2004-08-21 1 (5) Delårsbokslut 2004 08 för Lunnevads folkhögskola Verksamhetsberättelse Folkhögskolans och folkbildningens idé har beskrivits och beskrivs på många olika sätt. Beskrivningar kan vara välformulerade strikta definitioner av begreppen; de kan vara högtidliga med högtravande superlativer i mängd. De kan också bestå av berättelser om vad ett folkhögskoleår ha betytt för en människas utveckling och livskvalitet. Hur man än bemödar sig att beskriva skolformen och dess idé, så blir bilden alltid ofullständig eller så delar andra inte den bild som målas upp. Men det är väl just det som är så speciellt med folkhögskolan. Dess förmåga att i en humanistisk tradition arbeta nära den enskilda människan i hennes vardag. Varje folkhögskola är unik. Lunnevads folkhögskola framtida verksamhet baseras på vår pedagogiska idé som är att bedriva och utveckla verksamheten utifrån folkbildningens idétradition med syfte att vara en växtplats för människor med olika behov och önskemål. Vi vill erbjuda ett mångsidigt kursutbud anpassat till aktuella frågor samt medverka till medborgarnas personliga utveckling, bildning och kompetens. Viktiga framgångsfaktorer är förmågan att utveckla kursverksamheten i relation till såväl närsamhällets utbildnings-/bildningsbehov, som behoven på ett nationellt plan. Personalens kompetens, lokaler och andra resurser för verksamheten måste ständigt utvecklas. Verksamhetsgenomgång Elevperspektiv Sökandefrekvensen till våra speciallinjer (musiklinjen, bild- och formlinjen och danslinjen) är fortsatt god. För de allmänna kurserna är inte elevtillströmningen lika självklar och kräver ständig förnyelse och anpassning till samhällsutvecklingen. Läsåret 04/05 visar en nedgång i efterfrågan på vår dansinriktning medan Allmän kurs med rockinriktning ökar. Arbetet med vårt styrkort pågår och vi har ännu inte funnit någon gemensam mall för verksamhetsanpassad uppföljning. Här följer några korta utdrag från de verksamhetsberättelser som för första gången tagits fram på linjenivå: Musiklinjens elever håller en mycket hög klass instrumentalt och allt tyder på att den sociala samvaron fungerar och att den också i fortsättningen kommer att fungerar bra. Elevenkäten på
2004-08-21 2 (5) bildlinjen visar att undervisningen har bedrivits framgångsrikt. Antalet sökande elever till linjen är oförändrat sedan föregående år. Flera elever än tidigare har valt att även gå andra året på linjen. För de estetiska linjerna är en av flera viktiga framgångsfaktorer antal elever som kommer in på högre utbildningar direkt efter avslutade studier. Här är vi väl representerade något vi är mycket stolta över då konkurrensen är hård. Danslinjen målsättning är att ge eleverna en bred dansutbildning så att de senare kan söka vidare till valfri högre utbildning. Av de 14 elever som gick ut våren 04 har 10 fortsatt med vidareutbildning och en har fått arbete som danslärare på gymnasiet. Detta måste tolkas så att utbildningen håller hög kvalitet och att eleverna är mycket nöjda med undervisningen vilket också framkommit av elevenkäten. Allmänna kursernas nya modell med inriktningar har medfört att vi fått elever som med tydliga intressen inspirerat sin omgivning. I enkäter och samtal har framkommit att eleverna varit nöjda med att kunna visa sin kreativitet och sina framsteg på t ex storsamlingar och vi kan konstatera att Allmän kurs med inriktningar har blivit ett lyft för både eleverna och skolan. Allt har dock inte varit positivt. Vår nya modell med allmänna ämnen i kombination med en inriktning resulterade i ett stort antal sökande. Hösten 03 antogs 40 sökande men vid 2004 års början noterades ett oväntat högt antal studieavbrott. Orsakerna till avbrott var flera. Förutom orsaker såsom felaktigt val, antagning till annan utbildning, sjukdom, personliga problem, svårighet att finna sig tillrätta i eget boende på skolan, fanns oväntat nog dålig studiemotivation. Det aktiva elevvårdsarbetet har funnit sina former och samtliga elever erbjuds tid för vägledning hos vår kurator/syo konsulent. Vi har nu även rekryterat en fritidsledare som ett led i att aktivt verka för elevernas trivsel och studiesociala utveckling. I de båda statliga utvärderingarna Sufo 96 samt