UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för medicinsk biovetenskap Verksamhetsplan 2011-2012 Allmänt om institutionen Institutionen för medicinsk biovetenskap bildades vid årsskiftet 1998-99 och tillhör den medicinska fakulteten. Sedan hösten 2002 är institutionen samlad i "laboratoriehuset", byggnad 6M mellan sjukhuset och tandläkarhögskolan. Vår institution är samlokaliserad med Umeå Center för Molekylär Medicin och med laboratorier för forskare från kliniska institutioner (UKBF) och forskare från Institutonen för strålningsvetenskaper/onkologi. Här finns alltså ett kraftcentrum för samverkan mellan prekliniska och kliniska forskare. I bottenvåningarna inryms de kliniska laboratorierna för patologi, cytologi, medicinsk genetik och klinisk kemi samt transfusionmedicin. Nulägesanalys Institutionen bedriver forskning och undervisning på grund- och forskarutbildningnivå. Institutionens forskning spänner över ett brett register. Det sammanhållande temat är användandet av molekylära metoder för att studera biologiska processer. Därtill har varje grupp sin egen profil med cellbiologiska, genetiska, biokemiska, djurexperimentella eller fysikaliska tekniker, vilket gör att det sammantaget inom institutionen finns en bred kompetensplattform. Flera av grupperna samverkar med forskare vid kliniska institutioner. Närmare beskrivning av projekten finns på forskargruppernas hemsidor http://www.medbio.umu.se. Institutionen bedriver undervisning inom följande program: Läkarprogrammet, c:a 60 hp/år. Tandläkarprogrammet, 11 hp/år. Biomedicinarprogrammet, 27,7 hp/år + Master i biomedicin 4x1,5 hp / år Logopedprogrammet, drygt 2hp vart annat år. Totalt finns det 122 personer knutna till institutionen. Av dessa är 74 anställda och 48 är s.k. anknutna (arbetar vid institutionen men avlönas huvudsakligen av VLL) fördelade enligt följande (kvinnor:män): 15 lärare (5:10), 3 klinisk- och forskarassistent (2:1), 7 post-doc (7:0), 22 TA-personal (22:0, varav 6 är disputerade), 23 aktiva doktorander (14:9) samt 3 senior anställda (2:1, varav 1 prof, 2 labass). Institutionens ekonomi är i balans och inga ackumulerade underskott finns. Finansiering sker dels via fakultetsanslag, dels via externa forskningsbidrag (ungefär hälften av institutionens totala budget).
1. Övergripande nulägesanalys - SWOT Styrkor Placering inom 6M möjligör interaktion mellan prekliniska kliniska forskargrupper. Starka forskningsområden. Inom 6M finns ett flertal user clubs. God förmåga att ta in externa anslag. Institutionen attraktiv för potentiella doktorander (biomed- teknisk biol och mol biol). Kompetenta lärare inom GU och FFO, även i övrigt duktig personal. Kvaliteten på GU inom de olika utbildningsprogrammen är generellt mycket god. Rekryterat två patologspecialister under 2010 som professor respektive vikerande universitetslektor samt en post-doc från KI. Möjligheter 6M-konceptet Samarbeten inom 6M (och övrigt) förbättrar våra möjligheter att erhålla större externa anslag. Svagheter Hot För få doktorander med läkarutbildning. På sikt fara för ämneskompetensen inom institutionen. Beroende av tidsbegränsade externa medel. Ingen universitetsrepresentant i klinisk genetik. Jämfört med 2009 och tidigare antogs färre doktorander 2010. För få extern rekryterade poct-docs. Vitaliteten i forskningen skulle kunna stärkas med flera externa post-docs. TA-personal har minskat under de senaste åren pga uppsägningar och pensionering. Vissa tjänster återbesätts ej. Endast begränsade kontakter mellan vissa av institutionens enheter och mellan forskarna. Framtida ekonomiska situationen. Inflödet av nya doktorander minskar dramatiskt. Många lärare i hög grad engagerade i administrativa uppdrag. Kommande pensioneringar inom lärargruppen. Få