Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 10 poäng Elevers matvanor - kopplingar till hur väl de orkar med skoldagen Students Food Habits Jasmine Jarlén Marlene Nilsson Lärarexamen 140 poäng Geografi, miljö och lärande Höstterminen 2006 Examinator: Malin Ideland Handledare: Agneta Rhen
Sammanfattning Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande. Pojkarna tenderade att äta något mindre hälsosamt än flickorna. Det fanns även en skillnad i kunskapsfrågorna mellan skolår 4 och skolår 5, som visade att fler elever i skolår 5 påvisade bättre kunskap om goda matvanor. Nyckelord: andra länders skolmat, enkät, frukostprojekt, kost, matvanor, prestationer, skolmat 1
2
Förord Vi vill här ta tillfället i akt att tacka alla de elever, föräldrar och lärare på de skolor där vi genomfört vår enkätundersökning. Vi vill även tacka vår handledare, Agneta Rehn, för allt stöd. Ett speciellt tack vill vi ge varandra för gott samarbete. Helsingborg 2006-12-21 Jasmine Jarlén Marlene Nilsson 3
4
Innehållsförteckning INLEDNING 7 BAKGRUND 8 Andra länders skolmat 8 Skolmat blir kunskap 10 Skolmåltiden förr 11 Sverige 11 Danmark 12 Norge 12 Finland 13 Riktlinjer för skolmaten 13 Hur ofta bör man äta 14 Tallriksmodellen 15 Energi och näring 15 Fett 16 Kolhydrater 17 Protein 17 Vitaminer 17 Mineraler 18 Vatten 18 En skola för alla 18 Frukostprojekt 18 Matvanor - sjukdomar 19 Hur vi kan skapa bättre matvanor 19 Marknadsföring till barn 21 Undervisning om goda matvanor 23 Läroplan 24 SYFTE 26 Frågeställning 26 METOD 27 Urval 27 Genomförande 28 5
RESULTAT 29 Sammanfattning av resultatet 36 DISKUSSION 37 Metodens tillförlitlighet 37 Vilka matvanor elever i vår undersökning har 37 Hur elever i vår undersökning anser att de känner sig 41 Vilken kunskap elever i vår undersökning har om goda matvanor 41 Förslag till fortsatt forskning 45 KÄLLFÖRTECKNING 46 BILAGA 1a BILAGA 1b BILAGA 2 BILAGA 3 6
Inledning Vi är två lärarstuderande som blivit intresserade av kost och dess påverkan på kroppen och kopplingar mellan matvanor och ork. Intresset har alltid funnits hos oss i samband med fysisk träning, men det förstärktes då vi läste lek, rörelse och hälsa som en sidoämneskurs. Vi har också blivit starkt påverkade av media i form av TV-program som Super Size Me där absurda matvanor åskådliggörs. Det är en dokumentärfilm om en man som endast ska äta mat från McDonalds under en testperiod. Vi reagerar med avsky med tanke på den marknadsföring från McDonalds som riktar sig till barn. Barn lockas av Happy Meal som innehåller leksaker. Vi ställer oss frågan om barn vet vad som är bra eller dåligt att äta. I Lpo 94 (Skolverket, 2006a) står det att: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt har förståelse för den gena livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Vi är intresserade av hur elever äter och vad de har för kunskap om hur och vad de bör äta för att orka koncentrera sig i skolan. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2006a) satsar man på hållbar utveckling när man satsar på goda matvanor och hälsa. Vi är också intresserade av rapporter om hur skolmaten ser ut i andra länder. Den bild media ger oss är att barn i exempelvis USA bara blir fetare och mår sämre. I USA är ohälsosam mat tillgänglig att köpa på det flesta skolor (Senator Tom Harkin, 2006). Vi ställer oss frågan om vi i Sverige tar lärdom av den bilden då t.ex. läskautomater bara blir vanligare i svenska skolor (Svenska filminstitutet, 2006). Med tanke på att vi läser på Lärarutbildningen känns det relevant för oss att ta reda på kopplingar mellan elevers matvanor och hur väl de orkar skoldagen. För att få reda på detta kommer vi att genom litteratur ta reda på vad barn faktiskt behöver för att orka. Vi har använt oss utav webbsidor då vi tror att där kan få mer aktuell information. Vi har valt att koncentrera oss på matens påverkan även om vi vet att både sömn och motion är bidragande faktorer till både trötthet, men för att inte göra arbetet för stort har vi endast valt ett fokus. 7
Bakgrund Vi har börjat detta avsnitt med att ge en beskrivning på hur skolmaten i andra länder ser ut och skolmatens historik, för att läsaren ska få en bra bild om hur skolmaten förändrats över tid. Vi tar även upp vilka riktlinjer vi i Sverige har för skolmaten, detta för att det är viktigt att veta när läsaren läser. Vi går sedan in på vad man behöver äta för att orka, vilket ska tydliggöra för läsaren vad kroppen behöver. Vidare tar vi upp marknadsföring riktad till barn, för att uppmärksamma läsaren om hur mycket marknadsföring barnen utsätts för. Vi tar också upp att i skolan kan man med hjälp av undervisning ge elever bättre kunskap om goda matvanor för att detta är det som är viktigaste för lärare i denna frågan. I vår litteratursökning fann vi inte det vi sökte utan vi har använt oss utav Internet och webbsidor där vi fann aktuell information. Där exempelvis Skolmatens vänner med samarbete med bland annat LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) ska arbeta för att ungdomar ska göra sina studie- och yrkesval i den gröna näringen och därför satsar på aktiviteter som höjer attraktionskraften. Vi anser att tillförlitligheten av dessa är hög och vi har kritiskt granskat sidorna genom att studera vem eller vilka som ligger bakom och efter detta tagit beslut om vilka källor som vi tycker är trovärdiga. Andra länders skolmat Skolmåltiderna ser olika ut i olika länder. I Sverige är det lagstadgat att elever i den svenska grundskolan ska ha tillgång till gratis skolmat (Skolematens venner, 2006). Det är kommunerna som står för finansieringen av skolmåltiderna i Sverige. Det är Svenska Livsmedelsverket som gör riktlinjerna för skolmåltiderna. Skollunchen, som varm måltid ska vara baserad på tallriksmodellen. Förutom själva huvudmålet ska det ingå bröd, sallad, lättmjölk och vatten i skollunchen. I Finland har skolelever fått gratis skolmat sedan 1948 (Skolematens venner, 2006). Det är stat och kommun som delar på kostnaderna för skolmaten. De flesta skolor erbjuder en varm måltid om dagen och några skolor erbjuder också tilläggsmåltid vid långa skoldagar. De statliga finska riktlinjerna säger att skolmåltiden bör ge 30 % av det dagliga behovet av energi och näringsämne. 8