den aktuella Sufo 2 framförs viss kritik vad gäller de studerandes möjligheter till inflytande över studier och skolsamhälle. Folkbildningsrådet avser att i kommande uppföljningar uppmärksamma hur folkhögskolorna arbetar med inflytandefrågorna som en väsentlig del av skolformens demokratiska uppdrag. Lunnevads deltagares inflytande kommer till uttryck genom veckovis schemalagda linjeråd i den egna undervisningsgruppen. Eleverna har genom elevrådet utsett två representanter vilken adjungerats till styrelsen för Lunnevads folkhögskola. Kursutvärdering av upplevd kvalitet görs årligen efter vårterminens slut via elevenkäter. Från och med hösten 03 har den kompletteras med terminsvisa enkäter för att ge oss snabba signaler på områden som kan förbättras. Medarbetarperspektiv Skolans strävar efter medinflytande för samtliga medarbetare. Varje enhet har veckovisa områdesmöten där aktuella frågor diskuteras. En kompetensutvecklingsplan utarbetas i samband med individuella medarbetarsamtal. Skolan har ett relativt stort antal timanställda personer. Antalet timanställda är ca 40 under terminstid. Det är framförallt musiklinjen som behöver timanställda musiklärare för att kunna tillgodose behovet av individuell undervisning
2004-08-21 3 (5) på samtliga instrument. Antalet tillsvidareanställda uppgår till ca 38 (inkl projektanställd personal). Vi satsar mycket på friskvård och vår friskvårdspolicy bygger på följande resonemang: Belastnings- och förslitningsskador är ofta förekommande besvär hos yrkesverksam personal och Lunnevads folkhögskola är i det sammanhanget inget undantag. Då denna typ av besvär ofta leder till sjukskrivningar bör ett kontinuerligt arbete med att förbättra den fysiska/psykiska arbetsmiljön bedrivas. Som ett led i detta erbjuder Lunnevads folkhögskola sina medarbetare att träna under arbetstid. För att stimulera till ett regelbundet motionerande lockas med ett morotskort, där man noterar vilken typ av aktivitet man genomfört under veckan och lämnar det till skolans reception Man deltar då i ett stort lotteri med friskvårdstema som anordnas i slutet på varje termin. Utöver detta erbjuds varje medarbetare regelbundet lättare massage på arbetsplatsen. Processperspektiv Skolans huvudprocess är givetvis undervisning på våra olika linjer. En aktiv samverkan mellan lärarlag är en förutsättning för samhörighetskänslan och elevens personliga utveckling. Miljön i form att internatboende i lantliga omgivningar skapar goda förutsättningar för friluftsliv och personlig utveckling med helhetssyn. Under innevarande läsår har vi fokuserat ännu mer på elevernas trivsel. Musiklinjen har infört ett nytt mentorssystem för att bättre kunna följa elevernas sociala situation och för att kunna stödja elevernas utveckling. Bildlinjen har omfördelat viss undervisning på mindre grupper för att kunna ge mer individuell och elevanpassad undervisning. Allmän kurs har arbetat fram nya rutiner med åtgärder vid hög frånvaro och i synnerhet upprepad korttidsfrånvaro För att ytterligare tydliggöra och strama upp kravet på närvaro men också kravet på aktiva studier har lärarlaget planerat in avstämningstidpunkter där hög frånvaro följs upp och åtgärdas. Internatboendet är en viktig del i skolans pedagogiska arbete. Målsättningarna för medinflytande och trivsel har tydliggjorts och handlingsplaner har utarbetats enligt för: Delaktighet: Vi samarbetar med elevråd i förändringsarbetet. Vi har s k hustomtar som ska fungera som kontaktpersoner till servicefunktionen, Elevrepresentanter träffar regelbundet ledningsgruppen. Trygghet: En elevvårdsgrupp bestående av kurator, berörd linjeledare, rektor och husmor tillsätts för att ge stöd till elever. Krishanteringsberedskap som ska rycka in då det uppstår allvarligare problem och akutsituationer av känslomässigt stark karaktär. Upprättande av drogpolicy på skolan samt att årligen ge elever information om droger och dess verkningar. Regler för internatboende ska finnas ( upprättade i samråd med elevrådet) som beskriver vad som gäller för att alla ska kunna bo i en trivsam och lugn miljö. Trivsel : Fortsatta renoveringar av elevhemmen. Behov finns av nyinvesteringar vad gäller möbler m m. Tillsammans verka för att hålla skolan fräsch och fri från skadegörelse så att internatet är inbjudande att bo i. Linjeövergripande aktivitetsdagar tillsammans med
