Västerviks kommun Revisionsrapport Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Håkan Lindahl Org. konsult Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet Juni 2014
Innehållsförteckning 1. Bakgrund, syfte och revisionsfråga 3 4 2. Inledning 5 2. Styrning och uppföljning av verksamheten 6 3. Utbildningsutbud och planering 7-8 4. Ekonomi 9 5. Revisionell bedömning 10-11 2
Bakgrund, syfte och revisionsfråga Inom ramen för sitt granskningsuppdrag har de förtroendevalda revisorerna i Västerviks kommun gett i uppdrag att genomföra en granskning av den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet. Övergripande revisionsfråga som denna granskning ska besvara: Är den kommunala vuxenutbildningens (Komvux) verksamhet ändamålsenlig utifrån tagna politiska beslut? Delfrågor som granskningen ska belysa och besvara: 1. Finns följsamhet mellan den inriktning som uttalas i eventuellt tagna politiska beslut och bedriven verksamhet? 2. Är styrningen av Komvux genom politiska beslut tillräcklig? 3. Säkerställs en tillförlitlig insyn i Komvux för berörd nämnd? 4. Klarar Komvux av den efterfrågan som finns i kommunen? 5. Finns statliga medel för Komvux? 6. Tillförs kommunala medel i rätt omfattning? 7. Vilken är kostnaden per producerad gymnasiepoäng i förhållande till andra kommuner? 8. Vilken är kostnaden per poäng i grundläggande vuxenutbildning i förhållande till andra kommuner? 9. Har Komvux rätt mix av yrkesförberedande kurser i förhållande till studieförberedande? 10. Är Komvux flexibelt i förhållande till efterfrågan, dvs. upphandlar man t.ex. utbildningar som man själv inte kan tillhandahålla? 3
Bakgrund, syfte forts.. Metod och genomförande Granskningen baseras på följande: Intervjuer med barn- och utbildningschefen, rektorn för Komvux, kvalitetssamordnaren vid barn- och utbildningsförvaltningen, ordföranden för barn- och utbildningsnämnden samt 2:e vice ordförande i barnoch utbildningsnämnden. Genomgång av kvalitetsredovisning för 2013, Skolverkets statistik för vuxenutbildningen för år 2012, Komvux utbildningskatalog för 2014, Komvux information på kommunens hemsida, barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan för 2014 samt Skolinspektionens rapport om tillsyn av vuxenutbildningen från 2014. 4
Inledning Enligt kapitel 20 i skollagen från 2012 ska kommunen tillhandahålla kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och på gymnasial nivå. Huvudsyftet med vuxenutbildningen är att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhällsoch arbetslivet. Utbildningen bedrivs dels som samlad utbildning i klassrum eller genom flexibelt lärande/distansutbildningskurser och på gymnasial nivå även i form av ett gymnasiearbete. Kommunen är även skyldig att aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i vuxenutbildningen och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen i Västervik omfattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning. Dessutom omfattar vuxenutbildningen även utbildning i svenska för invandrare (SFI) samt särskild utbildning för vuxna (Särvux). Komvux erbjuder även två olika yrkesutbildningar på gymnasial nivå, en riktad mot vård- och omsorg och en mot handel och service. Vid granskningstillfället studerade c:a 70 personer på grundläggande nivå, c:a 370 personer gymnasial nivå samt c:a 200 personer vid SFI. Ungefär 50 % av de studerande var arbetslösa. 5
Styrning och uppföljning av verksamheten Barn- och utbildningsnämnden har inte fastställt några särskilda mål för verksamheten inom Komvux. Däremot finns i verksamhetsplanen för 2014 övergripande gemensamma mål som till viss del även gäller verksamheten vid Komvux. För verksamheten finns däremot tydliga statliga styrdokument främst i form av skollag och läroplan för vuxenutbildningen, vilka är de styrinstrument som direkt påverkar verksamheten. Barn- och utbildningsnämndens insyn i, och uppföljning av, verksamheten säkerställs främst genom de verksamhetsbesök som genomförs av nämndens kontaktpolitiker. Dessa utgörs av nämndens presidium. Två sådana besök genomförs per termin vid Komvux. Vid besöken diskuterar man verksamheten med rektor och andra företrädare för Komvux och man tar bl.a. del av studieresultaten inom de olika utbildningarna liksom av elevernas kursutvärderingar som görs efter avslutade kurser, samt av resultaten från de elevenkäter som genomförs. Rektorn för Komvux har även vid flera tillfällen varit på barn- och utbildningsnämndens sammanträden för att redovisa olika delar av verksamheten och dess utveckling, särskilt den utökade samverkan med Campus som nämnden beslutat om. Intervjuade politiker upplever att dialogen med Komvux fungerar väl och att man har en god inblick i och kunskap om verksamheten. 6
