Utdrag ur protokoll Högskolestyrelsen Möte nr 1:2014 MDH /13

Transkript

1 Utdrag ur protokoll Högskolestyrelsen Möte nr 1:2014 MDH /13 11 Budgetunderlag Beslut Högskolestyrelsen beslutar - att fastställa Budgetunderlag för Mälardalens högskola enligt bilaga 1 i ärendet och - att beslutet är omedelbart justerat Ärendets behandling - Ärendet föredras av rektor Underlag i ärendet - Förslag till beslut, bifogat kallelsen - Bilaga 11.1 i kallelsen, Budgetunderlag för Mälardalens högskola (Dnr. MDH /13)

2 MDH /13 1 (9) BUDGETUNDERLAG FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA Inledning MDH:s vision och mål är att vara det ledande lärosätet i landet för excellent samproduktion såväl internationellt som nationellt. Med över 35 år av nära samverkan med det omgivande samhället har högskolan en unik erfarenhet och hög kompetens för att uppnå detta. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden vidareutvecklar MDH de prioriteringar högskolan gjorde i strategin för perioden Genom strategimodellen för den kommande perioden tar högskolan krafttag för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning till värde och nytta för samhället. Genom samverkan och samproduktion skapas möjlighet till såväl förnyelse som stärkt akademisk kvalitet i utbildning och forskning. MDH arbetar kontinuerligt med att säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet och arbetar sedan ett par år tillbaka med att systematiskt omstrukturera utbildningsutbudet i enlighet med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden Högskolans fokus är bedriva verksamhet inom områdena ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Målet är att ha ett kostnadseffektivt utbildningsutbud som ger ökade resurser för kvalitetshöjande åtgärder. I planeringen ingår att antalet examinerade studenter från förskollärarutbildningen, lärarutbildningarna samt ingenjörsutbildningarna ska öka genom såväl ökad rekrytering och genomströmning som genom en ny examensrätt för grundlärarutbildning årskurs 4-6. Under 2014 kommer högskolan även att öka fokuseringen på sitt systematiska kvalitetsarbete och då främst på att öka kopplingen mellan den vetenskapliga kompetens som finns inom MDH och högskolans utbildningar. Inom forskningsverksamheten fortsätter MDH att fokusera verksamheten inom högskolans sex etablerade forskningsinriktningar. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden tillämpar MDH en strategimodell för forskning och utbildning för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning och utbildningsrelevant forskning till värde och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. Samtliga forskningsinriktningar utgör forskningsbas för högskolans utbildningar samtidigt som några genom strategimodellen ges utrymme att utvecklas som spetsmiljö eller utvecklingsmiljöer. Syftet är att skapa dynamik i högskolans forskning och samtidigt ge utrymme till förnyelse för både intern och extern samproduktion mellan olika forskningsinriktningar. MDH ska ha excellent forskning inom delar av teknikområdet Inbyggda system samt framträdande forskning inom delar av områdena Hälsa och välfärd, Innovation och produktrealisering och Miljö, energi- och resursoptimering. För att få en genomlysning av hur väl forskningen