Skolmåltiderna i Storbritannien blev introducerade efter krigen som ett välfärdsinitiativ som skulle säkra barns hälsa, sociala välfärd och fördelar i utbildningen. 1980 blev det politiska ändringar i det brittiska samfundet och det ledde till en utveckling av billig mat i skolmatsalarna (Skolematens venner, 2006). Kraven på bra näringsinnehåll i maten försvann och skolmåltiden gick från att varit en hälso- och välfärdstjänst till en konkurrensutsatt kommunal tjänst där vem som helst kunde lägga anbud. Detta ledde till fokus på lägsta möjliga pris och kvantitet. Man begränsade användandet av färsk och lokalproducerad mat och ökad användning av frusen och industriellt bearbetad mat. Därmed blev utbudet av mat präglat av högt innehåll av fett, socker och salt. I Italien har skolmåltiden blivit en stark koppling till undervisningen om mat, lokal producerad mat och mattraditioner, med fokus på kvalité och miljö. EU förordningens krav på öppna anbud från leverantörer av skolmat har blivit anpassat till italienska förhållande med tilläggskrav om lokal förankring och miljövänlig producerad mat (Skolematens venner, 2006). Italienska myndigheter har också gjort riktlinjer för skolmaten som tar hänsyn till lokala livsmedelsproducenter. Med detta menas användning av ekologisk mat och pålägg. Riktlinjerna säger även att man ska undvika frusen mat och frityrstekta produkter till skolmåltiderna. Man har också utvecklat en skolmatsstrategi där lärarna undervisas i olika utsträckningar om mat, kvalitet, lantbruk, hälsa och näring. I Danmark är det upp till den enskilda skolan att anmäla sig så att man får mjölk, frukt och grönsakstillgång (Skolematens venner, 2006). Det flesta skolor har permanent mjölktillgång. Detta betalas av föräldrarna och kostar 230 DKR per halvår. Det är bara en tredjedel av de danska folkskolorna som har en permanent skolmatsal. Orsaken till detta är byggnadsmässiga begränsningar, ekonomi och bristande politiskt intresse i kommunen. Till skillnad från de svenska skolbarnen får eleverna i danska skolor ta med sig egen lunch till skolan (Oresunddirekt.com, 2006). Det har visat sig att ca 25 % av eleverna inte har med sig någon s.k. madpakke. Dessutom är det ungefär lika många som inte äter frukost innan de går till skolan. Detta gör att många elever har dåligt med energi för att kunna följa med i undervisningen. I Köpenhamns kommun har man påbörjat ett projekt där näringsriktig och huvudsakligen ekologisk mat ska säljas på skolorna. 9
Specialkonsulenten Jan Michelsen, som arbetar med skolmatsprojektet, säger att de inte vet om de kommer att kunna nå de barn som har dåliga kostvanor (Oresunddirekt.com, 2006). Detta är för att många barn får fickpengar av föräldrarna på morgonen som sedan används till coca-cola och chips under lunchrasten. Det är dessa barn som skolmatsprojektet främst ska vända sig till genom en pedagogisk insats. Projektet har fått 10 miljoner DKK av Köpenhamns kommun och förutom detta även 18 miljoner DKK av den danska staten. I USA är ohälsosam mat tillgänglig att köpa på det flesta skolor, ungefär 99 % av high schools (14-18 år), 97 % av middle schools (11-14 år) och 83 % av elementary schools (5-11 år) har godis maskiner (Senator Tom Harkin, 2006). The Child Nutrition Promotion and School Lunch Protection Act of 2006 vill uppdatera standarden för energiintag så att det anpassar sig till den nuvarande energiforskningen och de visar varningar för barns hälsa och energiintag i skolan (Senator Tom Harkin, 2006). Man vill då: Ta hänsyn till de positiva och negativa effekter av näringsämnen, ingredienser och mat för barn (som inkluderar kalorier, portionsstorlekar, mättade fetter, transfetter, salt och tillsatt socker). Ta hänsyn till bevisen som rör förhållandet mellan att äta speciella näringsämnen, ingredienser och mat som gör människan överviktig och bidrar till fetma och kroniska sjukdomar. Ta hänsyn till rekommendationer som är gjorda av vetenskapliga myndigheter som rör näringsriktlinjer för mat som säljs i skolorna. Den nya policyn för skolmat i USA ska begränsa tillgången till fettrika och sockerrika maträtter (Center for science, 2006). Eftersom elever som kommer upp i middle school ökar sin närhet till skolornas kiosker och därmed tenderar eleverna att äta mindre frukt och grönsaker och dricker dessutom mindre mjölk och mer sötade drycker än dom gjorde i elementary school. När man ser en ökning på uppskattningsvis 35-50 % av kalorier som konsumeras i skolan är man kritisk till att all mat och dryck som säljs i skolan får ett positivt tillskott till barns diet och hälsa. 10
Skolmat blir kunskap Skolmat blir kunskap är en kampanj från Svenska FN-förbundet som med gratis mat i skolan ska göra så att fler fattiga och hungriga barn ska komma till skolan (Svenska FNförbundet, 2006). Skolmaten gör att de kan koncentrera sig bättre i skolan och detta i sin tur gör att de får mer kunskap och kan hjälpa dem ur fattigdomen. Ett barn som ständigt är hungrigt vill inte gå i skolan. 179 av världens 300 miljoner ständigt hungriga barn får inte något mål alls i skolan och 100 miljoner av dem går inte alls i skolan. De fattiga barnen har oftast inte heller tillgång till någon mat hemma och om de inte får någon mat i skolan alls får barnen svårt att koncentrera sig på lektionerna och blir väldigt lätt distraherade. Barnen som ständigt är hungriga får svårare att lära sig saker och att nå långsiktiga mål. Om barnen vet att de kan få en näringsrik måltid per dag kommer de regelbundet till skolan och det ökar elevens prestation (Svenska FN-förbundet, 2006). Detta kan fördubbla antalet grundskoleelever under ett år i de fattigaste delarna i världen. Möjligheten att äta i skolan och dessutom kunna ta med sig matransoner hem gör att drivkraften blir större och hjälper föräldrarna att kunna ha råd att låta barnen gå i skolan. Detta är ett verkligt sätt att ge fattiga barn chansen att lära och utvecklas genom att ge dem ett näringsrikt mål mat i skolan. Genom projektet Skolmat blir kunskap fokuserar man på det individuella barnet men även samhället gynnas. Skolmåltiden förr När man ska skiva om svensk skolmåltidshistoria så brukar man vanligtvis börja efter andra världskriget, 1946, eftersom ett riksdagsbeslut då kom som innebar att kommunerna kunde få statsbidrag om man byggde ut skolmåltidsverksamheten (Halling, m.fl. 1990). Redan på mitten av 1930-talet började staten uppmärksamma vissa brister orsakade av fattigdom och okunnighet i betydelsen av tillräcklig kost och lämpligt sammansatt kost. Ett förslag från Befolkningskommissionen var att skolans elever skulle få en lämpligt sammansatt kost varje dag. Första året var statsbidraget 200 000 kr och var främst avsett för barn på landsbygden. Men redan fyra år senare hade statsbidraget ökat till 1 000 000 kr. 11
