miljöcertifierad akademi för teknik och miljö studentinflytande op samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö

Transkript

1 jämställdhet studenter samverkan examina hälsofrämjande arbetsliv byggd miljö forskning uppdragsutbildning distansutbildning program Budgetunderlag kurser studiemiljö co- op stipendier kvalitet Högskolan i Gävle internationalisering högskolebiblioteket vfu akademin för utbildning akademi för teknik och miljö och ekonomi akademin för hälsa och arbetsliv hållbar utveckling studentinflytande högskolestyrelse lektorer adjunkter professorer ekonomer doktorander tekniker administratörer miljöcertifierad Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. ingenjörer hälsopedagoger lärare sjuksköterskor ekonomer fastighetsmäklare idrottsvetare kriminologer industri- Vad framtiden behöver

2 Dnr: HIG/STYR 2013/150

3 Innehåll Budgetunderlag Sammanfattning 5 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Förutsättningar för verksamheten 2.2 Strategiska prioriteringar 3. Forskning och forskarutbildning Förutsättningar för verksamheten 3.2 Strategiska prioriteringar 4. Ekonomisk bedömning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.2 Forskning och forskarutbildning 4.3 Investeringar i anläggningstillgångar 4.4 Lokaler 4.5 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret 4.6 Avgiftsbelagd verksamhet 5. Tabeller 10