3 vid högskolan står sig såväl nationellt och internationellt genomförs under 2013 och 2014 en omfattande utvärdering med internationella granskare av högskolans forskningsverksamhet. Utvärderingen går under projektnamnet MDH:s Evaluation for Improved Research Quality (MER14). För att högskolan ska ha förmåga att leva upp till de högt fastställda ambitionerna i forsknings- och utbildningsstrategin har två punkter av strategisk vikt identifierats: Stabiliserat takbelopp på som lägst idag gällande nivå för 2015 i syfte att ge stabilitet till omstruktureringsarbetet samt möjlighet att utvidga ingenjörsoch lärarutbildningarna. 2 (9) Ökat forskningsanslag så att högskolan kan öka medfinansiering av externa projekt samt attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Detta genom att erbjuda en konkurrenskraftig andel forskning i anställningen och härigenom garantera en hög kvalitet i utbildningarnas forskningsbas. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Lärosätet befinner sig för närvarande i en process att omstrukturera utbildningsutbudet i enlighet med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. När omstruktureringen är klar kommer utbildningsverksamhetens huvudfokus ligga på att bedriva utbildning inom områdena ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Under 2012 genomfördes första fasen av arbetet där en översyn av examensrätter och ämnesområden gjordes utifrån studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov, koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, lärarkompetens samt redovisade resultat från utbildningarna. Resultatet blev att ett antal examensrätter samt några ämnen inom främst humaniora, miljö och byggteknik kommer att avvecklas fram till Samtidigt planeras och genomförs en utökad verksamhet inom framförallt lärar- och ingenjörsutbildningar liksom en bibehållen nivå på den omfattande sjuksköterskeutbildningen. Under 2013 fortsatte översynen av utbildningsutbudet med fas två som innebär en genomgång av kursutbudet inom kvarvarande examensrätter. Denna fas fortgår under 2014 och för perioden förväntas arbetet att fortsätta enligt samma kriterier med ytterligare prioriteringar på program- och kursnivå med mål att skapa ännu attraktivare utbildningsprogram. Högskolan anser att det är viktigt med samverkan med såväl privat och offentlig sektor i både utformning och i genomförande av högskolans utbildningar. Genom hög utbildningskvalitet och nära kontakter med omgivande samhälle ökar MDH studenternas förutsättningar till arbete efter avslutad examen. Resultatet har blivit att nästan 80 procent av studenterna med en examen från MDH är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter examen enligt Universitetskanslersämbetets årliga sammanställning (Rapport 2013:11). I och med omstruktureringen av högskolans utbildningar betonas professionsutbildningarnas roll och genomströmning och anställningsbarhet är viktiga parametrar i prioriteringsarbetet. Utbildningsutbudet är idag uppbyggt så att merparten av studenterna läser inom utbildningsprogram. Av högskolans samlade utbildningsvolym återfinns var fjärde student där medan en fjärdedel läser fristående kurs. Undervisningen bedrivs huvudsakligen som

4 campusutbildning även om högskolan har en ambition att utveckla nätbaserad undervisning som stöd och komplement i den traditionella campusbaserade undervisningen. Högskolan kommer under de närmaste åren även att öka fokuseringen på sitt systematiska kvalitetsarbete och då främst på att öka kopplingen mellan den vetenskapliga kompetens som finns inom MDH och högskolans utbildningar. Vid en analys av de fall där Universitetskanslersämbetet har gett högskolans utbildningar omdömet bristande kvalitet har det främst varit examensmål rörande vetenskaplighet i utbildningarna som har ifrågasatts samtidigt som det exempelvis i utvärderingen av datavetenskap konstateras att självutvärdering och intervjuer ger en uppfattning om att det borde vara en hög måluppfyllse inom detta område. Utifrån den forskning som högskolan bedriver och utifrån att majoriteten av lärarna vid högskolan är disputerade 1 har MDH därför inlett arbetet med att få ett ökat genomslag i utbildningarna av den forskningsbas som finns på högskolan. Som nämndes i första stycket ovan innebär forsknings- och utbildningsstrategin att MDH ska öka antalet studenter inom ingenjörsutbildningarna och lärarutbildningarna. Ökningen inom lärarutbildningarna inkluderar även i enlighet med regleringsbrevet en viss utökning av förskollärarutbildningen. Samtidigt är det angeläget att även kunna möta behovet av utbildade lärare inom särskilt grundskolans tidiga år varför en omfattande utbyggnad av förskollärarutbildningen inte bedöms som möjlig inom befintliga ramar. Ytterligare uppdrag om utbyggnad av förskollärarprogrammet måste därför åtföljas av särskilda resurser på samma sätt som varit fallet för expansionen av ingenjörs- och läkarutbildningar. Inom lärarutbildningarna fick högskolan under 2013 ett positivt besked på sin ansökan om examensrätt för grundlärarutbildning årskurs F-3 och de första studenterna antogs höstterminen Högskolan inkom i oktober 2013 till Universitetskanslersämbetet med en ansökan om examensrätt för grundlärarutbildning årskurs 4-6 och vid ett positivt besked beräknas första antagning till utbildningen att ske höstterminen Inom ingenjörsutbildningarna görs ökningen genom riktade insatser för att såväl rekrytera som att behålla högskolans studenter. Programutformning och examensstruktur ses också i vissa fall över för att erbjuda ett så attraktivt utbud som möjligt. Högskolan kan här se resultat i form av ett ökat antal förstahandssökande och nybörjare på ingenjörsprogrammen. Försvårande för högskolans arbete med såväl omstrukturering som uppstart av de av arbetsmarknaden eftersökta utbildningar för ingenjörer och lärare är den planerade neddragningen av högskolans takbelopp som aviserats för Delar av denna neddragning (20 mnkr) härrör dessutom från ett tidigare avslag på en ansökan om examensrätt för lärarutbildningen årskurs F-3 samt 4-6. I och med att högskolan nu har erhållit en av dessa examina och lämnat in ansökan om den andra samt att den ursprungliga ansökan inte motsvarade någon befintlig verksamhet utan avsåg nya utbildningar innebär neddragningen i kombination med borttaget av de tillfälliga utbildningsplatserna att högskolans planerade takbelopp för 2016 ligger på en kritiskt låg nivå. Högskolan anser därför att det är av största vikt att takbeloppsnivåerna som lägst stabiliseras på den i 2014 års budgetproposition angivna nivån för Ett långsiktigt takbelopp på den nivån eller däröver är även av intresse ur ett 3 (9) 1 53 procent enligt MDH:s årsredovisning 2013

