskar jag och planeringskommittén er alla välkomna till två, som vi hoppas, innehållsrika och matnyttiga dagar i Växjö. Dave Servin Per-Göran Andersson Gunilla Berg Margareta Björk Linda af Geijersstam Erik Ekre Arne Ljungars 1:2

FÖRSÖKSVOLYMEN I SÖDRA JORDBRUKSFÖRSÖKSDISTRIKTET 2008 Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se Försöksvolymen fortsätter att minska och är idag hälften till antalet mot vad den var för femton år sedan. Beroende på vem uppdragsgivaren eller beställaren är, kan försöken delas upp i tre grupper. RIKSFÖRSÖK. SLU är beställare. Dessa försök finansieras av SLU genom externa forskningsanslag från Formas (SJFR), Stiftelsen Lantbruksforskning, Jordbruksverket, diverse företag m.fl. och genom provningsavgifter. LÄNSFÖRSÖK. Hushållningssällskapen är beställare. Försöken finansieras idag till stor del av medel som ansöks hos SLF (Stiftelsen Lantbruksforskning). En väsentlig del av medlen till regionala försök kommer från företag i näringen. Det handlar då bl.a. om sponsrade försöksled i t.ex. växtskydds-, ogräs- och sortförsök. ÖVRIGA FÖRSÖK. Uppdragsgivare i detta fall är odlarorganisationer, växtskyddsföretag, förädlingsföretag, gödselmedelsindustrin m.fl. Försöksvolymen, räknat som antalet försök under de fem senaste åren i de olika länen, framgår av tabellerna nedan. Tabell 1. Antalet riksförsök i olika län inom Södra jordbruksdistriktet 2004-2008, inom mark/växt- och växtskyddsområdena. F GHK I L M N Summa 2004 13 8 14 43 29 33 140 2005 8 5 9 41 30 24 117 2006 10 4 8 56 32 30 140 2007 12 4 9 36 33 32 126 2008 13 4 7 23 36 29 112 Tabell 2. Antalet länsförsök i olika län inom Södra jordbruksdistriktet 2004-2008, inom mark/växt- och växtskyddsområdena. F GHK I L M N Summa 2004 20 44 20 61 70 37 252 2005 20 42 21 61 66 37 247 2006 16 40 24 62 64 34 240 2007 10 32 25 62 68 33 230 2008 10 24 23 60 66 30 213 Tabell 3. Antalet övriga försök i olika län inom Södra jordbruksdistriktet 2004-2008, inom mark/växt- och växtskyddsområdena. 2:1

F GHK I L M N Summa 2004 5 17 16 130 157 27 352 2005 5 23 14 150 138 35 365 2006 6 6 15 139 167 34 367 2007 2 6 7 103 124 35 277 2008 1 4 9 104 107 27 252 Tabell 4. Summa antal försök (riks, läns, och övriga försök) inom Södra jordbruksdistriktet, 2004-2008. F GHK I L M N Summa 2004 38 69 50 234 256 97 744 2005 33 70 44 252 234 96 729 2006 32 50 47 257 263 98 747 2007 24 42 41 201 225 100 633 2008 24 32 39 187 209 86 577 2:2

MÅSTE VI RÄKNA MED ATT MARKNADERNA FÖR SPANNMÅL OCH OLJE- VÄXTER BLIR TUBULENTA ÄVEN FRAMÖVER? Harald Svensson Jordbruksverket, 551 82 Jönköping E-post: harald.svensson@sjv.se Sammanfattning Mot bakgrund av förhållandevis låga skördar och ökad efterfrågan steg priserna på spannmål och oljeväxter kraftigt under 2007. Den ökade efterfrågan bestod såväl av human användning och foder som för bioenergiändamål. Eftersom efterfrågans priskänslighet för dessa produkter är låg, samtidigt som det tar tid innan utbudet hinner anpassa sig, kan kraftiga prisfluktuationer uppkomma. En berättigad fråga, efter att priserna halverats det senaste halvåret, är i vad mån den globala marknaden kan ha påverkats av finansiella spekulationer utan direkt samband med utbud och efterfrågan på produkterna. Vidare får vi inte glömma bort att även priserna för andra råvaror fluktuerat kraftigt den senaste tiden. Vi har återigen fått vänja oss vid att framtiden är oförutsägbar. Förmodligen kommer den globala ekonomin, där vi alla är en del, inte heller framöver att disponera instrument som påtagligt stabiliserar jordbruksmarknaderna. Vad har hänt de senaste åren? För vete påbörjades en kraftig prisuppgång under andra halvåret 2007 medan det för majs och oljeväxter (rapsfrö i EU) inträffade något senare (se nedanstående diagram). En viktig faktor som drev upp priserna på vete var säkerligen de förhållandevis låga skördar i världen som noterades för både 2006/07 och 2007/08. Lägre skördar i världen genererar också lägre världslager av spannmål som leder till ökad prisvariation på marknaden. Den lägre veteskörden 2007/08 var delvis ett resultat av lägre skördar i viktiga produktionsområden som Australien och EU. För majs ökade dock skörden i världen 2007/08 och prisdrivande var bl.a. efterfrågan ifrån etanolindustrin i USA som till stor del använder majs som råvara. Prisutvecklingen för oljeväxter har påverkats av höga priser för majs och andra oljehaltiga växter (bl.a. sojabönor) beroende på ökad efterfrågan för foder och energitillverkning. Även fraktkostnaden för spannmål steg från andra halvåret 2006 och nådde sin högsta nivå under maj 2008 (ca 87 US$/ton US gulf till EU) för att därefter sjunka till ca 45 US$/ton i dagsläget. Stigande oljepris och ökad efterfrågan ifrån de asiatiska länderna (framförallt Kina) på råvaror och mineraler var huvudorsaken till ökningen. Prisfallet för vete (fram till oktober 2008) har varit drygt 50 % om en jämförelse görs mot toppnoteringarna som rådde i slutet av februari 2008 (omkring 470 US$/ton). Den globala skörden av vete beräknas för 2008/09 till 676 milj ton, vilket är en ökning med 11 % jämfört med föregående år. Denna beräknade skördeökning torde vara en förklaring till prisfallet. 3:1

