Verksamhetsplan 2013 Barn- och utbildningsnämnden SÄTERS KOMMUN
Innehåll DRIFTBUDGET... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 VIKTIGA HÄNDELSER 2013... 3 KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER... 4 FÖRSKOLAN... 5 GRUNDSKOLAN... 6 KULTURSKOLAN... 7 GYMNASIESKOLAN/VUXENUTBILDNINGEN... 9 UNGDOMSVERKSAMHET, VILJA VÅGA VARA UNG I SÄTER (VVVUIS)... 9 VERKSAMHETSGEMENSAMMA UTVECKLINGSINSATSER... 10 NYA NATIONELLA KRAV... 14 PERSONALSITUATIONEN... 15 REKRYTERINGSBEHOV... 15 SJUKTAL... 15 INVESTERINGAR... 16 ÖVRIGT... 16 LOKALER OCH UTEMILJÖ... 16 FRAMTIDEN... 17 BARN- OCH ELEVUTVECKLING... 17 LOKALBEHOV... 19 VERKSAMHETSMÅL 2013... 20
Driftbudget Tabell 1. Budget barn- och utbildningsnämnden. Driftbudget (kkr) Verksamhetens intäkter, inkl interna poster Verksamhetens kostnader, inkl interna poster Utfall 2011 Budget 2012 31 524 28 549 251 075 252 415 Prognos 2012 Förslag Budget 2013 Nettokostnad 219 652 223 866 222 867 224 421 Nettoinvesteringar 1 332 1 700 1 700 Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har till uppgift att stödja och främja goda uppväxt- och utbildningsvillkor för barn och ungdomar i kommunen. Verksamheten omfattar pedagogisk omsorg (familjedaghem), förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola samt ungdomsverksamhet. Nämndens ansvarsområden regleras av skollag, förordningar, läroplaner och det barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barnets rättigheter. Verksamheten omfattas huvudsakligen av fyra läroplaner, Läroplan för förskolan (Lpfö 98), för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), Läroplan för grundsärskolan (Lgrsä 11) och läroplan för gymnasieskolan. För pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande. Viktiga händelser 2013 Huvuduppdraget för barn- och utbildningsnämndens verksamhet är att arbeta för en ökad måluppfyllelse. Barn, elever, ungdomar och studerande ska ges så goda förutsättningar som möjligt för att nå så långt som möjligt avseende styrdokumentens mål. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet kommer under 2013 att fortsätta präglas av implementeringen av den nya skollagen och de nya läroplanerna med tillhörande kursplaner, samt barn- och utbildningsnämndens mål, att Säter ska ha Dalarnas bästa skola 2014. En aviserad anhöriginvandring kommer att berika verksamheten med ytterligare ca 40 nyanlända barn, ungdomar och vuxna studerande under 2013. En positiv utveckling av antalet barn och elever inom förskola och skola medför ett behov av såväl om- och tillbyggnad som nyproduktion av lokaler. 3
Kulturskolans verksamhet kommer att präglas av arbetet inom ramen för Skapande skola. En ny förskola projekteras med planerad start under tredje kvartalet 2013. Förskolan kommer att vara placerad vid Öster Filargatan i centrala Säter och bestå av fem avdelningar med 72 platser. Planering av ytterligare förskolor och om- och tillbyggnation av grundskolor pågår. Konventionen om barnets rättigheter Styrgruppen för Vilja Våga Vara Ung i Säter har uppdraget att implementera barnkonventionen. Arbetet sker i samverkan med kommunens folkhälsoplanerare. Detta arbete fortsätter under 2013. Ungdomsverksamheten kommer också att prioritera arbetet med att stärka barn och ungdomars inflytande och delaktighet i verksamheten. Två förskolelärare och folkhälsoplaneraren deltar i en kurs som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anordnar kunskapsspridning till barn och unga. Syftet med fördjupningsområdet är att barn ska få kunskap om sina rättigheter i enlighet med konventionen. Målet är dels att de vuxna som deltar i arbetet ska genomföra informationsinsatser till barn och unga dels att skapa långsiktiga och hållbara former för kunskapsspridning till barn. Under läsåret 2012/2013 planeras utbildning kring konventionens konkreta betydelse för den egna verksamheten. Utbildningen riktar sig till personal i kommunen, utöver chefer och pedagoger som redan fått utbildningen. Under läsåret 2012/2013 planeras också start av ett barnråd och en vidareutveckling av ungdomsrådet. Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden testar att använda den barnchecklista som tagits fram och utvärderar om den är ett fungerande verktyg. Barnperspektivet skall i lämplig omfattning finnas med i utredningsdirektiv. Målet är att en barnkonventionsansvarig skall finnas på varje förvaltning. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken och informationen ska vara anpassad till varje barn. Sex elever som gick ut åk 9 våren 2012 har under sommaren gått en utbildning för att lära sig mer om konventionen om barnets rättigheter. Under läsåret 2012/2013 ska de förmedla sin kunskap vidare till alla elever i åk 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Information till föräldrar kan lämpligen ske i samband med föräldramöten. Ett förslag är att en grupp ska sättas ihop som ska arbeta med demokrati bland unga, exempel på dem som kan ingå i gruppen är personal från ungdomens hus, kulturskolan, folkhälsa och elever. Det är viktigt med en dialog med barn och unga som ett naturligt och i förväg planerat moment i ärendeprocessen. 4