5 samhällsperspektiv då samhället befinner oss i ett läge med stort intresse för högre utbildning i kombination med en osäker konjunkturutveckling. 4 (9) Forskning och utbildning på forskarnivå MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi tar ställning för att högskolan ska ha excellent forskning inom delar av området Inbyggda system och därutöver tre utvecklingsmiljöer i delar av Hälsa och välfärd, Innovation och produktrealisering samt Miljö, energi- och resursoptimering. Dessutom har högskolan två forskningsinriktningar, Utbildningsvetenskap och Industriell ekonomi och organisation, som främst utgör forskningsbas till grundutbildningarna. Utbildning på forskarnivå ska bedrivas inom spetsmiljön och de tre utvecklingsmiljöerna. Därutöver kan utbildning på forskarnivå även bedrivas inom övriga två forskningsinriktningar. Inom samtliga forskningsområden kommer det under perioden genomföras en fokusering och utveckling av verksamheten i syfte att stärka utbildningarnas forskningsbas och skapa förutsättningar för ökad forskningsexcellens och samhällsrelevans. Som ett led i detta har en ny intern fördelningsmodell av forskningsanslaget tagits fram. Fördelningsmodellen fördelar anslaget utifrån forskningsbas, prestation och spets- och utvecklingsdel. Därutöver finns en särskild pott för tillfälligt strategiskt stöd. Forskningsbas utgår ifrån de anslagsmedel till grundutbildning som antalet helårsstudenter och antalet helårsprestationer genererar. Prestationsdelen utgår ifrån externa bidrag, publikationer och examina inom forskarutbildningen. Delen för spets- och utvecklingsmiljöer samt tillfälligt strategiskt stöd utgår ifrån en helhetsbedömning av de prioriteringar som görs i högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden Vägledande för den tredje delen av fördelningsmodellen är forsknings- och utbildningsstrategins uttalade ledord akademisk excellens, internationalisering och samproduktion. Under 2014 kommer högskolans interna utvärderingscykel av forskarutbildningsämnen att avslutas och fokus för verksamheten blir slutförandet av den egeninitierade internationella utvärderingen av högskolans forskning som inleddes under Utvärderingen, MER14, genomförs enligt beslut i forsknings- och utbildningsstrategin och utförs med stöd av två olika utvärderingsmetoder. För det första genomförs en bibliometrisk analys (bakåtblickande) där de vetenskapliga artiklar som MDH-forskare författat analyseras utifrån publiceringskanal och vilket genomslag artikeln fått i form av citeringar i andra artiklar. För det andra genomförs en peer granskning (framåtblickande) där forskare från andra lärosäten i världen bedömer forskningen dels utifrån ett skriftligt underlag framtaget av högskolan och dels efter diskussioner med forskare verksamma vid MDH. Resultatet av utvärderingen ska redovisas under det tredje kvartalet 2014 och förväntas ge underlag inför beslut om framtida strategiska satsningar för att ytterligare stärka forskningens kvalitet och internationella konkurrenskraft. Under ett flertal år har högskolan varit framgångsrik i att erhålla externa medel för forskningen och under de kommande åren läggs särskild vikt vid att ta till vara och utveckla synergier genom utökat samarbete mellan högskolans forskningsinriktningar. Ett område med hög samhällsrelevans som högskolan strategiskt satsar på de kommande åren är forsknings inom hälsoteknik ur ett användarperspektiv. Genom uppstart av en samverkansarena för hälso- och

