Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV PROFESSIONSBLOCK 3 Kurskod: VAE085 VT 2017 med inriktning äldrevård/hemsjukvård och primärvård 15 hp STUDIEHANDLEDNING Sjuksköterskeprogrammet Årskurs 3 Vårdvetenskap Grundnivå, 7,5 hp Vårdpedagogik Grundnivå 4 hp Medicinsk vetenskap Grundnivå 2 hp Folkhälsovetenskap Grundnivå 1,5 hp Kursansvariga Datum: 170116 Camilla S-Birgersson, V-ås 021-107069 camilla.schmidt.birgersson@mdh.se Carina Palesjö, E-tuna 016-153209 carina.palesjo@mdh.se Eija Göransson, Nyköping 016-153605 eija.goransson@mdh.se
INNEHÅLL 1. INLEDNING...1 1.1. Kursens syfte...1 1.2. Lärandemål...1 1.3. Kursens upplägg och kursplats...2 1.4. Föreläsningar...2 2. EXAMINATIONER:...2 2.1.1. INL2, 2,5 hp Individuell skriftlig hemtentamen (1 hp vårdvetenskap, 0,5 hp vårdpedagogik, 0,5 hp folkhälsovetenskap och 0,5 hp medicinsk vetenskap)...2 2.1.2. SEM2, 0,5 hp, Presentation och aktivt deltagande vid seminarium (medicinsk vetenskap med ämnesintegrering i vårdvetenskap)...4 2.1.3. PRA2, 12 hp, verksamhetsförlagd utbildning inom äldrevård/hemsjukvård och primärvård...6 3. MOMENT: VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU)...6 3.1. VFU - struktur och genomförande...6 3.1.1. Studerandeprofil...7 3.1.2. Lärande Logg i VFU och planeringssamtal...7 3.1.3. Studielista...7 3.1.4. Bedömning...8 3.1.5. Patientfokuserad handledning...8 3.1.6. Reflektion...8 3.1.7. Reflektionsdagbok...9 3.2. PRA2...9 3.2.1. Studieveckor i kommunal äldrevård...9 3.2.2. Studieveckor i primärvård... 10 3.2.3. Presentation av examensarbete... 10 3.3. TemaSeminarium (TS1) Sjuksköterskans arbete med att säkra, utveckla och främja hälsa och välbefinnande hos den äldre patienten med multisjuklighet... 11 3.4. TemaSeminarium (TS2) Barn och ungdomar i vården... 11 4. INLÄMNINGSFORMALIA... 12 5. BETYGSKRITERIER... 13 6. KURSUTVÄRDERING... 13 7. LITTERATUR... 14 1
1. INLEDNING Professionsblock 3 omfattar 15 högskolepoäng inom vårdvetenskap, vårdpedagogik, medicinsk vetenskap och folkhälsovetenskap. Av dessa 15 hp utgör 12 hp (6+2 veckor) verksamhetsförlagda studier (VFU) i vårdverksamheter inom kommunens äldre-, hemsjukvård och primärvård, där teori och praktik integreras till en helhet och 3 hp (2 veckor) teoretiska studier. Innehållet för kursen beskrivs i denna studiehandledning under rubrikerna Lärandemål samt innehåll. 1.1. Kursens syfte Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig utökade och ämnesmässigt integrerade kunskaper och färdigheter inom äldrevård/hemsjukvård och primärvård, med inriktning mot evidensbaserad omvårdnad av människor i olika åldrar som har svårt att värna om sin värdighet, integritet och autonomi. Forskningsbas: Aktuell forskning ingår i kurslitteraturen och är utgångspunkt för undervisning, seminarier och examinationer. Kursen har lektorskompetens genom Birgitta Kerstis för ämnet vårdvetenskap, Bosse Johnsson för ämnet vårdpedagogik, Kerstin Jorsäter- Blomgren för ämnet medicinsk vetenskap samt Lena Hallström för ämnet folkhälsovetenskap. 1.2. Lärandemål 1. självständigt och i samverkan med patient och närstående tillämpa vårdprocessens samtliga faser i patientens omvårdnad inom olika kontext 2. självständigt genomföra vårdande samtal och reflektera över dess betydelse 3. identifiera och analysera etiska problem i vårdandet utifrån en helhetssyn på människan samt motivera och föreslå alternativa vårdhandlingar för att värna om människans värdighet, integritet och autonomi 4. motivera och tillämpa omvårdnad utifrån gällande författningar 5. planera för palliativ vård och omvårdnad utifrån en analys av patientens upplevelser, behov och symtom 6. visa självkännedom och professionellt förhållningsätt gentemot patient, närstående och medarbetare och visa förmåga att identifiera egna behov av ytterligare kunskap och kompetens 7. beskriva och värdera erfarenheter av att leda det dagliga omvårdnadsarbetet under verksamhetsförlagd utbildning samt visa på förmåga att tillämpa teamarbete och samverkan inom och med andra professioner 8. beskriva och analysera lärprocesser i organisationen 9. visa förmåga på att handleda och undervisa patient/närstående och vårdpersonal 10. kritiskt granska och analysera sjuksköterskans ledarskap och medverkan i kvalitets- och förändringsarbete utifrån officiella styrdokument 11. bedöma och analysera patientens hälsotillstånd vid komplexa sjukdomstillstånd och ge förslag på medicinska åtgärder inom sjuksköterskans kompetensområde 12. observera, identifiera och motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling 13. hantera och administrera läkemedel enligt gällande författningar samt observera och registrera såväl effekter som eventuella bieffekter av givna läkemedel 14. identifiera etiska problem i folkhälsoarbete samt redogöra för konflikten mellan de etiska principerna 15. beskriva begrepp, definitioner och implementering av evidensbaserad omvårdnad. 16. visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt argumentera och tillämpa evidensbaserad omvårdnad 1