Utbildningsutbud och planering Den viktigast styrande faktorn för planeringen inom vuxenutbildningen är den enskilde elevens önskemål, behov och förutsättningar. Komvux uttalade syfte är därför att i så stor utsträckning som möjligt försöka svara upp mot dessa önskemål och behov. Detta är helt enligt intentionerna i skollagstiftningen där just den enskilda individens önskemål och behov lyfts fram som grunden för hur vuxenutbildningen ska utformas. Mixen mellan studieförberedande och yrkesförberedande kurser styrs således helt av de sökandes behov och önskemål och inte av något förplanerat kursutbud. För att sprida kunskap om kursutbudet ger Komvux varje år ut en utbildningskatalog. Man informerar även om kursutbudet på kommunens hemsida och via informationsmöten, mässor, sociala medier som Facebok m.fl. kanaler. För att hitta ett utbud av kurser som svarar mot elevernas önskemål och behov arbetar man på Komvux mycket aktivt med studie- och yrkesvägledning för alla sökande. Man genomför också test för att kunna placera in de studerande på rätt nivå. För varje studerande görs en individuell studieplan, baserat på önskemål, förutsättningar och behov. Om önskad kurs/utbildning inte svarar mot ett faktiskt behov på arbetsmarknaden har Komvux dock en möjlighet att säga nej till önskemålet från sökande. 7
Utbildningsutbud och planering forts.. I de få fall Komvux inte själva kan genomföra en kurs, finns ett nära samarbete med Västerviks gymnasium och inköp av enskilda kurser sker även från externa utbildningsanordnare utifrån individuella behov och önskemål. Volymen inköpta kurser uppskattas av rektorn till c:a 5 %. I de fall Komvux, av någon anledning, inte klarar att genomföra en kurs i Västervik, har man även samverkansavtal med närliggande kommuner som innebär att elever ges möjlighet att genomföra kurserna i en annan kommun. Upphandling från externa utbildningsanordnare och samverkan med grannkommuner skapar en stor flexibilitet i verksamheten i förhållande till behov och efterfrågan. Sammantaget innebär Komvux planering av utbildningsutbudet och arbetet med studie- och yrkesvägledning att man klarar att på ett bra sätt möta de individuella behov och önskemål om kurser/utbildningar som finns. I den nyligen presenterade granskningen av vuxenutbildningen som Skolinspektionen genomfört, berömmer man Komvux för den väl fungerande individualiseringen av utbildningen. 8
Ekonomi Den totala budgeten för verksamheten inom Komvux uppgick 2013 till strax under 16 mkr inklusive lokalkostnader och administration. Enligt skolverkets statistik för 2012 var kostnaden inom grundläggande vuxenutbildning 47 100 kr/ elev och för gymnasial vuxenutbildning 51 00kr/elev, vilket är något högre än för jämförbara kommuner. Kostnaderna per producerad poäng inom grundläggande respektive gymnasieutbildning har ej gått att få fram. För vuxenutbildningen fanns 2013 tre olika typer av statliga bidrag enligt följande: Yrkesvux gäller genomförda kurser på gymnasienivå. Söks i förhand men man får endast behålla för det som genomförts. Bidrag 2013 c:a 2,2 mkr. Bidrag för ökade kostnader för unga vuxna går ej att beräkna i förväg utan man söker i efterhand utifrån de personer man rapporterar in och som stämmer med Skolverkets profil för vilka som berättigar till statsbidrag. Bidraget var 2013 c:a 600 tkr. Statsbidrag för nyanlända flyktingar för SFI. Bidraget går till integrationsenheten och Komvux fakturerar internt beroende på hur länge studerande varit i Sverige och om man läst svenska tidigare i annan kommun eller inte. Totalt uppgick statsbidraget 2013 till c:a 800 tkr. Totalt erhöll Komvux således c:a 3,6 mnkr i statsbidrag för verksamheten under 2013. 9
Revisionell bedömning Fastställd övergripande revisionsfråga: Är den kommunala vuxenutbildningens verksamhet ändamålsenlig utifrån tagna politiska beslut? Utifrån genomförd granskning bedömer vi att den kommunala vuxenutbildningen är ändamålsenlig och väl svarar upp mot politiskt tagna beslut. Detta styrks i stor utsträckning av Skolinspektionens nyligen redovisade granskning. Då det gäller de följdfrågor som revisorerna ställt visar vår granskning följande: Finns följsamhet mellan den inriktning som uttalas i eventuellt tagna politiska beslut och bedriven verksamhet? Inga kommunala politiska beslut tagna avseende verksamhetens inriktning. Man följer skollagens och läroplanens intentioner. Är styrningen av Komvux genom politiska beslut tillräcklig? Enligt intervjuades bedömning krävs ingen utökad eller ytterligare politisk styrning då gällande läroplan och skollag ger tillräcklig styrning. Säkerställs en tillförlitlig insyn i Komvux för berörd nämnd? Vår bedömning är att de besök som genomförs av nämndens presidium, tillika kontaktpolitiker, varje termin ger god insyn. 10
Revisionell bedömning forts. Klarar Komvux av den efterfrågan som finns i kommunen? I allt väsentligt klarar man detta. Inom SFI kan ett ytterligare ökat tryck innebära påfrestningar på kapaciteten. Finns statliga medel för Komvux? Ja statsbidrag finns men varierar mellan åren. För 2013 utgick c:a 3, 6 mkr i statsbidrag till Komvux. Tillför vi medel i rätt omfattning? I dagsläget är bedömningen att resurserna räcker. Vid ökad efterfrågan på kurser pga. ökad arbetslöshet eller annan orsak kan behov av ytterligare kommunala medel finnas. Vilken är kostnaden per producerad poäng inom grundläggande respektive gymnasial vuxenutbildning? Kostnaderna för detta har ej gått att få fram via offentlig statistik. Har Komvux rätt mix av yrkesförberedande kurser i förhållande till studieförberedande kurser? Elevernas önskemål och behov ska, enligt skollag och läroplan styra kursutbudet, vilket också är fallet. Är Komvux flexibelt i förhållande till efterfrågan? Externa utbildningsanordnare anlitas vid behov och samverkansavtal finns med grannkommuner vilket ger stor flexibilitet att kunna svara upp mot olika utbildningsbehov. 11