6 välfärdsteknik förväntas en långsiktig och hållbar struktur för samverkan och samproduktion inom sensorteknik och hälsa och välfärdsforskning ur ett användarperspektiv skapas med tydliga kontaktvägar både internt på MDH och med olika externa parter. Högskolan attraherar till sin verksamhet forskningsmedel från forskningsråd, stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, EU och andra aktörer inom såväl offentlig sektor som det privata näringslivet. Dessa medel utgör ca 65 procent av högskolans intäkter inom verksamhetsområdet. Då dessa projekt ofta förutsätter någon form av medfinansiering gör högskolan bedömningen att det är svårt att ytterligare öka andelen externa medel i någon betydande omfattning med befintligt forskningsanslag. Anledningen är att tillgången på anslag för medfinansiering är begränsat. Mot bakgrund av detta och den förhållandevis låga tilldelningen av forskningsanslag i förhållande till högskolans storlek finns behov av en ökning av forskningsanslag från 2015 och framåt. 5 (9) Ekonomisk utveckling Kapitalförändringen 2013 är positiv, med ett överskott inom grundutbildningen och ett mindre underskott inom forskningsverksamheten. Under en följd av år fram till och med 2010 uppnåddes inte takbeloppen. Åren har utfallet vara i nivå med takbeloppen men fortsatt försiktighet i de budgeterade anslagsintäkterna och god kostnadskontroll, i kombination med god extern finansiering inom främst forskningsverksamheten, har gett positiva kapitalförändringar och det ackumulerade kapitalet har ökat. Den ekonomiska utmaningen inom grundutbildningen under perioden fram till och med 2017 ligger i att anpassa verksamheten till ett minskat takbelopp, och därmed minskade intäkter, med bibehållen kontroll över kostnaderna. Under hösten 2012 togs beslut om de övergripande förändringarna inom utbildningsutbudet och arbetet med omstruktureringen pågår. I detta arbete ingår att skapa ett kostnadseffektivt utbildningsutbud som ger ökade resurser för kvalitetshöjande åtgärder. Parallellt med detta genomförs en översyn av all administration för att minska andelen av de totala intäkterna som används till administration, samtidigt som kvaliteten ska öka även inom detta område. Anslagen till forskning och forskarutbildning ökar med 4,2 mnkr 2014 men beräkningen är att de sedan blir på en oförändrad nivå för de kommande åren fram till och med Detta innebär att expansion måste ske genom ökad extern finansiering. Forsknings- och utbildningsstrategin för framhåller vikten av en forskningsbaserad utbildning samtidigt som spets- och utvecklingsmiljöer har utpekats för perioden. Särskilt betonas också vikten av en stark extern finansiering som en grundförutsättning för att nå högskolans långsiktiga vision. En ny modell för den interna resurstilldelningen har tagits fram, med den nya forsknings- och utbildningsstrategin för som utgångspunkt. Omfattningen av den externa finansieringen är kopplad till storleken på anslagen till verksamheten, till följd av krav på samfinansiering från många av finansiärerna. Bedömningen är att det fortfarande finns utrymme att öka den externa finansieringen inom delar av verksamheten men en långsiktig ökning av mer betydande omfattning är svår att uppnå med nuvarande anslagsnivå. Del av myndighetskapitalet inom grundutbildningen kommer användas för att hantera kostnaderna för omstruktureringar i samband med att totalvolymen