1.3. Kursens upplägg och kursplats Kursen innefattar patientnära vårdarbete 32 tim/vecka, 2 halvdags temaseminarier, 1 halvdags examinerande seminarium i medicinsk vetenskap (SEM2) och en individuell skriftlig hemtentamen (INL2). För kursen 15 hp ingår följande moment: Teori 2veckor VFU 8 veckor 15 hp Vårdvetenskap 7,5 hp Vårdpedagogik 4 hp Medicinsk vetenskap 2 hp Folkhälsovetenskap 1,5 hp Inför VFU-avsnittet ligger en förberedande teorivecka och efter VFU-avsnitten ligger en avslutande teorivecka (se bilaga, planering över professionsblock 3). 1.4. Föreläsningar Inom professionsblock 3 erbjuds sju inspelade föreläsningar: Äldre i vården, Barn och ungdomar i vården, Farmakovigilans och läkemedelsbiverkningar, Ledarskap och förbättringsarbete, Evidensbaserad omvårdnad, Vårdande samtal samt Palliativ omvårdnad. Kursplats: Blackboard: https://blackboard.mdh.se/ Campus Västerås v3-22, VAE085-V17-AE08G.VAE085-V17-AE08H.VAE086-V17-AE08I.VAE086-V17-AE08J Campus Eskilstuna v3-22, VAE085-V17-AE08C.VAE085-V17-AE08D.VAE086-V17-AE08E.VAE086-V17-AE08F Campus Nyköping v03-22, VAE085-V17-AE085A, VAE085-V17-AE085, VAE086-V17-AE086, VAE086-V17-AE08B 2. EXAMINATIONER: INL2, vårdvetenskap med ämnesintegrering SEM2, medicinsk vetenskap med ämnesintegrering PRA2, fullgjord verksamhetsförlagd utbildning 2.1.1. INL2, 2,5 hp Individuell skriftlig hemtentamen (1 hp vårdvetenskap, 0,5 hp vårdpedagogik, 0,5 hp folkhälsovetenskap och 0,5 hp medicinsk vetenskap) Tentamen består av tre delar: dels en omvårdnadsdokumentation för att bedriva god och säker vård (ca 1 sida) för en patient med komplext vårdbehov (multisjuk och/eller palliativ patient el. liknande), dels ett förslag till förbättringsarbete utifrån ledarskapsperspektiv (ca 1-1.5 sida), dels en ämnesintegrerad diskussionsdel (max 3 sidor). Omvårdnadsdokumentationen utgår från ett möte med en patient och dennes berättelse, hälsohistoria och hälsostatus ska framgå, med utgångspunkt i vårdvetenskap och med tydlig ämnesintegrering med medicinsk vetenskap, vårdpedagogisk vetenskap och folkhälsovetenskap. Omvårdnadsdokumentationen bygger på vårdprocessens samtliga faser enligt fritt vald omvårdnadsteoretiker med dennes begrepp samt enligt gällande lagar och styrdokument. Avidentifiera texten. 2 (15)
I den andra delen ska Du i förhållande till dina erfarenheter från din VFU i äldrevård, redogöra och argumentera för hur du i din ledarfunktion som sjuksköterska kan se behov av förbättringsarbete och planera för dess genomförande, med utgångspunkt från SOSFS 2011:9 och med stöd av relevant vårdpedagogisk litteratur. Gör en konkret beskrivning av hur du planerar för genomförande av ett förbättringsarbete där deltagande yrkesgruppers/professioners lärprocesser synliggörs. Du ska också beskriva och kort argumentera för val av strategier för att möta eventuellt förändringsmotstånd och hur förbättringsarbetet kan utvärderas. Till tentamen bifogas en ämnesintegrerad diskussionsdel (del tre), där du motiverar dina gjorda val avseende omvårdnadsdokumentationsdelen (se punkt 1-6 på sid 3, max 3 sidor). I omvårdnadsdokumentationen identifierar du även ett betydelsefullt fenomen för den multisjuka äldre personens hälsa, särskilt då denne har svårt att själv värna om sin värdighet, integritet och sitt självbestämmande. Utgå från relevant kurslitteratur och aktuell forskning (minst 3 referee bedömda artiklar varav en kopplas till det valda fenomenet och en kopplas till den medicinska problematiken) samt bearbeta och analysera den i förhållande till patienten. Se inlämningsformalia gällande skriftliga examinationer under rubrik 4 Inlämningsformalia. INL2 används som seminarie-underlag till TS1. Lärandemål och betygskriterier 2-5, 8-10, 11-12 och 14-15. Kriterier för Godkänd (G): Omvårdnadsdokumentationen uppfyller följande betygskriterier: Källor för insamlad data ska kunna identifieras i patientens omvårdnadsdokumentation Patientens och/eller anhörigas delaktighet ska tydligt framträda i datainsamlingen Dataanalysen ska kunna verifieras i dataunderlaget Aktuella och potentiella resurser och hinder för hälsa ska kunna verifieras i dataanalysen och att planeringen av vården utgår från dem Planeringen av vården ska utgå från evident omvårdnad och innefatta patientens och/eller närståendes medverkan Målformuleringarna ska formuleras så att de går att utvärdera dvs vara realistiska, mätbara och tidsangivna. Genomförandet av vården ska utgå från evidens och styrdokument Utvärderingen ska spegla uppnådd och upplevd hälsa men också brist på måluppfyllelse Omvårdnadsdokumentationen ska utgå från gällande lagstiftning Förbättringsarbetet uppfyller följande kriterier: Med utgångspunkt från SOSFS 2011:9, relevant vårdpedagogisk litteratur samt iakttagelser och erfarenheter som gjorts under VFU i äldrevård, har du utifrån ett ledarskapsperspektiv Redogjort för ditt planerade förbättringsarbete där deltagande yrkesgruppers/ professioners delaktighet och lärprocesser synliggjorts Redogjort för val av strategier för att möta eventuellt förändringsmotstånd i planering och genomförande av förbättringsarbetet. Formulerat och motiverat utvärdering av det föreslagna förbättringsarbetet Diskuterat och argumenterat med anknytning till relevant vårdpedagogisk litteratur Diskussionsdelen uppfyller följande kriterier: Definiera begreppet evidens och motivera på vilket sätt omvårdnaden (omvårdnadsåtgärderna) är evidensbaserad Fokusera på ett fenomen från patientens berättelse och diskutera samt analysera fenomenet med hjälp av vetenskaplig artikel/artiklar inom äldrevård Diskutera på vilket sätt kunskapen om fenomenet kan användas i den fortsatta planeringen av omvårdnadsåtgärder 3 (15)
Identifiera och analysera etiska problem i vårdandet ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv (problemet kan ex vara livsstilsrelaterad och handla om kost, motion, alkohol, tobak, narkotika, spel eller något liknade). Beskriv de etiska principerna, och diskutera konflikter mellan principerna utifrån din egen patient Reflektera över hur den planerade vården värnar om patientens värdighet, integritet och autonomi Omvårdnadsdokumentationen ska granskas och diskuteras utifrån gällande lagstiftning Argumentera utifrån patientsituationen med stöd av vårdvetenskaplig forskning Argumentera utifrån patientsituationen med stöd av en medicinsk vetenskaplig artikel Vid betyget Underkänd (U): Om betyget underkänt tilldelats, framgår det i tentamen vad som skall kompletteras för att få betyget godkänt. Komplettering inlämnas till Blackboard inom 5 arbetsdagar. OM kompletteringen inte uppfyller mål för betyg G efter två försök sker omexamination med ett fiktivt patientfall som tillhandahålls av examinatorn för att åter inlämnas i Blackboard enligt formalia. Sista inlämningsdatum för tentamen; Spår 1, 2, 3 & 4: 08.00, 10 vardagar före TS1 (se Blackboard). Omtentamenstillfälle utifrån diskussion med kursansvarig angående ny planering TS1. Arbeten som inkommer efter angivet datum betraktas som underkänt och rättas vid nästa examinationstillfälle. När de tre examinationstillfällena inom denna del av kursen är förbrukade gäller tentamenstillfällen i nästkommande kurs. Likaså efter två kompletteringstillfällen utan uppnådda mål ger underkänt och ny omtentamen. Tentamen läggs in i Blackboard under INL2 samt skickas in via urkund till respektive rättande lärares urkundsadress. 