Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak. Kohur Sonja Andersson

Relevanta dokument
Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Systematiskt kvalitetsarbete

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Dialogduk utskriftsanvisningar

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Läroplan för förskolan

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Lahden kaupunki

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Pedagogisk Verksamhetsidé

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

2.1 Normer och värden

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Teamplan Ugglums skola F /2012

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Lönekriterier för lärare

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

2.1 Normer och värden

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Fullersta rektorsområde

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

egrunder - en dynamisk läroplan

Transkript:

Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak Kohur 28.04.2016 Sonja Andersson

De nya läroplansgrunderna och lärarens roll Värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen ska genomsyra det praktiska skolarbetet. Varje elev har alla skoldagar rätt till undervisning enligt läroplanen, handledning, elevvård och stöd samt till en trygg lärmiljö. Lag om grundläggande utbildning 30 1 mom. och Lag om grundläggande utbildning 29 1 mom. (1267/2013)

De nya läroplansgrunderna och lärarens roll (LP 2014) Varje lärare har ansvar för verksamheten, lärandet och välbefinnandet i sin undervisningsgrupp. Läraren ska påverka dessa genom sina pedagogiska lösningar och sitt sätt att handleda. Till lärarens uppgift hör att följa med och främja elevernas lärande, arbete och välbefinnande, att värdesätta och rättvist bemöta varje elev, att upptäcka eventuella svårigheter i god tid samt att handleda och stödja eleverna. Läraren ska se till att elevernas rätt till handledning samt stöd för lärande och elevvård tillgodoses. Det förutsätter kommunikation med eleverna och vårdnadshavarna, samarbete mellan lärarna och i synnerhet samarbete med elevvårdspersonalen

Regionförvaltningsverket: Mot systematiskt kvalitetsarbete Synliggjord elevhandledning Uppfattas som en helhet och är kommunicerbar i skolan Integrerad handledning Elevhandledning är ett läroämne i läroplanen, men formen hur den ges kan variera (bl.a. åk 1-6, åk 7-9) Sammanhängande elevhandledning En sammanhängande helhet, vilket innebär både kontinuitet över tid och progression i innehåll Individualiserad elevhandledning utgående från sina egna förutsättningar, sina värderingar, sitt utgångsläge och sina intressen Kompetensdriven elevhandledning Elevhandledningens mål från tre perspektiv: insikt, utsikt och framsikt.

Kompetensdriven elevhandledning forts. Kompetens här: kombination av kunskap, färdigheter och värderingar Karriärkompetens: kreativitet, flexibilitet, problemlösningsförmåga, social förmåga, empati, ansvar, en sund självkänsla, förmåga att ta initiativ och arbeta målmedvetet, både självständigt och i grupp. Elevhandledningens uppdrag är att varje elev ska känna sig förberedd och hoppfull inför framtiden och att hen har utvecklat sådana kompetenser som bär långt in i en okänd framtid

Vad har förändrats i ditt lärararbete under de senaste tio åren? Vilka nya krav (färdigheter och kunskaper) har dessa ändringar fört med sig?

Vilka av dessa kunskaper och färdigheter lärde du dig i skolan eller senare under din examensinriktade utbildning?

Värdegrunden (LP 2014) Rätt att växa till sin fulla potential som människa och samhällsmedlem. I detta behöver eleven handledning och stöd. Varje elev har rätt till god undervisning och att lyckas i skolarbetet. Den grundläggande utbildningen ska skapa möjligheter för livslångt lärande, som är en förutsättning för ett gott liv. Jämlikhet och en allmän princip om alla människors lika värde är ett centralt mål

Synen på lärande (LP 2014) Grunderna för läroplanen har utarbetats utgående från en syn på lärande där eleven har en aktiv roll. Lärandet sker genom kommunikation med andra elever, lärare och andra vuxna samt i olika grupper och sammanhang och i olika lärmiljöer. Lärprocessen och motivationen styrs av elevens intressen, värderingar, arbetssätt och känslor samt erfarenheter och uppfattningar om sig själv som lärande individ. Strävan till en självständig och självgående individ Att utveckla färdigheter att lära sig är grunden för målinriktat och livslångt lärande.

Eleven behöver handledning för att utveckla färdigheter att lära sig nu och i framtiden och för att hen ska uppleva lärandet som något positivt att värt att sträva efter

Elevens aktiva roll Eleven bygger upp och bearbetar sin förståelse och sitt kunnande genom att tolka, strukturera och bearbeta de kunskaper och färdigheter hen lärt sig utgående från sina inre modeller Lärande är en färdighet Eleven lär sig sätta upp mål, problemlösning, samarbeta med andra, reflektera över och utveckla sitt lärande Utgående från Käsitys oppimisesta koulun käytännöissä Eija Kauppinen, UBS

Lärandet sker i kommunikation Lärandet sker genom kommunikation med andra elever, lärare och andra vuxna samt i olika grupper och sammanhang och i olika lärmiljöer Eleven kommer till lärsituationen med sina egna uppfattningar, sitt sätt att arbeta och tänka Dessa bearbetas och vidareutvecklas i växelverkan med andra Handledning är växelv erkan Utgående från Käsitys oppimisesta koulun käytännöissä Eija Kauppinen, UBS

Positiva upplevelser Lärprocessen och motivationen styrs av elevens intressen, värderingar, arbetssätt och känslor samt erfarenheter och uppfattningar om sig själv som lärande individ. Elevens självbild i kombination med självkänslan och tron på sin egen förmåga inverkar på hurdana mål eleven ställer upp för sig. Självbilden utvecklas livet ut och påverkas speciellt starkt av - responsen från personer som har en betydande roll i elevens liv - hur eleven själv uppskattar och värderar sitt eget agerande och sig själv. Positiva känslor, glädje över att lära och nyskapande verksamhet främjar lärandet och sporrar eleven att utveckla sin kompetens. Utgående från Käsitys oppimisesta koulun käytännöissä Eija Kauppinen, UBS

En självständig individ En elev som är medveten om och tar ansvar för sin lärprocess lär sig att handla allt mer självständigt. Under lärprocessen utvecklas elevens förmåga att arbeta och tänka och eleven lär sig att förutse och planera olika faser i lärandet. Elevens färdigheter till självstyrda studier innefattar både det kognitiva och det emotionella perspektivet Utgående från Käsitys oppimisesta koulun käytännöissä Eija Kauppinen, UBS

Att lära sig att lära sig Att utveckla färdigheter att lära sig är grunden för målinriktat och livslångt lärande. Därför ska eleven uppmuntras att reflektera över sina sätt att lära sig och att använda denna kunskap till att främja sitt lärande. Att lära sig är en färdighet som utvecklas i inlärningssituationer, genom olika erfarenheter, övning och ihärdigt arbete. Eleven ska lära sig att medvetet reflektera och observera sitt arbete (metakognition). I detta tänkearbete ska hen få hjälp och handledning. Utgående från Käsitys oppimisesta koulun käytännöissä Eija Kauppinen, UBS

Vad är handledning? Fångar eleven där hen är Individuellt Fråga om växelverkan Ömsesidig respekt Ett sätt att bygga upp förtroende Ett sätt att differentiera Fel/misstag tid, uppmärksamhet och respekt (Jussi Onnismaa)

Katalytisk handledning (Cockman, Evans, Reynolds 1992) Utgångsläge och metod Eleven vill hitta en lösning Eleven har förutsättningar och verktyg att lösa frågan Handledarens uppgift är att sålla i och organisera resurserna Lyssna och försäkra att du förstått rätt Hjälp eleven att gestalta situationen Sporra och uppmuntra till att fatta beslut och agera I praktiken Försök beskriva situationen/problemet med egna ord Hur har du försökt? Vad vill du uppnå? Vilka är alternativen? Vilka följder har alternativen? Hurdant slutresultat vill du uppnå?

Bekräftande handledning (Cockman, Evans, Reynolds 1992) Utgångsläge och metod Eleven har förutsättningar att hitta lösningen, men är oförmögen att göra det på grund av emotionella faktorer Första steget är att identifiera känslorna som påverkar situationen Lämpligt då känslorna (känsla av orättvisa, prestationsångest, rädsla) en del av problemet För att komma över det värsta och sedan ta itu med själva problemet med andra handledningsmetoder I praktiken Hur känns det i situationen? Hur ser du på saken nu? Viktigt att lyssna noga vad eleven säger eller inte säger (kan eller vill) Elevens subjektiva upplevelse i centrum > hantera sina känslor

Konfronterande handledning (Cockman, Evans, Reynolds 1992) Utgångsläge och metod Används endast kortvarigt Kräver ett förtroendefullt förhållande Då elevens värderingar, uppfattningar och beteende del av problemet Eleven vill inte/kan inte se kopplingen av sitt eget agerande till problemet I praktiken Direkta frågor som blottar diskrepansen Fakta och motargument Presentera alternativa perspektiv och andra sätt att agera Avrunda med en sammanfattning av överenskomna åtgärder

Preskriptiv handledning (=undervisning?) (Cockman, Evans, Reynolds 1992) Utgångsläge och metod Handledaren vet bäst och kommer med lösningen Eleven följer givna instruktioner Eleven får varken verktyg eller färdigheter att lösa motsvarande situationer i framtiden Stöder inte elevens delaktighet eller motivation I stunden ofta det eleven helst vill ha. Användbar i kritiska situationer och då eleven saknar förutsättningar att komma till lösningen själv I praktiken Elevens röst av vikt endast för identifiering av problemet Endast information kopplad till undervisningstekniska frågor är av betydelse (vs. känslor eller vad problemet egentligen grundar sig på)

Ämnesspecifika frågor Mål och innehåll kopplade till målen Synliggöra kontinuiteten i kompetensutvecklingen Från vardagsspråk mot det akademiska språket Aktivera krokarna tillsammans (gemensamma övningsprov), klottpapper vid prov Hur använda läromedlen innehållsförteckning, index, ordlistor, metastrukturen Resurser på webben Handledning gällande fortsatta studier och yrkesval

Länkar Nya läroplansgrunderna, handledning Studier, yrken och arbetsliv http://www.oph.fi/ops2016/materi aalit https://www.avi.fi/web/avi/elinikai nen-ohjaus/ohjausopetuksessa#.vyekfdsltcs (AVI: Elevhandledning i grundläggande utbildning) http://www.oph.fi/download/158 658_kriterier_for_god_handledning.pdf www.studieinfo.fi www.ammattinetti.fi