Chicagobörsen 500 475 450 425 400 Vete Majs 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 Rapsfrö, Paris/Londonbörsen 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 Figur 1. Priser på vete och majs (US$) och rapsfrö (euro/ton) I likhet med skördeutvecklingen i världen beräknas även den svenska spannmålsskörden att öka 2008/09 jämfört med föregående år. Jordbruksverket har uppskattat den totala spannmålsskörden till ca 5,46 milj ton 1, vilket är en ökning med ca 8 % jämfört med fjolåret. Beroende på dålig väderlek under skördeperioden väntas dock kvalitén på årets spannmålsskörd bli sämre. Priserna på svensk spannmål har också under inledningen av säsongen 2008/09 sjunkit och för vete med brödkvalitet noteras priser på 1,95 2,02 kr/kg, vilket är lägre än inledningen på 2007/08 då noteringar var ca 40-45 öre/kg högre. För korn och havre noteras priser på 1,23-1,34 kr/kg, vilket ger en ännu större prisskillnad som uppgår till ungefär 65-90 öre/kg. Några faktorer att tänka på ifråga om sannolikheten för framtida prisvariation 1. Den långsiktiga utvecklingen har visat fallande realpriser Prisutvecklingen på spannmål har under lång tid kännetecknats att några kraftiga prisuppgångar med prisfall en tid därefter. Uttryckt i nominella termer har den övergripande trenden varit oförändrade eller något stigande priser. Räknas priserna däremot om för att korrigera för den globala inflationstakten framträder en radikalt annorlunda bild. T.ex. var den pristopp som registrerades samtidigt som den första oljekrisen på en avsevärt högre real nivå än de höga noteringar som uppnåtts t.o.m. när priset var som högst i början av 2008. 1 Källa: http://www.sjv.se/ 3:2

900 800 700 600 $/ton 500 400 Realt pris Nominellt pris 300 200 100 0 19 69/197 0 1 97 4/197 5 1 97 9/19 80 1 98 4/19 85 19 89 /19 90 19 94 /19 95 19 99 /2 00 0 20 04/200 5 Figur 2. Utvecklingen av priset på vete enligt Chicagobörsen, US$/ton (Källa: CBOT för priser, OECD för inflationstakt) 2. EU:s jordbrukspolitik hindrar inte längre globala prishöjningar från att slå igenom Tidigare hade vi i den svenska jordbruksprisregleringen mekanismer som i stort sett eliminerade genomslag på den svenska marknaden av den globala prisfluktuationen. Sådana instrument tillämpades även inom EU. Men nu i samband med den senaste pristoppen har inte sådana t.ex. exportavgifter tillämpats. Det nya är alltså att den globala marknaden fått genomslag i EU och därmed även i Sverige. Det skäl som anfördes för att tillämpa t.ex. exportavgifter var att konsumenterna skulle skyddas mot inverkan av höga priser på motsvarande sätt som producenterna skulle skyddas mot inverkan av låga priser genom t.ex. exportsubventioner. 3. Många länder i världen har emellertid det senaste året infört regleringar i form av exportrestriktioner för att hålla nere priset Särskilt länder med hotande akut livsmedelsbrist har det senaste året infört olika slag av exportregleringar i form av fysiska eller prismässiga regleringar av exporten. En notering som gjorts i många sammanhang är att självklart blir det ingen stabilisering av den globala marknaden genom åtgärder av detta slaget, snarare tvärtom. Dessutom kan regleringarna medföra att producenternas intresse för att öka investera i ökad produktionen minskar. 4. Långa terminer har det senaste året tenderat att rättså väl följa utvecklingen av de korta terminerna I figuren nedan redovisas avläsningar från Chicagobörsens hemsida vid några olika tidpunkter. Vid varje avläsning har funnits exempel på terminer med olika sluttidpunkt. Runt den 26 februari 2008 var priset allra högst. 3:3

1400 1200 1000 cent/bu 800 600 400 12 nov 07 26 nov 07 26 feb 08 26 nov 08 200 0 Jul 10 Mar 10 Dec 09 Sep 09 Jul 09 Maj 09 Mar 09 Dec 08 Figur 3. Futures-priser på Chicago-börsen vid olika tidpunkter med olika lång löptid, cent/bu (Källa: CBOT) Slutsatsen av denna jämförelse är att marknadens samlade bedömning varit att varje dags prisnoteringar på Chicago-börsen för leverans inom en nära framtid i hög grad överensstämmer med uppfattningen om priserna på längre sikt. Sett nu i efterhand framstår det som uppseendeväckande att prisnoteringarna ett år framåt eller mer blir så olika trots att nämnvärt med ny information inte har tillkommit. 5. Vi har ingen bra bild av den globala potentialen på utbudssidan Potentialen beror inte bara på tillgången till mark av olika kvaliteter utan också, och förmodligen i hög grad, på olika slag av infrastruktur. Sådana viktiga exempel är säkra system som visar vem som disponerar marken samt tillräcklig transport- och lagringskapacitet. Motsvarande resonemang kan säkerligen föras även för många andra råvaror. 6. Är höga priser bra eller dåligt? Denna frågeställning kan belysas ur flera synvinklar: a. Jordbruket i Sverige Ett rimligt antagande är att ökad lönsamhet (t.ex. uttryckt i form av täckningsbidrag) kapitaliserar sig i ökade markvärden. Således spelar det, i ett samhällsekonomiskt perspektiv, ingen roll på lång sikt vilket priset är på god mark. I ett privatekonomiskt perspektiv kan det givetvis spela stor roll för t.ex. den som tänker sig att sälja sin mark för att kunna dra sig tillbaka. Mark med låg avkastning kan däremot komma att användas i högre utsträckning om priset är på en hög nivå. Dessutom finns det en risk för att olika insatsvaror också påverkas av produktpriset, särskilt om konkurrensen inte är god. b. Den fattige bonden i u-landet Den fattige bonden i u-landet kan få möjlighet till bättre avsättning vid höga priser eller att få arbete som anställd på ett jordbruk. c. Den fattige stadsbon i u-landet Förlorar på höga priser. 3:4