Förskolan Barn- och utbildningsnämndens beslut 2009-06-25, 51, innebar en minskning av personaltätheten inom förskolan från 5,5 till 6,0 barn per årsarbetare. Det är angeläget att personaltätheten återställs till 2009 års nivå. Behovet kan ses från tre perspektiv, det ena utifrån forskning kring barns behov av tillgängliga vuxna, det andra att tillmötesgå statens skärpta krav på förskolan i form av ny skollag och en reviderad lärplan samt det tredje kravet på introduktionsår och mentorskap för nyutexaminerade förskollärare. Förskolan har inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete identifierat tre övergripande utvecklingsområden: Det systematiska kvalitetsarbetet, Förhållningssättet och arbetet med den Mångkulturella förskolan. Inom ramen för dessa tre områden pågår utvecklingsinsatser. Arbetet med Den Goda Förskolan (som syftar till att utveckla förskolans arbete i enlighet med läroplanen) fortsätter under 2013 med att Gustafs förskoleområde och Stora Skedvi förskoleområde inleder kompletterande och ny utbildning för personal. I syfte att stärka samspelet mellan vuxna och barn, arbetar förskolorna i Säters kommun med stöd av ett program kallat ICDP 1, Vägledande Samspel. För att stärka barns språkutveckling arbetar man med en metod kallad TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling). Under läsåret 2012-2013 vidareutvecklar förskolan arbetet med matematik. Man kommer också i enlighet med förskolans reviderade läroplan att utveckla arbetet med naturvetenskap och teknik, där bl.a. NTA 2 ingår. Förskolans reviderade läroplan innehåller bl.a. mål för barnens språkliga och kommunikativa utveckling, matematiska utveckling, samt naturvetenskap och teknik. På så sätt höjs ambitionerna för lärandet och det blir tydligare vad varje barn har rätt att få med sig av förskolans verksamhet. Den reviderade läroplanen lyfter fram att multimedia och informationsteknik kan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Läroplanen lyfter också fram betydelsen av att barn utvecklar förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde. Mot den bakgrunden har s.k. surfplattor 3 införts i förskolan. Syftet är att stimulera barnens språk, sociala kompetens och ge kunskaper om den nya tekniken. Ett av målen inför 2013 är att öka andelen surfplattor. 1 ICDP:s mål: Vägledande samspel har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Det är ett samspelsprogram som grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande. ICDP, International Child Development Programme, kan sammanfattas som ett relations- och resursorienterat förhållningssätt. Det innebär att barnet - precis som vuxna - är helt beroende av sin omgivning för att de egna resurserna ska komma fram och kunna användas. 2 Naturvetenskap och teknik för alla, är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både barn, elever och lärare. NTA-arbetet bedrivs från förskolan till år 9. 3 Från Wikipedia: En surfplatta, även kallad pekplatta, är en bärbar handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna. Den är mindre än en vanlig dator och större än en vanlig mobiltelefon. Vissa exemplar har inbyggd 3G-uppkoppling, andra kopplas in via trådlösa nätverk. 5
Grundskolan Även inom grundskolan har personalminskningar genomfört sedan 2009. Man kan dela in konsekvenserna i tre huvudområden. Den ena handlar om förutsättningar att utveckla skolan i syfte att ge fler elever möjlig att nå högre måluppfyllelse, den andra om elevers rättsäkerhet som bl.a. innefattar de skärpta kraven på skolans dokumentation och utredningar, den tredje som handlar om introduktionsår och mentorskapet för nyanställda lärare. Mot bakgrund av detta är det angeläget att under 2013 återställa lärartätheten till 2009 års nivå. Grundskolan har inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete identifierat fyra övergripande utvecklingsområden: Det systematiska kvalitetsarbete, Trygghet (likabehandling, delaktighet och förhållningssätt), Elevinflytande (lust att lära) samt Måluppfyllelse i alla ämnen/likvärdig bedömning. Inom ramen för dessa utvecklingsområden pågår följande satsningar: Läroplanen för grundskolan, LGR 11 Under 2013 fortsätter en utvecklingssatsning där samtliga lärare deltar i en process som syftar till att utveckla förståelse för grundskolans nya läroplan, LGR 11. Målsättning med insatsen är: Att skapa en samsyn inom kommunen, Att utveckla en ökad bedömarkompetens hos både lärare och skolledare, Att ge rektorer verktyg för sitt pedagogiska ledarskap samt Att lärare får bra verktyg för att skapa planeringar, bedömningar och en undervisning som samstämmer med Lgr 11 och genom detta nå en högre måluppfyllelse. Matematik Matematikämnet har uppmärksammats mycket de senaste åren och viljan att utveckla undervisningen är stark inom Säters skolor. Barn- och utbildningsnämnden har tillsatt en tjänst som matematikutvecklare (12,5 %) för att stödja matematikundervisningen i kommunen. Under 2013 kommer denne att leda utveckling av matematikundervisningen med stöd av Skolverkets matematiksatsning. Syftet är att verka för: Att öka medvetenheten om syfte och centralt innehåll i matematik för att säkerställa lektionsplaneringar utifrån dessa Att utveckla pedagogernas kompetens att anpassa innehåll, metoder och material Att som ett led i pedagogernas lärande utveckla och öka elevernas kunskapsutveckling i matematik 6
