MDH / Inledning Styrdokument och ansvarsfördelning Styrdokument Ansvarsfördelning...

1 (42) 2013-11-05 MDH 1.1-116/13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Styrdokument och ansvarsfördelning... 4 2.1. Styrdokument... 4 2.2. Ansvarsfördelning... 4 2.2.1. Akademichefer... 4 2.2.2. Förvaltningschef... 5 2.2.3. Bibliotekschef... 6 2.2.4. Chef för Enheten för externa relationer (EER)... 7 2.2.5. Fakultetsnämnd... 7 3. Planeringsförutsättningar... 8 4. Verksamhetsmål 2013-2016... 10 4.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 10 4.1.1. Modell för framtagande av utbildningsutbud... 10 4.1.2. Huvudområden och dimensionering... 10 4.1.3. Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 11 4.2. Mål för utbildning på forskarnivå... 13 4.3. Mål för forskningsverksamheten... 14 4.4. Mål för samverkan och samproduktion... 14 4.5. Mål för internationalisering... 14 4.6. Anställda... 14 5. Uppdrag och budget 2014... 16 5.1. Uppdrag... 16 5.1.1. Akademi EST... 16 5.1.1.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 17 5.1.1.2. Forskning... 18 5.1.1.3. Forskarutbildning... 18 5.1.1.4. Övrigt... 18 5.1.1.5. Ekonomi... 18 5.1.2. Akademi HVV... 20 5.1.2.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 20 5.1.2.2. Forskning... 21

2 (42) 5.1.2.3. Ekonomi... 21 5.1.3. Akademi IDT... 23 5.1.3.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 23 5.1.3.2. Forskning... 24 5.1.3.3. Ekonomi... 25 5.1.4. Akademi UKK... 27 5.1.4.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 27 5.1.4.2. Ekonomi... 28 5.1.5. Fakultetsnämnden... 30 5.1.6. Förvaltningen... 31 5.1.7. Enheten för externa relationer... 31 5.1.8. Biblioteket... 32 5.1.9. Styrgrupper tillsatta av rektor... 32 5.1.9.1. Styrgrupp studentrekrytering... 32 5.1.9.2. Styrgrupp för PIL och Studieverkstan... 33 6. Budget... 34 6.1. Sammanfattning... 34 6.2. Intäkter... 37 6.2.1. Anslag grundutbildning... 37 6.2.2. Forskning och forskarutbildning... 37 6.2.3. Externa intäkter... 37 6.2.4. Finansiella intäkter... 37 6.3. Avsättningar... 38 6.3.1. Avsättningar till/användning av centralt myndighetskapital... 38 6.3.2. Strategiska satsningar... 38 6.3.3. Central reserv ( Rektors medel )... 39 6.4. Fördelning till akademier/inriktningar... 39 6.5. Administration... 40 6.6. Högskolegemensam verksamhet... 41 6.7. Övriga planeringsförutsättningar... 42

1. Inledning 3 (42) Detta dokument består av fem delar. De två första delarna innehåller en översikt av styrdokument och ansvarsfördelning inom högskolan respektive övergripande planeringsförutsättningar för verksamheten. Den tredje delen redovisar högskolans långsiktiga mål, uppdrag och budget till och med 2016. Den fjärde delen innehåller riktade mål och verksamhetsuppdrag till högskolans fakultetsnämnd, organisatoriska enheter (akademier, förvaltning, bibliotek samt enheten för externa relationer) och tillsatta styrgrupper med särskilt fokus på verksamhetsåret 2014. Den sista delen innehåller högskolans budgeterade anslagsintäkter samt intern resurstilldelning och ekonomiska uppdrag. Samtliga enheter ska inför 2014 upprätta verksamhetsplaner i enlighet med detta beslut. I högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2013-2016 (MDH 1.1.3 217/11) formuleras högskolans målbild för forsknings- och utbildningsverksamheten 2016. Genom en strategisk modell för forskning ska högskolan kraftsamla resurser och verksamhet för att utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning. Den strategiska modellen lägger särskild vikt vid att högskolans etablerade forskningsinriktningar utgör forskningsbas, utvecklingsmiljöer och spetsmiljö. Inom utbildningsverksamheten ska högskolan fokusera verksamheten till fyra utbildningsområden, ekonomiutbildningar, lärarutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar samt teknikutbildningar. Utbildningsutbudet ska vara långsiktigt relevant och under perioden revideras så att utbudet inom respektive utbildningsområde har tydligt fokus. Forsknings- och utbildningsstrategin betonar särskilt att synergier mellan olika kompetensområden inom utbildning och forskning ska tas tillvara och att verksamheten vid Mälardalens högskola ska utvecklas i samproduktion med omgivande samhälle och på den internationella arenan. Rektors beslut om långsiktiga verksamhetsmål som ska vara uppnådda 2016 innebär framförallt en kvantitativ målstyrning i syfte att genomföra högskolans forsknings- och utbildningsstrategi och det är varje organisatorisk enhets uppdrag att målsätta, planera och genomföra verksamheten så att den bidrar till att högskolans samlade mål och prioriteringar uppnås. Uppdrag och budget 2014 innehåller årliga uppdrag och präglas i år av den förändrade dimensioneringen av utbildningsuppdragen och de avvecklingsbeslut som fattades 2013. I och med att avveckling och omstrukturering tar tid kvarstår många uppdrag trots att de är påbörjade och löper enligt tidsplan. I enlighet med forsknings- och utbildningsstrategin fortsätter även översynen av högskolans utbildningsutbud under 2014 och beräknas nu gå in i sin sista fas. Under 2014 kommer forskningen att utvärderas med hjälp av internationella granskare. Universitetskanslersämbetet lämnade den 29 oktober besked om bristande kvalitet i ett antal av högskolans teknikutbildningar. Utfallet ska analyseras och åtgärder vidtas. Detta kan leda till förändringar i både mål och uppdrag under 2014. En översyn pågår av högskolans mer omfattande administrativa processer i enlighet med rektors beslut (MDH 1.1 590/11). Syftet med översynen är att säkerställa effektiva processer och samtidigt anpassa högskolans samlade administrativa stöd till den förändrade dimensioneringen inom kärnverksamheten. Samtliga förändringarna kommer att genomföras under perioden för högskolans nya forsknings- och utbildningsstrategi, 2013-2016. Till stöd för samtligt förändringsarbete finns ett myndighetskapital vilket innebär att högskolan har goda förutsättningar att göra en planerad och kontrollerad omstrukturering över några års tid.