d. Globalt Fluktuationer i utbud och efterfrågan fångas up genom lagerförändringar. Om lagren minskar, vid given lagringskostnad (inkl. ränta), kan ett antal aktörer besluta sig för att försöka öka lagren. Detta medför en ökad efterfrågan som i sin tur kan driva upp priset ytterligare från en nivå som förmodligen redan är hög. Om inkomsterna stiger globalt ökar konsumtionen starkt av spannmål genom ökad efterfrågan på foder. Detta medför att priset stiger. Priset är således ett uttryck för knapphet och hur effektiv marknaden är. Under förutsättning att marknaden är effektiv är det därför inte meningsfullt att diskutera hur bra eller dåligt det är med ett högt eller ett lågt pris. 7. Kan vi hitta ett system som motverkar prisfluktuationer? EU:s tanke i slutet av 1950-talet med interventionslager var god, att jämna ut utbudet mellan år med höga och låga skördar. Systemet missköttes och lagren ökade starkt till en ohållbar nivå. Syftet med marknadsregleringen från start var förmodligen inte att göra det möjligt med en produktion som var större än förbrukningen, men efter en tid tolkades systemet så. I Sverige hade vi liknande system, och med liknande verkningar, fram till 1990 års livsmedelspolitiska beslut som syftade till avveckla, eller i vart fall starkt minska, den interna marknadsregleringen. Nu är frågan: Kan världssamfundet hitta ett system för utjämning mellan åren? Vem ska besluta om köp och försäljning? Vem ska betala kostnaderna? 8. Vilken betydelse kan den nya situationen med klimathotet få? Om situationen utvecklar sig så att produktionen av animalier minskar kan det, allt annat lika, medföra lägre priser. Å andra sidan; kommer efterfrågan på biodrivmedel att bli stor kan den verka prishöjande. Men; minskar därför prisfluktuationen? Slutsats Råvarumarknader, såsom för spannmål och oljefröer, präglas åtminstone periodvis av stark nervositet och som i sin tur medför fluktuerande priser. Rykten kan t.ex. få starkt genomslag. Man kan också räkna med att finansiella placerare särskilt i lägen med prisfluktuationer rör sig på marknaden och som ytterligare kan spä på variationen. Fluktuerande priser runt ett visst medelvärde ger sannolikt lägre investeringar i produktionsmedel än om priset håller sig konstant vid detta medelvärde. Om man inte globalt kan komma överens om ett robust system för utjämning måste vi nog tolerera att priserna plötsligt kan sticka iväg för att sedan falla tillbaka igen. Marknadsekonomin har brister. Men alternativen är uppenbart sämre. 3:5

3:6

VARFÖR SÅ HÖGA MINERALGÖDSELPRISER? Mogens Erlingson Yara AB, Landskrona E-post: mogens.erlingson@yara.com 4:1

4:2

4:3

4:4

KVÄVE- OCH FOSFORGÖDSLING VID EXTREMA PRISER Bertil Albertsson Jordbruksverket, Box 224, 532 23 Skara E-post: bertil.albertsson@sjv.se Sammanfattning De ökade priserna på växtnäring samtidigt som produktpriserna sjunkit medför att ekonomiskt optimala givor av olika växtnäringsämnen minskat. Prisförändringarna leder till sänkta rekommendationer för både kväve och fosfor. Inledning och bakgrund Under det senaste året har priserna på växtnäring ökat mycket dramatiskt. På ungefär ett års sikt har kvävepriset i ammoniumnitratbaserade gödselmedel ökat med 50 % och fosfor- och kaliumpriserna har mer än fördubblats. Den uppåtgående trenden för produktpriser har under samma period brutits och lett till att priskvoterna mellan gödselmedel och produkt ökat. Därmed finns det anledning att undersöka hur prisförändringarna påverkar gödslingsrekommendationerna. Material och metoder Försöksresultaten som ligger till grund för beräkningarna har publicerats i olika årgångar av skriften Skåneförsök. Försöksresultat fram till och med år 2007 ingår som underlag. Beräkningarna görs som prognos inför säsongen 2009 och därmed är inte priserna helt kända. Priset på kväve antas uppgå till 18 kr/kg N och priset på fodervete och foderkorn till 1,40 kr/kg. Oljeväxtfröpriset skattas till 3,50 kr/kg. Vissa känslighetsanalyser genomförs också. Avdrag på bruttopriserna görs i kalkylerna för skördeberoende kostnader med 0,25 kr/kg för spannmål och med 0,40 kr/kg för oljeväxtfrö. Kalkylerna om ekonomiskt optimal fosforgödsling baseras på fosforgödslingsförsök där skördeeffekten av ersättningsgödsling med fosfor relateras till fosfortillståndet i marken. Priset på fosfor antas uppgå till 40 kr/kg. Vid förändrad prisrelation mellan fosfor och produkt förskjuts den nivå (P-AL-tal) då det är ekonomiskt rimligt att tillföra lika mycket fosfor som grödan bortför. Utifrån dessa resultat kan sedan fosforgödslingsrekommendationer utformas. Resultat spannmål och oljeväxter Kväve I tabell 1 redovisas utfallet för olika spannmålspriser och olika kvävepriser. På grund av att lågpriskväve introduceras och att detta kan påverka prisnivån på övriga kvävegödsel finns det skäl att också räkna på andra prisnivåer för kväve. 5:1

Tabell 1. Optimal kvävegödsling till spannmål vid olika spannmålspriser samt skördar vid resp optimum. Spmprikvot N-pris Pris- Spm- Pris- Fodervete Vårkorn pris kvot brutto kr/kg brutto netto netto opt skörd opt skörd kr/kg kr/kg kg N/ha kg/ha kg N/ha kg/ha 1,00 18 18 0,75 24 92 7274 49 4868 1,20 18 15 0,95 18,9 113 7732 67 5251 1,40 18 12,9 1,15 15,7 128 7995 79 5470 1,60 18 11,3 1,35 13,3 140 8161 89 5608 1,80 18 10 1,55 11,6 149 8273 96 5701 2,00 18 9 1,75 10,3 156 8352 102 5767 1,40 16 11,4 1,15 13,9 137 8121 86 5575 1,40 14 10 1,15 12,2 146 8237 94 5672 1,40 12 8,6 1,15 10,4 155 8343 102 5760 De prisförhållanden som bedömdes relevanta hösten 2007 representeras av nettopriskvoten 10,0. Dessa förhållanden motsvarar ett bruttopris på spannmål vid 18 kr/kg N på ca 2,00 kr/kg eller av ett kvävepris på knappt 12 kr/kg N vid bruttopriset 1,40 kr/kg spannmål. Förändrad nettopriskvot från 10 till 15,7 påverkar optimum i fodervete med ca 30 kg N/ha och optimum i korn med ca 20 kg N/ha. Beräkningsresultaten för höstoljeväxter redovisas i tabell 2. Förra årets beräkningar baserades på en nettopriskvot på 4,4, vilket gav optimal kvävegiva för höstoljeväxter på 144 kg N/ha. Den optimala kvävegivan utifrån angivna prisförhållanden minskar med ca 20 kg N/ha jämfört med förra årets nivå. Tabell 2. Optimal kvävegödsling till höstoljeväxter samt skörd vid resp optimum. Kvävepriset uppgår till 18 kr/kg N. Gröda Kr/kg frö Kr/kg Priskvot Priskvot Optimal N- Skörd vid opt brutto frö netto brutto netto giva, kg/ha N-giva, kg/ha Höstraps 3,00 2,60 6,0 6,9 110 4140 3,50 3,10 5,1 5,8 124 4246 4,00 3,60 4,5 5,0 135 4321 Fosfor Förra året introducerades nya fosforgödslingsrekommendationer. Dessa var baserade på en sammanställning och tolkning av försöksresultat som genomfördes av Göte Bertilsson m fl (2005). Vid låga P-AL-tal är fosforgödslingseffekten tydlig, men den klingar av påtagligt med ökande P-AL-tal. I spannmålsgrödorna tycks fosforgödsling inte ge någon positiv skörderespons vid P-AL>8. I oljeväxter och sockerbetor fås positiv skördepåverkan också vid något högre P-AL-tal. 5:2