NTA Satsningen på att utveckla NTA 4 fortsätter under 2013 genom att nämnden avsätter resurs motsvarande 12,5 % av en heltidstjänst som NTA-samordnare. Teknikundervisningen Klockarskolan har beviljats bidrag från stiftelsen Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond för att bygga upp en tekniksal på Klockarskolan, samt för att utveckla teknikundervisningen vid skolan. Målet med projektet är: att utbilda behöriga lärare i teknik och knyta ihop undervisningen utifrån NTA-teman som eleverna arbetar med i de yngre åren, att utveckla elevernas intresse för teknik och förmåga, att ta sig an tekniska utmaningar på ett innovativt sätt, att anpassa skolans teknikundervisning efter Lgr 11:s riktlinjer med införandet av ett centralt innehåll och att försöka skapa en likvärdig undervisning för alla elever, att bygga upp en tekniksal där all skolans teknikundervisning kan ske. Från 2013 kommer samtliga elever i år 8, inom ramen för ämnet Teknik, att erbjudas undervisning inom ramen för First Lego League 5 Kulturskolan Kulturskolans syfte är att musik, dans och drama ska vara en naturlig del i elevernas vardag i Säters kommun. Kommunen ska erbjuda en grundskola med stärkt musik-, dans- och dramaprofil och ett inre arbete som betonar estetiska lärandeprocesser vilket ger eleverna större möjlighet att nå goda resultat. En attraktiv skola: Barn och ungdomar ges möjlighet att på sin fritid utöva och framträda med teater, dans och musik. En attraktiv fritid: Säters kommun får en stark dragningskraft som utbildnings- och kulturkommun och blir därmed en intressant plats att leva, arbeta och bo. En attraktiv kommun! Kulturskolans mål är att samordna de personella och materiella resurserna inom de estetiska ämnesområdena för grundskola och fritid. Utveckla och förnya de estetiska och kulturella verksamhetsformerna för skola och fritid. Skapa en kreativ skolmiljö för grundskolans alla elever. Ge barn och ungdomar i kommunen möjlighet till en kreativ och god fritid, samt stärka och bredda det lokala kulturlivet. 4 Naturvetenskap och teknik för alla, är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både barn, elever och lärare. NTA-arbetet bedrivs från förskolan till år 9 5 FIRST LEGO League är en internationell tävling i naturvetenskap, teknik, matematik och entreprenörskap för barn och ungdomar i skolår 4-9.Målet med FIRST LEGO League är att skapa ett intresse för naturvetenskap och teknik och i förlängningen öka antalet sökande till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. 7
Kulturskolan har inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete identifierat tre övergripande utvecklingsområden: Systematiskt kvalitetsarbete, Genus, Elevinflytande och att man avser att bredda verksamhetens utbud. Skapande skola Kulturskolan i Säter har fått del av Statens Kulturråds bidrag för Skapande skola. Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i årskurs 1 9 i grundskolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan, samt att öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökar Grundskolans gemensamma fördjupningsområden har även under kommande läsår sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, utvecklingsarbete med genusperspektiv på verksamheten och implementering av läroplanerna. Kulturskolan planerar att med de kulturella språken som verktyg gå vidare i utvecklingsarbetet som även omfattar utforskande av nya arbetssätt genom de estetiska språken i skolan. Kulturspråka har sin grund i olika kulturprojekt under temadagar och genom skapande verksamhet med en aktiv roll i skolans fortlöpande arbete för att alla barn ska få de verktyg de behöver för att tolka innehållet och skapa mening. Man har även ett pågående matematikutvecklingsprojekt i kommunen som fått inspiration till att utveckla dansmatte som metod tillsammans med en kunnig danslärare. För läsåret 2012/2013 planeras Kulturspråka för skolår 1-6 och Kulturtema Dans för skolår 7-9. Kulturspråka skolår 1-6 Musik: Gemensamt för eleverna i åk 4-6 planeras en större musikupplevelse i samarbete med Musik i Dalarna och Dalasinfoniettan. Man har här en möjlighet att kunna erbjuda alla barn att få gå på en stor orkesterkonsert i en riktig konsertlokal. Önskemålet är att eleverna även ska få närkontakt med musikerna och orkesterinstrumenten i någon form genom att exempelvis kunna sitta med i orkestern under en repetition och verkligen få känna musiken i kroppen. Dans: Dansmatte i samarbete mellan lärare och danspedagog som en förstärkning av kommunens matematikutvecklingsprojekt i åk 4-6. Teater: Eleverna i åk 1-3 ska få se en teaterföreställning som komplement till det egna arbetet med teater tillsammans med Kulturskolans dramapedagog för att få perspektiv och fördjupad insikt om hur många olika upplevelser teater vara. Hantverk och slöjdtekniker med professionella hantverkare ska ingå som ett praktiskt moment för eleverna i Tidsresan och i temadagar på övriga skolor, i samarbete med Dalarnas Hemslöjdsförbund. 8