Näringsstandarden år 1945 sade att skolmåltiden skulle ge eleverna en tredjedel av deras dagliga kaloribehov (Halling, m.fl. 1990). Man beräknade i genomsnitt för elever i 7 till 15 års ålder att skolmåltiden skulle innehålla 800 kalorier. Resterande två tredjedelar skulle eleverna få genom måltiderna i hemmet. Eftersom man var rädd att detta kanske inte infriades i alla hem så bestämde man att skolmåltiden skulle innehålla hälften av dagsbehovet av: protein, mineralämnen och vitaminer. Sverige Utvecklingen i Sverige inom skolmåltidsverksamheten återger samhällsutvecklingen i stora drag, från fattig-sverige vid 1800-talets slut till dagens välståndssamhälle med jämlika villkor för alla i ett alltmer mångkulturellt samhälle (Halling, m.fl. 1990). Avgörande blev det 1946 när skolorna kunde på statsbidrag vid nyetablering av skolmåltiderna. I Sverige fick man under 1950 och 1960-talen förlängd skolgång vilket innebar att alltfler unga hade tidskrävande dagliga resor och därmed också långa, tröttande skoldagar. Detta medförde en snabb utbyggnadstakt av måltidsverksamhet i skolan och 1966 när statsbidragen upphörde hade flertalet kommuner beslutat om införande. Under 1950 och 1960-talen använde man sig utav centralt producerad mat som transporterades till mottagningskök ute vid skolenheterna (Halling, m.fl. 1990). Bara i enstaka fall utrustades skolorna med kök för tillagning av mat direkt för eget behov. Många kommuner saknade målsättningar för sina skolmåltidsprogram dvs. klara besked om vad skolmåltiderna ska syfta till, vilket utbud och vilken service man vill ha, vad det får kosta samt en hur måltidsordning och miljö ska se ut. Danmark I Danmark finns ingen lagstadgad skolmåltidsverksamhet, men under 1950-talet kunde kommuner som ordnade skolmåltider få en tredjedel av kostnaderna i bidrag (Halling, m.fl. 1990). Skolmåltiden bestod då av smörgås och 2,5 dl mjölk. 1985 införde man ett nytt sorts matpaket som bestod av grovt bröd, frukt, grönt och ost och som erbjöds gratis till elever upp till klass sex. I klass sex fick eleverna betala 6 kr per paket. Kommunerna har löst matfrågan på olika sätt. I de flesta kommuner överlät man till skolorna att själva avgöra hur man ville ha det angående elevernas dagliga ätande i 12
folkskolan. Man gav sällan bidrag till livsmedlen, utom mjölk som ibland delades ut gratis. Norge Redan 1925 började man med den s.k. oslofrukosten i Norge (Halling, m.fl. 1990). Denna bestod av en näringsriktig brödmåltid som man erbjöd eleverna på morgonen, innan undervisningen började. Man ville genom detta försäkra sig om att de fattigaste barnen fick en fullvärdig måltid men syftet var även att förbättra matvanorna hos alla barn. Denna måltid bekostades av kommunerna själva. 1946 bildades Statens næringsråd som gjorde riktlinjer för skolmåltiderna. Man ville använda skolmåltiderna som en del av undervisningen. Eleverna skulle hjälpa till med olika sysslor vid måltiderna och ta ansvar för ordningen i matsalen. Under 1970-talet började mejerierna att erbjuda skolorna som serverade mjölk, att låna kylutrustning. Finland Redan 1908 ansökte man i Finland om statliga medel för att anordna skolmåltider i folkskolan. Det beviljades inte förrän 1913 och 1915 fick 17 000 barn mat i skolan (Halling, m.fl. 1990). De första riktlinjerna kom 1923 och där angavs att frukostrasten skulle vara på 30 minuter och att eleverna mot en avgift kunde få varm mat. Man påpekade också att alla barn var tvungna att äta innan de kom till skolan. 1943 lade man till i riktlinjerna att elever som gick hela dagar i skolan skulle få en måltid avgiftsfri. I riktlinjerna stod det också att skollunchen skulle i genomsnitt täcka en tredjedel av elevens dagsbehov av energi och näring. Därmed blev man i Finland ett av väldens första länder med lagstiftade fria skolmåltider. Så sent som 1983 antogs lagen att varje gymnasium ska anordna en avgiftsfri skolmåltid, där kostnaderna täcks av staten på samma sätt som för grundskolan (Halling, m.fl. 1990). I Finland är alltså skolmåltiden lagstadgad och det är en del av elevvården som utgör en del av själva skoldagen. I målen för fostran och undervisning har man med att skolmåltiden utgör en lektion för livet. Man anser att skolmåltiderna ska tillgodose näringsbehovet, ansvara för hälsofostran, fostra till goda kostvanor och en social fostran med inriktning på estetik och kultur (Halling, m.fl. 1990). I Finland vill man att det som eleverna lär sig under lektionerna ska integreras och tillämpas under skolmåltiderna. I dag tycker man att skolmåltiderna för eleverna liksom för vuxna ska erbjuda energitillskott, vila, rekreation och samvaro. 13
Riktlinjer för skolmaten Att äta bra är en förutsättning för att växa och må bra (Livsmedelsverket, 2006a). Elever måste äta en rejäl lunch för att orka skoldagen och för att prestera bra. Riktlinjerna för bra skollunch är baserat på Svenska Näringsrekommendationer SNR 1997 och ska ses som ett hjälpmedel vid planerandet av matsedlar, inköp av livsmedel och tillagning av måltider. Luncherna bör bestå av: lagad huvudrätt, minst två alternativ bröd och lättmargarin salladsbord, med minst två C-vitaminrika grönsaker t.ex. paprika och vitkål och minst tre rika på kolhydrat t.ex. bönor, majs och ärter. lättmjölk vatten Tallriksmodellen ska vara grunden för skolluncherna. Det finns även riktlinjer för varmhållning av mat. Snabb bakterietillväxt sker mellan 20-40 grader. Mat bör inte hållas varm mer än två timmar och ska inte understiga 60 grader. Hur ofta bör man äta? Skolmaten endast utgör 1/4 av näringsbehovet (Malmö Stad, 2006). Det är därför viktigt att man också äter frukost, mellanmål och middag. Enligt Svenska Näringsrekommendationer SNR bör energi och näringsintaget fördelas jämnt över dagen (Livsmedelsverket, 2006b). Både för barn och vuxna är det bra om måltiderna består av tre huvudmål och två-tre mellanmål. Frukost 20-25 % Lunch 25-35 % Middag 25-35 % Mellanmål, resterande energi och näring Tidpunkter för måltiderna kan variera med tanke på olika arbetstider och skolluncher, men måltiderna bör ske regelbundet (Livsmedelsverket, 2006b). Det är även viktigt med lugn och ro i samband med måltider. Frukost och mellanmål bör innehålla bröd, gröt, flingor mjölkprodukter, grönsaker och frukt (Hälsomålet, 2006a). Bröd, gröt och flingor innehåller mycket kolhydrater och är en bra energikälla. Mjölkprodukter innehåller 14