Msv börd. Hv. II skördeökn 2500 y = -702,34Ln(x) + 1520,3 2000 1500 1000 500 0-500 0 2 4 6 8 10 P-AL 12 Figur 1. Principiell figur över skörderesponsen av ersättningsgödsling med fosfor vid olika P- AL-tal. Med den prisutveckling som inträffat sen förra året har nya beräkningar ansetts nödvändiga. I den angivna sammanställningen beräknas vid vilket P-AL-tal som det är ekonomiskt intressant att tillföra lika mycket fosfor som grödan för bort. Denna nivå har sjunkit vilket framgår av tabell 3. Tabell 3. Olika prisers inverkan på UPAL (den P-AL-nivå där minst ersättningsgödsling ska ske). Bördighetsförsöken i Mellansverige och i Sydsverige Gröda, år Produktpris, P-pris, kr/kg UPAL UPAL syd kr/kg mellan Korn, 2005 0,6 11 3,9 5,6 Korn, 2009 1,0 40 2,0 2,8 Hvete, 2005 0,6 11 5,2 1,8 Hvete, 2009 1,0 40 2,8 0,4 Oljev, 2005 1,7 11 5,6 8,8 Oljev, 2009 2,9 40 2,9 6,0 Vägs olika försöksserier samman och görs en tidsmässig jämförelse kan konstateras att det P- AL-tillstånd där ersättning ska ske sjunkit ett par enheter från 2005 till 2009. Detta medför att rekommendationerna under perioden minskats med storleksordningen10 kg P/ha för många grödor. Diskussion Kväve Förändrade prisförhållanden har medfört att kvävegivorna till fodersäd minskats påtagligt. Brödsädesrekommendationerna har reducerats betydligt mindre för att inte äventyra en godtagbar proteinhalt. Råg/höstkorn-rekommendationen har tidigare hållits ners för att inte förorsaka liggsäd. De nya priserna motiverar ingen nämnvärd justering. Maltkorn förväntas ge bättre ekonomiskt utfall än foderkorn. Därför ligger rekommendationen högre än för foderkorn. 5:3

För kvävets vidkommande är det viktigt att tabellen läses på rätt sätt. Vid de i tabellhuvudet angivna normalskördarna rekommenderas olika kvävegivor. Med sänkta kvävegivor är det inte möjligt att nå denna skörd om nästa år blir ett normalår, utan skörden blir något lägre. Tabell 4. Riktgivor för kvävegödsling till stråsäd 2009. Mineraljord med förfrukt stråsäd Ändring* Skörd, ton/ha Gröda Kg N/ha 4 5 6 7 8 9 Höstvete, bröd -10 110 130 145 160 175 Höstvete, foder -25 80 100 115 130 145 Rågvete -20 80 100 115 130 145 Råg/höstkorn -5 80 100 115 130 145 Vårvete -10 110 130 150 170 Korn, foder -15 50 70 85 100 Korn, malt -5 75 90 105 Havre -15 45 65 80 95 * jämfört med rekommendation för 2008 Rekommendationerna till vårsäd avser radmyllning av gödsel. Vid bredspridning ökas givan med ca 10 kg N/ha. Fosfor Utvärdering av fosforgödslingen har främst gjorts för ersättningsgödsling. Därmed kan man inte utesluta att det kan vara lönsamt att tillföra en mindre giva av fosfor även om P-AL-talet överstiger det tal vid vilket det är lönsamt med ersättningsgödsling. Detta medför att gödsling också rekommenderas i klass III för många grödor och i högre klass för flera grödor. Ett skäl till en mjuk övergång av rekommendationerna mellan klasserna är vidare att försöksresultaten uppvisar en viss spridning samt att det är svårt att veta markens exakta P-AL-tal vid varje tillfälle. Tabell 5. Riktgivor för fosforgödsling till olika grödor Skörde- Bortförsel Rekommenderad fosforgiva, kg/ha nivå, av P, P-AL-klass Gröda ton/ha kg/ha I II III IV A IV B V Vårsäd 5 17 25 15 10 0 0 0 Höstsäd 6 19 25 15 10 0 0 0 Oljeväxter 2 12 25 20 15 5 0 0 Slåttervall, ts 6 14 25 15 10 0 0 0 Fodermajs*, ts 10 26 50 45 40 30 15 15 Potatis* 30 15 70 50 40 30 15 15 Sockerbetor 45 18 35 30 20 15 15 0 Ärter 3,5 13 25 15 10 0 0 0 Betesvall på åker 15 5 0 0 0 0 *rekommenderad giva räcker till en efterföljande gröda Sammantaget medför de nya rekommendationerna, jämfört med de gamla, att sänkningen av höga P-AL-värden går lite snabbare och uppgödslingen vid låga P-AL-tal blir något 5:4

långsammare. Vid sänkta givor är det särskilt viktigt att marktillståndet följs genom regelbunden markkartering. Det högre priset leder rimligtvis till minskad efterfrågan på fosfor och detta borde påverka priset i nedåtgående riktning. Därmed kan det också vara rimligt att vara återhållsam med fosforgödslingen en tid i avvaktan på gynnsammare prisförhållanden, för att senare återgå till en ekologiskt hållbar tillförsel. Referenser Bertilsson, G., Rosenqvist, H & Mattsson, L. 2005. Fosforgödsling och odlingsekonomi med perspektiv på miljömål. Naturvårdsverkets rapport 5518. Jordbruksverket 2008. Riktlinjer för gödsling och kalkning 2009. Jordbruksinformation. Skåneförsök årgångarna 1999-2007. Meddelandenr 66-74. Försöksringarna och Hushållningssällskapen i Skåne. 5:5