Kulturtema Dans skolår 7-9 Årets kulturfördjupning är dans och man fortsätter med det löpande projekt att varje läsår ha olika men återkommande kulturprofil i skolan för att ge eleverna upplevelse och mötesplatser i skapande verksamhet. Hösten 2012 kommer Kulturtemadagarna att ingå i en aktivitetsvecka i starten av terminen då eleverna ska få ägna sig åt gemensamma och åldersintegrerade lärakänna projekt och arbeta med livskunskap genom bl.a. kultur- och skapandeaktiviteter. Man tänker även att Skapande Skolaprojektet Tema Dans ska ingå som en del i denna vecka då eleverna förutom eget skapande ska få möta en professionell dansgrupp i en föreställning på samma tema och även kan medverka med workshops i dans för alla elever. Med dansen i fokus på temadagar under resten läsåret vill man ge eleverna möjlighet att lära känna hip-hop, street och andra nutida dansformer. Samverkan med andra skolämnen som svenska, musik, engelska kan användas för att skapa egna texter och musik kopplat till de olika stilarna. Gymnasieskolan/Vuxenutbildningen Gy 11 (Gymnasieskola 2011) är en utbildningsreform som innebär en omfattande förändring av Sveriges gymnasieutbildning. Bland annat innebär reformen förändringar inom ämnesplaner, examen, gymnasieprogram och behörighetskrav till gymnasiet. Även betygssystemet har ändrats. Reformen ska leda till att ungdomarna på yrkesprogrammen blir bättre förberedda för yrkeslivet och att ungdomarna på de högskoleförberedande programmen blir bättre förberedda för högskolestudier. För att möta de nya kraven i Gy 2011 kommer Dahlandergymnasiet att prioritera utvecklingen av lärlingsutbildning och entreprenöriellt lärande. För att ytterligare möta de skärpta kraven i den nya skollagen kommer Dahlandergymnasiet att utveckla elevdokumentationen där ett nytt dokumentationssystem har införts. Gymnasieskolan präglas också av en stark konkurrenssituation med ett vikande elevunderlag i regionen. Mot bakgrund av detta pågår en omfattande omstrukturering vid Dahlander kunskapscentrum, där man integrerar stora delar av undervisningen mellan gymnasium och vuxenutbildning. Kommunala informationsansvaret Ansvaret för det kommunala informationsansvaret ligger organisatoriskt under Dahlander kunskapscentrum. Kommunerna har en skyldighet att hålla sig informerade om sysselsättningen hos ungdomar 16 19 år som inte går i gymnasieskolan, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Det kallas det kommunala informationsansvaret eller uppföljningsansvaret. Arbetet med informationsansvaret är viktigt för att ingen ungdom ska falla mellan stolarna. Ungdomsverksamhet, Vilja Våga Vara Ung i Säter (VVVUiS) Syftet med arbetet är att ungdomar i Säter ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet och att skapa arenor som bygger på ungdomarnas eget engagemang och intressen. En styr- 9
grupp bestående av förtroendevalda från kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden samt tjänstemän från de båda förvaltningarna driver arbetet. En annan viktig del är att samarbetet i ungdomsfrågor med olika aktörer; kommunala förvaltningar, BRÅ, föreningar, näringsliv m.fl. samt arbetet med Ungdomens Hus ska vidareutvecklas. Styrgruppen för Vilja Våga Vara Ung i Säter har uppdraget att implementera FN s konvention om barnets rättigheter. Arbetet sker i samverkan med kommunens folkhälsoplanerare. Detta arbete fortsätter under 2013. Ungdomsverksamheten kommer också att prioritera arbetet med att stärka barn och ungdomars inflytande och delaktighet i verksamheten. Under 2012 genomfördes en inventering av vad ungdomar vill göra på sin fritid. Utifrån undersökningens resultat kommer styrgruppen VVVUiS tillsammans med ungdomsrådet arbeta för att förverkliga ungdomarnas önskemål om en träffpunkt i centrala Säter där ungdomarna kan träffas både spontant och planerat i form av olika aktiviteter. Frågan om en förbättrad kollektivtrafik kommer också att lyftas. Med utgångspunkt från konventionen om barnets rättigheter krävs insatser för att alla ungdomar i kommunen ska ha lika rätt till en meningsfull och hanterbar fritid där man har möjlighet till inkludering, delaktighet och inflytande. Detta beskrivs i konventionens artikel 23 samt artikel 31. Under hösten 2012 startar ungdomsverksamhet för ungdomar som har rätt till stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS omfattar ungdomar som tillhör den s.k. personkretsen, d.v.s. personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Lagen ger ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar rätt till korttidstillsyn utanför hemmet, före och efter skolans slut, samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov. Verksamheten bedrivs varje eftermiddag utifrån varje ungdoms behov. Genom att inrätta en 0,5 tjänst kan verksamheten utvidgas till att också nå ungdomar som har andra funktionshinder som innebär ett