2.1.2. SEM2, 0,5 hp, Biverkansrapport, presentation och aktivt deltagande vid seminarium (medicinsk vetenskap med ämnesintegrering i vårdvetenskap) SEM2 examinerar lärandemål 11-13 Examinationen utgår från två patientfall som finns utlagda på BB (blackboard) med tyngdpunkten på farmakovigilans, läkemedelsbiverkningar och interaktioner. Examinationen består av två delmoment. Delmoment A: Består av en skriftlig gruppuppgift i par med en inskickad biverkningsrapport/fall. Delmoment B: Består av ett muntligt seminarium i grupp, där din egna individuella förmåga bedöms. Resurser för att uppnå lärandemålen Föreläsningar, inför examinationen finns tre inspelade föreläsningar på BB (blackboard) som måste studeras innan arbetet påbörjas. Litteratur Förutom kurslitteratur, sök aktivt i FASS, läkemedelsboken och Janusinfo/sfinx interaktioner http://www.janusinfo.se/ 4 (15)
Genomförande Delmoment A biverkningsrapport: Inlämning sker på BB (blackboard) senast 23 januari kl 08.00. Uppgiften genomförs i par. Gå igenom båda patientfallen (vigilansfallen) tillsammans. Patientfallen och biverkningsrapporten hittar ni på utlagda på Blackboard. Fundera över aktuella sjukdomar, symptom, läkemedel, tidssamband, biverkningar och ev. interaktioner. Delmoment A: kriterier för godkänt: - Fyllt i två biverkningsrapporter, en rapportering per patientfall - Dokumenterat och identifierat minst en läkemedelsbiverkning/diagnos/patientfall och relatera till aktuellt läkemedel. - Uppgiften ska vara inlämnad inom avsatt tid - Alla delar i biverkningsrapporten är korrekt ifylld - Era namn, mail, telefonnummer ska stå med under rapportör Ev. komplettering ang. delmoment A ska göras senast 10 dagar efter att resultat har givits gruppen. Är inte biverkningsrapporten godkänd innan seminariet (delmoment B), får ett nytt försök göras vid omtentamenstillfälle nästkommande kurs. Delmoment B individuellt seminarium i grupp. Examinationen genomförs under kursens sista vecka. Detta är ett examinerande seminarium i grupp, där din individuella prestation bedöms och betygsätts. Vid seminariet kommer två lärare i medicinsk vetenskap att närvara, kom väl förbered. Du kommer att examineras utifrån att du är aktiv och påvisar relevanta kunskaper under seminariet vad avser båda patientfallen, se nedan kriterier för godkänd. Delmoment B: Kriterier för Godkänt (G) - aktiv deltagande på seminarium - reflektera och diskutera patientens grundsjukdom i relation till uppvisade symtom och laboratorievärden - ta ställning till och diskutera patientens uppvisade symtom i relation till dennes aktuella läkemedelsbehandling - ta ställning till tidssamband mellan ev. farmakologiska/medicinska åtgärder och symtomutveckling - undersöka och ta ställning till eventuella interaktionsmöjligheter - reflektera och diskutera hur effekter och biverkningar är dokumenterade för respektive fall utifrån gällande lagstiftning - föra en nytta- respektive riskdiskussion för behandlingssituationen i de båda patientfallen - reflektera och diskutera hur uppkommen situation kunnat förebyggas samt strategier för framtida övervakning - diskutera omvårdnadsåtgärder som ett alternativ eller komplement till läkemedelsbehandling Delmoment B individuellt seminarium i grupp. Examinationen genomförs under kursens sista vecka. Detta är ett examinerande seminarium i grupp, där din individuella prestation bedöms och betygsätts. Vid seminariet kommer två lärare i medicinsk vetenskap att närvara, kom väl förbered. Du kommer att examineras utifrån att du är aktiv och påvisar relevanta kunskaper under seminariet vad avser båda patientfallen, se nedan kriterier för godkänd. Delmoment B: Kriterier för Godkänt (G) - aktiv deltagande på seminarium - reflektera och diskutera patientens grundsjukdom i relation till uppvisade symtom och laboratorievärden - ta ställning till och diskutera patientens uppvisade symtom i relation till dennes aktuella 5 (15)
läkemedelsbehandling - ta ställning till tidssamband mellan ev. farmakologiska/medicinska åtgärder och symtomutveckling - undersöka och ta ställning till eventuella interaktionsmöjligheter - reflektera och diskutera hur effekter och biverkningar är dokumenterade för respektive fall utifrån gällande lagstiftning - föra en nytta- respektive riskdiskussion för behandlingssituationen i de båda patientfallen - reflektera och diskutera hur uppkommen situation kunnat förebyggas samt strategier för framtida övervakning - diskutera omvårdnadsåtgärder som ett alternativ eller komplement till läkemedelsbehandling Kriterier för Underkänt (U) Betyget Underkänt innebär att examinationsuppgiften i delar eller helhet inte bedöms motsvara kraven för betyget godkänt. 