5:6

ORGANISKA GÖDSELMEDEL ALLT VÄRDEFULLARE Hans Nilsson, Greppa Näringen Jordbruksverket, Länsstyrelsen, 291 86 Kristianstad E-post: hans.nilsson@m.lst.se Sammanfattning De senaste två årens höjda priser på mineralgödsel har ökat värdet kraftigt för de organiska gödselslagen. Kostnaderna för att transportera och sprida stallgödseln har även dessa ökat något, främst pga ökande dieselpriser, men inte alls i samma omfattning som priset på mineralgödseln. Stallgödselns värde har därför ökat mellan 2-3 ggr jämfört med tidigare. Inte minst priset på fosfor och kalium har ökat mycket kraftigt varför incitamentet att styra gödslingen efter markkartan ökat. Vid höga P-AL och K-AL-värden är det nu än mer intressant än tidigare att avyttra gödsel beroende på om marknaden förstår att värdera den rätt. Inledning och bakgrund Rätt användning av stallgödsel är en mycket viktig faktor för att unvika förluster som är skadliga för miljön. Förlusterna sker både till luften i form av ammoniak och växthusgaser och till vatten i form av nitratkväve och olika fosforfraktioner. Utifrån ett lantbrukarperspektiv är stallgödsel och andra organiska gödselmedel givetvis inte ett miljöproblem utan en tillgång som man vill använda på ekonomiskt mest fördelaktiga sätt. Det är många faktorer att ta hänsyn vid en sådan värdering vilket var anledningen till att Greppa Näringens Stallgödselkalkyl togs fram. Stallgödselkalkylen, som finns tillgänglig på projektets hemsida, ligger bakom den analys som presenteras i tabell 2 Material och metoder De presenterade beräkningarna är framtagna med Greppa Näringens stallgödselkalkyl (www.greppa.nu). Kalkylen bygger på en rad intäkts- och kostnadsfaktorer som i korthet presenteras i tabell 1. Kalkylen beräknas på ett antal förvalda schablonvärden, som kan ändras av användaren om det finns tillgång till egna analysvärden eller man till exempel har en annorlunda spridningskostnad för stallgödseln. Tabell 1. Kortfattad beskrivning av de faktorer som påverkar beräkningen av stallgödselns värde i Greppa Näringens stallgödselkalkyl INTÄKTER Kväveeffekt år 1 Kväveefterverkan Fosforvärde Kaliumvärde Bördighet KOSTNADER Transport Spridning Markpackning Beskrivning Beroende på vald spridningstidpunkt och teknik Kapitaliserat värde av återmineraliserat kväve de närmaste 30 åren. Återmineraliserat N beräknat enl Persson, 2004. Enkel nedjustering kan göras vid höga P-AL-tal Enkel nedjustering kan göras vid höga K-AL-tal En tillsvidare ej underbyggd schablon för att ta hänsyn till övriga effekter tex mikronäring och struktureffekter. Baseras på förfrågan hos ett antal maskinstationer Baseras på förfrågan hos ett antal maskinstationer Bygger på kalkyler från Johan Arvidsson, SLU. Påverkas av jordart och spridningstidpunkt och beräknas som ett procentavdrag på det skördevärde som angetts. 6:1

Genom att välja stallgödselslag, transportavstånd, jordart, grödor, spridningstillfällen och spridningsteknik erhålles en värdering av stallgödseln på gården. En miljöindikator i form av en glad, neutral respektive sur gubbe anger det valda alternativets påverkan på ammoniakavgång och nitratutlakning. Det skulle även behövas en bedömning av påverkan på klimatgasavgången samt fosforförluster men detta ingår ännu så länge inte. Genom att studera det ekonomiska värdet tillsammans med gubbarna får man en bedömning av både ekonomi och miljöpåverkan i det valda alternativet. Värdering av rötslam ingår inte i stallgödselkalkylen men värderingen i tabell 2 har skett efter samma principer som för övriga fasta gödselslag i stallgödselkalkylen. Resultat och diskussion Kalkyler är alltid en färskvara och denna är inget undantag. Priserna på gödselmarknaden och produktpriserna varierar kraftigt för tillfället varför det är viktigt att påpeka att denna analys baseras på följande NPK-priser: N 18 kr/kg P 40 kr/kg K 12 kr/kg) samt ett skördevärde på 10000 kr (påverkar markpackningskostnaden). Markpackningen varierar med jordart och tidpunkt. I exemplet har valts jordarten lättlera och spridning i vårbruk på svart jord med nedbrukning inom 4 timmar. Denna spridningstidpunkt ger ca 70 % effekt av NH 4 -N. Observera att här görs ingen jämförande analys av miljöeffekter men det bästa ekonomiska alternativet för lantbrukaren brukar ofta sammanfalla med det ur miljösynpunkt bästa alternativet. Tabell 2. Ungefärligt värde för organiska gödselmedel, kr/ton, vid spridning på lättlera i vårbruket på fält som är i behov av både kväve, fosfor och kalium Stallgödselslag NPK-värde Kväve- Värdet av Kostnad för Värde vid efterverkan ökad transport 70 % N-eff 30 år framåt bördighet spridning kr/ton kr/ton kr/ton packning kr/ton kr/ton Nötflyt,8% ts 90 10 7 30 76 Nötfast, 20% ts 140 25 15 50 130 Nöturin, 1% ts 90 2 2 30 64 Nötdjup, 28% ts 230 30 15 50 225 Svinflyt, 6% ts 90 10 7 30 77 Svinfast, 24% ts 210 25 15 50 200 Svinurin, 2% ts 50 2 2 30 24 Svindjup, 30% ts 170 35 15 50 170 Häst, 27% ts 190 30 15 50 185 Hönsflyt, 11% ts 120 15 15 30 120 Hönsklet, 30% ts 310 35 15 50 310 Kyckling, 70% ts 590 70 15 50 625 Rötslam, 25% ts 310 50 15 50 325 Värdet i tabell 2 bygger på att det finns ett behov av både fosfor och kalium. Vid höga markvärden av fosfor, kalium eller båda blir stallgödselns värde betydligt lägre. Kväve utgör med dagens priser en relativt liten andel av gödselvärdet och det är ekonomiskt viktigt att planera stallgödselspridningen efter markkartans fosfor- och kaliumanalyser. 6:2