behov av extra stöd för att få en meningsfull fritid (men inte har rättigheten till stöd enligt LSS). Det kan vara ungdomar med ADHD, ADD eller liknande. Även ungdomar som riskerar bli hemmasittare ingår i gruppen som behöver extra stöd för att få en inkluderande, social och meningsfull fritid. Verksamhetsgemensamma utvecklingsinsatser Dalarnas bästa skola 2014 Under 2011 enades en tvärpolitisk sammansatt grupp om målet att Säters kommun ska bli Dalarnas bästa skola 2014. Gruppen enades om att man ska mäta resultatet mot Sveriges kommuner och landstings (SKL s) Öppna jämförelser. Öppna jämförelser grundskola jämför resultat och resursindikatorer på kommunnivå och utgår från följande indikatorområden i sin redovisning: Slutbetyg, ämnesprov, omvärldskunskap, kostnader och personal. 10
Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2011-06-09 om en handlingsplan för arbetet med att nå målet att vara Dalarnas bästa skola 2014. En satsning på att förändra ett skolsystem brukar av erfarenhet ta förhållandevis lång tid. Beslutet att kommunen ska vara Dalarnas bästa skola 2014 innebär att fokus primärt behöver läggas på utveckling av verksamheten vid Klockarskolan eftersom jämförelsen sker gentemot elevernas måluppfyllelse i skolår 9. För att kunna behålla en ledande position i länet efter 2014 krävs att åtgärder fokuseras på hela verksamheten, från förskolan till gymnasieskolan. En viktig förutsättning för en fortsatt utveckling är att leva upp till skollagens intention, att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund (1 kap. 5 ). Avgörande är att personal ges förutsättningar att ta del av aktuell forskning och möjlighet att bedriva forskning i den egna praktiken. Förvaltningen vill därför att det avsätts motsvarande 1 promille av nämndens budget för forskning och att denna satsning fortsätter med en promille per år under perioden 2013-2016. Informations och kommunikationsteknik, IKT Vi lever i ett kunskapssamhälle som i allt större grad präglas av informations- och kommunikationsteknik (IKT), där digital kompetens beskrivs som en nyckelkompetens för livslångt lärande. Eleverna behöver därför i skolan utveckla grundläggande kunskaper inom detta område för att i framtiden kunna möta arbetslivets krav och för att kunna fungera som aktiva samhällsmedborgare. De nya läroplanerna är tydliga med vilken roll IT har i skolan. I läroplanen för grundskolan (Lgr11) anges i de övergripande målen t.ex. att Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Trådlösa nätverk Under 2011/2012 har flera skolor uppgraderats med modernt trådlöst nätverk vilket möjliggör skolarbete med såväl bärbara datorer som surfplatta 6 och smarta telefoner. Alla skolor kommer under 2013 att ha nya trådlösa nätverk. Det trådlösa nätverket är dimensionerat med tanke på nuvarande datortäthet och medger en viss ökning av antalet uppkopplade datorer, men vid en större ökning av antal uppkopplade datorer krävs även förstärkning av det trådlåsa nätverket. Även kommunens förskolor har behov av trådlösa nätverk. Bärbara datorer för personal och multimediaklassrum De omfattande kraven på att dokumentera elevens skolgång och utveckling tillsammans med kravet på att anpassa undervisningen enligt nya läroplaner underlättas i och med att lärare får en bärbar dator att använda i sitt arbete. Genom att det i varje klassrum kommer 6 Från Wikipedia: En surfplatta, även kallad pekplatta/läsplatta, är en bärbar handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna. Den är mindre än en vanlig dator och större än en vanlig mobiltelefon. Vissa exemplar har inbyggd 3G-uppkoppling, andra kopplas in via trådlösa nätverk. 11
att finnas en projektor med högtalare kan lärare och elever utnyttja digitala resurser så som streamad film, nyhetssändningar och ta del av aktuellt utbud i allt från läromedel till raketer som landar på mars. Surfplattor Under 2012 slog användning av surfplattor 7 igenom, främst på förskolan, och tillsammans med utbildning i dokumentation av den pedagogiska verksamheten blev detta en lyckad satsning för både barn och pedagoger. En pedagog som undervisar i åk 1 sökte pengar utanför kommunen och lyckades på så sätt utrusta hela sin klass 1 med var sin surfplatta under våren 2012. Projektet syftar bland annat till att variera undervisningen med hjälp av ipad och ge elever möjligheten att träna sin kreativitet, fantasi och upptäckarlust. Tester som genomförts visar att eleverna på kort tid ökat sin läshastighet och arbetet i klassrummet har i hög grad präglats av kreativitet, fantasi och upptäckarlust. Nya behov 2013-2015 Elever på Dahlanders kunskapscentrum har under hela sin utbildningstid tillgång till en personlig bärbar dator. Denna möjlighet bör ges till fler elever då behovet av bärbar dator alt. surfplatta till varje elev, s.k. 1:1, i grundskolan är stort. Beroende på elevens ålder och undervisningens inriktning är det i många fall lämpligt att eleverna har tillgång till en surfplatta istället för en bärbar dator. En lyckad satsning på 1:1 kräver, förutom tekniken, resurser i form av kunniga pedagoger och möjlighet