2.1.3. PRA2, 12 hp, verksamhetsförlagd utbildning inom äldrevård/hemsjukvård och primärvård Kriterier för Godkänt betyg (G) PRA2, Genomförd verksamhetsförlagd utbildning med uppnådda lärandemål enligt bedömningsinstrumentet, uppnått antal studietimmar 32h/v enligt verifierad studielista samt aktivt deltag-ande vid respektive temaseminarium med redovisning av studieuppgifter avseende lärandemål 1-14 och 16. Saknade antal timmar ska kompletteras innan betyg G kan sättas. I det fall lärandemålen inte uppnås sätts betyg Underkänd (U). För PRA2 gäller begränsande examinationsmöjligheter. Ifråga om verksamhetsförlagd utbildning där tillgången på VFU-platser är begränsad ges endast ett omtentamenstillfälle/en omplacering, om inte särskilda skäl föreligger (Se regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola, enligt rektors beslut 2009-06-15). Underkänt betyg och omplacering i VFU innefattar nytt deltagande vid temaseminarium vid nästkommande omplacering. 3. MOMENT: VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) 3.1. VFU - struktur och genomförande Kursen räknas som heltidsstudier 40 tim/vecka. Minst 32 tim/vecka schemaläggs jämt fördelat under studieveckorna i samråd med handledare/huvudhandledare. De övriga 8 timmarna kan förläggas i annan studiemiljö. Studietid innebär schemalagd tid, dag, kväll, helger och ev. nätter, förlagda inom olika vårdverksamheter och innefattar patientnära vårdarbete, förberedelser för temaseminarier samt aktivt deltagande vid dessa och reflektionsträffar. Tid för förberedelser till temaseminarier ges på VFU-platsen i direkt samråd med huvudhandledare. Tentamen/omtentamen i andra kurser ingår inte i de 32 timmarna ute i VFU. Din ansvariga handledare/huvudhandledare är alltid en legitimerad sjuksköterska, men du kan vid enstaka tillfällen handledas av annan personal för att uppnå målen för dina studier. 6 (15)
Sjuksköterskan är den som ansvarar för handledningens genomförande och den som gör en bedömning av din verksamhetsförlagda utbildning. Till varje VFU-plats finns en klinisk adjunkt knuten, denne har till uppgift att stödja dig i din lärandeprocess. En lista över kliniska adjunkter finns på följande adress: https://www.mdh.se/student/vfu/sjukskoterskeprogrammet/handlaggare-1.10725 I syfte att kunna stödja ditt lärande på bästa sätt finns följande struktur i VFU; studerandeprofil, studielista, studentportfolio, bedömningsinstrument, patientfokuserad handledningsmodell, reflektion, reflektionsdagbok. Se på hemsidan http://www.mdh.se/student/vfu/sjukskoterskeprogrammet/profblock-3 3.1.1. Studerandeprofil Inför respektive VFU fyller du i en studerandeprofil som fungerar som ett underlag för planering av handledning och handledarskap. Cirka två veckor innan VFU:n påbörjas, skickas denna studerandeprofil till samtliga VFU-platser av dig som student. Se HVVs hemsida http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.13208!/menu/general/columncontent/attachment/studerandeprofil_2011-12-07_formular.pdf 3.1.2. Lärande Logg i VFU och planeringssamtal Lärandelogg i VFU är ditt eget dokument och en hjälp att uppnå kursens lärandemål. Med utgångspunkt i kursens lärandemål beskriver du dina personliga strategier för att uppnå lärandemålen för kursen. Vid planeringssamtal med huvudhandledare/handledare och klinisk adjunkt diskuterar du dina lärstrategier. Kontinuerligt skall handledande sjuksköterska ge muntlig och skriftlig återkoppling till dig, vilket återkopplas till klinisk adjunkt. Genom att du själv dokumenterar, reflekterar och får återkoppling synliggörs din egen lärutveckling. Lärandemålens uppfyllelser görs kontinuerligt genom din egen dokumentation, reflektioner samt återkoppling av handledarna. Du hittar Lärandelogg i VFU på Blackboard. 3.1.3. Studielista Studielista, ifyllt med namn, födelsedata och studietid, fylls i på en separat studielista för varje studieplats. DU ansvarar för att studielistan signeras med hel namnteckning varje dag av handledande sjuksköterska. Bedömningsformulär samt handledarens skattningsformulär fylls i med namn, födelsedata, studietid, verksamhetens namn, karaktär och lämnas första dagen till handledare/huvudhandledare vid vårdavdelningen. Vid slutbedömning gör du en sammanräkning av dina timmar som därefter skrivs under av dig samt handledare/huvudhandledare. Sammanställning av fullgjord studietid antecknas på bedömningsformuläret. DU ansvarar för att samtliga dokument (från respektive placering) är fullständigt ifyllda innan dessa skickas in av huvudhandledare till klinisk adjunkt efter slutbedömningen. Dokumenten måste vara fullständigt ifyllda för att betyg ska kunna utfärdas. Huvudhandledare ansvarar för att bedömningsformulär, handledarens skattningsformulär samt studielista skickas till klinisk adjunkt efter slutbedömningen. Studietid som saknas pga. frånvaro ska tas igen och planeras i samråd med handledare/huvudhandledare och klinisk adjunkt. Vid längre tids frånvaro kontaktas även kursansvarig och studieväg-ledare vid HVV för fortsatt studieplanering. 7 (15)
3.1.4. Bedömning Bedömning görs inom äldrevård utifrån bedömningsinstrumentet Mälardalsmodellen tillsammans med handledare/huvudhandledare. Din egen förberedelse inför halvtid och slutbedömning gör du genom att själv skatta dig i förhållande till lärandemålen. Bedömning av måluppfyllelse sker utifrån de olika bedömningskriterierna i dialog mellan dig och handledare/huvudhandledare. Använd gärna dokumentet Underlag för stöd vid bedömningssamtal då du förbereder ditt Bedömningssamtal. Bedömningsformuläret fylls i med dina personuppgifter och studietid. Se hemsidan: http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.13494!