4 4 I budgetunderlag

5 Budgetunderlag Sammanfattning Högskolan i Gävle verkar i en region som genomgår en stor strukturell förändring. Det är dessutom den del av landet som enligt all statistik uppvisar den lägsta utbildningsnivån. Mot den bakgrunden är det glädjande att Högskolan nu har ett mycket högt (och ökande) söktryck. Under de senaste två åren har antalet förstahandssökande till Högskolan programutbud ökat med 30 procent. Höstterminen 2013 kunde dock Högskolan endast anta 49 procent av antalet förstahandssökande till program vid lärosätet. Resterande 51 procent av de förstahandssökande nekades antagning till följd av för få platser, trots att Högskolan överproducerade för 15 miljoner kronor under Det budgetunderlag som Högskolan nu lämnar följer de prognoser som givits från regeringen, vilka innebär en kraftigt minskad anslagstilldelning. Det är dock angeläget att framhålla att effekterna av den utveckling som redovisas kommer att bli att Högskolan inte kan fullgöra sitt regionala uppdrag på det sätt som förhållandena i regionen kräver. Högskolan förväntar sig med anledning av detta en diskussion kring uppdragets långsiktiga utveckling. 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Den största delen av Högskolan i Gävles verksamhetet bedrivs inom grundutbildningsområdet, omkring 80 procent av den totala omsättningen finns inom denna verksamhetsgren. Utbildningen ges i form av utbildningsprogram och fristående kurser som bedrivs i campus- och distansform. Nedan redovisas de förutsättningar och strategiska utmaningar som Högskolan ser under de kommande tre åren. Därefter redovisas de prioriteringar som Högskolan avser arbeta utifrån. 2.1 Förutsättningar för verksamheten Högskolan uppnådde under 2013 en total volym på 6084 helårsstudenter inom utbildningen. Den med anslagsmedel finansierade utbildningen omfattade 5959 helårsstudenter, vilket innebär en minskning med 62 helårsstudenter jämför med föregående år. Högskolan avräknade 411 miljoner kronor för grundutbildning Det innebar att hela takbeloppet för grundutbildning avräknades statsanslaget. Högskolan hade dessutom en överproduktion omfattande 15 miljoner kronor som kan sparas för avräkning i framtiden då förutsättningar för det föreligger. Det samlade anslaget för reguljär grundutbildning 2014 uppgår enligt regleringsbrevet till 418 miljoner kronor. Regeringen har i budgetpropositionen därefter aviserat sänkningar av anslaget fram till år 2017 på totalt 18 miljoner kronor. Justerat för pris- och löneomräkning uppgår minskningen till 37 miljoner kronor vilket omfattar nästan tio procent av Högskolans verksamhet på grundnivå och avancerad nivå. Det innebär att Högskolan står inför en betydande minskning av utbildningsvolymen. Det faktum att Högskolan överproducerade för 15 miljoner under 2013 innebär att minskningen i jämförelse med dagens nivå är betydligt högre än 37 miljoner. Beslutet om inom vilka områden neddragningen ska läggas är en strategisk utmaning för Högskolan, i synnerhet då omställning inom utbildningsverksamheten är en trögrörlig process då antagning till utbildningsprogrammen innebär att Högskolan gör åtaganden som kvarstår under minst tre år. Antalet studenter som söker till Högskolan i Gävle har ökat kraftigt under de senaste åren. Mellan 2011 och 2013 ökade antalet förstahandssökande till Högskolan programutbud med drygt 30 procent. Motsvarande uppgift för det totala antalet sökande var en ökning med nästan 50 procent. En viktig förklaring till det ökade intresset för att studera vid Högskolan är den strukturomvandling som pågår i Gävleborg där tonvikten i näringslivet växlas över från tillverkningsindustri till ett mer kunskapsintensivt näringsliv. Förändringen innebär att de arbets tillfällen som inte kräver högre utbildning minskar kraftigt. Mot detta ställs att Gävleborg idag har den lägsta utbildningsnivån i landet, endast 16 procent av den vuxna befolkningen är eftergymnasialt utbildad. Regionen befinner sig därmed i en övergångsperiod som kännetecknas av en hög arbetslöshet och att befolkningens utbildningsnivå inte matchar arbetsmarknadens behov. Speciellt problematiskt är den höga ungdomsarbetslösheten. I kombination med att det under de närmaste åren kommer att ske stora pensionsavgångar inom kommun och landsting leder detta sammantaget till att det både finns ett stort behov av och en stor efterfrågan på högre utbildning i Gävleborg. Högskolan i Gävle har dock i dagsläget inte möjlighet att tillgodose denna efterfrågan. Höstterminen 2013 kunde Högskolan endast anta 49 procent av antalet förstahandssökande till program vid lärosätet. Resterande 51 procent av de förstahandssökande nekades antagning till följd av för få platser, trots att Högskolan överproducerade för 15 miljoner kronor under Att Högskolan i Gävle är förstahandsvalet för många är påtagligt, nästan 80 procent av programstudenterna svarar att de valt lärosätet i första hand. För många ungdomar i regionen är den geografiska närheten till Högskolan av avgörande betydelse i valet att ta steget och satsa på högre utbildning. Detta gäller i synnerhet dem som kommer från hem där utbildningstradition saknas. Höstterminen 2013 svarade knappt 50 procent av de nya programstudenterna vid Högskolan att ingen av föräldrarna hade bedrivit akademiska studier. Det finns även en stor efterfrågan på högre utbildning från de äldre åldersgrupperna, 20 procent av dem som söker till Högskolan i Gävle är över 35 år. Även detta har sin grund i strukturomvandlingen då behovet att omskola sig är stort för dem som arbetat inom exempelvis tillverkningsindustrin och drabbats av de senaste årens uppsägningar. Utöver det stigande regionala söktrycket ökar söktrycket till Högskolan från övriga delar av landet. Att möta det stora behov som finns, både på regional och på nationell nivå, är en strategisk utmaning då det tilldelade grundutbildningsanslaget inte möjliggör för Högskolan att erbjuda det antal utbildningsplatser som svarar mot efterfrågan och behov. 2.2 Strategiska prioriteringar Utgångspunkter Högskolans planering för utbildningsutbudet under de närmaste tre åren baseras på de stora förändringar som sker i vår omvärld. Att göra omvärldsanalyser har därför blivit allt viktigare budgetunderlag I 5