7 minskas. Även inom forskningen kommer del av myndighetskapitalet att användas under perioden fram till och med 2017, bland annat till forskarutbildning samt samfinansiering av två forskningsprofiler finansierade av KK-stiftelsen. 6 (9) Investeringar i anläggningstillgångar; låneram Som framgår av kommentarerna nedan under avsnitt Lokaler pågår planering för nya lokaler i Eskilstuna. Investeringarna, och därmed upplåningsbehovet, kommer att öka när detta blir aktuellt men troligen blir merparten efter Det kan då behövas en större låneram än idag. Lokaler Lokalförsörjningsplan finns framtagen till och med Fram till och med 2017 kommer högskolans takbelopp att minska och högskolan har under ett par år arbetat med att förtäta och effektivisera lokalerna för att möta denna förändring. Hyresavtalsstrukturen avseende samtliga högskolans lokaler ger bra möjligheter att över tid ytterligare anpassa den totala lokalytan efter behov och ekonomiska förutsättningar. Under 2014 kommer högskolan att utreda om möjlighet finns att förtäta verksamheten ytterligare i Eskilstuna. Därtill fortsätter högskolan att utreda möjligheten att bygga en ny högskolebyggnad för verksamheten i Eskilstuna. De befintliga byggnadernas beskaffenhet gör att det är svårt att effektivisera och modernisera. Därför arbetar högskolan, tillsammans med Eskilstuna kommun, för möjligheten att 2018 samla all verksamhet i Eskilstuna till ett nytt campus med lokaler som är mer yteffektiva och ger bättre förutsättningar att anpassas efter verksamhetens behov. Det totala lokalinnehavet beräknas vid periodens slut uppgå till cirka kvadratmeter lokalarea. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Mälardalens högskola har för år 2014 tillgång till en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret om tkr. Högskolan har aldrig behövt utnyttja krediten och bedömer inte heller att behov av ökat kreditutrymme föreligger för de närmaste åren.

8 T abell 1 7 (9) T otal budget (m nkr) Prognos Verksamhetens intäkter Anslag 1 ) 640,7 659,0 640,0 630,0 630,0 Av gifter 38,7 34,0 34,0 34,0 34,0 Bidrag 161,4 150,0 150,0 153,0 155,0 Finansiella intäkter 3,9 4,0 4,0 4,0 4,0 Sum m a intäkter 844,7 847,0 828,0 821,0 823,0 Verksamhetens kostnader Personal 554,7 57 2,0 57 5,0 57 6,0 57 2,0 Lokaler 97,1 96,5 96,1 96,1 96,1 Drift/Öv rigt 153,1 155,0 150,0 146,0 147,0 Av skriv ningar 18,2 18,3 18,3 17,3 16,3 Finansiella kostnader 1,0 1,3 1,3 1,3 1,3 Sum m a kostnader 824,1 843,1 840,7 836,7 832,7 Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående m y ndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 20,6 3,9-12,7-15,7-9,7 180,0 183,9 17 1,2 155,5 145,8 Utgående oförbrukade bidrag 142,9 120,0 120,0 120,0 120,0 1) Summan av anslag i tabell 2 och års prisniv å för åren T abell 2 Utbildning på grundniv å och avancerad niv å Utbildning på grund- och avancerad niv å (m nkr) Prognos Verksamhetens intäkter -takbelopp 1 559,1 568,8 559,8 530,0 524,9 -Ber ä kn ad a v r äkn in g 2 (A ) 554,8 568,9 550,0 540,0 540,0 -sä r skilda å ta ga n den 3 (B) 7,8 6,1 6,0 6,0 6,0 Anslag (A+B) 562,6 57 5,0 556,0 546,0 546,0 Avgifter 30,9 26,0 26,0 26,0 26,0 Bidrag 28,3 25,0 25,0 25,0 25,0 Finansiella intäkter 2,9 3,0 3,0 3,0 3,0 Sum m a intäkter 624,7 629,0 610,0 600,0 600,0 Verksamhetens kostnader Personal 395,8 412,0 415,0 415,0 410,0 Lokaler 7 9,5 7 9,1 7 8,7 7 8,4 7 8,3 Drift/Övrigt 103,7 110,0 105,0 100,0 100,0 Avskrivningar 17,9 18,0 18,0 17,0 16,0 Finansiella kostnader 0,7 1,0 1,0 1,0 1,0 Sum m a kostnader 597,7 620,1 617,7 611,4 605,3 Årets kapitalförändring/ årets resultat 27,0 8,9-7,7-11,4-5,3 1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2014 i 2014 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev decemberprestationer. 3 Idélab samt kvalitetsbaserad resursfördelning