/menu/general/columncontent/attachment/profblock_3_bedomningsintrument_malardalsmodellen.pdf 3.1.5. Patientfokuserad handledning Handledning under VFU innebär att du får stöd och vägledning i att självständigt vårda genom att initiera, leda, prioritera och att ta eget ansvar för dina uppgifter i omvårdnadsarbetet på ett professionellt sätt. För att stödja lärandet bedrivs studierna med en patientfokuserad handledningsmodell, som innebär att du inriktar lärandet på att vårda ett begränsat antal patienter. Syftet är att du ska träna på att fördjupa förståelsen för patientens situation samt behov av vård/vårdande, utifrån ett helhetsperspektiv Under studieveckorna kommer du med stöd av huvudhandledare och handledare att successivt få träna på att utveckla din förmåga att vara självständig och ta eget ansvar. Dina handledare finns alltid till hands och ger stöd utifrån ditt individuella behov. Grundläggande i handledningen är att du reflekterar över och kritiskt granskar de kunskaper och erfarenheter du skaffar dig under studieveckorna. Reflektioner sker både tillsammans med huvudhandledare, handledare, studiekamrater samt vid dina självreflektioner. Under studietiden möter du den kliniska adjunkt som ansvarar för din studieplats. Syftet är att stödja ditt lärande genom att du ges tillfällen att reflektera över dina studier och vilka förutsättningar för lärandet/vårdandet som finns på din studieplats. Den kliniska adjunkten är den du i första hand vänder dig till kring aktuella frågor angående detta. Länk till patientfokuserad handledningsmodell: http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.46216!/menu/general/columncontent/attachment/patientfokuserad_handledning_130916.pdf 3.1.6. Reflektion För att du skall kunna öka och fördjupa din förståelse kring dina handlingar behövs regelbundna och återkommande tillfällen till reflektion. Reflektion är förknippat med distansering, i detta fall att se din utveckling och kommentera den. Begreppet reflektion innefattar, genom ordets betydelse, att böja eller vända tillbaka, en bakåtriktad funktion. Det kan också innefatta det som sker här och nu i medvetandeakten. Begreppet kan också ha ett framtidsperspektiv. Det finns olika nivåer av reflektion. Den första nivån är det vardagliga tänkande och handlande som utgörs av inrotade vanemönster. Här sker din reflektion omedelbart och uppmärksammas sällan av dig. Handlandet sker rutinmässigt. På den andra reflektionsnivån fokuserar t.ex. läraren/handledaren på olika praktiska tekniker och metoder för att du skall uppnå vissa bestämda mål. Värdet av dessa tas för givna. Dessa nivåer är exempel på rutinmässigt tänkande, ej på ditt reflekterade tänkande. 8 (15)
Den tredje nivån är mera komplex och uppmärksammar relationen mellan principer för den praktiska verkligheten (underliggande teori) och den praktiska verkligheten i sig. Här sker din reflektion mera systematiskt och sammanhängande kring såväl egnas som andras erfarenheter. På den fjärde nivån reflekterar du över det egna medvetandet. Det innebär att du både uppmärksammar vad du reflekterar över i det egna arbetet och hur du reflekterar över ditt arbete. Hur du reflekterar har t.ex. att göra med om du reflekterar mera djupgående, om du ifrågasätter dina egna antaganden eller om du uppmärksammar helhet och samband framför delar. Syftet blir att du kommer fram till ett mera självreflekterande angreppssätt för att förstå hur kunskap fungerar i praktiken, samt hur den kan tillämpas till en aktiv förståelse. Tre frågor som kan vara till hjälp när du reflekterar är: Hur kommer det sig att jag gör som jag gör? Hur kommer det sig att det känns som det känns när jag gör som jag gör? Hur kommer det sig att jag tänker som jag tänker när jag tänker kring mina handlingar och känslor? Malmsten, K. (2001). Etik i basal omvårdnad i någon annans händer. Lund: Studentlitteratur. http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.13216!/menu/general/columncontent/attachment/reflektionens_betydelse.pdf 3.1.7. Reflektionsdagbok Under din verksamhetsförlagda utbildning bör du skriva reflektionsdagbok. Målsättningen är att du på ett systematiskt sätt kan reflektera över dina egna erfarenheter av yrkesfunktionen och fenomen i vårdandet. Genom dina erfarenheter relaterar du till teoretisk kunskap, bl. a. med utgångspunkt i begreppen människa, lidande, hälsa, vårdande och världen. Reflektionsdagboken är således ett hjälpmedel för dig att stödja din akademiska och professionella utveckling. Genom skrivandet sätter du ord på tankar, känslor och handlingar, vilket kan medföra en strukturering av din egen tankevärld. I samband med skrivandet kan också nya tankar och ny kunskap utvecklas. Dina dagboksanteckningar kan ha en fri och berättande stil. Själva skrivprocessen är viktigast i detta sammanhang, medan produkten har en underordnad betydelse. Det finns inte ett riktigt sätt att skriva på, utan du väljer den form som passar situationen bäst. Dagboksanteckningarna är privata och värderas inte av huvudhandledare. Anteckningarna använder du för att förbereda dig inför seminarier och som underlag till att genomföra dina examinationsuppgifter. 3.2. PRA2 Kriterier för Godkänt betyg (G) PRA2 3.2.1. Studieveckor i kommunal äldrevård Genomförd verksamhetsförlagd utbildning i kommunal äldrevård med uppnådda lärandemål enligt bedömningsinstrumentet, uppnått antal studietimmar 32h/v enligt verifierad studielista samt aktivt deltagande vid temaseminarium. Saknade antal timmar ska kompletteras innan betyg G kan sättas. I det fall lärandemålen inte uppnås sätts betyg Underkänd (U). Underkänt betyg och omplacering i VFU innefattar nytt deltagande vid temaseminarium tillhörande ny VFU placering. För PRA2 gäller begränsande examinationsmöjligheter. Ifråga om verksamhetsförlagd utbildning där tillgången på VFU-platser är begränsad ges endast ett omtentamenstillfälle/en 9 (15)
