Landstinget Västmanland apr 2014 Länshandboken BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA UPPFÖLJNING OCH RUTINER HOS LÅGVIKTIGA BARN Vilka barn följs upp på neonatalavdelning 69? - alla barn med födelsevikt < 1 500 gram eller gestationsålder < 32 veckor - svåra asfyxier - gravt tillväxthämmade barn ( 3 SD) - övriga svårt sjuka barn (t. ex. svår sepsis, kramper etc.) Vid hemskrivning ska barnet: - äta självt och öka i vikt - hålla stabil temperatur - inte behöva extra övervakning i normalfallen Föräldrarna ska vara trygga i sin föräldraroll. Ofta sker utskrivningen stegvis via permissioner till hemmet före definitiv utskrivning. Utskrivning till hemmet med stöd från hemsjukvårdsgruppen på avdelning 69 kan ske då barnet fortfarande sondmatas. Vikten är av underordnad betydelse för tidpunkt för utskrivning. BVC-kontakt Se samverkansdokument, sid 4. Utvecklingsbedömning Korrigera för barnets underburenhet, framförallt viktigt de första 12-18 månaderna. Vaccinationer Se avsnittet Vaccinering av prematurfödda i vår Länshandbok. Vitaminer Tidigare fick prematurfödda barn multivitaminpreparat första halvåret, men numera ges D-droppar till alla barn från 1 veckas ålder. 1
PM angående järntillskott till lågviktiga barn Skrivet av Birger Malmström, neonatolog, avd 69, Barn- och Ungdomskliniken i Västerås ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Bakgrund Barn med låg födelsevikt (< 2500 gram) har risk att få järnbrist beroende på att de har lägre järndepåer i kroppen vid födelsen, kombinerat med en mycket snabb tillväxt under de första levnadsmånaderna. Vilka barn ska behandlas? Alla barn med födelsevikt < 2500 gram, oavsett gestationsålder. Vem ansvarar för behandling? Läkare som träffar barnet på BB eller neonatalavdelning 69 ansvarar för att skriva recept och dela ut doseringsanvisning till föräldrar. BVC-läkare ansvarar för receptskrivningen om ett barn skulle ha missats på BB/69. Preparat Niferex 30 mg/ml (1,5 mg/droppe) Behandlingsperiod Födelsevikt Start profylax Avslut profylax (Obs! Postnatal ålder) < 1500 g 2-4 veckor 1 12 månader 1 Förutsätter huvudsakligen enteral nutrition > 1500 g 6 veckor 6 månader Rekommenderad dos Niferex doseras enklast genom antal droppar och en medeldos av ca 2 mg/kg/dygn fördelat på 2 doser bör eftersträvas. Följande stegvisa upptrappning rekommenderas, baserad på aktuell vikt: Aktuell vikt Rekommenderad daglig dos Motsvarar <750 g 1 dr ( = 1,5 mg/dygn) 2 mg/kg/dygn 750-1500 g 1+1 dr (= 3 mg/dygn) 4-2 mg/kg/dygn 1500-4000 g 2+2 dr (= 6 mg/dygn) 4-1,5 mg/kg/dygn >4000 g 3+3 dr (= 9 mg/dygn) 2,3 mg/kg/dygn Förslag på recepttext vid utskrivning till barn med födelsevikt > 1500 gram: 2 droppar morgon och kväll från 6 veckors ålder. Öka till 3 droppar morgon och kväll när barnet passerat 4 kg och sluta helt vid 6 månader. Om barnet till mer än hälften äter modersmjölksersättning halveras dosen. 2 uttag på receptet Särskilda omständigheter Barn som fått blodtransfusion: Kontrollera s-ferritin innan järnprofylax inleds. Om barnet har s-ferritin >350µg/L, bör man avvakta med järnprofylax och följa s-ferritin en gång/vecka tills det sjunkit till <350µg/L, varefter järnberikning kan påbörjas. 2
Barn som får formula eller berikning: För barn som huvudsakligen ges järnberikad ersättning eller bröstmjölk med järninnehållande bröstmjölksberikning (t.ex. FM85), kan dosen järntillskott minskas, lämpligen till hälften (t ex varannan dag eller enbart morgondos). Kontroller Välmående barn som får profylaktiskt järntillskott behöver inte följas med provtagning avseende järnstatus. Ref: Nationella riktlinjer: Järntillskott till prematurfödda barn med låg födelsevikt http://www.blf.net/neonatol/ Föräldrainformation angående järntillskott finns under www.ltv.se/bhvltv, i högerspalten under Dokument. 3