2. Styrdokument och ansvarsfördelning 4 (42) 2.1. Styrdokument Högskolans övergripande uppdrag formuleras genom den instruktion regeringen ger i högskolelag, högskoleförordning och regleringsbrev. Högskolans uppdrag formuleras även i annan lag och förordning. Regeringens styrning anger såväl vilken verksamhet högskolan ska bedriva som hur den ska bedrivas. Högskolan har även beslutat om ett antal styrdokument som relaterar till varandra enligt nedanstående modell där detta dokument tillsammans med forsknings- och utbildningsstrategin utgör högskolans mål medan områdesstrategierna visar vägen dit. 2.2. Ansvarsfördelning Utsedda chefer för akademier, förvaltning, biblioteket samt enheten för externa relationer ansvarar för att upprätta en verksamhetsplan för 2014 i enlighet med särskilda instruktioner. Verksamhetsplanerna ska utgå från högskolans forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016, rektors föreliggande beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget och övriga av rektor fastställda styrdokument eller särskilda uppdrag. Det åligger således akademichefer, förvaltningschef, chef för biblioteket samt chef för enheten för externa relationer att i respektive enhets verksamhetsplan visa hur man avser att nå målen fastställda i högskolans styrdokument. Verksamhetsplanen fastställs av respektive chef och ska dessförinnan vara avstämd med rektor. Synergier och samarbete mellan olika enheter inom högskolan är en förutsättning för en väl fungerande verksamhet. Ansvar för detta vilar på såväl chefer som medarbetare. 2.2.1. Akademichefer Akademichefer ansvarar för att akademins verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och interna styrdokument samt inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Vidare ansvarar akademicheferna för att de långsiktiga målen och de riktade uppdragen uppnås och att en god kännedom om forsknings- och utbildningsstrategin, de långsiktiga målen och de särskilda uppdragen

5 (42) finns bland den egna personalen. Dessutom ansvarar akademicheferna för såväl kvalitativ som kvantitativ uppföljning av akademins verksamhet. En viktig uppgift för akademicheferna är att utveckla och organisera lednings- och arbetsformer för att nå uppsatta mål. I uppdraget som akademichef ingår att verka för att synergier och samverkan respektive samproduktion mellan övriga organisatoriska enheter inom högskolan likväl som med det omgivande samhället främjas för att därigenom bidra till hela högskolans utveckling såväl akademiskt som ekonomiskt. Utöver detta ansvarar akademicheferna för: Kurser inom utbildningsutbudet på förutbildningsnivå, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Akademins värdskap för utbildningsprogram enligt fakultetsnämndens utbudsbeslut. Akademins värdskap för forskarutbildningsämnen. Akademins värdskap för etablerade forskningsinriktningar. Att i förekommande fall bidra med personalresurser till högskolegemensamma arbetsgrupper och beredningsorgan, samt i övrigt samverka och bistå andra organisatoriska enheter i deras arbete för att genomföra uppdrag. Implementering av beslut fattade av högskoleledning, fakultetsnämnd eller dess utskott. Beslutanderätt inom ansvarsområdet framgår av rektors delegation (MDH 1.1.2 32/13). Beslut som innebär förändring av verksamhetsbalansen mellan campusorterna ska alltid vara godkända av rektor. Återrapportering av verksamhet, måluppfyllelse och uppdrag sker, om inte annat särskilt anges, i akademins verksamhetsberättelse. Återrapporteringen ska även omfatta de mål som ställts upp i akademins egen verksamhetsplan. Verksamhetsberättelsen ska upprättas efter avslutat verksamhetsår och utformas i enlighet med särskild instruktion för denna. 2.2.2. Förvaltningschef Förvaltningschefen ansvarar för att förvaltningens verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och interna styrdokument samt inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Vidare ansvarar förvaltningschefen för att de långsiktiga målen och de riktade uppdragen uppnås och att en god kännedom om forsknings- och utbildningsstrategin, de långsiktiga målen och de särskilda uppdragen finns bland den egna personalen. Dessutom ansvarar förvaltningschefen för såväl kvalitativ som kvantitativ uppföljning av förvaltningens verksamhet. Förvaltningschefen har även ett särskilt ansvar att tillhandahålla verksamhetsinformation till högskolestyrelse och rektor. I uppdraget som förvaltningschef ingår att verka för att synergier och samverkan respektive samproduktion mellan övriga organisatoriska enheter inom högskolan likväl som med det omgivande samhället främjas för att därigenom bidra till hela högskolans utveckling såväl akademiskt som ekonomiskt. Utöver detta ansvarar förvaltningschefen för: Tillhandahålla kvalificerat administrativt stöd till högskolans verksamheter utifrån behov och krav på högskolan som myndighet. Samordning av beredning av ärenden inför beslut av högskolestyrelse, rektor och fakultetsnämnd. Säkerställa väl fungerande processer inom områdena myndighetsutövning mot enskild, studentservice, personal, ekonomi, information/kommunikation, eventansvar, lokalförsörjning, IT-stöd, juridik och ledningsstöd i enlighet med bilaga 4.