I figur 1 framgår tydligt att fosforrik stallgödsel som svinflytgödsel, svinfastgödsel, fjäderfägödsel och speciellt rötslam tappar mycket värde vid spridning på fält med höga P- AL-tal (ofta lättare jordar som fått mycket stallgödsel och/eller odlats med fosforkrävande grödor som potatis och grönsaker). Kaliumrika gödselmedel som nötflytgödsel, urin av olika slag, djupströbäddar (mycket kalium i halm) tappar istället mycket värde på fält med höga K- AL-tal (oftast lerjordar med naturligt högt kaliuminnehåll). 250 Full effekt av NPK Inget P-behov Inget K-behov Endast N-behov 200 150 kr/ton 100 50 0-50 Nötflytgödsel 8% ts Nötfastgödsel 20% ts Nöturin 1% ts Nötdjupgödsel 28% ts Svinflytgödsel 6% ts Svinfastgödsel 24% ts Svinurin 2% ts Svindjupgödsel 30% ts 700 Full effekt av NPK Inget P-behov Inget K-behov Endast N-behov 600 500 kr/ton 400 300 200 100 0 Hästgödsel 27% ts Hönsflytgödsel 11% ts Hönskletgödsel 30% ts Kycklinggödsel 70% ts Rötslam 25% ts Figur 1. I Stallgödselkalkylen beräknade värden för olika slags organiska gödselslag vid olika behov av fosfor och kalium. Full effekt anger att det finns behov av hela gödselns innehåll av kväve, fosfor och kalium. 6:3

Slutsatser Höga priser på kväve, fosfor och kalium har ökat värdet med 2-3 ggr på organiska gödselmedel Värdet ligger till mycket stor del i fosfor och kalium varför det är viktigt att sprida stallgödseln efter markkartans fosfor- och kaliumanalyser. Det finns så många faktorer som spelar in vid beräkning av stallgödselns värde och påverkan på miljön att en individuell kalkyl på www.greppa.nu starkt rekommenderas. Referenser Greppa Näringens hemsida: www.greppa.nu. Stallgödsel/Värdera din stallgödsel Persson J. 2004. Den organiska substansens omsättning. I. Kvävehushållning och kväveförluster förbättringsmöjligheter i praktiskt jordbruk. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademins Tidskrift. Årg 143, Nr.12, sid 73-94. 6:4

KVÄVEEFFEKT AV KYCKLINGGÖDSEL Sofia Delin SLU, Institutionen för mark och miljö, Box 234, 532 23 Skara E-post: Sofia.Delin@mark.slu.se Sammanfattning Efter spridning av höns- eller kycklinggödsel till vårsäd tidigt på våren eller vid sådd kan man räkna med en mineralgödseleffekt motsvarande 30-40 % av totalkvävet i gödseln det första året och ca 5 % av totalkvävet det andra året efter gödsling. Det är vad man erfarit i fältförsök i vårkorn i Västergötland, Halland och på Öland under 2005-2008, med något sämre effekt under det missgynnsamma året 2006. Man har visserligen noterat betydligt bättre effekter i danska fältförsök under samma period där mineralgödseleffekten motsvarat 70-80 % av totalkväveinnehållet. Resultaten från Sverige stämmer däremot väl med flera andra utländska undersökningar från 1990-talet i bl.a. Danmark och England. Trots olika sammansättning av ammonium, urinsyra och övrigt kväve har effekten av totalkvävet i olika typer av fjäderfägödsel gett likvärdigeffekt. På Lanna motsvarade effekten 75 % av innehållet av urinsyrakväve plus 50 % av mängden ammoniumkväve. Efter gödsling minskade mineralkväveinnehållet från ca 75 till 60 % av totalkvävet i kletgödsel från höns, medan det ökade från 20 till 50 % av totalkvävet i fastgödsel från kycklingar. Inledning och bakgrund Den kunskap om effektiv gödselhantering som tidigare tagits fram för svenska förhållanden gäller främst gödsel från nötkreatur och svin. Gödsel från fjäderfä har betydligt högre koncentration av växtnäring och andra kemiska och fysikaliska egenskaper. Detta gör att man inte kan använda sig av kunskap om gödsel från nöt och svin vid hantering och spridning av fjäderfägödsel. Färsk fjäderfägödsel har en ts-halt på omkring 30% och ca 1,5% N varav 60% är urinsyra och 10% är ammoniumkväve (Kirchmann, 1991). Efter lagring varierar både tshalt och andel kväve som är som urinsyra kraftigt mellan flyt-, klet-, fast- och mycket torr gödsel. I torr fastgödsel kan en stor andel finnas kvar som urinsyra, medan urinsyran i gödsel med en högre vattenhalt för det mesta har omandlats till ammonium. För att kartlägga när kvävet i gödseln blir växttillgängligt efter spridning vid odling av vårsäd och undersöka växtnäringseffekterna av fjäderfägödseln studerades mineralisering och skördeeffekt parallellt i fältförsök och inkubationer vid Lanna försökstation 2005-2007. Dessutom studeras skördeeffekten av kycklinggödsel vid olika givor och gödslingstidpunkter till vårkorn i Halland och på Öland i två försök årligen sedan 2006. Material och metoder Fältförsök i Västergötland Två fältförsök placerades på lerjord på Lanna försöksstation i Västergötland under 2005 respektive 2006. I dessa jämfördes växtnäringseffekten för olika typer av fjäderfägödsel (tabell 1) efter olika spridningstidpunkter med stigande mängder av handelsgödselkväve. Försöken var randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Gödseln spreds för hand med spade. Spridningstidpunkterna 2005 var 1) på vårvintern (9 mars) medan marken fortfarande bar och 2) på våren i samband med sådd (20 april). Avsikten var att använda samma försöksplan 2006, men vårvinterspridning blev dock inte möjligt, utan istället jämfördes spridning i vårbruket med spridning i växande gröda. Då hönsgödseln var för kletig, spreds endast kycklinggödsel i växande gröda och istället lades ett led till för att jämföra effekten av nedbrukad med icke nedbrukad kycklinggödsel i vårbruket. Detta för att 7:1