omplacering, om inte särskilda skäl föreligger (Se regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola, enligt rektors beslut 2009-06-15). 3.2.2. Studieveckor i primärvård Genomförd verksamhetsförlagd utbildning i primärvård med uppnått antal studietimmar/vecka enligt verifierad studielista samt genomförda studieuppgifter enligt nedan. Studieuppgift inom primärvård Uppgiften syftar till att du skall få fördjupad kunskap om distriktssköterskans/sjuksköterskans samverkan i teamet och hela vårdkedjan samt hälsofrämjande och förebyggande arbete i mötet med människor i olika åldrar. Genomförande Reflektera tillsammans med din handledare under de verksamhetsförlagda studierna inom primärvård. Efter genomförd studieuppgift registrerar handledaren i studielista för primärvård att uppgiften är genomförd. Förbered dig innan VFU-placeringen med att läsa Patientlagen (2014:821), Patientsäkerhetslagen (2010:659) kap. 6 5,6,7 och Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Kap 2. f, g samt Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Reflektera med handledaren kring: Distriktssköterskans/sjuksköterskans samverkan i teamet och hela vårdkedjan Hälsofrämjande och förebyggande arbete i mötet med människor i olika åldrar Studieuppgift BVC Studenten ska utifrån sin observatörsroll diskutera med handledaren kring bemötande av barnet och dess familj samt kring bemötandet och samspelet mellan BVC-sköterskan, barnet och dess föräldrar/familj i syfte att erhålla ett barnperspektiv utifrån barns hälsa. Förbered dig innan dina två fältstudiedagar på BVC, genom att läsa Patientlagen (2014:821), Barns och Ungas rätt i vården s. 13-46, Hälsan ur ett livscykelperspektiv s. 5-8 i Västmanlänningarnas hälsa 2014 och Pediatrisk omvårdnad s. 43-100 samt läs igenom innehållet för temaseminarium 2 (TS2). Formulera frågeställningar utifrån kurslitteraturen, dels till dig själv för att veta vad du ska observera, dels för att ha som utgångspunkt för diskussion med BVC-sjuksköterskan för att kunna reflektera kring sjuksköterskans bemötande av barnet och dess familj, samt samspelet mellan aktörerna BVC- sjuksköterska, barnet och dess medföljande familj. Dokumentera dina observationer och det du kommit fram till i samtalet med BVC-sjuksköterskan i din studentportfolio, för att ha som underlag till temaseminarium 2. 3.2.3. Presentation av examensarbete Under en valfri VFU-period under innevarande kurs ska du tillsammans med din handledare/huvudhandledare planera minst ett presentationstillfälle av ditt examensarbete. Detta sker på den avdelning/enhet du genomför din VFU. Om du inte är klar med ditt examensarbete väljer du en vårdvetenskaplig artikel istället. Utförd presentation signeras av handledare på studielistan. 10 (15)
3.3. TemaSeminarium (TS1) Sjuksköterskans arbete med att säkra, utveckla och främja hälsa och välbefinnande hos den äldre patienten med multisjuklighet Lärandemål 1, 3, 4, 8, 10, 11, 12, 13 och 16. Syftet med seminariet är att fördjupa förståelsen för centrala idéer och värden i grundläggande och specifik omvårdnad samt fördjupa kunskap och insikt om ledarskapets betydelse för planering och genomförande av förbättringsarbete. Varje seminariedeltagares kunskaper och frågeställningar innebär ett gemensamt lärande genom att den egna kunskapen prövas i en tolerans för den andre. Seminariet ska genomsyras av öppenhet för frågor, kreativt tänkande samt möjlighet att visa nyfikenhet och intresse för olika aspekter inom temaområdena. Studenten ska delta aktivt i diskussionerna genom att delge, motivera och argumentera för sina kunskaper. Seminariet baseras på iakttagelser och erfarenheter som gjorts under VFU i äldrevård och anknyts till teori genom att använda både relevant kurslitteratur och aktuell forskning där både huvudämne och stödämnen synliggörs. Under seminariet ska du utifrån en helhetssyn på människan reflektera över betydelsefulla fenomen för den multisjuka äldre personens hälsa, särskilt då denne har svårt att själv värna om sin värdighet, integritet och sitt självbestämmande. Du ska också i förhållande till dina erfarenheter aktivt diskutera hur du i din ledarfunktion som sjuksköterska kan se behov av förbättringsarbete och planera för dess genomförande. Underlag till detta seminarium är INL2. Inlämningsdatum: Spår 1, 2, 3 & 4: 08.00, 10 vardagar före TS1 (se Blackboard). Vid ev omplacering äldrevård med nytt tillhörande seminarium där INL2 är examinerad och klar, skickas ett seminarieunderlag in om max 600 ord utifrån aktuell patient. 3.4. TemaSeminarium (TS2) Barn och ungdomar i vården Lärandemål 3, 9, 12, 14 och 16 Syftet med seminariet är att du, utifrån ett barnperspektiv, ska fördjupa dig i bemötande och samspel mellan BVC/DSK-sjuksköterskan, barnet/ungdom (0-18 år) och dess familj. Vad innebär ett barnperspektiv för Dig utifrån det du läst i kurslitteraturen kopplat till din patient inom barnhälsovården? Reflektioner under seminariet kan bygga på en barnpatientsituation hämtad från en vårdcentral, alternativt vårdavdelning för barn, där en distriktssköterskas/barnsjuksköterskas bemötande och samspel observerats. Inför seminariet ska du utgå från barnet i sitt livssammanhang, sin familj och omvärld utifrån vald omvårdnadsteori/modell knutet till valfri kurslitteratur och aktuell forskning. Beskriv den bakomliggande anledningen som föranlett besöket på vårdinrättningen, ex hälsosamtal eller vaccinationstillfälle på BVC eller besök på grund av sjukdom inom primär- eller slutenvård. Reflektera över sjuksköterskans bemötande och samspel med barnet i den aktuella situationen med utgångspunkt i ett barnperspektiv, barnets utvecklings- och mognadsgrad samt hälsosituation. Hur kan du se att/om/hur detta tas tillvara i samtalet? Relatera till vilken evidens som finns kring bemötande av och samspel med barn. 11 (15)