6 (42) Att fastställa högskolegemensamma riktlinjer för det interna arbetet inom de verksamhetsområden som förvaltningen ansvarar för. I förekommande fall bidra med personalresurser till högskolegemensamma arbetsgrupper och beredningsorgan, samt i övrigt samverka och bistå andra organisatoriska enheter i deras arbete för att genomföra uppdrag. Beslutanderätt inom ansvarsområdet framgår av rektors delegation (MDH 1.1.2 32/13). Beslut som innebär förändring av verksamhetsbalansen mellan campusorterna ska alltid vara godkända av rektor. Återrapportering av verksamhet, måluppfyllelse och uppdrag sker, om inte annat särskilt anges, i förvaltningens verksamhetsberättelse. Återrapporteringen ska även omfatta de mål som ställts upp i förvaltningens egen verksamhetsplan. Verksamhetsberättelsen ska upprättas efter avslutat verksamhetsår och utformas i enlighet med särskild instruktion för denna. 2.2.3. Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att bibliotekets verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och interna styrdokument samt inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Vidare ansvarar bibliotekschefen för att de långsiktiga målen och de riktade uppdragen uppnås och att en god kännedom om forsknings- och utbildningsstrategin, de långsiktiga målen och de särskilda uppdragen finns bland den egna personalen. Dessutom ansvarar bibliotekschefen för såväl kvalitativ som kvantitativ uppföljning av bibliotekets verksamhet. Bibliotekschefen har även ett särskilt ansvar att bibliotekets verksamhet stödjer övriga organisatoriska enheters behov. I uppdraget som bibliotekschef ingår att verka för att synergier och samverkan respektive samproduktion mellan övriga organisatoriska enheter inom högskolan likväl som med det omgivande samhället främjas för att därigenom bidra till hela högskolans utveckling såväl akademiskt som ekonomiskt. Utöver detta ansvarar bibliotekschefen för att: Bedriva verksamhet vid campusorterna Eskilstuna och Västerås. Utgöra en pedagogisk resurs i utveckling av studenternas informationskompetens. Bevara och möjliggöra spridning av högskolans forskningsproduktion genom att förvalta och kvalitetssäkra publikationsdatabasen DiVA. Ge bibliometriskt underlag till ledningen vid utvärdering och kvalitetsmätning. I förekommande fall bidra med personalresurser till högskolegemensamma arbetsgrupper och beredningsorgan, samt i övrigt samverka och bistå andra organisatoriska enheter i deras arbete för att genomföra uppdrag. Beslutanderätt inom ansvarsområdet framgår av rektors delegation (MDH 1.1.2 32/13). Beslut som innebär förändring av verksamhetsbalansen mellan campusorterna ska alltid vara godkända av rektor. Återrapportering av verksamhet, måluppfyllelse och uppdrag sker, om inte annat särskilt anges, i bibliotekets verksamhetsberättelse. Återrapporteringen ska även omfatta de mål som ställts upp i bibliotekets egen verksamhetsplan. Verksamhetsberättelsen ska upprättas efter avslutat verksamhetsår och utformas i enlighet med särskild instruktion för denna.

7 (42) 2.2.4. Chef för Enheten för externa relationer (EER) 1 Chefen för EER ansvarar för att EER:s verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och interna styrdokument samt inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Chefen för EER har även ett särskilt ansvar att EER:s verksamhet stödjer övriga organisatoriska enheters behov och för samordning och utveckling av den högskolegemensamma samverkan och samproduktionen med det omgivande samhället. I ansvaret ingår att identifiera strategiska satsningar för att ytterligare stärka högskolans roll som samverkande och samproducerande lärosäte. Arbetet ska ske i nära samarbete med övriga organisatoriska enheter för att därigenom bidra till hela högskolans utveckling såväl akademiskt som ekonomiskt. Vidare ansvarar chefen för EER att de långsiktiga målen och de riktade uppdragen uppnås och att en god kännedom om forsknings- och utbildningsstrategin, de långsiktiga målen och de särskilda uppdragen finns bland den egna personalen. Dessutom ansvarar chefen för EER såväl för kvalitativ som för kvantitativ uppföljning av EER:s verksamhet. Utöver detta ansvarar EER-chefen för: Idélab, i enlighet med särskilt uppdrag i regleringsbrev. Samordning av högskolans uppdragsutbildning. Värdenhet för projekten Robotdalen, Automation Region, MinST Innovation och Samhällskontraktet. I förekommande fall bidra med personalresurser till högskolegemensamma arbetsgrupper och beredningsorgan, samt i övrigt samverka och bistå andra organisatoriska enheter i deras arbete för att genomföra uppdrag. Beslutanderätt inom ansvarsområdet framgår av rektors delegation (MDH 1.1.2 32/13). Beslut som innebär förändring av verksamhetsbalansen mellan campusorterna ska alltid vara godkända av rektor. Återrapportering av verksamhet, måluppfyllelse och uppdrag sker, om inte annat särskilt anges, i EER:s verksamhetsberättelse. Återrapporteringen ska även omfatta de mål som ställts upp i EER:s egen verksamhetsplan. Verksamhetsberättelsen ska upprättas efter avslutat verksamhetsår och utformas i enlighet med särskild instruktion för denna. 2.2.5. Fakultetsnämnd Fakultetsnämnden ansvarar för att nämndens verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och interna styrdokument, och inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Vidare ansvarar fakultetsnämnden för att hänsyn till forsknings- och utbildningsstrategin, de långsiktiga målen och rektors riktade uppdrag tas och konkretiseras genom nämndens beslut. Vidare ansvarar nämnden för: Kvalitetssäkring och kvalitetsgranskning av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och utbildning på forskarnivå samt motsvarande kvalitetsansvar för forskningsverksamheten vid högskolan. Programutbudet på grundnivå och avancerad nivå samt behörighetsgivande förutbildning. Ämnesutbudet för utbildning på forskarnivå. Beslutanderätt inom ansvarsområdet framgår av rektors delegation (MDH 1.1.2 32/13). Beslut som kan innebära förändring av verksamhetsbalansen mellan campusorterna ska 1 En översyn pågår av EER:s verksamhet ur ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet kommer att presenteras för högskolestyrelsen i december 2013.

8 (42) alltid vara godkända av rektor. Återrapportering av uppdrag sker, om inte annat särskilt anges, löpande till rektor. 3. Planeringsförutsättningar Den interna resurstilldelningen utgår från de intäkter som budgeteras, de uppdrag som ges till respektive organisatorisk enhet samt den bedömning högskolans ledning gör av hur fördelningen på bästa sätt stödjer högskolans verksamhet på kort och lång sikt. De senaste åren har Mälardalens högskola haft förändringar i sitt utbildningsuppdrag. I budgetpropositionen 2014 planeras fortfarande för en sänkning av takbeloppet från dagens nivå med ca 40 mnkr till år 2016. För åren 2014 och 2015 har takbeloppen dock tillfälligt höjts något jämfört med tidigare planeringsförutsättningar. Grafen nedan åskådliggör högskolans takbelopp, i relation till utfall i verksamheten för 2005-2012 samt prognostiserat utfall för 2013-2017. Rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2014 är ett led i att 2017 nå balans i utfall av högskolans verksamhet och tilldelat takbelopp. Verksamhetsvolym; givna takbelopp jämfört med utfall/planering för perioden 2005-2017 Takbelopp - Utfall 600 000 580 000 560 000 540 000 520 000 tkr 500 000 480 000 460 000 440 000 420 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Takbelopp Utfall Högskolan går in i verksamhetsåret 2014 med stabil ekonomi och prognosen för utfall 2013 är ett mindre överskott inom grundutbildningsverksamheten och ett nollresultat inom forskningsverksamheten. Utgångsläget för 2014 är ett väl tilltaget myndighetskapital som under perioden fram till och med 2016 planeras att tas i anspråk dels för avvecklingsoch omstruktureringskostnader, dels för särskilda satsningar. Inom grundutbildningen sker detta på central nivå medan det inom forskningen kommer ske särskilda satsningar även med ackumulerat kapital på akademinivå. Ekonomin i den löpande verksamheten i övrigt är i balans. Omställningen till ett sänkt takbelopp inom grundutbildningen under perioden 2013-2016 har påbörjats i enlighet med de verksamhetsmål, uppdrag och budget som fastställdes inför 2013. Centralt i detta arbete är den modell som fastställdes för framtagande av utbildningsutbudet och inför 2014 kommer fokus att vara på kursutbud och