kunna särskilja effekt av tidpunkt och effekt av nedbrukning när de båda spridningstidpunkterna jämförs. En startgiva på 30 kg N/ha lades i alla stallgödslade led 2006, då en spridning i växande gröda utan startgiva inte kan rekommenderas. Spridningstidpunkterna 2006 var således 1) på våren i samband med sådd (5 maj) och 2) efter uppkomst (29 maj). Året efter respektive försök studerades kväveefterverkan i havre. Tabell 1. Kväveinnehåll och torrsubstanshalt i gödsel använd i försöken på Lanna Kycklinggödsel Värphönsgödsel 2005 2006 2005 2006 Ts 62 53 24 26,5 % Total-N 34 32 15 14 kg/ton NH 4 -N 17 25 67 79 % av total-n Urinsyra-N* 41 34 3 1 % av total-n *Urinsyra bestämdes enligt Eiteman m.fl. (1994) med HPLC efter extraktion med 0,05 M NaOH Inkubation Inkubation av gödsel inblandad i jord i plastflaskor utfördes för att undersöka hur snabbt mineraliseringen sker i marken under naturliga temperaturförhållanden vid olika spridningstidpunkter. Flaskorna placerades i matjorden i anslutning till fältförsöken på Lanna vid tidpunkterna i för spridning av gödseln. Med denna teknik hålls ammonium- och nitratkvävet kvar i det studerade systemet. Flaskor tas ut vid ett antal tidpunkter under säsongen och analyseras med avseende på ammonium och nitrat. Härigenom kan man beräkna förändringarna med tiden. En provtagning lades samtidigt med jord- och grödprovtagningen före axgång i fältförsöket, för att se hur väl inkubationen avspeglar kvävedynamiken i fältförsöket. Fältförsök i Halland och på Öland Två försök lades ut 2006 på lättare jord, ett i Halland (Lilla Böslid) och ett på Öland 2006, för att studera växtnäringseffekten av två olika givor av kycklinggödsel i samband med vårsådd (tabell 4). Året efter studerades kväveefterverkan i höstraps. År 2007-2008 lades ytterligare två försök per år ut i området, där både olika givor och gödslingstidpunkter studerades. Ett försök 2007 ströks dock p.g.a. ojämn sådd. Dataanalys Effekten av stallgödseln på skörd och kväveskörd jämfördes med effekten på skörd av mineralgödselkväve. Utifrån en skörderesponskurva för mineralgödsel räknades det ut vilken mineralgödselgiva skördenivån eller kväveskördenivån motsvarade för de olika stallgödselleden. Därmed kunde man beräkna hur många kg mineralgödselkväve varje kg totalkväve i stallgödseln motsvarade i skördeeffekt. På Lanna jämfördes dessa siffror med hur mycket som mineraliserats från stallgödseln i inkubationerna för att förstå hur stor skillnaden är mellan faktisk kväveeffekt och potentiell kväveeffekt om bl.a. ammoniakförluster kan undvikas. Resultat och diskussion Skördeeffekt Skördeeffekten av totalkvävet i fjäderfägödseln motsvarade i de flesta fall en ca 30-40 % så stor giva med mineralgödselkväve (tabell 2-8). Under det ogynnsamma växtodlingsåret 2006, med sen sådd och torr sommar blev dock effekten på skörd lägre (tabell 3-5), även om effekten på kväveskörden blev densamma som året innan på Lanna (tabell 2-3). Skillnader mellan olika spridningstidpunkter varierade. I försöken i Halland var vårvinterspridning att 7:2

föredra 2007. Detta verkar också vara fallet med den högre givan 2008 både i Halland och på Öland, även om skillnaderna inte är signifikanta. Skillnaderna 2007, skulle kunna bero på högre ammoniakförluster vid vårspridningen, då det var stark sol vid spridningstillfället. Annars kan man misstänka att delar av kvävet vid den sena spridningen blivit tillgängligt för sent för att påverka skörden. Detta blir extra tydligt om givan är hög (tabell 7-8). Skillnaderna mellan vårvinterspridning och vårspridning var visserligen små på Lanna 2005, men här var istället vårspridning något bättre än vårvinterspridning för kycklinggödsel. Det skulle kunna bero på snabbare nedbrukning av gödseln på efter vårspridning än vårvinterspridning i detta fall. År 2006, hade dock inte nedbrukning någon positiv effekt på skörderesultatet på Lanna (tabell 3). Spridning efter uppkomst hade mycket dålig effekt på Lanna 2006. Måhända hade effekten blivit bättre vid fuktigare väderlek, men spridning så sent måste ändå anses som onödigt riskfyllt till vårsäd. Tabell 2. Skörd, kväveskörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika stallgödselleden på Lanna år 2005. Led Skörd kg/ha Kväveskörd kg/ha A Kontroll (0 kg N/ha) 2355 29 Mineralgödselvärde* (på skörd) B Hönsgödsel vårvinter 4254 50 33 28 C Hönsgödsel vårsådd 4423 54 34 33 D Kycklinggödsel vårvinter 4274 52 33 30 E Kycklinggödsel vårsådd 4837 60 42 43 LSD 414 6 Mineralgödselvärde* (på N-skörd) Tabell 3. Skörd, kväveskörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika stallgödselleden år 2006 på Lanna. Led Skörd kg/ha Kväveskörd kg/ha Mineralgödselvärde* (på skörd) A Kontroll (0 kg N/ha) 3658 58 F Kontroll (30 kg N) 4264 67 B Hönsgödsel vår, nedbrukning 4628 80 16 % 29 % C Kycklinggödsel vår, nedbrukn. 4690 80 19 % 29 % D Kycklinggödsel vår, ej nedbrukn. 5002 84 35 % 38 % E Kycklinggödsel efter uppkomst, 4306 75 2 % 18 % ej nedbrukning LSD 455 7 Mineralgödselvärde* (på N-skörd) 7:3