protein och kalcium. Frukt och grönsaker innehåller t.ex. vitamin C som hjälper kroppen att ta upp järn. Mellanmål är viktigt för barn då det kan minska risken för sug efter sötsaker (Livsmedelsverket, 2006c). Mellan lunch och middag är det bra att få i sig något. Tallriksmodellen Tallriksmodellen är en bra modell att följa för att balansera måltiderna, lunch och middag (Livsmedelsverket, 2006d). Modellen består av 3 delar som visar vad man bör äta och i vilka proportioner (se figur 1a och 1b). 1. 2/5 bör bestå av potatis, ris, pasta och bröd. 2. 2/5 bör bestå av grönsaker, rotfrukter och frukt. 3. 1/5 av tallriken bör bestå av kött, fisk och baljväxter. Figur 1a Figur 1b Figur 1a illustrerar vad delarna bör innehålla (Livsmedelsverket, 2006d) och figur 1b illustrerar de olika delarnas storlek (Hälsomålet, 2006b). De olika delarna ska alltid vara i denna proportion men hur stor portionen är bestäms av en persons energibehov (Hälsomålet, 2006b). Kvinnor, män, barn, aktiva och inaktiva behöver inte samma mängd energi. Energi och näring Enligt Livsmedelsverket (2006e) måste kroppens energi- och näringsbehov tillgodoses för att må bra och ha en bra prestationsförmåga. Detta gör vi genom att äta en väl sammansatt och variationsrik kost. Från fett och kolhydrater och till viss del från protein får vi i oss energi (Livsmedelsverket, 2006e). Kroppen behöver dock andra ämnen som är nödvändiga för 15
ämnesomsättningen. Det är genom ämnesomsättningen näringsämnena bryts ner och förbränns. Detta ger kroppen energi. De är essentiella (livsnödvändiga) och de måste intas genom mat eftersom kroppen inte själv kan tillverka dem. Livsmedelsverket (2006e) beskriver två olika grupper av essentiella ämnen: uppbyggnad och underhåll av vävnadsceller t.ex. protein, vissa mineralämnen men också vissa fettsyror. kemiska processer i kroppen som reglerar kroppens ämnesomsättning t.ex. vitaminer. Det är också viktigt att tillgodose vätskebehovet. Fett 25-35 % av energiintaget bör vara fett (Livsmedelsverket, 2006f). Fett är det näringsämne som ger kroppen energi i koncentrerad form. Fetter ingår i cellerna. Det kan lagras i fettväv och fungerar som energireserv. Fettväven ger skydd åt inre organ. Den fungerar även värmeisolerande. Med fettet tillförs kroppen essentiella fettsyror och fettlösliga vitaminer (A, D, E och K). Livsmedelsfett delas in i tre grupper (Livsmedelsverket, 2006f) Triglycerider, fungerar som energikälla i kroppen och är huvuddelen i våra vanligaste matfetter, t.ex. smör, margariner och matoljor. Fosfolipider, viktiga byggstenar i kroppens celler och finns i t.ex. äggula och sojabönor. Steroler, förekommer som kolesterol och behövs t.ex. för bildning av hormoner i kroppen. Fettsyror är huvudbeståndsdelar i triglycerider. Det finns olika former av fettsyror, mättade och omättade. Av dessa finns omega-3 fettsyror som är nödvändiga för kroppen och intas genom t.ex. fisk, ägg och skaldjur. Studier visar på minskad risk för hjärtkärlsjukdom. 16
Kolhydrater Kolhydrater hittas i livsmedel från växtriket (Livsmedelsverket, 2006g). Spannmålsprodukter Potatis Frukt Grönsaker 55-60 % av energiintaget bör vara kolhydrater. I kroppen omvandlas kolhydrater till glukos som behövs för att cellerna ska få energi. Glukos transporteras genom blodet och levern bildar glykogen som fungerar som reserv så att blodets glukoshalt hålls jämn. Livsmedel innehåller kolhydrater som tas upp olika snabbt. Mätning av hur snabbt eller långsamt och hur länge kolhydrater i livsmedel påverkar blodsockernivån kallas glykemiskt index (GI). Snabba kolhydrater är potatis, vitt bröd och godis. Långsamma kolhydrater är ris som inte klibbar, baljväxter och bröd med hela korn. Protein 50-60 g protein bör intas av en vuxen människa varje dag (Livsmedelsverket, 2006h). Protein består av ca: 20 aminosyror. 9 av dem måste tillföras kroppen regelbundet då kroppen inte kan bilda dem själv. Protein kan i liten omfattning lagras i musklerna Protein spelar en viktig roll för hela kroppens funktion. Det finns i alla vävnadsceller, hormoner och enzymer. Det är viktigt att äta protein då det behövs för immunförsvaret och för cellernas uppbyggnad, men även till viss del som energikälla. Protein finns i vegetabiliska livsmedel t.ex. spannmål, potatis, ärter och bönor och i animaliska livsmedel t.ex. kött, mjölk, fisk och ägg. Vitaminer Det finns 13 vitaminer vi behöver få i oss (Livsmedelsverket, 2006i). 9 av dem är vattenlösliga. Vitamin B1, B6 och B12 finns i kött, fisk, fågel, mjölk och fil. De behövs för nervsystemets funktion. För att kroppens energiproduktion ska fungera bra behövs vitamin B2, vitamin B1, niacin och pantotensyra. De finns i frukt, kött, fisk, fågel, mjölk och fil. Vitamin C, finns i frukt och grönsaker. Höga doser kan ha positiv inverkan vid förkylning. Vitamin C är ett antioxidativt ämne och behövs för att 17