9 (42) programstruktur. Grunden till en långsiktigt stabil ekonomi och ett effektivt resursutnyttjande är ett välstrukturerat kursutbud med tillräckligt stort antal studenter i varje kurs. Detta är också den viktigaste faktorn för att kunna hantera årliga indexuppräkningar som inte ger full täckning för i första hand lönekostnadsökningar. Budgetpropositionen för 2014 innebär en mindre ökning av anslagen till forskning/forskarutbildning. För perioden 2015 till och med 2017 aviseras därefter oförändrad nivå på anslagen. Trots detta tillskott behöver expansion inom verksamheten huvudsakligen att ske genom ökad extern finansiering. Forsknings- och utbildningsstrategin för 2013-2016 framhåller vikten av en forskningsbaserad utbildning samtidigt som spets- och utvecklingsmiljöer har utpekats för perioden. Särskilt betonas också vikten av en stark extern finansiering och förmågan att attrahera extern finansiering ska ha betydelse för den interna resursfördelningen. En ny modell för intern fördelning av forskningsanslagen till de etablerade inriktningarna har fastställts. Erhållna externa medel är en av fördelningsparametrarna, samtidigt som utrymme ges för särskild tilldelning till spets- och utvecklingsmiljöer och till andra strategiska satsningar. Beräkning och slutlig fördelning av anslagen för 2014 sker i början av verksamhetsåret. Som intern planeringsförutsättning gäller oförändrade anslag jämfört med 2013. Eventuella negativa förändringar i det slutliga utfallet för enskilda forskningsinriktningar kommer till del att kompenseras.

4. Verksamhetsmål 2013-2016 10 (42) I följande avsnitt anges långsiktiga mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå, forskning, samverkan och samproduktion, internationalisering och personal fram till år 2016. 4.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.1.1. Modell för framtagande av utbildningsutbud Utgångspunkten för högskolans utbildningsutbud är de fyra utbildningsområden som beskrivs i forsknings- och utbildningsstrategin, dvs. ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar lärarutbildningar, och teknikutbildningar. Den vidare bestämningen av specifika utbildningar inom dessa områden sker enligt en modell i tre steg. Steg 1: Identifiera de huvudområden och examina som högskolan ska erbjuda och vilka mål som ska gälla för respektive examen. Steg 2: Identifiera de kurser som behöver finnas inom varje huvudområde för att svara upp mot respektive examenskrav. Steg 3: Bestämma hur högskolans utbildningsprogram ska läggas upp utifrån resultaten från steg ett och två ovan så att de blir attraktiva för studenterna. Det första steget genomfördes under 2012 och det andra genomförs under 2013 och delar av 2014. Under 2014 kommer fokus att ligga på att färdigställa steg två. Uppföljning av arbetet med steg två kommer ske under vårens rektorsdialoger. 4.1.2. Huvudområden och dimensionering Utbildningsområdena ska vila på en forskningsbas av väl utvecklad forskning inom högskolans sex etablerade forskningsinriktningar. Fram till 2016 sker förändringar inom de fyra utbildningsområdena i enlighet med modellen ovan som innebär en ökad fokusering av utbildningsutbudet och utveckling av verksamheten genom att ta tillvara på synergieffekter inom och mellan utbildningsområdena samtidigt som en anpassning görs till det minskade takbeloppet. Högskolan planerar 2016 att i enlighet med forsknings- och utbildningsstrategin för 2013-2016 ha följande huvudområden 2. Huvudområdena har i översikten placerats inom de fyra utbildningsområdena med utgångspunkt i var den huvudsakliga verksamheten bedrivs. 2 Här används begreppet huvudområden som samlingsnamn för de områden studenter kan ta ut examen inom efter utbildning vid MDH.

11 (42) Hälso- och välfärdsutbildningar Ekonomiutbildningar Arbetslivsvetenskap Företagsekonomi Folkhälsovetenskap Matematik/tillämpad matematik med inriktning mot finansiell matematik Psykologi Nationalekonomi Sjukgymnastik Statsvetenskap Socialt arbete Sociologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Teknikutbildningar Lärarutbildningar Byggnadsteknik Didaktik Datavetenskap Engelska Energiteknik Kammarmusik Flygteknik Litteraturvetenskap Industriell ekonomi och organisation Matematik med inriktning mot Informationsdesign matematikdidaktik Pedagogik Innovation och Design Specialpedagogik Innovationsteknik Svenska Matematik/tillämpad matematik Svenska som andra språk Miljöteknik Tyska Produkt och processutveckling Utbildningsvetenskap/didaktik/lärande I bilaga 1 finns en grafisk beskrivning av huvudområden och examina. 4.1.3. Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå De mål som anges nedan utgår ifrån forsknings- och utbildningsstrategin 2013-2016 och är framtagna genom analys av befintlig statistik för högskolan i kombination med bedömd utvecklingspotential inom respektive område.

Examina och användbarhet 12 (42) Högskolan ska årligen inom respektive utbildningsområde examinera minst: 3 Ekonomiutbildningar Grundläggande nivå - yrkesexamina - - generella examina 190 Avancerad nivå - yrkesexamina - - generella examina 100 Totalt 290 Lärarutbildningar Grundläggande nivå - yrkesexamina 215 - generella examina 15 Avancerad nivå - yrkesexamina 75 - generella examina 10 Totalt 315 Hälso- och välfärdsutbildningar Grundläggande nivå - yrkesexamina 320 - generella examina 280 Avancerad nivå - yrkesexamina 80 - generella examina 50 Totalt 730 Teknikutbildningar Grundläggande nivå - yrkesexamina 55 - generella examina 80 Avancerad nivå - yrkesexamina 50 - generella examina 70 Totalt 255 Målen är satta utifrån befintlig studentpopulation och examinationsnivåer och ska inte nås genom ökat antal studenter utan genom att fler av högskolans studenter med genomgången utbildning tar ut examen. Minst 80 procent av högskolans studenter ska två år efter examen vara etablerade på arbetsmarknaden. Rekrytering Högskolans utbildningar ska attrahera minst en förstahandssökande per plats 4. Högskolan ska för samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40 procent öka andelen studenter av underrepresenterat kön. Genomströmning Andelen nybörjarstudenter som är registrerade på programtermin tre av ett program ska vara minst 80 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett. 3 Målet utgår från det totala antalet utfärdade examina och inkluderar därmed individer som tar ut flera examina. Dubbla examina förekommer främst inom området hälso- och välfärdsutbildningar, men även inom övriga områden. Akademierna kan i sin verksamhetsplan välja att sätta egna mål efter antalet unika examina om det anses lämpligare ur ett verksamhetsperspektiv. 4 Plats definieras som det av fakultetsnämnden beslutade rekryteringsmålet.