Samverkan mellan BVC, neonatal hemsjukvård och avdelning 69 Bakgrund Att föda ett barn för tidigt eller att få ett sjukt nyfött barn innebär en oväntad och ibland lång sjukhusvistelse för familjen. Denna situation innebär ofta en separation mellan mor och barn, och far och barn, som kan innebära störningar i samspelet med det nya barnet. Studier har visat att en stor del av föräldrarna drabbas av krisreaktioner i samband med barnets födelse. Det ställs också stora krav på personalens kompetens inom områden såsom medicin, teknik, omvårdnad och psykologi, och på att kunna arbeta i ett periodvis högt tempo. Det övergripande målet för neonatalvården är att skapa en stödjande vårdmiljö som förbereder föräldrarna på utskrivning från sjukhuset och övergång till sin hemmiljö så snart som möjligt. En del barn som har ett kvarstående vårdbehov kan erbjudas sjukhusansluten hemvård från avd 69. Inom barnhälsovården är det övergripande målet att främja barnets hälsa, trygghet och minska skadlig påfrestning för föräldrar och barn, samt stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap. För att familjen ska känna förtroende och uppleva trygghet i sin situation behövs god planering och samverkan i hela vårdkedjan, från mödrahälsovård via sjukhusets avdelning, hemsjukvården och till barnhälsovården. Föräldrarnas behov av stöd från hälso- och sjukvården finns kvar lång tid efter utskrivningen. Enligt K Jacksons studie krävs det mera insatser, såsom tid och kompetens, inom barnhälsovården, för att kunna stödja denna föräldragrupp. Vårdkonsumtionen för dessa barn är högre det första levnadsåret visar forskningsresultatet. Därav tydliggörs betydelsen av att stärka föräldrarna i deras föräldraskap. På neonatalavdelningen i Västerås vårdas cirka 10 % av alla barn som föds i Västmanland. mellan 50 och 60 barn per år har avslutat sin vårdtid inom hemsjukvården. I Västmanland finns drygt 30 barnavårdscentraler. 4
Syfte Syftet är att genom ökad samverkan mellan avd 69, neonatal hemsjukvård och BVC förbättra omhändertagandet och öka förståelsen för föräldrar som fått ett för tidigt fött barn eller ett sjukt nyfött barn. Barn som vårdas och går direkt hem från avd 69 1. Vid beräknad vårdtid på mer än tre veckor eller om familjen behöver mycket stöd meddelar avd 69 efter en veckas vårdtid BVC att barnet vårdas på avdelningen, och anger om möjligt beräknad fortsatt vårdtid. Kontakt tas med BVC enligt skrivelsen Informationsflödet hur får BB snabbt ut brådskande meddelanden till BVC (2007-02-16) och vid behov kan BVC-sjuksköterskan uppmanas att kontakta avd 69. För mejlkontakt, e-postadresser finns på avd 69 till alla BVC. Vid kortare vårdtid än tre veckor räcker det med rapport i samband med utskrivning enligt punkt 2 och 3. 2. Vid hemgång skickas en omvårdnadsepikris och FV2 från avd 69 till BVC. Vid behov även muntlig information från avd 69 till BVC-sjuksköterskan. Innan hemgång kan BVC-sjuksköterskan, om behov finns, besöka avd 69 och träffa familjen och patientansvarig sjuksköterska. När tidigt hembesök från BVC krävs tänk på att meddela planerad utskrivning i så god tid som möjligt. 3. Hembesök av BVC-sjuksköterskan, första veckan enligt basprogram för BVC. Barn som har neonatal hemsjukvård från avd 69 1. Vid planering av utskrivning av barnet från neonatal hemsjukvård behöver BVC informeras om detta i god tid. 2. På barn som vårdats på avd 69 och övergår i neonatal hemsjukvård skickas omvårdnadsepikris till BVC. Där finns information om hur länge barnet förväntas vara i hemsjukvården. Ibland kan det vara aktuellt med muntlig information från avdelning 69 och att planera in ett gemensamt hembesök. Enstaka barn kan behöva en extra dos vaccin DTP-polio+Hib pga prematuritet vilket då framgår ur epikrisen. Föräldrarna ombeds då hämta vaccinet på sin BVC. Vaccinet ges på barnkliniken. När barnet skrivs ut från hemsjukvården skickas en ny epikris plus FV 2, och lista med längd, vikt och huvudomfång till BVC. Referenser Wallin, Lars (red). Omvårdnad av det nyfödda barnet. 2001. Studentlitteratur. Jackson, Karin. Att vara förälder till ett för tidigt fött barn - en prospektiv studie om upplevelsen av föräldraskap och möten med vården. Örebro 2005. 5