till support. Våra barn äter på Stjärnrestaurang! Bättre skolmat ger godare hälsa! Lunchrasten är också en viktig lektion. I skolan lär man sig läsa, skriva och räkna rätt. Barn- och utbildningsnämnden vill också att eleverna ska lära sig att äta rätt, att äta hälsosamt. Nämnden menar att det är en förutsättning för kunskapsinhämtning och ett livslångt lärande. God hälsa ger bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv. I våra skolkök serveras därför näringsriktig mat, från grunden tillagad på plats, ofta med ekologiska och närproducerade råvaror. Säters satsning på skolmaten omfattar nu all verksamhet inom förskola och grundskola. Inspirationen har hämtats från konceptet Stjärnrestaurang, utvecklat under det nationella projektet Bättre Skolmat. Tanken är att servera god och näringsriktig mat i en bra miljö, men också att matgästerna, det vill säga eleverna, ska vara nöjda. I skolcafeterian serveras frukt och hälsosamma smörgåsar, i stället för godis, bakverk och sötade drycker. 7 Från Wikipedia: En surfplatta, även kallad pekplatta/läsplatta, är en bärbar handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna. Den är mindre än en vanlig dator och större än en vanlig mobiltelefon. Vissa exemplar har inbyggd 3G-uppkoppling, andra kopplas in via trådlösa nätverk. 12
Nyanlända barn och elever Säters kommun har under de senaste åren fått ett ökat antal barn/elever från annat land. Enligt prognosen ökar mottagningen även under de kommande åren. Detta innebär ett utökat behov av undervisning i särskild undervisningsgrupp (förberedelseklass), svenska som andra språk, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Den ökande inflyttningen från annat land innebär också att fler förskolebarn kommer att behöva stöd för att utveckla sitt modersmål samt svenskundervisning för invandrare (sfi) vid vuxenutbildningen. Kompetensutveckling Barn- och utbildningsnämnden fortsätter satsa på att personalen ska ges möjlighet att vidg sin kompetens. Nedan listas exempel på utbildningar som personal deltar i: Lärarlyftet II riktar sig till lärare med lärarexamen som är anställda utan tidsbegränsning och planeras pågå fram till 2014. För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa i ett ämne utan att ännu ha rätt utbildning för detta. Utformningen av Lärarlyftet II är nära kopplad till den nya skollagen och införandet av lärarlegitimationen. Enligt den nya skollagen ska lärare vara behöriga i de ämnen som de undervisar i. Förskolelyftet II. Syftet med Förskolelyftet II är att stärka förskollärares och förskolechefers kompetens och därmed främja förskolans måluppfyllelse. Satsningen pågår fram till 2014. Rektorsprogrammet är obligatoriskt för rektorer som inte tidigare genomgått en befattningsutbildning. Nyanställda måste påbörja utbildningen senast ett år efter sin anställning. Under 2013 går två av förvaltningens rektorer utbildningen. Rektorslyftet är en fortbildning för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning. Rektorslyftet har fokus på pedagogiskt ledarskap inom kunskapsområdet styrning och ledning. Utbildningen ska utveckla rektorernas pedagogiska ledarskap. Teoretiska kunskaper ska knyta an till rektorernas ledarroll i praktiken. Fortbildningen fördjupar relevanta delar av nuvarande befattningsutbildning. (Rektorsprogrammet). Implementeringsstöd för grundskolan: Som stöd för implementeringsarbetet kommer nyckelpersoner som huvudmannen utsett att erbjudas utbildning som genomförs i samverkan mellan Skolverket och högskolan Dalarna. Utbildningen syftar till att sprida kunskap och fördjupad förståelse om hur den obligatoriska skolans styrdokument kan omsättas i undervisning, bedömning och betygsättning. Dessutom syftar utbildningen, i en fördjupande del, till att ge de kunskaper som krävs för att kursdeltagaren ska kunna leda och handleda kollegor i implementeringsarbetet i den egna verksamheten. Implementeringsstöd för förskollärare: Som stöd för implementeringsarbetet för förskollärare erbjuds en utbildning där man efter genomgången utbildning skall kunna tolka styrdoku- 13
menten samt problematisera dessa utifrån både önskade och eventuella oönskade konsekvenser. PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) är ett webbaserat studiematerial bestående av tio handledningar som kan användas enskilt eller i arbetslag för att utveckla kompetens inom IT. Deltagarna kan sedan examineras i fem olika steg. Alla pedagoger i Säters kommun deltar. Målet med PIM i Säter är att 100 % av deltagarna uppnår nivå ett och två, 75 % av deltagarna uppnår nivå tre. Nivå fyra och fem kan erbjudas efter beslut i ledningsgruppen där hänsyn tas till bland annat behov av kompetens samt intresse hos pedagoger. Alla skolledare når skolledarnivå. Samverkansavtal barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har utarbetat ett samverkansavtal mellan barn och utbildningsnämnden och socialnämnden. Samverkansavtalet reglerar hur samverkan ska ske i frågor kring barn och unga som riskerar att fara illa. Syftet med en förbättrad samverkan är att kvalitén i arbetet med barn och ungdom