13 (42) Andelen nybörjarstudenter som är registrerade på programtermin sex av ett program ska vara minst 66 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett. Studieprestationer Den genomsnittliga prestationsgraden på kurser (HÅP/HÅS) för hela högskolan ska vara minst 83 procent och inget enskilt utbildningsområde ska ha lägre prestationsgrad än 70 procent. Studentnöjdhet Minst 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. 4.2. Mål för utbildning på forskarnivå Examina Målen avser årliga examina på doktorsnivå. Etablerad inriktning Värdakademi Årlig Årlig examinations- examinations- Forskarutbildningsämne nivå 2016 nivå 2020 Arbetslivsvetenskap Hälsa och välfärd HVV 1 1 Industriell ekonomi och organisation Industriell ekonomi och organisation HST 2 2 Energi och miljöteknik Miljö, energi- och HST 5 5 resursoptimering Matematik/Tillämpad matematik Utbildningsvetenskap UKK 2 2 Datavetenskap Inbyggda system IDT 8 8 Elektronik Inbyggda system IDT 1 2 Innovation och design Innovation och IDT 3 5 produktrealisering Didaktik Utbildningsvetenskap UKK 2 2 Vårdvetenskap Hälsa och välfärd HVV 1 5 Rekrytering Könsfördelningen bland aktiva doktorander för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Aktivitetsgrad Aktivitetsgraden för doktorander vid högskolan ska vara minst 70 procent för varje forskarutbildningsområde. Studieprestationer Den genomsnittliga nettostudietiden för utbildning på forskarnivå ska för en doktorsexamen motsvara fyra års studier på heltid. Motsvarande studietid för en licentiatexamen är två års studier på heltid. Inget enskilt forskarutbildningsområde ska ha lägre prestationsgrad än 80 procent.

4.3. Mål för forskningsverksamheten 14 (42) Publikationer Antalet vetenskapligt granskade publikationer ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. Antalet vetenskapligt granskade publikationer tillsammans med internationellt välrenommerade forskare ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. Externa medel Den externa finansieringen av forskning/forskarutbildning ska vara minst 67 procent av den totala finansieringen (med extern finansiering avses bidrags- och uppdragsintäkter). 4.4. Mål för samverkan och samproduktion Stimulera akademisk kultur och ledarskap som främjar samverkan och samproduktion. Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsavtal med högst tio företag som företrädesvis också är verksamma internationellt. Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsavtal med minst fem offentliga aktörer. Högskolans externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partners i gemensamma forskningsprojekt ska öka. Högskolans ska inom varje forskningsinriktning öka antalet doktorander som är finansierade med stöd från externa samarbetspartners. 4.5. Mål för internationalisering Uppdrag och mål fattas efter särskilt rektorsbeslut. 4.6. Anställda Högskolan ska: Vara en attraktiv arbetsplats som präglas av respekt och tillit till individen och en nyfikenhet på nya kunskapsområden. Ge förutsättningar för engagemang och delaktighet där medarbetarna kan se sin del av hela högskolans verksamhet. Behålla medarbetare med rätt kompetens.

Utveckla medarbetare genom kompetensutveckling. 15 (42) Rekrytera rätt medarbetare i en effektiv rekryteringsprocess. 2016 vill högskolan nå en nivå där: Andelen professorer i helårsarbetskrafter av samtliga lärare uppgår till minst 10 procent (exklusive adjungerade-, gäst- och affilierade professorer). Andelen docenter av samtliga lärare uppgår till minst 12 procent (exklusive professorer som också antagits som docent). Andelen disputerade lärare uppgår till minst 50 procent av samtliga lärare inom var och en av högskolans sex etablerade forskningsinriktningar (exklusive adjungerade-, gäst- och affilierade lärare). Minst 50 procent av nyrekryterade professorer är kvinnor.

5. Uppdrag och budget 2014 16 (42) 5.1. Uppdrag Var och en av de organisatoriska enheterna ges i uppdrag att utarbeta en verksamhetsplan för år 2014 enligt instruktion i bilaga 2 respektive bilaga 3. Verksamhetsplanen är varje organisatorisk enhets styrande dokument och ska visa hur man per akademi, inom förvaltningen, enheten för externa relationer och högskolebiblioteket genomför aktiviteter för att verkställa högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2013-2016 samt de långsiktiga mål och riktade uppdrag som fastställs i och med föreliggande dokument. Verksamhetsplanen stäms av med rektor och fastställs därefter av respektive chef för de organisatoriska enheterna. Rektors beslut om långsiktiga verksamhetsmål innebär framförallt en målstyrning mot långsiktiga mål i syfte att genomföra högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. Vissa årliga riktade uppdrag ges emellertid också till de organisatoriska enheterna. Det är av särskilt vikt att fortsätta påbörjat arbetet med att se över och revidera högskolans utbildningsutbud och i det särskilt fokusera på kursutbudet. Högskolan ska ha ett kursutbud av hög kvalitet, dimensionerat i relation till de examina högskolan vill utfärda och fördelat över campusorterna i enlighet med forsknings- och utbildningsstrategin. 5.1.1. Akademi EST EST uppdras att utforma en verksamhetsplan för år 2014 i enlighet med mall och instruktion som återfinns i bilaga 2. I sin verksamhetsplan ska akademin visa hur man under 2014 avser att arbeta med de punkter som i forsknings- och utbildningsstrategin anger fokus för verksamheten fram till och med 2016 inom ekonomiutbildningarna och forskningen inom industriell ekonomi och organisation, samt teknikutbildningarna vid akademin och forskningen inom miljö, energi- och resursoptimering. Målen i strategin är i korthet följande: Stärka forskningsbasen för ekonomiutbildningarna genom ökad andel disputerade lärare i undervisningen. Utveckla verksamhetsförlagd utbildning för studenter i utbildning på grundnivå inom delar av ekonomiutbildningarna. Utbildning på forskarnivå av fortsatt hög kvalitet fokuserad till industriell förnyelse och övriga centrala kompetensdelar av ämnet. Samverkan med forskare vid andra lärosäten, privat och offentlig sektor. Fortsatt utveckling av samproduktionsprojekt och vidga dem till att även omfatta privat sektor i regionen. Säkerställa forskningens koppling till långsiktiga teknikutbildningar. System för användning av bioenergi och solenergi, speciellt lokal användning, och produktion samt nya bioenergiresurser. System och verktyg för ökad användning av förnybar energi. Diagnostik och optimering för effektiv energianvändning. Därutöver ges akademin följande uppdrag för 2014.