Punkter för att bedömning deltagit ska anses vara uppnått fordras: Väl förberedd berättelse som utgår från ett möte med barn och dess vårdnadshavare ska framgå. Orsak till besöket ska framkomma och beskrivas utifrån ämnesintegrering med stödämnena medicin, vårspedagogik och folkhälsa inklusive referenser till valfri kurslitteratur utifrån respektive ämne. Referensram utifrån vald vårdteoretiker motiveras Förberett skriftligt underlag fokuserar på ett fenomen från mötet med barnet och dess vårdnadshavare. Valt fenomen diskuteras och analyseras med hjälp av vetenskaplig artikel/artiklar samt utifrån ett barnperspektiv. Begreppet barnperspektiv diskuteras utifrån kurslitteratur och din egen förståelse kopplat till din valda patient Diskutera på vilket sätt kunskapen om fenomenet kan användas i den fortsatta planeringen av omvårdnadsåtgärder Aktivt deltagande med ämnesintegrerat kunskapsutbyte i den gemensamma diskussionen Underlag i form av en sammanfattning av det som ska diskuteras på seminariet med max 600 ord exkl. referensförteckning, läggs in på Blackboard inför seminariet senast kl. 08.00, 2 arbetsdagar före. Inlämningsformalia enligt punkt 4 (underlaget ska inte skickas till Urkund). Förutsättning för deltagande vid seminariet är att sammanfattningen är inskickat i avsatt tid. Om efterfrågade delar saknas, planeras studenten in till ett nytt seminarium antingen vid senare planerat seminarium (i mån av plats) alternativt uppsamlingsseminarium som kan ske på annan studieort. 4. INLÄMNINGSFORMALIA Formalia gällande skriftliga examinationer De skriftliga examinationerna förses med separat försättsblad, titelblad, uppgiftstext samt referenslista. Var noga med att fylla i alla uppgifter: ditt namn, personnummer, student e-postadress, kursbeteckning, spår samt lärarens namn. Vi rekommenderar dig att alltid spara kopior på inlämnade uppgifter ifall något fel skulle uppstå. Aktuella referenser anges enligt vedertaget referenssystem APA. Formalia för text och referenser, typsnitt Times New Roman 12p, 1,5 radavstånd, referenslista med hängande indrag, på sidhuvudet ska på varje sida framgå studentens namn, personnummer och e-postadress. I samband med att du lämnar in din individuella examinationsuppgift direkt i Blackboard, skall du även sända in en elektronisk kopia (som ett samlat dokument med titelblad, uppgiftstext samt referenslista) till Urkund, adresserat till rättande lärare (se Blackboard). Urkundssystemet handlar om säkerhet för studenter och en minimering av risken att som student få sina texter plagierade. Urkund är ett automatiserat system för kontroll av plagiat i hemtentamen, uppsatser, PM med mera. För mer information om urkund se: http://www.urkund.se/ Följande räknas som plagiat: Att kopiera hela eller delar av andras texter ordagrant utan att ange källa. Att kopiera hela eller delar andras texter ordagrant utan att använda citattecken. Att referera andras verk genom att endast ändra ett par ord eller meningar i texten. 12 (15)
Fusk Ärenden om misstänkt fusk handläggs av Mälardalens högskolas disciplinnämnd. Information om denna finns att läsa på: http://www.mdh.se/hogskolan/organisation/namnder/disciplin Plagiat enligt ovan, identisk text på inlämnade examinationsuppgifter av studenter liksom avskrift från litteratur utan citeringstecken eller sidhänvisning samt användande av egen text utan att ange i vilket sammanhang den tidigare har använts, kan misstänkas vara fusk. Vid en sådan misstanke har läraren, enligt högskoleförordningen, en skyldighet att anmäla detta till disciplinnämnden för vidare handläggning. Misstanke om fusk kan också föreligga då studenten med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid examinationen. Om disciplinnämnden efter utredning beslutar att det har förekommit fusk åläggs studenten ifråga en disciplinär åtgärd som avstängning eller varning. Normalpåföljd för fusk i form av plagiat är sex veckors avstängning. För mer information om innebörden av disciplinära påföljder, se information på disciplinnämndens hemsida som anges ovan. Senaste inlämningsdatum Måste beaktas för att examineras vid det tillfället. Inlämningsdatum, omtentamensdatum, rättande lärare, övriga instruktioner återfinns i anslutning till respektive inlämningsuppgift/ tentamen. 5. BETYGSKRITERIER Bedömning Godkänd För att uppnå slutbetyget godkänd i kursen VAE085 krävs: Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och genomfört TS1-TS2; med betyget godkänd på PRA2, betyget godkänd på SEM2 samt INL2 (se respektive examination). Bedömning Underkänd Ges i respektive moment där målet för bedömning Godkänd inte uppnåtts. 6. KURSUTVÄRDERING För att kunna förbättra och förändra denna kurs är vi angelägna om att få ta del av dina erfarenheter och synpunkter på såväl innehåll som form. Därför kommer en utvärdering att sändas ut till din e-post i slutet av kursen. 13 (15)
7. LITTERATUR Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. 3. uppl. : Lund : Studentlitteratur, - ISBN: 9789144083285 LIBRIS-ID: 16016418 387 s. Andersson, K. (2010). Förändringsarbete en pedagogisk utmaning (kapitel, s. 209-226) i: Bentling, S. & Jonsson, B. (2010): Vårdpedagogiska utmaningar. Stockholm. Liber. Bentling, S. & Jonsson B. (2010). Vårdpedagogikens mångsidighet (kapitel, s. 289-317), i: Bentling, S. & Jonsson, B. (2010): Vårdpedagogiska utmaningar. Stockholm. Liber. Blomqvist, K. & Edberg, A-K. (red.) (2004). Att vara äldre man har ju sina krämpor Lund: Studentlitteratur. Kap. 4, 7. ISBN: 9789144030432 Edberg, A-H., & Wijk, H. (2009). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Kap. 6, 7, 13, 14, 17, 23, 24. ISBN: 9789144048765 Ehrenberg, A., & Wallin, L. (2010). Omvårdnadens grunder, ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Kap. 6, 8, 9, 10, 11. ISBN: 9789144049076 Ekwall, A. (red), (2010). Äldres hälsa och ohälsa - en introduktion till geriatrisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur ISBN: 9789144053530 FASS, senaste upplagan, http://www.fass.se/lif/home/index.jsp Friberg, F. & Öhlen, J. (red) (2009). Omvårdnadens grunder perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. Kap 4, 7, 9, 11, 12. Fredriksson, L. (2003). Det vårdande samtalet. Avhandling. Vasa: Åbo Akademi. http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/43659/fredrikssonlennart.pdf?sequence =3 Hallström, I., Lindberg, T. (red), (2009). Pediatrisk omvårdnad. Del 2 Barnets utveckling och hälsa sid 43-91., Del 3 Barnet i sjukvården Omvårdnad vid procedurer s 113-120. Stockholm: Liber Josefsson, K. (2009). Sjuksköterskan i kommunens äldrevård och äldreomsorg. Stockholm. Gothia Förlag AB. Josefsson, K. (2011). Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. genia.dinstudio.se/files/ldrerapport_2011.pdf Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) (2010) Geriatrisk omvårdnad. God omsorg till den äldre patienten. Stockholm: Liber. Vårdförbundet, BraVå Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg om äldre. https://www.vardforbundet.se/bravard/kvalitetskrav/ Landstinget Sörmland (2015). Hälsan i Södermanland- en kommunbeskrivning. Eskilstuna: Landstinget Sörmland. Version 150529. http://landstingetsormland.se/pagefiles/34695/h%c3%a4lsan%20i%20s%c3%b6der manland,%20version%20150529.pdf Landstinget Västmanland (2014). Västmanlänningarnas hälsa 2014. Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik. Västerås: Landstinget Västmanland. http://www.ltv.se/imagevault/publishedmedia/c6dqicdb9bz2kku1xefp/vastmanlanning arnas_hslsa_2014.pdf Larsson, M. & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur, 358 s. (ffa. kapitel 11 t SEM1) Lind, Marion & Sahlqvist, Lena. Säker vård att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg Kapitel 8, Läkemedel och säkerhet s159-193. Utgåva 1uppl, Natur & Kultur, Stockholm, ISBN: 9789127130937 14 (15)
Lindberg, T., (2013). Vardagspediatrik för primärvården. Lund: Studentlitteratur ISBN10: 9144092687; ISBN13: 9789144092683 Läkemedelsboken, senaste upplagan, http://www.lakemedelsboken.se/ Kihlgren, M. (red.) (2010), Sjuksköterska med uppdrag att leda. Lund: Studentlitteratur Pellmer, K. (red. Wramner, B.). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber, 3:a uppl. 2012 Liber ISBN: 9789147105496 Raadu, G. (red). (senaste upplagan) Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvård. Stockholm: Liber. SFS 2010:659: Patientsäkerhetslagen, Socialdepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 Silfverberg, G. (red.) (2007). Hemmets vårdetik. Om vård av äldre i livets slutskede. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-11 Socialstyrelsen (2012): Att leda en evidensbaserad praktik en guide för chefer i socialtjänsten. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-10-4 Socialstyrelsen (2013): Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19107/2013-6-4.pdf SOSFS 2011:9: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-53 Strang, P. & Beck- Friis, B. (red.) (2012). Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber. 4:e upplagan, 427 s. Summer Meranius, M. (2010). Era delar är min helhet - En studie om att vara äldre och multisjuk. Akademisk avhandling, Linnéuniversitet. Länk: http://www.avhandlingar.se/avhandling/2c4c27c71a/ Sundell, K., Roselius, M. (2008). Att förändra social arbete. Stockholm. Gothia Förlag. (kap. 2) Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm. http://www.swenurse.se/sa-tyckervi/publikationer/halsoframjande/strategi-for-sjukskoterskans-halsoframjande-arbete/ Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2016-05-12 från http://www.swenurse.se/sa-tycker-vi/publikationer/etik/icns-etiska-kod-forsjukskoterskor/ Söderbäck, M. (red.) (2010). Barns och ungas rätt i vården. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Kap. 1, 2, 3, 4, 5. Edita Västra Aros. http://www.allmannabarnhuset.se/data/files/b_cker_pdf/barn_och_ungas_r_tt_i_v_ rden_web.pdf Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk praktik. Lund: Studentlitteratur. 4:e upplagan, 186 s. Wiklund, Lena Gustin (red. Lindwall, Lillemor). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Upplaga 1. utg, 2012 Natur & Kultur ISBN: 9789127131828 Vårdhandboken(2014), patientjournalens innehåll och funktion Länk: http://www.vardhandboken.se/texter/dokumentation/patientjournalens-innehall-ochfunktion/ Senaste upplagan gäller för samtliga titlar. 15 (15)
Bilaga Planering över professionsblock 3 ht 2016 kalenderv 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Studievecka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 VAE085 VAE086 Spår. 1 T Primär Äldrevård TS 1/INL2 T T Kirurgisk/medicink Psykiatrisk vård T vård vård TS 2 TS1 Spår. 2 T Äldrevård TS 1/INL2 Primär vård VAE086 Spår. 3 T Kirurgisk/medicink vård TS 2 Spår. 4 T Psykiatrisk vård TS1 Psykiatrisk vård TS1 Kirurgisk/medicink vård TS 2 SEM2 TS2 T SEM2I TS2 T SEM2 GRU2 S-HLR T SEM2 GRU2 S-HLR T Psykiatrisk vård TS1 VAE085 T Primär vård Äldrevård Kirurgisk/medicink vård TS 2 SEM2 GRU2 S-HLR T TS 1/INL2 T T Äldrevård TS 1/INL2 Primär vård SEM2 GRU2 S-HLR SEM2 TS2 T SEM2 TS2 Studievecka 1: Kursintroduktion och introduktion till kontext Föreläsningar: Äldre i vården, Barn och ungdomar i vården, Farmakovigilans och läkemedelsbiverkningar och en kort introduktion till folkhälsovetenskap. Studievecka 6 alt 8, 16 alt 18: TS1 tema seminarium 1: Sjuksköterskans arbete med att säkra, utveckla och främja hälsa och välbefinnande hos den äldre patienten med multisjuklighet; sker under VFU inom äldrevård. Underlaget utgör INL2 Studievecka 10: TS 2 tema seminarium 2: Barn och ungdomar i vården SEM2, medicinsk vetenskap Kursutvärdering Programutvärdering sker under kalendervecka 22, 2017 Ev revideringar av datum för seminarier etc meddelas på Blackboard varför det förutsätter att varje student använder Blackboard Slutbetyg för kursen kan sättas när samtliga examinationer är rättade och betygsatta med Godkänd. Rättningstid beräknas till 15 vardagar efter examinationstillfälle.