motverka skadliga effekter från fria radikaler. Många av vitaminerna behövs för cellernas ämnesomsättning. 4 av vitaminerna är fettlösliga. Vitamin A, D, E och K finns i matfett, kött, mjölk och grönsaker. De behövs bl.a. för kalkbalans i skelettet och i tänderna. Allvarlig brist på vitamin A kan ge synstörningar. Mineraler Det finns en hel del mineraler vi måste få i oss (Livsmedelsverket, 2006j). Några av dem är kalcium och järn. Kalcium finns i t.ex. mjölk, fil och ost. Det behövs för bildandet av ben och tänder, men även för nervfunktionen. Järn finns i kött, frukt och grönsaker och är viktig för t.ex. transport av syre i blodet. Brist på järn är vanligt hos kvinnor i samband med menstruation och leder till försämrad prestation. Vatten 60 % av kroppen innehåller vatten. Vatten behövs för att hålla saltbalansen jämn (Livsmedelsverket, 2006k). Om halten blir för hög känner man törst. En vuxen behöver ca: 2 liter varje dag. Genom maten vi äter och vår ämnesomsättning får vi ca: 1 liter, resten måste vi dricka (Vårdguiden, 2006a). Symtom på lätt uttorkning är t.ex. trötthet, huvudvärk och yrsel. (Vårdguiden, 2006b) Människan klarar sig i tre till fyra dagar utan vatten (Sandström, 2004). En skola för alla Har alla samma förutsättningar att orka en skoldag? Enligt Jan Hedner finns det människor som somnar tidigt och vaknar tidigt, morgonmänniskor, och det finns de som somnar sent som gärna sover lite längre på morgonen, kvällsmänniskor (Forskning.se, 2006). Det finns undersökningar som visar att kvällsmänniskor klarar att prestera sämre. De hoppar ofta över frukost som är en viktig grund. En åtgärd kan vara att servera frukost i skolan (Skolmatens vänner, 2006a). Frukostprojekt 1/3 av landets skolor serverar frukost (Bra Skolmat, 2006). Den ska inte ersätta frukost i hemmet, men är ett bra alternativ för dem som av olika anledningar inte äter frukost. Det är viktigt med en bra start på dagen. Vissa skolor serverar innan skolstarten och 18
vissa efter första lektionstillfället. Vissa skolor tar några kronor betalt och på vissa skolor är det kostnadsfritt. Argument, enligt Bra Skolmat (2006), för att ha frukost i skolan kan vara att 1/3 av eleverna slarvar med frukosten ofta på grund av att det är för tidigt att äta eller att det är tråkigt att äta ensam. Frukost på skoltid passar bättre med den biologiska klockan. Ett annat argument är att 52 % av eleverna som äter frukost i skolan säger sig orka mer. På Rinkebyskolan har man i 13 år serverat frukost (Skolmatens vänner, 2006b). Innan detta projekt startade blev endast hälften av eleverna godkända. Nu blir 80 % godkända. De behövde inte lika mycket stödundervisning och det blev lugnare. På skolan anser man att skolan är ansvarig för att eleverna inhämtar kunskaper. För att detta ska kunna ske måste eleverna ha en god hälsa och det börjar med en bra frukost. Det har nu blivit och ska förbli en del av verksamheten På alla skolor i Ystad har frukostprojekt utförts (Skolmatens vänner, 2006c). Den sammanfattade uppfattningen är att eleverna blev lugnare, orkade mer och mådde bättre. Matvanor - sjukdomar Enligt statistiska centralbyrån har antalet vuxna med fetma ökat med 50 % sedan 1980 och 15-20 % av alla barn i Sverige är överviktiga (Regeringskansliet, 2006a). Enligt WHO (världshälsoorganisationen) utgör fetma tillsammans med fysisk inaktivitet mer än 10 % av sjukdomsbördan vilket ger ökade kostnader för den globala hälso- och sjukvården. I Sverige år 2004 utgjorde sjukdomar orsakade av fetma ca: 4 miljarder i sjukvårdskostnader, enligt Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (Regeringskansliet, 2006a). Hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och vissa former av cancer skulle kunna förebyggas genom bl. a. bättre matvanor. Hur vi kan skapa bättre matvanor För att kunna rikta insatser är kunskaper om olika gruppers matvanor viktig. En särskilt viktig grupp är barn och ungdomar. Livsmedelsverket (2006l) gör matvaneundersökningar. År 2003 var en nationell kostundersökning klar, Så äter barn i Sverige. Barn i åldrarna 4, 8 och 11 fick delta i matdagböcker och besvara enkäter. 19
Matdagböckerna visade att barn äter för mycket socker, fett och salt. Vitamin och mineralintaget var i det stora hela tillfredställande förutom av vitamin D och järn. Barnen åt också för lite frukt och grönsaker jämfört med det rekommenderade intaget. De åt för mycket godis, snacks och glass m.m. och deras kost hade förbättrats mycket om de bara ätit hälften av dessa livsmedel. Resultaten av enkäterna visar att de flesta åt frukost, lunch och kvällsmat (Livsmedelsverket, 2006l). Ingen svarade att de aldrig åt skollunch. Fler än hälften svarade att skollunchen var god. Ju äldre barnen var desto färre var de som tyckte att skollunchen var god. Barnen svarade också att de 3 ggr/månad åt hamburgare, pizza, korv eller kebab från restaurang eller gatukök. Snacks, godis och glass åt de 1-2 ggr/vecka. Det var inte någon större skillnad mellan hur pojkar och flickor konsumerar. Samhället har en viktig roll i att ge bra förutsättningar för goda matvanor genom att förmedla kunskaper om god kosthållning till t.ex. personal inom skola (Regeringskansliet, 2006b). Det finns en hel del statliga myndigheter som tillsammans ansvarar för att förbättra folkhälsan, t.ex. statens folkhälsoinstitut och socialstyrelsen. Livsmedelsverket och konsumentverket arbetar bl. a. för bra matvaror och följer folkhälsans utveckling. Statens skolverk och myndigheten för skolutveckling arbetar för ökad kvalitet av utbildning. 2005 presenterades en Grönbok av Europeiska kommissionen (Regeringskansliet, 2006c). Den innehåller bl. a. förslag på hur det går att främja goda kostvanor. I boken går att läsa att matvanor påverkar koncentrations- och inlärningsförmågan. Sverige samarbetar aktivt med både WHO och Nordiska ministerrådet för att främja goda kostvanor (Regeringskansliet, 2006d). WHO utformade 2004 en strategi för kost, fysisk aktivitet och hälsa. Den innehåller fyra mål: minska risken för sjukdomar som orsakas av dålig kost och bristande fysisk aktivitet öka kunskaperna om vikten av god kost och fysisk aktivitet underlätta för medlemsländer att göra handlingsplaner för goda matvanor och fysisk aktivitet samla data och främja forskning 20
Nordiska ministerrådet har framställt en handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet (Regeringskansliet, 2006d). Det är en gemensam plan för arbetet mellan de nordiska länderna. I denna plan står att barn ska få tillräckliga kunskaper om hälsosamma vanor. Det står också att miljöer barn vistas i påverkar deras matvanor och inom området bör det göras satsningar. Planen prioriterar också bättre livsmedelsmärkning och lokala projekt som främjar goda matvanor och fysisk aktivitet. Livsmedelsverket och statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen gjort en handlingsplan för att bl.a. förbättra människors matvanor (Statens folkhälsoinstitut, 2006b). Den innehåller mål och förslag till insatser. Exempel på dessa är: Utbudet och tillgänglighet av hälsosam mat ska förbättras. Att äta bra måste vara enkelt. Utveckla riktlinjerna för maten i skolan så att den ska innehålla både frukost, lunch, frukt och mellanmål. Kiosker och automater på t.ex. skolor ska uppmuntra goda matvanor. Begränsningar av marknadsföring av mat till barn. I Sverige är tv-reklam av mat riktad till barn förbjuden. Marknadsföringsbevakning av konsumentorganisationer hoppas kunna väcka debatter om utbudet av sötsaker. Ett samarbete mellan livsmedelsindustri, reklambranschen och myndigheter ska verka för ansvarsfull marknadsföring. Marknadsföring till barn Livsmedelsindustrin för en förfärlig marknadsföringspress mot barn (Forskning.no, 2006). Både i USA och i Storbritannien riktar sig marknadsföringen till barnen så att deras matvanor ändras i en negativ riktning. TV är särskilt effektiv marknadsföring som enkelt kan rikta sig till barn. Enligt Kaare R. Norum gjordes en brittisk rapport 2003 som visade att 75 % av all reklam för matvaror visas på TV, och bland reklamen som är speciellt riktad mot barn är det matreklam som dominerar (Forskning.no, 2006). Matvarorna som marknadsföres är oftast av onyttig sort t.ex. läsk, sockrade frukostblandningar, snacks och restaurangkedjor som absolut inte serverar hälsokost. 1979 introducerades Happy Meal i USA, det är en idé riktat till barnen med mat i kartong med bärhandtag och olika pyssel i (Svenska filminstitutet, 2006). Idag har det 21
kommit till leksaker ur t.ex. Disney-filmer och barnböcker. Det satsas miljonbelopp på reklam för att nå barn redan i två- treårsåldern. Barn kan fira sin födelsedag på snabbmatskedjan tillsammans med sina kamrater. Barn kan utan kostnad bli medlemmar i clownen Ronald McDonalds klubb. Som medlem kan de svenska barnen bland annat få en tidning med gratis glasskuponger i varje nummer. Det finns också en gratistidning som heter, Våra barn, som till största delen är reklamfinansierad (Svenska filminstitutet, 2006). Den riktar sig till föräldrar och finns bland annat hos landets barn- och mödravårdscentraler samt på alla McDonalds restauranger. I premiärnumret finns en artikel om lek och rörelse och en annan artikel om hur man motverkar övervikt hos barn. Offensiv marknadsföring och företagsetablering ingår i idén. Eftersom McDonalds är en så stor kedja kan man hålla låga priser för att konkurrera ut andra snabbmatskedjor (Svenska filminstitutet, 2006). De låga priserna riktar indirekt sig till barnfamiljer. De drar sig inte heller för att öppna restauranger sidan om andra snabbmatsställen och slår därmed ut sina konkurrenter. I Sverige stödjer McDonalds olika idrottsevenemang, man arrangerar också en egen rikstäckande löpfest för barn som man kallar Happy Mil, inte att förväxlas med Happy Meal, där man arrangerar skolgårdslekar tillsammans med skolidrottsförbundet. McDonalds samarbetar också med miljörörelsen samt hälsorörelsen och stiftelsen Friends mot mobbning i skolan. I den amerikanska dokumentärfilmen Super Size Me visas hur en 33-årig man, Morgan Spurlock, endast äter mat från McDonalds tre gånger om dagen (Wikipedia, 2006). Man får se snabbmatskedjans metoder för att få oss att äta mer av deras mat, och också se vilka följder detta kan få, såväl fysiska som psykiska. Framförallt visar filmen hur mycket av reklamen som vänder sig till barnen. I en filmscen visar Morgan Spurlock för några barn olika fotografier av presidenter och andra kända personer (Svenska filminstitutet, 2006). Ett av barnen tror att bilden på Jesus föreställer George W Bush. Den enda figur varje barn känner igen är Ronald McDonald. 22
En lärare som medverkar i Super Size Me berättar att antalet gymnastiktimmar i USA har minskats till förmån för teoretiska ämnen i skolan (Svenska filminstitutet, 2006). I filmen framgår också hur den amerikanska skolmaten på många ställen i landet mest består av godis och snabbmat, som man köper in från billiga leverantörer. Där finns uppställda läskautomater på skolorna, sådana automater blir även allt vanligare på svenska skolor. Ann-Christin Nykvist, före detta konsumentminister, skriver i Svenska Dagbladet att marknadsföring direkt till barn görs för att utnyttja deras godtrogenhet och det är inte acceptabelt (Svenska Dagbladet, 2006). Hon skriver också att i Sverige har vi ett förbud mot TV-reklam som riktar sig till barn. Nykvist skriver även att marknadsföring av snabbmat, energitäta och näringsfattiga livsmedel troligtvis är en bidragande faktor till övervikt och fetma. På sista tiden har vi sett att reklamen i allt större utsträckning utnyttjar barnen för att få föräldrarna att köpa olika saker. Det kan handla om snabbmatsrestauranger som lockar barn med leksaker eller flingtillverkare som gör en populär figur som kopplats till produkten. Ofta säljs budskap till de vuxna också, i egenskap som förälder, där bilder av lyckliga, smala och harmoniska familjer äter godis eller hamburgare tillsammans. Ann-Christin Nykvist skriver att vi måste få ett slut på denna reklam som är riktad till barn, eftersom detta handlar om barnens hälsa och barnfetma är ett allvarligt problem (Svenska Dagbladet, 2006). Hon säger att det är cirka 15-20 % av barnen i Sverige är överviktiga. Denna negativa utveckling har gått oerhört fort de senaste decennierna. Detta är också något som vi önskade få se i vår undersökning, hur mycket snabbmat eleverna i skolår 4 och 5 äter. Undervisning om goda matvanor Livsmedelsverket tar i en rapport upp vikten av undervisning om goda matvanor i skolan (Statens folkhälsoinstitut, 2006a). I kursplanen för Hem- och konsumentkunskap finns strävansmål som säger att eleven ska utveckla skicklighet i att organisera, tillaga och arrangera måltider samt förståelse av måltidens betydelse för gemenskap, hälsa, kommunikation och kultur. Kunskaper i mat och näring är nödvändiga för att kritiskt kunna granska livsmedel. Att arbeta ämnesövergripande är att föreslå och det behövs en förändrad helhetssyn kring mat och prestationer. Det blir relevant för lärare att ta upp vikten av goda matvanor när elever som inte ätit frukost kommer hängiga till skolan och 23
inte orkar koncentrera sig. Både i ämnens som Idrott och hälsa och Biologi har undervisning om matens påverkan på kroppen väldigt lite utrymme. Att satsa på goda matvanor och hälsa är att satsa på hållbar utveckling! Urvalet av innehållet är viktigt men arbetssättet och arbetsformerna ska vara anpassade till barnens behov, intresse, kunskapsnivå och ålder (Nordlund m.fl. 2002). Jerome S. Bruner, amerikansk socialpsykolog och pedagog, som utvecklade Piagets teorier ansåg att det var oerhört viktigt att det elever skulle lära sig upplevdes som relevant, dvs. talade till deras känslor och motiv (Egidius, 2002). Enligt Bruner har människan en grundläggande vilja att lära sig och till grund för detta ligger nyfikenhet, ömsesidighet och kompetens. För att inlärningen ska fungera i skolan är det viktigt att stoffet som ska läras in har en röd tråd, en mening för eleven. Elevens eget intresse måste vara den centrala drivkraften (Egidius, 2002). Utifrån detta didaktiska synsätt kan man lägga upp olika teman om kost och hälsa i förskola och skola. Exempel på upplägg är: Förberedelser genom t.ex. samtal, filmer, bilder, mindmap etc. Synliggöra barnens kostvanor, verklighetsupplevelser som t.ex. studiebesök och besök av eventuellt syster, dietist och tandhygienist. Bearbetning genom egna arbeten, samtal och lektioner. Uppföljning genom repetition, återkoppling, fördjupning och utvärdering. Förskolans och skolans hälsoarbete och hälsoundervisning ska ge barnen kunskaper om hur man sköter sin hälsa, utveckla värderingar och attityder som gör att man vill ta ansvar för hälsan och försöka leva efter sin övertygelse (Nordlund m.fl. 2002). Läroplan Personal i skolans värld styrs av läroplanen, i den finns mål som väl stämmer överens med syftet av vårt arbete (Skolverket, 2006a). I Lpo 94 (Skolverket, 2006a) står det att: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt har förståelse för den gena livsstilens betydelse för hälsan och miljön. I kursplanen för ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2006b) står det under Mål att sträva mot att eleven utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa. 24
I kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap (Skolverket, 2006c) står det under Mål att sträva mot att eleven utvecklar skicklighet i att organisera, tillaga och arrangera måltider samt förståelse av måltidens betydelse för gemenskap, hälsa, kommunikation och kultur. 25
Syfte Syftet med vårt arbete är att utifrån rapporter om andra länders skolmat i vår Diskussion kunna jämföra med svenska förhållanden. Vi vill undersöka elevers matvanor både hemma och i skolan. Vårt syfte är samt att ta reda på hur trötta eller pigga eleverna anser att de känner sig och att ta reda på vilka kunskaper eleverna har om goda matvanor. Vi vill i vår undersökning se om det finns någon skillnad mellan pojkarna och flickorna, eller mellan elever i skolår 4 och skolår 5. Frågeställning 1. Vilka matvanor har pojkar och flickor i skolår 4 och skolår 5? 2. Hur trötta eller pigga anser eleverna att de känner sig under en skoldag? 3. Vilka kunskaper har eleverna om goda matvanor? 26
Metod Vi valde att göra undersökningar i form av enkäter (bilaga 1a-b) där vi frågade barn i skolan vad de äter, hur de anser att de känner sig under dagen och lite om deras kunskaper kring hur man bör äta. Anledningen till varför vi valde enkät var för att vi dels misstänkte att eleverna skulle tro att vårt motiv var att undersöka hur nyttigt de äter och att de skulle känna sig anklagade. Vi hoppades på att få mer ärliga svar genom att använda enkät. Vi påpekade att det var en anonym enkät, och att detta betyder att ingen får reda på vem som har svarat på enkäten (Trost, 2001). Dels valde vi enkät för att vi ville få en mer rättvis bild eftersom detta undersökningssätt ger fler svar. I enkäten använde vi oss av både frågor med öppna svar och med fasta svarsalternativ. Där de öppna frågorna inte hade fasta svarsalternativ (Trost, 2001) var vi medvetna om att vi kunde stöta på problem såsom otydlig handstil och att man skriver för lite för att få ut tillräckligt av svaret. Vi använde dem dock för att vi skulle få innehållsrika svar. De frågor med fasta svarsalternativ kunde medföra en annan sorts problem nämligen att de svarsalternativ som vi angav inte passade eleverna och skulle kanske vilseleda dem från vad deras egna tankar egentligen var. Intervjuer var något vi övervägde att använda oss utav, men vi ansåg att det inte skulle ge tillräcklig mängd deltagare i undersökningen. Vi ansåg också att barnen skulle kunna känna sig anklagade om de inte svarade rätt. Observationer var aldrig på tal då vi anser att det på detta sätt skulle vara omöjligt att ta reda på hur barn äter. Vi skulle då behövt följa några barn, dygnet runt, under lång tid. Det skulle vi varken haft tid med eller fått deltagare till. Urval Vi valde att dela ut vår enkät på skolor som vi av olika anledningar hade kontakt med. Vi hade till en början bestämt oss för att genomföra undersökning enbart i skolår 4 eftersom det är då eleverna inte längre har möjlighet att gå på fritidshem. När vi hade varit i kontakt med de utvalda skolorna förstod vi att det inte skulle vara möjligt då det inte fanns tillräckligt med klasser i skolår 4. Vi bestämde oss då för att också undersöka elever i skolår 5. Det fanns då möjlighet att se om det fanns någon skillnad mellan elever i skolår 4 och skolår 5. 27