5.1.1.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 17 (42) Akademiövergripande Uppdrag att fortsätta granskningen av kurser i enlighet med modellen för framtagande av utbildningsutbud (avsnitt 4.1.1). Uppdrag att jämfört med 2012 års nivå proportionerligt öka antalet helårsstudenter akademin utbildar i Eskilstuna samt att planera för hur akademin på något års sikt kan förlägga delar av verksamheten till Eskilstuna. Uppdrag att i verksamhetsplanen för 2014 beskriva och målsätta akademins arbete med pedagogisk kompetensutveckling. Utforma tydliga mål och aktiviteter för akademins arbetsmiljö- och miljöarbete. Uppdrag att till fakultetsnämnden inkomma med en redovisning av hur förstärkningen av grundanslaget för samhällsvetenskapliga utbildningar har omsatts i konkreta åtgärder för att höja kvaliteten i utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora. Uppdraget ska skriftligen återrapporteras till fakultetsnämnden senast den 1 juli 2014. Kvarstår från VUB13 Byggnadsteknik Uppdrag att fullfölja avveckling av kandidatexamen inom huvudområdet. Uppdrag att fullfölja avveckling av examina och verksamhet på avancerad nivå. Verksamheten ska vara avvecklad senast under 2018. Uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla verksamheten inom miljöteknik på avancerad nivå så att även studenter med högskoleingenjörsexamen inom byggteknik är behöriga till sådan utbildning. Energiteknik Uppdrag att fortsatt under perioden för forsknings- och utbildningsstrategin 2013-2016 öka antalet ingenjörsstudenter inom energiteknik. Till att börja med ska utökningen ske genom omfördelning internt inom akademin inom teknikområdet. Företagsekonomi Uppdrag att fortsätta arbetet med att skapa en bättre balans mellan utbildningsvolymerna på grundnivå och avancerad nivå samt att minska den totala volymen inom ekonomiområdet. Verksamheten inom företagsekonomi ska minska på kandidatnivå. Historia Uppdrag att fullfölja avvecklingen av huvudområdet. Industriell ekonomi och organisation Uppdrag att tillsammans med IDT och UKK fortsätta utreda hur verksamheten inom industriell ekonomi och organisation bör utvecklas vid högskolan. Utredningen ska göras i relation till utvecklingen av hela ekonomiverksamheten vid högskolan och ta sin utgångspunkt i den externa utredning som gjorts av högskolans verksamhet inom ekonomiområdet. Uppdraget ska skriftligen rapporteras till fakultetsnämnden senaste den 31 mars 2014.

Miljövetenskap 18 (42) Uppdrag att fullfölja avveckling av huvudområdet miljövetenskap. Huvudområdet ska vara avvecklat till höstterminens slut 2016. 5.1.1.2. Forskning Utveckla forskning inom MERO mot området Framtidens energi. 5.1.1.3. Forskarutbildning Uppdrag att utreda och värdera effekterna av att fortsätta bedriva forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet Industriell ekonomi och organisation parallellt med övrig verksamhet. I utredningen ska pågående doktoranders situation beaktas. Uppdraget ska skriftligen rapporteras till fakultetsnämnden senaste den 31 december 2014. 5.1.1.4. Övrigt Uppdrag att se över och säkerställa goda säkerhetsrutiner och tydlig ansvarsfördelning gällande laboratorieverksamheten. 5.1.1.5. Ekonomi Grundutbildning Anslag Anslag till grundutbildning framgår av nedanstående tabell. Beloppen för 2015-2016 är planeringsförutsättningar, vissa justeringar kan komma att ske då beloppen fastställs inför varje verksamhetsår. Intäkterna ska ligga till grund för den budget som upprättas. I det fall akademin har fler helårsstudenter (HÅS)/helårsprestationer (HÅP) än planerat kommer den interna resurstilldelningen inte att öka, eftersom det inte finns utrymme inom takbeloppet att erhålla högre anslag från regeringen. I det fall det faktiska antalet HÅS/HÅP blir lägre än planerat, och därmed inte motsvarar de intäkter som budgeterats, är grundprincipen att kostnaderna ska anpassas till detta. När prognoser visar att detta kan bli aktuellt ska alltid kontakt tas med ekonomichefen. Akademichefen ansvarar för att det samlade anslaget används på det sätt som bäst gynnar akademins hela grundutbildning. Anslag grundutbildning (tkr) 2014 års prisnivå 2014 2015 2016 100 500 98 000 96 900

19 (42) Nettoutfall Det redovisade ekonomiska nettoutfallet för 2014 ska uppgå till minst +/- 0 tkr. Undantag får ske i det fall ackumulerat kapital finns vid årets ingång. Då kan underskott få redovisas i den mån det finns täckning för detta i det ackumulerade kapitalet. Planeringsförutsättning för 2015-2016 är årliga nettoutfall på minst +/- 0 tkr, med samma undantag som ovan i det fall ackumulerat kapital finns. Större omstruktureringskostnader som följer av verksamhetsuppdragen hanteras med centralt kapital. Akademin ansvarar för att, i samråd med ekonomichefen, göra en beräkning av dessa samt löpande uppföljning av det faktiska utfallet. Akademin kan ha ett ackumulerat kapital inom intervallet 0 5 000 tkr, som förs över till nästkommande verksamhetsår. Ackumulerat kapital utanför intervallet ska kommenteras i verksamhetsberättelse, både vad avser hur det uppkommit och hur det planeras att användas. Forskning/forskarutbildning Anslag till forskning/forskarutbildning kommer beräknas enligt fastställd modell. Beräkning görs i början på verksamhetsåret. Planeringsförutsättning för 2014 är att de inriktningar som akademin är värd för kommer tilldelas lika mycket anslag som 2013. I det fall modellens utfall innebär lägre anslag än vad som erhölls 2013, kommer kompensation att ges med motsvarande hälften av förändringen. I det fall modellens utfall innebär högre anslag kommer detta att fullt ut tilldelas inriktningen. Det innebär följande planeringsförutsättningar: Miljö, energi- och resursoptimering (MERO): Industriell ekonomi och organisation (IEO): 9 000 tkr 6 100 tkr Medel för forskarassistenter tillkommer i enlighet med separat rektorsbeslut. Nettoutfall Verksamheten ska planeras så det ackumulerade anslagskapitalet vid varje års utgång är i intervallet 0-3000 tkr för varje inriktning. I verksamhetsplanen ska särskilt anges hur akademin tänker använda ackumulerat kapital, så det till senast vid utgången av 2014 uppgår till maximalt 3000 tkr. Mål för extern finansiering Mål för den externa finansieringen för IEO är att den 2016 ska uppgå till minst 55 procent av den totala finansieringen, motsvarande mål för 2014 är 45 procent. Med extern finansiering avses bidrags- och uppdragsintäkter. Mål för den externa finansieringen för MERO är att den under 2013-2016 ska uppgå till minst 67 procent av den totala finansieringen. Med extern finansiering avses bidrags- och uppdragsintäkter. Investeringar Högskolan har en fastställd låneram för varje verksamhetsår som inte får överskridas. Därför är det viktigt att varje enskild organisatorisk enhet har en bra planering för sina