9 8 (9) T abell 3 Forskning och utbildning på forskarniv å Forskning och utbildning på forskarniv å (m nkr) Verksamhetens intäkter Prognos Anslag 1 7 8,1 84,0 84,0 84,0 84,0 Avgifter och andra ersättningar 7,8 8,0 8,0 8,0 8,0 Bidrag 133,1 125,0 125,0 128,0 130,0 Finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Sum m a intäkter 220,0 218,0 218,0 221,0 223,0 Verksamhetens kostnader Personal 158,9 160,0 160,0 161,0 162,0 Lokaler 17,6 17,4 17,4 17,7 17,8 Drift/Övrigt 49,4 45,0 45,0 46,0 47,0 Avskrivningar 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Finansiella kostnader 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Sum m a kostnader 226,5 223,0 223,0 225,3 227,4 Periodens kapitalförändring/ periodens resultat -6,5-5,0-5,0-4,3-4,4 1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2014 i 2014 års prisnivå. T abell 4 Inv esteringar i anläggningstillgångar Inv esteringar i anläggningstillgångar Prognos IB lån i Riksgäldskontoret 43,3 40,6 40,3 38,0 35,7 Beräknad nyupplåning 15,2 18,0 16,0 15,0 15,0 -v a r a v för in v ester in g i im m a ter iella anläggn ingstillgångar 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Beräknad amortering 17,9 18,3 18,3 17,3 16,3 UB lån i Riksgäldskontoret 40,6 40,3 38,0 35,7 34,4 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 43,3 45,0 45,0 40,0 40,0 Föreslagen låneram 60,0 60,0 60,0 60,0 60,0 Beräknad räntekostnad 0,4 0,4 0,6 0,6 0,5 Ränteantaganden för nyupplåning 0,8 1,0% 1,5% 1,5% 1,5% (%) Sum m a räntor och am orteringar 18,3 18,7 18,9 17,9 16,8 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

10 T abell 5 Lokalförsörjning 9 (9) Redov isning av lokaler (m nkr) Area, kv m LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen Prognos föregående års u tgång , , , , ,0 -ökn ing u n der året 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -m in sknin g u nder året 0,0-688,0 0,0 0,0 0,0 -v id å ret s u t gå ng (A ) , , , , ,0 Förbättringsutgift på annans fastighet 25,7 23,4 21,0 18,5 16,8 -ny in v esteringar 15,0 7,0 6,0 5,0 5,0 -av skriv ningar -7,7-9,3-8,4-7,4-6,7 T otal årshy ra enligt hy resav tal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 1 85,9 85,5 85,1 85,1 85,1 Genom snittlig hyra (kr/kvm LOA) Lokalkostnader (C) 97,0 96,5 96,1 96,1 96,1 Genom snittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av v erksam hetens totala kostnader 11,8% 11,5% 11,4% 11,5% 11,5% 1 Total årshy ra är beräknad som hy reskostnad på helår för samtliga gällande hy resav tal v id respektiv e års utgång. T abell 6 Avgifter Uppdragsv erksam het Intäkter Kostnader Resultat ,3 24,8-0,5 Varav tjänsteexport 0,0 0,0 0, ,0 25,0 0,0 Varav tjänsteexport 0,0 0,0 0, ,0 25,0 0,0 Varav tjänsteexport 0,0 0,0 0,0 Offentligrättslig verksam het Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat , ,0-16, , ,0-1 00, , ,0-1 00,0 Exklusive avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen