Lagermodeller & produktvärden

Relevanta dokument
TNG018 Grunder i logistik & lönsamhetsanalys. Summering av kursen

Utredning av logistikförändringar

Genomgång av kontrollskrivningen

Leveransservice & totalkostnad

Genomgång av kontrollskrivningen

Genomgång av tillämpningsuppgift 3

Genomgång av tillämpningsuppgift 2

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 2 - Ht 2013

Information om kontrollskrivningen TNG018 - Grunder i logistik och lönsamhetsanalys

Genomgång av tillämpningsuppgift 1

Lektion 3 Lagerberäkningar

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT

Lektion 1 Beräkning av R TOT

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT

MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER. Exempelsamling

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013

Logistik styrning av material- och informationsflöden

Lektion 1 Beräkning av R TOT

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 3 - Ht 2013

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Lektion 2 Situationsanpassning av totalkostnadsmodell

LUNDS UNIVERSITET. MTTF01: Föreläsning 4. Eva Berg

INTERN LOGISTIK. Exempelsamling

Agenda. Lagerstyrning Tre frågor. Lagerstyrning Föreläsning 5. Erik Sandberg. Om lagerstyrning Om uppgift 2 KITIT AB

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 2 - Ht 2013

Logistikförändringar

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden

Föreläsning 5. Lagerstyrning

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

TNSL011 Kvantitativ Logistik

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Föreläsning 5. Lagerstyrning

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Övningsuppgifter transportjämförelser

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

Ledning av logistik. Erik Sandberg, Tekn. Dr lektor, avdelningen Logistik, IEI

Lagerstyrningsfrågan Januari Fråga och svar

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning. 2 Definition av mått på omsättningshastighet

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 2(8)

Resultaträkningen Idé och struktur

Tentamen 1FE870:2. 7,5 poäng i Finansiering och analys. söndag 16 dec 2012 kl: Anders JERRELING

LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Reservationshantering i beställningspunktssystem

Logistik-/ Lager- grunder

Differentiera säkerhetslager med cykelservice

Föreläsning 6. Lagerstyrning

Sammanfattning redovisning. Redovisning och kalkylering F15, HT 2014 Thomas Carrington

Minikurs Metoder för behovsplanering

Uppgift 3 (10 poäng) Ge 5 exempel på strategier som kan minska det totala transportbehovet (1). Förklara varje strategi kortfattat.

Skinnskattebergs Vägförening

Osäkerhetsgardering genom överdimensionering

Innehållet får inte spridas utan tillstånd från Linköpings universitet. AB Cyklett. Praktikfall i grundläggande logistik Version 2.

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år

AB Cyklett. Praktikfall i grundläggande logistik Version 5.1. Linköpings universitet Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI)

Föreläsning 2 Logistik & lönsamhet. Logistik & lönsamhet. Magnus Lindskog

CIBECO Lönsamhetsstyrning

Lektion 3 Lagerberäkningar

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Masterprofil i Logistik på I-programmet. Uni Sallnäs Logistik- och Kvalitetsutveckling IEI

Försörjningsanalys en utökad VFA

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Logistikprocesser för en effektiv försörjningskedja

Ekonomiska grundbegrepp

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

TNSL08 Produktion och distribution

Logistik Logistics Management LiU / IEI. Information om vår grundutbildning (Kurser, Masterprofil & Examensarbete)

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice

Juli-September Computer Innovation i Växjö AB (publ) Delårsrapport

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik

Logistik. Logistisk lönsamhet. Du Pont schema. Fö: Materialflöden. Resultatmässigt: Lönsamhet. Effektivitet. Ordermässigt: Styrning

Svecasa. Prepkursen närmast Hanken. Företagsekonomi. Repetition.

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Finansiering

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Finansiering

TENTAMEN I MTTF01LOGISTIK

Logistik styrning av material- och informationsflöden

Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev HL

MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE)

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

Effektivitetsdimensioner En översikt

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal Bengt Bengtsson

Företagets uppföljning- nyckeltal. Daniel Nordström

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.

Transkript:

Lagermodeller & produktvärden

Tid Är Tid = Pengar?

3- Olika tidsbegrepp Ledtid (LT) Tid från behovsinitiering / orderläggning till behovsuppfyllelse / mottagande av leverans Genomloppstid (GLT) Tid för en produkt / order / ärende att ta sig igenom ett visst flödesavsnitt / processteg Kan - men måste inte! - vara samma sak. Beror på: Inköp Hur logistiksystemet ser ut Vad du betraktar Planering och styrning Material- Leverantör MF Produktion FVL Distribution Kund försörjning (Produktionslager) Marknadsföring (Distributionslager) Oskarsson m fl, 2013, sid. 35, 188-192

Kund 4-Ledtid på olika nivåer Orderläggning Godsmottagning Transportör Transport Leverantör Utskrift av plockorder Plockledtid Ordermottagning Plockning Packning Ledtid som kunden upplever (Kundorderledtid, Leveranstid) Oskarsson m fl, 2013, sid. 189

Kund 5- GLT på olika nivåer Orderläggning Godsmottagning Transportör Transport Leverantör Utskrift av plockorder GLT för orderadministration Ordermottagning Plockning Packning GLT i buffert GLT för leverantörens del av order- & leveransprocessen Oskarsson m fl, 2013, sid. 189

6-GLT för något som ligger stilla? GLT Tiden för att flöda igenom Aktivitet?

Demonstration GLT i lager

8- GLT i lager Genomsnittlig liggtid för en artikel i lagret Linjärt beroende av lagernivån Genomsnittliga antalet i lager Värdet av genomsnittliga antalet i lager Enhet: Samma som D gäller för Förbrukningen (efterfrågan) över en tidsperiod, i antal enheter Förbrukningen (efterfrågan) över en tidsperiod, i lagervärde (ej fsg-pris!) Oskarsson m fl, 2013, sid. 190

9-Ledtid Tiden för en order- & leveransprocess Hur påverkas denna ledtid av mängden varor här?

Demonstration Ledtid vs. GLT i lager

11 -Samband GLT i lager Ledtid = Mindre (medel)lagernivå Kortare GLT i lagret Inte kortare LT (av kunden upplevd) - Möjligen längre om brist uppstår

Demonstration Orderkvantiteter - GLT

13 - Samband GLT Orderkvantitet (Q) Aktivitet Aktivitet Större Q Längre GLT i produktionsavsnitt

14 - Samband GLT Orderkvantitet (Q) Aktivitet Större Q Längre GLT (i lager) / Större MLN Längre GLT ( i prod) / Större MPIAN PIA = Produker I Arbete MPIAN = MedelPIANivå

15 - Samband GLT Pengar Varor i flödet binder upp kapital Mer varor / Längre GLT Mer bundet kapital

Varför lager?

17 -Varför lager? Aktiviteterna måste följa efterfrågan MPS RVL Akt 1 Akt 2 Aktiviteterna kan styras efter färdigvarulagret MPS Kunden upplever hela genomloppstiden RVL Akt 1 Akt 2 FVL Kunden upplever bara den här tiden

18 -Varför lager? Frikopplande funktion Uppnå hög service till låg kostnad Kostnadsskäl: Sänker någon annan kostnad i systemet Skalekonomiska effekter i t.ex. inköp, transporter, tillverkning Omsättningslager, Spekulationslager Serviceskäl: Skydda mot osäkerheter: In: Leveranser, tid & antal Ut: Efterfrågevariationer Säkerhetslager Båda skälen: Säsongsvariationer Säsongslager Oskarsson m fl, 2013, sid. 109-115

Hur ser ett lager ut?

21 -EUR-pall, en vanlig lastbärare L = 1200 mm B = 800 mm H = 144 mm Maxlast: Punktlast 1000 kg Jämnt fördelad 1500 kg

Att räkna på lager

27 - Medellagervärde (MLV) Genomsnittliga värdet av lagrade varor För detta krävs att man tar reda på medellagernivån (MLN) för de aktuella artiklarna, samt deras produktvärden (p). MLN & MPIAN uttrycks i st, kg, m p uttrycks i SEK/st, SEK/kg, SEK/m Med hjälp av lagersaldostatistik kan verklig medellagernivå för en produkt tas fram. Man räknar då ut genomsnittlig lagernivå under en viss period (st, kg, etc) Förfluten tid Man kan också beräkna förväntad medellagernivå, genom att studera hur lagerutvecklingen för en produkt ser ut Framtid

28 - Lagernivåns utveckling över tiden Verklig förbrukning är nästan alltid ojämn Lagernivå Inleverans Förbrukning Ofta är jämn förbrukning en tillräckligt bra uppskattning av verkligheten Vi får då en sågtandsformad lagerkurva Tid Oskarsson m fl, 2013, sid. 110

Sågtandsmodellen ger 29 - Medellagernivån (MLN) Medellagernivån = Säkerhetslagret + Halva påfyllnadskvantiteten Lagernivå MLN = SL + Q/2 MLN Omsättningslager Ges av påfyllnadskvantitet, Q Säkerhetslager, SL Tid Oskarsson m fl, 2013, sid. 183-184

30 - När är sågtandsmodellen giltig? Lagernivå Fasta påfyllnadskvantiteter (Q) Uttag < Q Jämn efterfrågan Q SL Tid

31 - Om sågtandsmodellen inte är giltig då? Beräkna MLN med hjälp av historik Exempel: Period 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Lager [st] 17 22 34 19 18 20 22 19 27 25 17 + 22 + 34 + 19 + 18 + 20 + 22 + 19 + 27 + 25 MLN = = 22,3 10 När är mätningarna gjorda? Alltid vid samma tidpunkt i perioden? Början / slutet av en lagercykel? Oskarsson m fl, 2013, sid. 183-184

32 - Produkter I Arbete (PIA) Produktvärde I ett produktionssteg ökar produktvärdet. Vi antar en jämn värdetillväxt. MedelPIAvärdet, MPIAV, beror av efterfrågan (D), produktens medelvärde i produktionen (p m ) och genomloppstiden (GLT) p ut p m Värdeökning MPIAN = D GLT MPIAV = p m MPIAN p in GLT Tid p m = (p in + p ut ) / 2 pm = pin + (Värdeökning / 2) Lager Prod.steg Lager Oskarsson m fl, 2013, sid. 185-188

33 - Medellagervärde (MLV) Förväntad Enkla former kan alltså användas MLV = MLN p MLN = SL + Q/2 Verklig eller förväntad MPIAV = MPIAN p MPIAN = D GLT men fundera först på om de är tillräckligt giltiga för den specifika situationen! Inköp Planering och styrning Marknadsföring Material- Leverantör MF Produktion FVL Distribution Kund försörjning (Produktionslager) (Distributionslager)

Produktvärden

35 - Produktvärde Så mycket kapital som binds i en produkt i ett givet flödesavsnitt Hur binds kapital i en produkt? Inköp av material, komponenter Kostnader för löner Kostnader för maskiner Kostnader för hantering Kostnader för transporter Mm. Pengarna är bundna till dess att produkten sålts Innan dess kan kapitalet inte användas till annat.

36 - Produktvärde, exempel Transport Frakter Produktvärde Råvaror Komponeneter (Hantering) Löner Utrustning mm. Maskiner Löner mm.

37 - Att beräkna produktvärde Grov arbetsgång: Kartlägg det studerade logistiksystemet Följ produktens väg Identifiera aktiviteter / händelser där kostnader kan knytas till produkten Beräkna kostnaderna Utnyttja totalkostnadsanalysen Om nödvändigt, fördela Per orderkvantitet Per enhet Summera Fram till det flödesavsnitt där du behöver veta produktvärdet Inköp Planering och styrning Material- Leverantör MF Produktion FVL Distribution Kund försörjning (Produktionslager) Marknadsföring (Distributionslager)

38 - Att beräkna produktvärde Vad ska inkluderas? Direkta kostnader Sådant som tydligt kan knytas till den aktuella produkten Material Aktiviteter Hur göra med indirektka kostnader? Eg. bör väl allt tas med men är det praktiskt möjligt? Hur fördela? Hur komplex blir kalkylen? Finns data att tillgå? Inköp Planering och styrning Marknadsföring Material- Leverantör MF Produktion FVL Distribution Kund försörjning (Produktionslager) (Distributionslager)

Några vanliga fallgropar

40 - Dubbelräkning av kostnader? Vanligt missförstånd: Kostnader som tagits upp i beräkning av ett produktvärde inte ska inkluderas i K TOT Men se, det ska de! Produktvärdet påverkar hur mycket kapital som ligger bundet Dvs. företagets tillgångar Tas upp i Balansräkningen...genom de kostnader företaget haft. Dessa tas upp i Resultaträkningen!

41 - Pengar som pengar? Skilj på bundet kapital & hur mycket det kapitalet kostar K LF = r MLV Bundet kapital i lager Ränteintäkter Kostnaden för att ha detta kapital bundet i lager Materialkostn. + Lönekostn. + Övriga kostn. Försäljning s- intäkter - Summa kostn. Lager + PIA + förråd + + Vinst före avskrivningar + + - Avskrivningar Fordringar Oms.tillg. Vinst före fin. kostn. / Försäljning s- intäkter Försäljning s- intäkter / Tot. kapital Vinstmarginal (%) ( Vm ) Kap.oms.hast (KOH) Räntabilitet på tot.kap (R TOT ) Likvida medel Anl.tillg.

42 -Slut föreläsning 5 Läsanvisningar: Modern Logistik: Kap. 3.1 Kap 6.2 Kap 8 (Kap 11.3)