6 för Högskolan, men också att tolka trender och signaler på ett regionalt, nationellt och internationellt plan. Högskolestyrelsen fastställde under 2013 Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi Utbildnings- och forskningsstrategin tjänar tillsammans med Högskolans vision och verksamhetsidé som utgångspunkt i Högskolans strategiska arbete. Verksamhetsidén Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Visionen Högskolan i Gävle ska ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Att verka för en hållbar utveckling åligger alla universitet och högskolor. Högskolan i Gävle har gått längre och gjort hållbar utveckling till sitt koncept. Det är ett naturligt steg mot bakgrund av Högskolans inriktning med de tre akademierna: Teknik och miljö, Utbildning och ekonomi samt Hälsa och arbetsliv. Verksamheterna täcker in samtliga aspekter på hållbar utveckling, det vill säga ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Högskolan är dessutom miljöcertifierad sedan 2004, som ett av endast fem lärosäten i landet, och har därför sedan länge inslag av hållbar utveckling i många kurser och program. Verksamhetsidén gör att medarbetarnas arbetsmiljö och studenternas studiemiljö sätts i fokus. Anpassning av utbildningsvolymen till prognosticerat anslag Utifrån rådande planeringsförutsättningar, med en prognosticerad minskning av utbildningsuppdraget, måste Högskolan koncentrera utbildningsutbudet ytterligare. Med anledning av detta har ett omfattande arbete inletts under 2013 med att se över dimensioneringen av Högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet samt omfattning av stödverksamheten och dess kostnader. Arbetet kommer att vara prioriterat under planeringsperioden. Med utgångspunkt i detta har högskolestyrelsen under året fattat beslut om att avsätta medel från myndighetskapitalet för omställning av personal och lokaler. Ovanstående resulterar i att Högskolan lämnar ett budgetunderlag som prognostiserar stora underskott, framförallt under perioden 2014 till De prognostiserade underskotten förklaras till stor del av de omställningskostnader för personal och lokaler som kommer att krävas för att ställa om verksamheten till ett minskat anslagstak. Styrfaktorer Vägledande för arbetet med att koncentrera utbildningsutbudet är de styrfaktorer som fastslås i utbildnings- och forskningsstrategin. Vision, verksamhetsidé och utbildningens koppling till forskningsprofiler Kurser och utbildningsprogram ska sträva efter en för utbildningsområdet naturlig och relevant men tydlig koppling till Högskolans verksamhetsidé och vision. Det ska vara lätt att svara på frågan på vilket sätt de olika utbildningsprogrammen står i samklang med Högskolans vision och verksamhetsidé. Kurser och utbildningsprogram får därutöver gärna knyta an till Högskolans forskningsprofiler. Forskningsanknytning Kurser får endast erbjudas under förutsättning att en god forskningsanknytning av utbildningen kan garanteras. Utbildningens distributionsformer Kurser ska företrädesvis ges inom ramen för program eller i nära anslutning till program. I nära anslutning innebär i första hand kompetensutvecklingskurser efter examen från utbildningsprogram, eller om studentunderlaget så medger fristående kurser inom ett ämne som utgör huvudområde i utbildningsprogram. Distansformer för utbildning ska vidareutvecklas och kvalitetsstärkas under perioden. Professionsanknytning Utbildningsprogram på grundnivå ska företrädesvis leda till en akademisk yrkesexamen eller kandidatexamen i professionsanknutna program, utformade i dialog med branschföreträdare i syfte att tillmötesgå såväl krav på relevanta yrkeskunskaper som krav på generella akademiska kunskaper och färdigheter. Studentrekrytering Utbildningsprogram ska erbjudas inom områden där rekryteringsbasen är dokumenterat god, eller med starka skäl kan förmodas bli god. Utbildningsprogram på grundnivå bör ha minst en förstahandssökande per plats. Den längsta tid ett utbildningsprogram bör erbjudas utan att platserna fylls är tre år. Samverkan och samhällets behov Strategin slår därutöver fast att all utbildning vid Högskolan i Gävle ska ta samhällets behov i beaktande och, i den mån det är förenligt med styrfaktorerna, sträva efter att tillmötesgå de behov som formuleras av det regionala, nationella och internationella närings- och kulturlivet, samt den offentliga sektorn. Högskolan känner ett stort ansvar för att andelen invånare i regionen med eftergymnasial utbildning ska öka under perioden, vilket är den målsättning som regionen fastställt i den Regionala Utvecklingsstrategin för Gävleborg Samarbetet med de regionala aktörerna fungerar väl. Som regional högskola har Högskolan i Gävle lång erfarenhet av samverkan med det regionala närings- och kulturlivet, samt den offentliga sektorn. Exempel på sådana fora är Regionalt utvecklings centrum i Gävleborg (samverkan med kommuner och fristående skolor kring lärarutbildning), Gävleborg Plus (skogsindustriellt kluster) och Humanparken (samverkan inom områdena vård, omsorg, socialt arbete, folkhälsa, idrott och personaladministration). Högskolan har ett brett utbud av professions utbildningar (högskoleingenjör, lärare, ekonom, socionom och sjuksköterska) och i dessa finns starka inslag av arbetsintegrerat lärande. Högskolan har hittills etablerat fyra tekniska utbildningar med så kallat Co-op upplägg. I dessa program integreras perioder av undervisning med arbete i regionens företag. Erfarenheterna från arbetet med Co-op utbildningar är mycket goda. Avgörande för den regionala samverkan är dock att Högskolan har tillräckliga resurser för att möta det stora behov av utbildning som finns i regionen. All tillgänglig data, om fattande regionens målsättning att andelen invånare i regionen med eftergymnasial utbildning ska öka, regionens struktur omvandling samt söktrycket till Högskolans utbildningar visar att Högskolans utbildningsuppdrag i dagsläget ligger långt under den nivå som krävs för att uppfylla såväl regionala som nationella behov. Högskolan i Gävle förväntar sig med anledning av detta en diskussion kring uppdragets långsiktiga utveckling. 6 I budgetunderlag

7 För att möta den demografiska utvecklingen, som på sikt förväntas resultera i ett krympande studentunderlag på nationell nivå, planerar Högskolan att ytterligare utöka sin samverkan med andra lärosäten. Det utökade samarbetet syftar till att samlat nyttja tillgängliga lärarresurser ännu mer effektivt för att trots minskat studentunderlag kunna erbjuda erforderlig bredd på utbildningsutbudet. Under året har också arbetet med att upprätta ett nytt, och mer omfattande, samverkansavtal med Uppsala Universitet inletts. Avtalet, som planeras undertecknas under våren 2014, spänner över ett brett område och inbegriper både utbildningsoch forskningsverksamhet. Fördelning mellan campus- och distansutbildning Högskolan anser att i det nuvarande utbildningsutbudet är fördelningen mellan campus- och distansutbildning i god balans. Under 2013 har knappt 60 procent av utbildningsvolymen givits i campusutförande medan drygt 40 procent har givits i distansutförande. Den relativt höga andelen distansutbildning motiveras bland annat av det stora behov som föreligger i regionen av att kunna tillgodogöra sig en utbildning utan att lämna familjens boendeort. Detta sammanhänger med den höga medelåldern på Högskolans studenter som innebär att många redan bildat familj och av den anledningen är mindre mobila. Högskolan bedömer det som angeläget att på ett förutsättningslöst sätt fortsätta att granska och säkra kvaliteten i den utbildning som bedrivs på distans. Under perioden kommer arbetet vid Högskolans Learning Center att intensifieras med målet att stärka stödet för lärare och studenter i distansutbildningen. Detta arbete kommer till stor del att bedrivas i samarbete med andra lärosäten. Ett exempel på samarbete inom distansutbildningen är nätverket Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning (SNH) där Högskolan har varit med sedan starten. En annan viktig part i arbetet kring distansutbildning är regionens lärcentra. Dessa erbjuder Högskolan en strategisk kanal ut till regionen och för regionen en väg in till Högskolan. Det finns därför goda skäl för att vidareutveckla denna betydelsefulla kanal på bästa sätt i syfte att Högskolan ska vara en relevant aktör i regionen och bidra till utvecklingen. Fördelning mellan program och fristående kurser Andelen av Högskolans utbildningsvolym som ges i programform har ökat under de senaste åren. Detta är en följd av tillämpningen av styrfaktorerna angivna i Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi som innebär att prioritera program framför fristående kurser. Under 2013 gavs 69 procent av utbildningsvolymen inom ramen för utbildningsprogrammen. Högskolan anser dock att de fristående kurserna är en viktig del i utbildningsutbudet, bland annat eftersom de tillgängliggör utbildningsplatser för kompetensutveckling av yrkesverksamma, samtidigt som de optimerar resursutnyttjandet i undervisningen. Högskolan ska därför under 2014 analysera hur fördelningen mellan utbildning i programrespektive kursutförande ska utvecklas långsiktigt. Utbildningens kvalitet En mycket viktig strategisk prioritering för Högskolan är att säkra och utveckla kvaliteten i utbildningen. Under 2013 har ett nytt omfattande kvalitetsprogram fastställts. Programmet innebär ett ökat krav på sakkunniggranskning i flera av Högskolans processer och att det under Utbildnings- och forskningsnämnden har inrättats ett kvalitetsutskott. Kvalitetsutskottets uppgifter innefattar delaktighet i processer såsom examensrättsansökningar, granskning av måluppfyllelse av de nationella examensmålen vad gäller Högskolans huvudområden och yrkesexamina, ansökningar om inrättande av huvudområden och forskarutbildningsämnen samt uppföljning i det fall Universitetskanslersämbetet tilldelar ett områden omdömet bristande kvalitet vid en granskning. I linje med det nya kvalitetsprogrammet har också ett nytt avvikelsehanteringssystem kommit i drift vid halvårsskiftet Ett annat viktigt led i kvalitetsarbetet är det mål i utbildningsoch forskningsstrategin som fastslår att Högskolan ska arbeta för att öka andelen disputerade lärare. Under 2013 har andelen disputerade lärare ökat till 50 procent, vilket är två procentenheter högre än föregående år. I förra årets budgetunderlag fastställde Högskolan målsättningen om att vid slutet av 2016 ha erhållit omdömet mycket hög kvalitet från Universitetskanslersämbetet inom minst fem områden. Under 2013 har Högskolan erhållit det högsta omdömet inom fyra områden. Dessa examina var kandidatexamen inom lantmäteriteknik respektive samhällsplanering samt högskoleingenjörsexamen med inriktningarna energisystem och lantmäteriteknik. Ökad examinationsgrad Andra strategiska prioriteringar för Högskolan är att under perioden öka examinationsgraden. Ett steg i detta arbete är utnyttjandet av Högskolans webbplattform, Blackboard, på ett mera proaktivt sätt i syfte att få bättre och mer lättillgängliga statistiska underlag på kursnivå vad gäller studenters genomströmning och aktivitetsnivå. Blackboard används i praktiskt taget alla kurser på Högskolan. Ett annat exempel är Högskolans skrivarverkstad som redan nu har fått utökade arbetsuppgifter vad gäller skrivarstöd till studenterna. Avgiftsskyldiga studenter Högskolan har varit framgångsrik med att rekrytera avgiftsbetalande studenter. Dessa framgångar är i första hand ett resultat av en medveten satsning på kinesiska universitet och gymnasieskolor sedan år Högskolan arbetar nu med att förvalta de relationer som byggts upp och föra över erfaren heterna från samarbetet med Kina till andra länder och regioner. För den kommande perioden är målet att erbjuda internationella kandidatoch masterprogram inom alla tre akademier. 3. Forskning och forskarutbildning Högskolan i Gävles målsättning är att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Inom forskningsområdet ska Högskolan bedriva verksamhet av hög kvalitet och erbjuda en attraktiv forskningsmiljö och goda förutsättningar för studier på forskarnivå. Forskningen ska därtill vara tillgänglig och av hög vetenskaplig kvalitet och Högskolan ska ses som en attraktiv samarbetspartner. Av särskild vikt är Högskolans två profilområden, Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv, som båda innehar rätten att examinera på forskarnivå. 3.1 Förutsättningar för verksamheten För 2013 uppgick Högskolans anslag för forskning och forskarutbildning till 82 miljoner kronor, vilket utgjorde 66 procent av budgetunderlag I 7

8 de totala forskningsintäkterna på 124 miljoner kronor. För 2014 disponerar Högskolan 85 miljoner kronor till forskning och forskarutbildning. Enligt budgetpropositionen kommer Högskolans anslag för forskning och forskarutbildning att vara oförändrat, exklusive pris- och löneomräkning, under perioden fram till Den prestationsbaserade tilldelning som tillämpas av regeringen har inneburit att medel omfördelats från Högskolan till andra lärosäten. Att förbättra utfallet i den prestationsbaserade tilldelningssystemet är en strategisk utmaning för Högskolan under perioden. 3.2 Strategiska prioriteringar Utgångspunkter Planeringen av forskningen tar sin utgångspunkt i Högskolans vision och verksamhetsidé samt i utbildnings- och forskningsstrategin. Av visionen framgår att Högskolans målsättning är att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Högskolan ska bedriva forskning av hög kvalitet och erbjuda en attraktiv forskningsmiljö och goda förutsättningar för studier på forskarnivå. Forskningen ska därtill vara tillgänglig och av hög vetenskaplig kvalitet och Högskolan ska ses som en attraktiv samarbetspartner. I strategin sätts de centrala målen till att Högskolan i ökad grad ska utveckla mångvetenskaplig forskning av högsta kvalitet, som i sin tillämpning har samhällelig relevans på regional, nationell och internationell nivå. Kärnan ska utgöras av de två existerande forskningsprofilerna, med egna forskarutbildningsrätter; Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv, som fortsatt ska stärkas och utvecklas. Den ämnesspecifika forskningen inom profilerna ska utvecklas så att fler ämnen erhåller rätt att examinera på forskarnivå. Den mångvetenskapliga forsknings miljön ska stärkas genom att ämnen utanför profilerna ges förbättrade möjligheter att söka sig till profilerna. Vidare ska den nationellt och internationellt erkända forskningsmiljön inom områdena didaktik och pedagogik ges förutsättningar att utvecklas till en tredje forskningsprofil. Slutligen ska Högskolans medel för forskning, såväl statliga som externa, öka under perioden. För att uppnå dessa mål presenteras i strategin ett antal processmål som innebär att Högskolan ska stärka forskningens infrastruktur och rutiner, vidareutveckla forskarutbildningsmiljön, kraftsamla kring mångvetenskapliga forskarnätverk samt säkra och utveckla kvaliteten i forskningen. Fortsatt satsning på Högskolans forskningsprofiler Högskolans två profilområden, Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv, som båda innehar egen forskarutbildningsrätt, är av särskild vikt för att realisera den höga ambition som uttrycks i visionen och ska därför fortsatt stärkas. Båda profilområdena har varit framgångsrika vad gäller beviljade externa forskningsanslag. Exempelvis har profilen Hälsofrämjande arbetsliv beviljats ett FORTE-centrum som innebär 50 miljoner kronor extra till forskning om arbetsrelaterade skador som lämnar ett viktigt bidrag till visionens realiserande. Profilen har även en forskarskola. Profilen Byggd miljö har i stark konkurrens beviljats medel från KK-stiftelsen för en företagsforskarskola som bedrivs i samarbete med Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna och startade under Satsningen på profilområdena har varit lyckad och Högskolans ambition är att fortsatt stärka och utveckla dessa. Under 2013 har högskolestyrelsen även beslutat om avsättning från myndighetskapitalet för utveckling av ett tredje profilområde inom det utbildningsvetenskapliga området. Denna satsning är en viktig strategisk prioritering för Högskolan under perioden. Ökad mängd externa forskningsmedel samt publiceringar En strategiskt mycket viktig prioritering under perioden är att Högskolan ska arbeta för att öka mängden externa forskningsmedel samt antalet publiceringar. Därigenom kan utfallet i den prestationsbaserade fördelningsmodellen också förbättras. I utbildnings- och forskningsstrategin fastslås att målsättningen är att Högskolans beviljade externa medel ska ligga i nivå med forskningsanslaget vid utgången av I det underlag som lämnas här läggs dock prognosen något lägre då resultatet vid 2013 års utgång indikerar att utvecklingen går långsammare än planerat. Vad gäller antalet publiceringar ser Högskolan att en fördubbling av antalet vid planeringsperiodens slut är en nödvändig målsättning. Med utgångspunkt i ovanstående målsättningar inrättade Högskolan under 2013 ett Grants office med syfte att stärka arbetet med att söka och erhålla externa forskningsanslag. I syfte att öka den externfinansierade forskningen genom ökad samverkan med det omgivande samhället har en ny tjänst som samverkanschef inrättats och tillsatts i början på Under året har också ett arbete inletts med att se över den interna styrmodellen för forskningen. Som ett första steg i detta arbete har högskolestyrelsen under 2013 fattat beslut om att 20 procent av den interna anslagsfördelningen ska baseras på Högskolans kvalitetsindikatorer, vilka bland annat inkluderar forskargruppernas förmåga att attrahera externa medel och publicera i vetenskapliga tidskrifter. Som ett andra steg har ett ekonomiprojekt inletts med uppgift att bland annat utarbeta ett förslag på fördelningsprinciper för forskningsanslaget avseende 2015 som tar hänsyn till att Högskolan kraftigt måste öka såväl forskningsprestationer som externa anslag för att uppnå målen i utbildnings- och forskningsstrategin. Forskningens kvalitet Högskolans utbildnings- och forskningsnämnd har ett kvalitetsansvar för Högskolans forskningsverksamhet. Under 2012 etablerade Högskolan även en forskarutbildningsnämnd med uppgift att ansvara för rutinerna kring de nyvunna examensrätterna för forskarutbildning inom Byggd miljö och Hälso främjande arbetsliv. Detta organ får en betydande roll under perioden eftersom det ansvarar för kvalitetssäkringen av forskar utbildningen vid Högskolan. I dagsläget är 20 av de totalt 83 personer som är inskrivna i forskarutbildning inom ramen för Högskolans forskningsverksamhet antagna som doktorander vid Högskolan i Gävle. Målsättningen är att 40 doktorander ska vara inskrivna vid Högskolan i Gävle i slutet av perioden. Samverkan Samverkan med forskare vid andra lärosäten, både nationellt och internationellt, är en självklar del i forskningsverksamheten. Samverkan är därmed en djupt integrerad del av det dagliga arbetet. Högskolan i Gävle har sedan många år strategiskt arbetat för att i samverkan med andra lärosäten bygga kompletterande, starka forskningsmiljöer för utveckling av forskningsprofiler vilka i sin tur gagnat regionens utveckling. Samarbetet har omfattat bland annat Kungliga Tekniska Högskolan, Umeå Universitet, 8 I budgetunderlag

9 Uppsala Universitet, Linköping Universitet och Mittuniversitetet. Under det senaste året har Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola tillkommit som samarbetspartners. Därutöver har Högskolan under 2013 inlett ett arbete med att upprätta ett nytt samverkansavtal med Uppsala Universitet. Högskolan har också en omfattande forskarutbildningsverksamhet i samarbete med andra lärosäten, bland annat: Kungliga Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Mittuniversitetet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Samverkan med det omgivande samhället är även det en naturlig del i Högskolans forskningsverksamhet. Exempel på detta är att Högskolan i Gävle i samarbete med Mälardalens Högskola och Högskolan Dalarna driver företagsforskarskolan Resource-efficient Energy Systems in the Built Environment (REESBE). Arbetet sker i nära samarbete med företag inom bygg- och energiområdet i de tre regionerna. Ett annat exempel är att Högskolan deltar med två doktorander i Stålindustrins forskarskola som drivs av Högskolan Dalarna. Målsättningen är att redan etablerade samarbeten ska utvecklas och stärkas. Högskolan prioriterar även nya samarbeten som är förenliga med Högskolans vision och verksamhetsidé och de mål som anges i utbildnings- och forskningsstrategin. 4. Ekonomisk bedömning Verksamhetens beräknade intäkter, kostnader och resultat för budgetåren redovisas i bifogade tabeller. Förslaget har beräknats i 2014 års prisnivå. Övergripande prognostiserar Högskolan betydande underskott under planeringsperioden, vilket huvudsakligen är en konsekvens av de omställningskostnader som kommer att uppkomma när verksamheten ska ställas om till ett minskat anslagstak. Omställningen prognostiseras resultera i omställningskostnader för personal och lokaler om sammanlagt 80 miljoner under planeringsperioden. 4.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Planeringen för utbildningen utgår från de förutsättningar som ges i budgetpropositionen. I budgeten för 2014 beräknas hela tak beloppet tas i anspråk för utbildningen. Högskolan har förbrukat sitt anslagssparande. Under 2013 har Högskolan en överproduktion omfattande 15 miljoner kronor. I föregående års budgetunderlag planerade Högskolan för att upprätthålla utbildningsvolymerna via finansiering från myndighetskapitalet. Högskolans utfall för 2013 är dock negativt för första gången på många år och Högskolan ser det därför inte längre som en möjlighet att upprätthålla överproduktionen. Högskolan måste omgående börja ställa om verksamheten för att anpassa utbildningsvolymerna till de kraftigt minskande utbildningsanslag som prognostiseras. I detta läge planerar Högskolan att använda myndighetskapitalet för omstruktureringskostnader inom kärnoch stödverksamheten samt för att göra nödvändiga satsningar inom kärnverksamheten. Personalkostnaderna är Högskolans största kostnadspost. Personalkostnaderna beräknas öka de närmaste åren på grund av ökade kostnader i samband med det omställningsarbete som behöver genomföras för säkerställa en ekonomi i långsiktig balans. Hur stora dessa tillfälliga kostnadsökningar kommer att bli och när de syns i resultaträkningen är i dag svårt att förutsäga. I budgetprognosen beräknas dessa bli som högst under 2015 då också minskningen av anslagsintäkter börjar synas varför detta år visar det största underskottet. 4.2 Forskning och forskarutbildning Planeringen för forskningen utgår från de förutsättningar som ges i budgetpropositionen. Högskolan eftersträvar en högre volym forskning och har målsättningen att de externa intäkterna ska öka. Bidragsintäkterna beräknas öka något under senare delen av perioden. En översyn över forskningsanslagssystemet har påbörjats och målsättningen är att detta ska leda till ökade externa medel på sikt men det är en lång startsträcka. 4.3 Investeringar i anläggningstillgångar Högskolans låneram hos Riksgäldskontoret är tkr. För budgetåret 2014 planeras en investeringsvolym på tkr. Större investeringar i infrastrukturen bestående av byte av låssystem och byte av skyltar planeras. För åren beräknas investeringarna till tkr. Detta innebär att Högskolan till största del kommer att utnyttja sin låneram. 4.4 Lokaler Högskolan bedriver sin verksamhet på Kungsbäcksområdet i Gävle. Huvuddelen av lokalerna hyrs av Akademiska Hus. Högskolan hyr även lokaler av Norrporten och Gavlefastigheter. För verksamheten i Umeå hyrs lokaler av Akademiska Hus. Vid utgången av 2013 uppgick lokalytan till LOA. Högskolan arbetar tillsammans med Akademiska Hus med att utarbeta en s.k. Campusplan för Högskolans lokaler på Kungsbäcksområdet i Gävle. Detta för att få ett bättre verktyg för den långsiktiga planeringen av Högskolans lokaler. Flera kontrakt med Akademiska Hus löper på ett år. Detta för att möjliggöra en flexibel lösning för framtida förändringar av Högskolans lokalbehov. Under perioden beräknas lokalytan minska i takt med att antalet anställda minskar. Detta beräknas främst ske genom en centrering inom Campusområdet. Lokalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader ligger under planeringsperioden på cirka 13 procent. 4.5 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Högskolan i Gävle har inte utnyttjat kreditutrymmet på räntekontot under de gångna åren. Under förutsättning att Högskolan kan disponera myndighetskapitalet och anslagssparandet under planeringsperioden bedöms behovet av kreditutrymme vara mycket begränsat under de närmaste åren. Om dessa förutsättningar inte kommer att vara gällande föreslås att oförändrade principer gäller vid fastställande av kreditutrymmet för Högskolan i Gävle under planeringsperioden. 4.6 Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten vid Högskolan i Gävle är av mindre omfattning. De närmaste åren förväntas uppdragsutbildningens omfattning öka då samarbeten kring uppdragsutbildning av sjuksköterskor och biomedicinska analytiker inletts under budgetunderlag I 9

10 Tabell Total budget ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras. 10 I budgetunderlag

11 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2012 i 2012 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. budgetunderlag I 11

12 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2012 i 2012 års prisnivå. 12 I budgetunderlag

13 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 2,0 2,0 2,5 3,0 3,0 Summa räntor och amorteringar Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Större förändringar ska kommenteras. budgetunderlag I 13

14 Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen - föregående års utgång ökning under året - minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 1 - nyinvesteringar - avskrivningar Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 2 71,6 69,5 69,9 68,8 68,3 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Lokalkostnader (C) 80,4 78,8 78,8 75,9 75,9 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 14,0 13,2 12,7 13,0 13,7 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två speci fika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Beräknas som C/A. 14 I budgetunderlag

15 Tabell 6 Avgifter ÅR -1 År 0 År 1 År 2 Avgifter (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Uppdragsverksamhet varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet budgetunderlag I 15

16 Gävle Besöksadress Kungsbäcksvägen 47 Telefon E-post Högskolan i Gävle är miljöcertiferad enligt ISO