Tabell 4. Skörd, kväveskörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel samt efterverkan av de olika stallgödselleden i Halland år 2006. Led Skörd kg/ha Kväveskörd kg/ha A Kontroll (0 kg N/ha) 2888 34 Mineralgödselvärde* (på skörd) B Kycklinggödsel 120 kg N 4450 56 21 24 C Kycklinggödsel 200 kg N 4914 67 23 31 LSD 1390 Mineralgödselvärde* (på N-skörd) Tabell 5. Skörd, kväveskörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel samt efterverkan av de olika stallgödselleden på Öland år 2006. Led Skörd kg/ha Kväveskörd kg/ha A Kontroll (0 kg N/ha) 2946 36 Mineralgödselvärde* (på skörd) B Kycklinggödsel 120 kg N 3390 43 24 18 C Kycklinggödsel 200 kg N 3601 47 20 17 LSD 940 Tabell 6. Skörd, kväveskörd och kycklinggödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika kycklinggödselleden i Halland år 2007. Led Kycklinggödselgiva Skörd kg/ha Kväveskörd kg/ha Mineralgödsel -värde* (på skörd) Mineralgödselvärde* (på N-skörd) Mineralgödselvärde* (på N-skörd) A Kontroll (0 kg N/ha) 2937 39 B Vårvinter 120 kg N 4195 57 37 37 C Vårvinter 200 kg N 4646 69 33 43 D Vår 120 kg N 3872 53 26 28 E Vår 200 kg N 4193 63 22 30 LSD * med mineralgödselvärde menas hur stor andel (%) av totalkvävet i den tillförda stallgödseln som motsvarar den kvävemängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller kväveskörd. 7:4

Tabell 7. Skörd, kväveskörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika kycklinggödselleden i Halland år 2008. Led Kycklinggödselgiva Skörd Kväveskörd kg/ha kg/ha Mineralgödselvärde* (på skörd) Mineralgödselvärde* (på N-skörd) A Kontroll (0 kg N/ha) 2510 30 B Vårvinter 120 kg N 3330 44 31 33 C Vårvinter 200 kg N 4340 61 38 39 D Vår 120 kg N 3720 50 43 44 E Vår 200 kg N 3240 44 17 20 LSD 1270 16 * med mineralgödselvärde menas hur stor andel (%) av totalkvävet i den tillförda stallgödseln som motsvarar den kvävemängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller kväveskörd. Tabell 8. Skörd, kväveskörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika kycklinggödselleden på Öland år 2008. Led Kycklinggödselgiva Skörd kg/ha Kväveskörd kg/ha Mineralgödselvärde* (på skörd) Mineralgödselvärde* (på N-skörd) A Kontroll (0 kg N/ha) 2900 41 B Vårvinter 120 kg N 4310 60 38 33 C Vårvinter 200 kg N 5430 80 48 43 D Vår 120 kg N 4650 65 48 43 E Vår 200 kg N 4870 77 33 40 LSD 970 13 * med mineralgödselvärde menas hur stor andel (%) av totalkvävet i den tillförda stallgödseln som motsvarar den kvävemängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller kväveskörd. Gödslingseffekt jämfört med andra undersökningar Höns- eller kycklinggödsel har även i andra länder gett skördeeffekter i stråsäd motsvarande mineralgödselgivor på 30-40 % av tillförd totalkväve (Petersen and Kjellerup, 1996; Nicholson m. fl., 2003), vilket också avspeglas i gödslingsrekommendationer i bl.a. USA (Clark and Mullins, 2004). I några danska försök med nedplöjning av gödseln (Pedersen, 2007) eller ordentlig omblandning av gödseln i jorden för hand (Thomsen, 2004) har skördeeffekten visat sig kunna vara så stor att den motsvarar en 70-80% så stor mineralgödselgiva som hönsgödselns totalkväveinnehåll. Detta motsvarar ungefär nivåerna på nettomineralisering i inkubationsförsök och antyder därmed att mineraliseringspotentialen kan vara fullt utnyttjbar i växtproduktion. Att växtutnyttjandet i de flesta fall är mindre, beror sannolikt på att man har svårt att undvika ammoniakförluster utan en mycket snabb nedbrukning av gödseln omedelbart vid spridning. Kvävemineralisering i inkubationen Resultaten från inkubationerna visar på en nettoimmobilisering av kväve efter spridning av hönsgödseln och en nettomineralisering från kycklinggödseln (figur 3 och 4). Leden med hönsgödsel hade ett något större mineralkväveinnehåll än leden med kycklinggödsel under den period då grödan tar upp kväve under både 2005 (figur 1) och 2006 (figur 2). 7:5

Mineraliseringen från kycklinggödseln motsvarar större delen av urinsyrainnhållet. Förmodligen har all urinsyra mineraliserats, men en del mineralkväve mineraliserats på samma gång. Då urinsyrainnehållet var minimalt i hönsgödseln har det här istället blivit en nettoimmobilisering. Den större nettomineraliseringen jämfört med gödslingseffekten i odlingsförsöken beror förmodligen till stor del på förluster av kväve som ammoniak vid spridning, vilket kan antas vara större från hönsgödseln med större ammoniuminnehåll. 90 80 kg N/ha 70 60 50 40 30 20 10 0 07-feb 18-maj 26-aug 04-dec Hönsgödsel vårvinter Hönsgödsel vid vårsådd Kycklinggödsel vårvinter Kycklinggödsel vid vårsådd Figur 1. Mineralkväve i inkubationsflaskorna 2005 kg N/ha 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 23-apr 12-jun 01-aug 20-sep 09-nov Hönsgödsel vid vårsådd Hönsgödsel efter uppkomst Kycklinggödsel vid vårsådd Kycklinggödsel efter uppkomst Figur 2. Mineralkväve i inkubationsflaskorna 2006 Efterverkanseffekt Mineralgödseleffekten motsvarande ca 5 % av totalkvävet det andra året efter gödsling (tabell 9). Detta stämmer överens med resultat från England, där efterverkan varierade mellan 0-12% (Nicholson m.fl., 2003). Man bör beakta att de högsta värdena på efterverkan kom efter gödslingen år 2006, och därmed troligtvis berodde på ett dåligt utnyttjande under år 1. Vid god effekt år 1 kanske efterverkan ligger mellan 0-5 %, medan det efter ett sämre utnyttjande ligger runt 10 %. 7:6