Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Relevanta dokument
Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

Per Ericsson Görvälnverket

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Vad hände i Östersund?

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Utdrag ur VA-Faktas rapport: Vi lagar när det går sönder : Riskerna med ett otillräckligt underhåll av de svenska VA-systemen

Vad är vatten egentligen?

Om dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Nokia, Finland november 2007 Observationsstudie av VAKA i samverkan med MSB april 2008

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Utredning av utlandsresenär

Utmaningen säkrare dricksvatten

Dricksvattenburen smitta Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Cryptosporidium och Giardia

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat Smittskyddsinstitutets arbete med smittsamma sjukdomar och klimatpåverkan

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Rekommenderad kokning av vattnet i Karlskoga

Rapport Vattenburet utbrott av Cryptosporidium i Östersund november december 2010

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Rapport: Otjänligt dricksvatten i Maglehem 2017

Vad kan finnas under ytan?

Provtagning av dricksvatten 2011

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Mikrobiologiska risker för dricksvatten: Framtida klimatpåverkan och säkerhet

Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun.

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Östersunds tingsratt. Box Östersund. Göteborg den 20december2013

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Intryck från Berlin och Köln om översvämningshantering - och lite annat också

Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Per Ericsson Görvälnverket

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Regler för dricksvatten och vattenverk

Att aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön.

Extern bilaga 3. Översvämningar. i Ängelholms kommun. Åtgärdsöversikt

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

Växjö - Europas grönaste stad!

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Vattenburen smitta orsakad av korskoppling Nokia, Finland november 2007

Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten. Utbrott i Sverige år

Vad är avloppsvatten

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar

Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!

90 år med det godaste från Mälaren

Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan

Effektivt skydd för vattentäkter. Petra Viklund Tekniska förvaltningen

1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Krisseminarium Motverka och hantera kriser i dricksvattenförsörjningen. Lerum, 11 oktober 2016 VAKA. Erling Midlöv, Senior Advisor, VA SYD

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar.

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Välkomna. Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Transkript:

Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1

Antal sjuka personer i vattenburna utbrott 1980-aug 2010 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Mer nederbörd = ökad risk för vattenburen smitta? Stor nederbörd per dygn och andel kokningsrekommendationer för kommunalt dricksvatten Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 Mkt ndb Kokning Källor: SMHI - Faktablad 4 2001, Livsmedelsverket - rapportering av dricksvattentillsyn år 1998-2001 Källa:SMI 2

Klimatförändringar ökar risken för föroreningsutsläpp i tillrinningsområde för vattentäkter Foto Arvika kommun Sårbarhet - Grundvatten! 3

Sårbarhet Ytvatten! Bergen, Norge 2004 1 500 sjuka Galway, Irland 2007 Minst 242 sjuka Nokia, Finland 2007 8 000 sjuka Lilla Edet, 2008 Fler än 500 sjuka Walkerton, 2000 2 300 sjuka, 7 dog Östersund, 2010 12 000 sjuka? Vattenburna utbrott 4

Walkerton, Kanada maj 2000 Mycket häftiga regn och nederbördsmängder Gödsling av jordbruksmark i närheten av brunn 5 Otillräcklig övervakning av vattenbehandling (klorering, flöden och turbiditet) EHEC och Campylobacter Dåliga regelverk och rutiner på tillsyn, vattenskyddsområden, rutiner mm Walkerton, Kanada maj 2000 Kommun med 4 800 invånare Ca 2 300 insjuknade 65 behövde sjukhusvård 27 fick hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) 7 avled Stor utredning och utfrågning startade hösten 2000 Resulterade i omfattande rekommendationer till hela provinsen och Kanada 5

Östersund 2010! Cryptosporidium Avloppsvatten via dagvattensystemet? Över 12 000 sjuka? Kokningsrekommendationeri 3 månader MÅNGA FRÅGETECKEN KVARSTÅR!!! Östersunds turistbroschyr nov 2010 6

Besöksnäringen viktig för Östersund Kommunens slogan 7

26 november 2010 Insjuknade 12 700 personer tros ha insjuknat i magsjuka till följd av bakterien (uppgifter via webbenkät) Stor arbetsbelastning på t ex. sjukhuset då även många i personalen blivit sjuka Många företag och organisationer drabbade både via sjuk personal och indirekt via personal som är hemma för vård av barn 8

Hela samhället påverkas! Nytrycka turistbroschyrer kan ej användas. Investering i ny marknadsföringsplan för att återuppbygga varumärket. Hotellägarnaräknar på förlusterna och funderar på att kräva kommunen på ekonomisk ersättning. Antalet besökare har minskat och kostnaderna ökat för att hantera vatten (kokning och kylning personalkrävande och energikrävande, inköp av flaskvatten). Befarar att tappet kan bestå flera år framöver. Storsjöbadettappat 85% i dec-janvilket är en förlust på 1,6 Mkr. Även februari innebär tapp, men ännu inte summerad. Frösö zoo hårt drabbat och stämmer kommunen ex. har en silkesapa dött. Passagerare till Åre/Österundsflygplats minskat med 7% i december (jämfört med hela landet som ökat med 10%) Kaffemaskinsleverantörerupplever stort tapp ingen dricker automatkaffe. Kostnader för ett vattenburet sjukdomsutbrott! Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade 47 miljoner norska kronor, ca 10 000 SEK/drabbad Giardia är en klortålig parasit som passerad vattenverkets reningssteg. Ovanstående ger en kostnadsindikation för utbrottet i Östersund då 12 700 personer insjuknade 9

Föroreningsrisker, Avlopp Bräddning från reningsverk och pumpstationer Felaktiga kopplingar Akut förorening snabbt och allvarligt förlopp 10

Händelseförlopp Själfall från högreservoar, ledningarna tömdes inom en timme 50 000 personer i Karlstad och Hammarö helt utan vatten i 8 timmar Akutsjukhuset (500 vårdplatser) bar vatten från tankar Allt flaskvatten tog slut, Vill inte ha bubbelvälling Lärdomar/framtid Om endast en ledning funnits alt. Om bägge ledningarna brustit = 75 000 pevarit utan vatten i ca en vecka!! Stora påfrestningar på samhället Kommunen beslutar att max 10 000 pefår vara utan vatten i 10 timmar. Budget 200-250 mkr under 5 år. Sjukhuset bygger eget vattenverk, kn driftar Samarbetemellan kommuner, t.ex. reservdelar Kontinuerliga övningar 11

Felkoppling -sjukdomsutbrott i Borgholm under Almedalsveckan Ledningsnätet sammankopplat med enskilda vattentäkter Accepterat sedan 70-talet Historiskt sett många sjukdomsutbrott 5 juli 2010 insjuknade många Vid utökad provtagning framkom att kontaminerat enskilt vatten (e-coli, Norovirus) tryckts ut på det kommunala nätet Åtgärdsprogram: Inventering av samtliga kopplingar till enskilda vattenanläggningar, krav på återströmningsskydd (SS-EN 1717 in i ABVA) Omedvetet sabotage 12

Vissa risker måste vi tyvärr leva med. Det är dock viktigt att vi är medvetna om vilka riskerna är, dess konsekvenser och planerar hur vi ska agera om olyckan är framme. Tack! Robert Jönsson robert@vmbyran.se 13