2004-08-21 4 (5) personal för att mötas i annan situation än bara i arbetssituationen och stärka samhörighetskänslan. Service : Matråd, elever och kökspersonal träffas regelbundet för att fånga upp önskemålen kring mat och matsalsmiljö. Internatträffar tillsammans med städpersonal för att samarbetet ska förbättras. Elevmedverkan: Stötta elevcaféet och medverkan från linjerna vid besök av externa gäster. Stödja elevrådet i deras arbete. Ekonomiperspektiv Målsättningen är en ekonomi i balans. Årets budget har efter flera satsningar främst inom Allmän kurs lyckats nå ett nollresultat men marginalerna är små och den slutliga hyres- och mediakostnaden som fastställdes i februari ger ett bekymmersamt läge. Det sparkrav på 3% som ålagts oss gör att vi under hösten tvingas följa kostnaderna mycket noggrant. Helårsbedömning pekar på ett nollresultat men då bedömer det nödvändigt att få igenom vårt krav på kompensation för den omräknade interkommunala ersättningen för Östgötaelever på ca 300 tkr. Frågan är nu lyft för avgörande mellan Lunnevads och Östsams presidier. Utvecklingen av sålda utbildningsplatser till kommuner har inte blivit vad vi hoppades. Det har även visat sig att dessa elever kräver mera resurser och det är osäkert om skolan kan möta minskade statsbidrag med avtalselever i framtiden. Förnyelseperspektiv Lunnevads folkhögskola har under det gångna årets månader präglats av olika aktiviteter och initiativ, idéer och samtal kring visioner och tankar om hur utveckling av verksamheten ska komma till stånd. I denna öppna process ryms mycken energi, energi som ännu ej avspeglas i konkreta siffror om expanderande verksamhetsutrymme. Men processen väcker till, skapar sammanhållning och ger öppningar för utveckling. Kvaliteten på skolans undervisning är hög. En god kvalité är alltid den bästa marknadsföringen för en skola. På skolan finns mycket energi och kraft, en öppenhet och en pedagogik som tillämpas i sann folkhögskoleanda och en god omvårdnad från övrig kringverksamhet som har stor betydelse och som utgör folkhögskolehelheten. Detta gör att vi med tillförsikt ser in i framtiden. Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Lunnevads folkhögskola har under våren 04 ansökt att få starta en KY- utbildning inom entreprenör- och värdskap inom turism. Tyvärr beviljades inga medel vid detta tillfälle. En ny ansökan kommer att skickas under hösten 04. Lunnevads folkhögskola har gjort en behovsanalys inom branschen och det har inkluderat åtskilliga möten och intervjuer med besöksnäringens företrädare och entreprenörer i Östergötland. Analysen har lett fram till vissa uttalade behov som låg till grund för den KY-utbildning, entreprenör- och värdskap inom
2004-08-21 5 (5) turism som skickades till myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Här fanns tydligt uttalade behov av ökad kompetens för den redan befintliga småskaliga turismföretagare samt vikten av att ge dem som vill starta eget inom turism goda entreprenörskunskaper redan från början. Flertalet befintliga småföretagare i regionen har uttalat önskemål om vidareutbildning och därför har också stor vikt lagts vid formerna för utbildningen, dvs det flexibla lärandet. Lunnevads folkhögskola har gjort en entreprenörsutbildning, anpassad efter de väl tydliggjorda kompetensbehov som framkommit i behovsanalysen. Branschorganisationer och företag var visat ett mycket gott intresse och engagemang bland annat genom att ge sina synpunkter och uttala sina behov i analysskedet, men även genom att på olika sätt medverka i föreläsningar med LIA-platser och som mentorsföretag. Företrädare från branschen skall vara med i ledningsgruppen. En viktig framtidsfråga är ändamålsenliga lokaler för såväl undervisning som internatboende. Ett lokalprogram utarbetades under 2002 och vi har nu kommit till ett läge där planerna måste fastställas för beslut och byggstart. Våra nuvarande lokaler har länge varit i behov av upprustning och vi bedömer det inte rimligt att erbjuda internatboende i framtiden med nuvarande standard på boendet. Med vänlig hälsning Anders Ekstrand Rektor