Vi delade ut enkäten på två skolor i samma kommun i södra Sverige. Vi valde dessa två därför att maten serveras på olika ställen. På Skola1 äts skollunchen i en matsal. Tre klasser i skolår 4 och 5 deltog. Elevantalet var 47 st. På Skola2 serveras skollunchen i klassrummen och det deltog 2 klasser i skolår 4 och 5. Elevantalet var 42 st. Det totala deltagandet bestod av 89 elever varav 48 elever i skolår 4 och 41 elever i skolår 5. I skolår 4 var 21 elever flickor respektive 27 pojkar. I skolår 5 var 17 elever flickor respektive 24 pojkar. Enkäten bestod utav elva frågor varav sju var utformade så att eleverna bara behövde ringa in svarsalternativet (bilaga 1a-b). I tre av frågorna skulle eleverna både ringa in och svara öppet. Endast en fråga var helt öppen. Genomförande Innan vi genomförde undersökningen delade vi ut brev till föräldrarna (bilaga 2 och 3) där vi berättade att vi skulle komma till deras barns klass och dela ut en anonym enkät i vilken vi ville ta reda på deras barns matvanor och kunskaper kring goda matvanor. Ingen av föräldrarna protesterade, utan alla elever fick vara med i undersökningen. Vi tog ansvar för genomförandet av enkätundersökning på varsin skola. Vi var närvarande i klassrummen när eleverna besvarade enkäten. Vi berättade för dem hur de skulle gå till väga när de skulle svara på frågorna. Vi la stor vikt vid att låta dem veta enkäten var anonym, att vi inte skulle kunna ta reda på vem som svarat vad. Vi berättade att detta inte var ett prov utan att vi bara ville undersöka elevers matvanor och kunskaper kring detta. Eleverna fick ingen förklaring på frågorna, men vi erbjöd läshjälp av frågorna. Anledningen till att vi inte vill gå in på frågornas betydelse var att vi var rädda för att lägga in egna värderingar och på så sätt påverka svaren. Eleverna fick ta så lång tid på sig som de behövde och enkäten genomfördes på ca: 15 minuter. Vi sammanställde resultatet var för sig, skola för skola. Vi delade upp svaren i flickor i skolår 4 respektive skolår 5 och pojkar i skolår 4 respektive skolår 5. Sedan sammanställde vi tillsammans och lade ihop våra resultat. De öppna frågorna delade vi upp i olika kategorier utifrån vår tolkning. Vi såg ingen skillnad mellan skolorna. 28
Resultat Vi presenterar våra resultat varje fråga för sig. De presenteras genom diagram. Frågorna 7, 8 och 10 har två diagram då vi delat upp frågorna i enkäten (bilaga 1a-b). Vi har valt att slå samman skolår 4 och skolår 5 då vi bestämt att i den löpande texten ovanför diagrammen kommentera eventuella skillnader. Vi redovisar inte fråga 1 med diagram utan vill här påpeka att antalet deltagande flickor (38) är lägre än antalet deltagande pojkar (51). Därför redovisar vi resultaten av de övriga frågorna i procent (%). På de öppna frågorna om vad eleverna äter till mellanmål och vad de äter till middag har vi kategoriserat deras svar utefter vår egen tolkning. En kategori är otydligt svar. Den innehåller svar där eleverna inte svarat eller svarat att de äter olika. Vi har även i kunskapsfrågorna gjort kategorier. I frågan om hur många mål mat man behöver har vi ansett att eleverna har kunskap om de räknat upp frukost, lunch, middag och mellanmål och gett exempel på t.ex att en frukost kan bestå av smörgås och att en middag kan bestå av kött och potatis. I frågan om vad de vet om tallriksmodellen har vi ansett att eleverna har kunskap om de kunnat beskriva att modellen är uppdelad i tre delar och att den visar hur mycket kött, potatis och grönsaker man bör äta. Till sist gör vi en sammanfattning av resultatet. I diagram 1 med frågan, äter du frukost, såg vi att de flesta eleverna äter frukost varje dag. Vi kunde se att det är några fler i skolår 5 än i skolår 4 som endast äter frukost någon gång i veckan. Äter du frukost? 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Flickor Pojkar 0 Varje dag Någon gång i veckan Aldrig Diagram 1 visar resultatet på frågan, äter du frukost. 29
I diagram 2 med frågan, brukar du äta frukt på 10-rasten, visas att nästan en tredjedel av de tillfrågade pojkarna äter aldrig frukt på 10-rasten. Lite mer än hälften av flickorna svarade att de äter frukt varje dag. Vi kunde inte se någon skillnad mellan skolår 4 och skolår 5. Brukar du äta frukt på 10-rasten? 70 60 50 Procent 40 30 Flickor Pojkar 20 10 0 Varje dag Någon gång i veckan Aldrig Diagram 2 visar, brukar du äta frukt på 10-rasten. I diagram 3 med frågan, äter du skollunchen, visar det sig att majoriteten av de tillfrågade eleverna äter skollunchen varje dag. Det är ingen större skillnad på svaren från elever i skolår 4 och skolår 5. Äter du skollunchen? 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Flickor Pojkar 0 Varje dag Någon gång i veckan Aldrig Diagram 3 visar, äter du skollunchen. 30
I diagram 4 med frågan, tycker du i så fall att skollunchen är god, visas att de flesta av de tillfrågade eleverna tycker att skolmaten bara är god ibland. I skolår 4 svarade samtliga flickor ibland. Tycker du i så fall att skollunchen är god? 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 Flickor Pojkar 0 Ja Nej Ibland Diagram 4 visar, tycker du i så fall att skollunchen är god. I diagram 5 med frågan, om du äter skollunchen blir du då mätt, såg vi att det var något fler pojkar som ansåg att de blev mätta av skollunchen jämfört med flickorna. Vi ser ingen olikhet i svaren mellan skolår 4 och skolår 5. Om du äter skollunchen blir du då mätt? 70 60 50 Procent 40 30 Flickor Pojkar 20 10 0 Ja Nej Ibland Diagram 5 visar, om du äter skollunchen blir du då mätt. 31
I diagram 6 med frågan, äter du mellanmål efter skolan, visas att lite mer än hälften av alla tillfrågade pojkar och flickor äter mellanmål varje dag. Något fler elever i skolår 4 äter aldrig mellanmål jämfört med skolår 5. Äter du mellanmål efter skolan? 60 50 40 Procent 30 20 Flickor Pojkar 10 0 Varje dag Någon gång i veckan Aldrig Diagram 6 visar, äter du mellanmål efter skolan. I diagram 7 med frågan, om du äter mellanmål, vad äter du då, visas det att det är övervägande smörgås, fil och flingor som de tillfrågade eleverna äter till mellanmål efter skolan. Det var endast elever från skolår 4 som svarade att de åt sötsaker till mellanmål. Om du äter mellanmål, vad äter du då? 80 70 60 50 Procent 40 30 Flickor Pojkar 20 10 0 Smörgås, fil och flingor Frukt Frukt och smörgås Sötsaker Otydligt Aldrig Diagram 7 visar, om du äter mellanmål, vad äter du då. 32
I diagram 8 med frågan, äter du middag hemma, såg vi att nästan alla elever som deltog i enkäten svarade att de äter middag hemma varje dag. Äter du middag hemma? 120 100 80 Procent 60 40 Flickor Pojkar 20 0 Varje dag Någon gång i veckan Aldrig Diagram 8 visar, äter du middag hemma. I diagram 9 med frågan, om du äter middag, vad äter du då, visas det att det är endast pojkar som svarar att de äter snabbmat, varav de flesta gick i skolår 4. Om du äter middag, vad äter du då? 60 50 40 Procent 30 20 Flickor Pojkar 10 0 Hemlagat Snabbmat Otydligt Diagram 9 visar, om du äter middag, vad äter du då. 33