20 (42) investeringar. Uppstår behov under löpande verksamhetsår av investeringar utöver tilldelad ram kontaktas ekonomichefen. Investeringsram för 2014: Stipendiemedel 2 000 tkr För läsåret 2014/2015 ska akademin utse mottagare av fem stipendier som samtliga ska omfatta hela den aktuella studieavgiften. Akademin ska i övrigt följa de beslutade föreskrifterna för beviljande av stipendier, se MDH 2.2-115/11. 5.1.2. Akademi HVV HVV uppdras att utforma en verksamhetsplan för år 2014 i enlighet med mall och instruktion som återfinns i bilaga 2. I sin verksamhetsplan ska akademin visa hur man under 2014 avser att arbeta med de punkter som i forsknings- och utbildningsstrategin anger fokus för verksamheten fram till och med 2016 inom hälso- och välfärdsutbildningarna vid akademin samt forskningen inom hälsa och välfärd. Målen i strategin är i korthet följande: Stärka forskningsbasen för relevanta utbildningar genom att öka andelen disputerade lärare i undervisningen. En utvecklad och väl fungerande utbildning på forskarnivå, till mer än hälften externfinansierad och med starka inslag av internationella forskare och forskarstuderande som till minst en tredjedel har internationell bakgrund. De första doktorerna har examinerats i forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. Etablerad samproducerande forskning finns inom flera projekt och särskilt inom vidareutveckling av hälsoteknik. 5 Fortsätt den samhällsvetenskapliga arbetslivsforskningen med inriktning mot arbete, hälsa och välfärd. 6 Därutöver ges akademin följande uppdrag för 2014. 5.1.2.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Akademiövergripande Uppdrag att fortsätta granskningen av kurser i enlighet med modellen för framtagande av utbildningsutbud (avsnitt 4.1.1) Uppdrag att som lägst bibehålla 2012 års andel helårsstudenter akademin utbildar i Eskilstuna. Uppdrag att i verksamhetsplanen för 2014 beskriva akademins arbete med pedagogisk kompetensutveckling. Utforma tydliga mål och aktiviteter för akademins arbetsmiljö- och miljöarbete. Uppdrag att till fakultetsnämnden inkomma med en redovisning av hur förstärkningen av grundanslaget för samhällsvetenskapliga utbildningar har omsatts i konkreta åtgärder för att höja kvaliteten i utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora. Uppdraget ska skriftligen återrapporteras till fakultetsnämnden senast den 1 juli 2014. 5 Målet har omformulerats och i forsknings- och utbildningsstragin stod: Etablerad samproducerande forskning finns inom flera projekt och där projektet Technologies for Independent Life rönt internationell uppmärksamhet genom vidareutveckling av forskning inom hälsoteknik. 6 Målet är tillagt och fanns inte med i forsknings- och utbildningsstrategin.

Kvarstår från VUB13 21 (42) Vårdvetenskap Uppdrag att inom givet ekonomiskt utrymme anpassa utbildningarna så att dimensioneringen av sjuksköterskeutbildningen inte minskar. 5.1.2.2. Forskning Hälsoteknik Uppdrag att tillsammans med akademin för Innovation, design och teknik (IDT) utveckla och genomföra satsningen på samverkansarenan för hälso- och välfärdsteknik med profilering mot användarperspektivet i enlighet med till rektor överlämnad rapport. 5.1.2.3. Ekonomi Grundutbildning Anslag Anslag till grundutbildning framgår av nedanstående tabell. Beloppen för 2015-2016 är planeringsförutsättningar, vissa justeringar kan komma att ske då beloppen fastställs inför varje verksamhetsår. Intäkterna ska ligga till grund för den budget som upprättas. I det fall akademin har fler helårsstudenter (HÅS)/helårsprestationer (HÅP) än planerat kommer den interna resurstilldelningen inte att öka, eftersom det inte finns utrymme inom takbeloppet att erhålla högre anslag från regeringen. I det fall det faktiska antalet HÅS/HÅP blir lägre än planerat, och därmed inte motsvarar de intäkter som budgeterats, är grundprincipen att kostnaderna ska anpassas till detta. När prognoser visar att detta kan bli aktuellt ska alltid kontakt tas med ekonomichefen. Akademichefen ansvarar för att det samlade anslaget används på det sätt som bäst gynnar akademins hela grundutbildning. Anslag grundutbildning (tkr) 2014 års prisnivå 2014 2015 2016 195 400 191 800 187 700 Utöver detta tillkommer 2 000 tkr i kvalitetsbaserad tilldelning. Nettoutfall Det redovisade ekonomiska nettoutfallet för 2014 ska uppgå till minst +/- 0 tkr. Undantag får ske i det fall ackumulerat kapital finns vid årets ingång. Då kan underskott få redovisas i den mån det finns täckning för detta i det ackumulerade kapitalet. Planeringsförutsättning för 2015-2016 är årliga nettoutfall på minst +/- 0 tkr, med samma undantag som ovan i det fall ackumulerat kapital finns.

22 (42) Akademin kan ha ett ackumulerat kapital inom intervallet 0 5 000 tkr, som förs över till nästkommande verksamhetsår. Ackumulerat kapital utanför intervallet ska kommenteras i verksamhetsberättelse, både vad avser hur det uppkommit och hur det planeras att användas. Forskning/forskarutbildning Anslag Anslag till forskning/forskarutbildning kommer beräknas enligt fastställd modell. Beräkning görs i början på verksamhetsåret. Planeringsförutsättning för 2014 är att de inriktningar som akademin är värd för kommer tilldelas lika mycket anslag som 2013. I det fall modellens utfall innebär lägre anslag än vad som erhölls 2013, kommer kompensation att ges med motsvarande hälften av förändringen. I det fall modellens utfall innebär högre anslag kommer detta att fullt ut tilldelas inriktningen. Det innebär följande planeringsförutsättningar: Hälsa och Välfärd (HV): 17 900 tkr Medel för forskarassistenter tillkommer i enlighet med separat rektorsbeslut. Nettoutfall Verksamheten ska planeras så det ackumulerade anslagskapitalet vid varje års utgång är i intervallet 0-3000 tkr. I det fall det faktiska utfallet visar ett kapital utanför intervallet ska verksamhetsplanen för 2014 kompletteras med en plan för hur det ackumulerade kapitalet ska återställas till önskad nivå. Extern finansiering Mål för den externa finansieringen är att den 2016 ska uppgå till minst 55 procent av den totala finansieringen, motsvarande mål för 2014 är 45 procent. Med extern finansiering avses bidrags- och uppdragsintäkter. Investeringar Högskolan har en fastställd låneram för varje verksamhetsår som inte får överskridas. Därför är det viktigt att varje enskild organisatorisk enhet har en bra planering för sina investeringar. Uppstår behov under löpande verksamhetsår av investeringar utöver tilldelad ram kontaktas ekonomichefen. Investeringsram för 2014: 2 000 tkr

23 (42) 5.1.3. Akademi IDT Akademi IDT uppdras att utforma en verksamhetsplan för år 2014 i enlighet med mall och instruktion som återfinns i bilaga 2. I sin verksamhetsplan ska akademin visa hur man under 2014 avser att arbeta med de punkter som i forsknings- och utbildningsstrategin anger fokus för verksamheten fram till 2016 inom teknikutbildningarna vid akademin samt forskningen inom inbyggda system respektive innovation och produktrealisering. Målen i strategin är i korthet följande: Säkerställa forskningens koppling till långsiktiga teknikutbildningar. Vara nationellt drivande inom inbyggda programvarusystem. Vidareutveckla forskning inom hälsoteknik 7. Bedriva samproducerande forskning och utbildning av högsta internationell kvalitet. Förse svenskt näringsliv med spetskompetens. Via innovationer skapa värde och nytta för Sverige. Samproduktion ska ske med näringslivet inom effektiv industrialisering och hållbara produktionssystem för morgondagens produkter. Innovation och produktrealisering ska medverka i framtidssatsningar som Den nya svenska produktionsmodellen och Gröna produktionssystem. Teknikkommunikation med fokus på bild, text och rum, samt nya virtuella plattformar för samproduktion inom innovation och design i utbildning, samhälle och näringsliv. Ledning och organisation av öppna innovationsprocesser med olika aktörer i samverkan. Innovation och produktrealisering ska i samverkan med regionala organisationer bygga upp innovationsutbildning. Ledning och organisering av öppna innovationsprocesser med olika aktörer i samverkan. Innovation och produktrealisering ska i samverkan och samproduktion med regionala organisationer bygga upp innovationsutbildning. Därutöver ges akademin följande uppdrag för 2014. 5.1.3.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Akademiövergripande Uppdrag att fortsätta granskningen av kurser i enlighet med modellen för framtagande av utbildningsutbud (avsnitt 4.1.1). Uppdrag att som lägst bibehålla 2012 års andel helårsstudenter akademin utbildar i Eskilstuna. Uppdrag att i verksamhetsplanen för 2014 beskriva akademins arbete med pedagogisk kompetensutveckling. Utforma tydliga mål och aktiviteter för akademins arbetsmiljö- och miljöarbete. Kvarstår från VUB13 Datavetenskap Uppdrag att fullfölja avveckling av spelinriktningen inom datavetenskap. 7 Målet har omformulerats och i forsknings- och utbildningsstragin stod: Vidareutveckla forskingen inom hälsoteknik, bland annat genom projektet Technologies for Independent Life.

Flygteknik Uppdrag att fullfölja avveckling av kandidatexamen inom huvudområdet flygteknik. Uppdrag att slutföra arbetet med att säkra en långsiktig forskningsbas för verksamheten inom flygteknik. 24 (42) Industriell ekonomi och organisation Uppdrag att tillsammans med EST (huvudansvarig) och UKK fortsatt utreda hur verksamheten inom industriell ekonomi och organisation bör utvecklas vid högskolan. Utredningen ska göras i relation till utvecklingen av hela ekonomiverksamheten vid högskolan och ta sin utgångspunkt i den externa utredning som gjorts av högskolans verksamhet inom ekonomiområdet. Uppdraget ska skriftligen rapporteras till fakultetsnämnden senaste den 31 mars 2014. Informationsdesign Uppdrag att fullfölja tydliggörandet de tre benen inom innovation och produktrealisering (produkt och processutveckling, informationsdesign, innovationsteknik) och att utveckla profileringen mot teknik och industriell tillämpning (gemensamt för hela IPR miljön). Innovation och design Uppdrag att fullfölja tydliggörandet de tre benen inom innovation och produktrealisering (produkt och processutveckling, informationsdesign, innovationsteknik) och att utveckla profileringen mot teknik och industriell tillämpning (gemensamt för hela IPR miljön). Innovationsteknik Uppdrag att fullfölja tydliggörandet de tre benen inom innovation och produktrealisering (produkt och processutveckling, informationsdesign, innovationsteknik) och att utveckla profileringen mot teknik och industriell tillämpning (gemensamt för hela IPR miljön). Produkt- och processutveckling Uppdrag att fullfölja avveckling av kandidatexamen inom huvudområdet produktoch processutveckling. Uppdrag att fullfölja tydliggörandet de tre benen inom innovation och produktrealisering (produkt och processutveckling, informationsdesign, innovationsteknik) och att utveckla profileringen mot teknik och industriell tillämpning (gemensamt för hela IPR miljön). Uppdrag att fortsatt öka antalet ingenjörsstudenter inom befintligt utbildningsuppdrag, dvs. omprioritera bland befintlig verksamhet. Teater Uppdrag att fullfölja avveckling av verksamheten inom området teater. 5.1.3.2. Forskning