skall bli bättre och att de tillgängliga resurserna samordnas och används på ett så effektivt sätt som möjligt och att insatser sker så tidigt som möjligt i förhållande till problemområde. De båda nämndernas presidier träffas regelbundet under året för att följa upp samverkan. Nya nationella krav Lärarlegitimation Från den 1 december 2013 ska lärare och förskollärare ha en legitimation för att få undervisa, och i vissa lärares fall, sätta betyg. Den nya lärarlegitimationen innebär bland annat skärpta behörighetsregler, introduktionsår för nyexaminerade lärare och införande av Lärarnas ansvarsnämnd. Grundregeln för att kunna ansöka om legitimation är att man har en lärar- eller förskollärarexamen. Man ska dessutom ha arbetat som lärare alt. förskollärare i minst ett läsår på heltid eller motsvarande. För de som tar ut sin examen 1 juli 2011 eller senare gäller att man istället ska göra ett introduktionsår med en mentor. Introduktionsår och mentorskap Introduktionsåret för nyexaminerade lärare kräver att den nyanställde tilldelas en mentor. Tid för introduktion och mentorskap ska avsättas för introduktionsperiodens genomförande. För rektorn eller förskolechefen behöver tiden vara tillräcklig för observationer, uppföljning och bedömning av lärarens eller förskollärarens lämplighet. Lika viktigt är det att även mentorn får tid avsatt för att följa och stödja läraren eller förskolläraren, motivera och ge goda råd. För läraren och förskolläraren behöver den avsatta tiden vara tillräcklig för samtal och reflektion över den egna verksamheten. 14
Skolverket föreskriver att rektorn eller förskolechefen ska ansvara för att lärarens eller förskollärarens arbete och resultat under introduktionsperioden dokumenteras. Det ska framgå av dokumentationen vad läraren eller förskolläraren genomfört, på vilket sätt, vilket syftet var och i vilken utsträckning syftet uppnåddes. Vidare ska rektorn eller förskolechefen dokumentera sina observationer, uppföljningen och bedömningen. Under introduktionsperioden ska rektorn eller förskolechefen vid minst tre tillfällen bedöma lärarens eller förskollärarens lämplighet att bedriva undervisning. Mentorn ska dokumentera observationer och samtal. Läraren och förskolläraren ska dokumentera sitt arbete. Nyanländas etablering Migrationsverket har aviserat att antal personer, inom ramen för anhöriginvandringen, beräknas till ca 40 personer. Antal vuxna (över 18 år) som kan bli aktuell är i dagsläget 9 personer och 31 barn. Barnen är i åldrarna 3-17 år. Det är 1 vuxen och ett barn 8 år som omfattas av etableringsersättning. Där har regeringen gått ut med att man ska förlänga rätten till etableringsersättning i minst två år till. Övriga vuxna och barn omfattas i dagsläget inte av etableringsersättning. Personalsituationen Rekryteringsbehov Inom barn- och utbildningsnämnden verksamheter uppnår 97 personal 65 år under perioden 2013-2020. Under perioden kommer 51 (38 %) av kommunens tillsvidareanställda lärare och 24 (19 %) av förskolan/fritidshemmens personal att uppnå 65 år. Då barn- och elevutvecklingen bedöms stabil eller något ökande, kommer det att uppstå ett rekryteringsbehov. Ett sätt att möta rekryteringsbehovet är genom det partnerskoleavtal som barn- och utbildningsnämnden ingått med Högskolan Dalarna om att ta emot studerande inom förskollärar- och lärarutbildningen. På så sätt slussas de studerande in i verksamheten i Säter vilket underlättar rekrytering efter utbildningens slut. Kommunen står också inför en situation där det blivit svårt att rekrytera förskollärare och vissa ämneslärare, framförallt inom de naturorienterande ämnena och språkämnena. Sjuktal Sjuktalet inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter fortsätter att sjunka. Sjuktalen avser total sjuktid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (i procent). Det genomsnittliga sjuktalet för 2011 är 4,59 ([2010 4,63], [2009 5,60], [2008 5,87]). I syfte att ytterligare förbättra arbetsmiljön har barn- och utbildningsnämnden i sin plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet formulerat följande mål: Andelen personal som trivs i sitt arbete ökar Andelen som upplever arbetet som meningsfullt ökar Andelen som känner sig delaktiga i verksamhetens utveckling ökar 15
Andelen som kan påverka hur skolans mål genomförs i praktiken ökar Andelen som upplever att de får uppskattning i sitt arbete ökar Andelen som känner sig trygga på sin arbetsplats ökar Sjukfrånvaron minskar Investeringar Informations och kommunikationsteknik, IKT Behovet av att varje lärare har tillgång till en egen bärbar dator kvarstår varför satsningen bör fortsätta till 2014. Uppgraderingen av de trådlösa nätverken bör genomföras på alla skolor. Med användningen av surfplattor i förskolan finns behov av trådlösa nätverk även där. Om en satsning på en dator till varje elev (1:1) inleds måste det trådlösa nätverket förstärkas ytterligare. För att möta kraven på moderniserad undervisning behövs fortsatt satsning på multimediaklassrum (fast monterad projektor i klassrummets tak tillsammans med högtalare). Utöver dessa satsningar behöver den befintliga utrustningen underhållas och bytas ut. Vid en satsning på 1:1 sjunker reinvesteringsbehovet då befintliga stationära datorer inte kommer att bytas ut. En satsning på ett utökat antal bärbara datorer och multimediaklassrum förutsätter också utökat IT-support. Övrigt Aven inför 2013 finns ett kontinuerligt behov av att byta uttjänta inventarier som utrustning i slöjd-, gymnastik- och No-salar, utrustning i förskolor och motsvarande verksamheter. Arbetsmiljöanpassningar/skyddsrondsåtgärder samt fastighetsnära åtgärder ingår också underlaget för investeringsbudgeten. Lokaler och utemiljö Underhållet i de lokaler som hyrs internt i kommunen är eftersatt. Trots att detta påtalats under många år har inga påtagliga förändringar skett. Fastighetskontorets budgeterade medel räcker inte till för att underhålla lokaler och utemiljö så att de utgör fullgoda lärmiljöer för barn och elever. Undantaget är de lokaler som är ny- eller ombyggda, t.ex. Mora by förskola. Många gånger måste också fastighetskontoret göra omprioriteringar under budgetåret, så att inplanerade åtgärder skjuts på en obestämbar framtid. En allvarlig aspekt är att medel för underhåll av arbetsmiljökaraktär inte heller räcker till, speciellt inte då åtgärderna behöver utföras sent på året. I dessa lägen tvingas barn- och utbildningsnämnden ta av egna investeringsmedel för att åtgärda bristerna. Fastighetschefen redovisar att barn- och utbildningsnämnden hyr 60 % av kommunens fastighetsbestånd och att dessa lokaler får del av 30 % av underhållsbudgeten. Detta är ett förhållande som bör ifrågasättas och ses över, då det finns stora underhållsbehov. Från 16
2013 sker en avsättning för underhåll vilket kommer att belasta nämndens kostnader för hyra med ca 300 000 kr/år (gäller inte de nya lokalerna som satts i drift under 2012). Även då det gäller utemiljöer behöver insatser göras. Framtiden Barn- och elevutveckling Barn- och elevantalet i kommunen ser nu att vara stabil, t.o.m. något ökande de kommande åren. Det är viktigt att ha ett utrymme för förändringar då förhållande kan komma att ändras bl.a. utifrån in- och utflyttning och integrationsmottagning. Figur 1. Prognos barnomsorgsbehov (augusti 2012) 17
Figur 2. Prognos elevutveckling, förskoleklass (augusti 2012) Figur 3. Prognos elevutveckling, grundskolan (augusti 2012) 18
Figur 4. Prognos elevutveckling, fritidshem (augusti 2012) Lokalbehov Inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet finns behov av nya lokaler i alla kommundelar de närmaste 1-6 åren. Dessutom kan också befintliga lokaler behöva byggas om och till samt anpassas (bl.a. behov av specialsalar) för att klara kraven i grundskolans läroplan. I Säters tätort behöver två till tre nya förskolor uppföras för att klara ett behov på drygt 300 platser. Den första förskolan behöver kunna tas i bruk redan under 2013. Enligt prognos kommer behovet av förskoleplatser i Säters tätort vara ca 280 platser, exklusive integrations- och asylmottagning. För att möta även dessa behov behöver det totala antalet platser överstiga 300. Då en ev. byggnation av förskola 3 ligger så långt fram som 2016 hinner prognosen och lokalplanen justeras I Gustafs behöver Enbacka skola byggas ut och byggas om för att klara ett ökat elevantal. Redan hösten 2012 kommer temporära lokaler att placeras vid skolan för att klara verksamheten. I Stora Skedvi behöver både förskolan och skolan nya lokaler i Kyrkbyn. I väntan på omoch tillbyggnad kommer provisoriska lokaler att användas. 19
I Säters tätort kan behovet av skollokaler öka utifrån integrations- och asylmottagning. Arbetet med att se omfattningen på lokalbehovet pågår. Verksamhetsmål 2013 Det övergripande målet för barn- och utbildningsnämnden är att bli Dalarnas bästa skola 2014. Nämnden har genom sitt kvalitetsarbete identifierat ett antal utvecklingsområden för år 2013, centrala för att nå målet att bli Dalarnas bästa skola 2014. Utifrån dessa områden har verksamhetsmålen för 2013 formulerats: Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Andelen barn och elever som känner sig trygga och trivs i förskola och skola ökar Mäts genom egna enkäter Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Mäts genom egna enkäter Förstärka den positiva bilden av Säter En placering bland länets fem bästa kommuner enl. SKL's öppna jämförelser8 Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning på mindre än fyra år ökar enl statistik från SCB/Skolverket Ekologisk hållbar utveckling All pedagogisk verksamhet genomsyras av ett arbete för en hållbar utveckling Uppföljning genom redovisning av förskolechef/rektor samt en bedömning av verksamhetens/undervisningens innehåll 8 I Sveriges Kommuner och Landstings, Öppna jämförelser grundskola, kan man jämföra resultatindikatorer på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån andelen elever som uppnått målen i alla ämnen, Uppnått målen i alla ämnen SALSA-avvikelse, genomsnittligt meritvärde, genomsnittligt meritvärde SALSA-avvikelse, behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, resultaten från ämnesprov åk 9. 20