forskningsaktiva ämnesspecialister för rekrytering. Administrativa förändringar inom fakulteten/universitetet har lett till ökad belastning på institutionens administrativa personal. Institutionens laboratorieassistenter har hög medelålder samtidigt som institutionens ekonomi omöjliggör nödvändig generationsväxling. Kommentarer till SWOT-analysen (svagheter/hot) Den ekonomiska situationen: När verksamheten nu skall anpassas till rådande ramar blir det svårt att nå uppsatta mål och utveckla verksamheten. Det ev. nya resursfördelningssystemet slår hårt mot intäkter 2
via fraktionerad publiceringsberäkning eftersom några forskare publicerar i nationella och internationella samarbeten. Vilka effekter, både positivt och negativt, övergången av den nya redovisningsmodellen, som infördes 2010, kommer att få är för tidigt att säga men modellen försvårar institutinens budgetarbete väsentligt. Pensionering inom lärargruppen: Inom den närmaste 3-årsperioden kommer tre professorer att pensioneras. För att bibehålla kompetensen inom dessa områden är det vikigt att institutionen planerar en strategi för återbesättning av dessa tjänster. Rekryteringsläge doktorander: Vi delar med andra institutioner svårigheten att rekrytera doktorander från läkar- respektive tandläkarprogrammen. På sikt innebär det en fara för att kompetensen inte kan behållas inom ffa de kliniska ämnena. Jmf med 2009 och tidigare antogs färre doktorander år 2010. Detta beror ffa på att man i allt större utsträckning är beroende av externa medel för deras försörjning, på att doktorandlönerna har blivit höga samtidigt som det ställs högre krav på att doktoranderna i större utsträckning ska ägna tid till egen utbildning snarare än till forskning. Rekrytering av yngre forskare: Institutionen har alltid haft svårigheter med att rekrytera yngre forskare t ex postdocs, forskarassistenter, m.m. Institutionen har två forskarassistenter, varav den ena har tilldelats en 6-årig forskartjänst av Cancerfonden under perioden 2008-2014, och den andra finansieras via medel ur EU Mål 2 samt en kliniskassistent, som delfinansieras (20 %) via s.k. rörlig medel från fakulteten. Det kärva ekonomiska läget försvårar långsiktigt rekrytering av duktiga forskarassistenter/postdoktorer från såväl Sverige som andra länder. För att kunna inrätta postdoktor- och forskarassistenttjänster för yngre forskare måste det ekonomiska stödet från såväl staten, forskningsråden som andra externa anslagsgivare/stiftelser förbättras väsentligt. TA-personal: En stor del av institutionens laboratorieassistenter kommer att pensioneras under den närmaste 3-5-årsperioden. Ev del av dessa personer arbetar med histologiska tekniker och det finns en uppenbar risk att kompetens går förlorad om inte en plan för återbesättning upprättas. Administrativa förändringar: Införandet av den nya redovisningsmodellen har lett till väsentligt ökat ansvar och arbetsbelastning på institutionens ekonomiadministratörer. Modellen är komplex och svårbegriplig men det läggs inga resurser på att utbilda de administratörer som arbetar med den nya modellen. För att bl a säkerställa kvaliteten på administrationen samt att administratörerna känner sig säkra i sin nya yrkesroll som ekonom, måste universitetsledningen avsätta medel för relevant utbildning för denna kategori. 2. Utbildning Visioner och strategier Våra studenter inom grund- som forskarutbildningsnivå, såväl nationellt som internatinellt, ska erbjudas högkvalitativt utbildning med engagerade lärare och handledare. Efter examen/disputation ska studenterna vara konkurrenskraftiga och attraktiva för arbete inom den akademiska marknaden. Institutionen är jämställd och genom gästforskare och utbytesstudenter från olika länder och världsdelar har institutionen en mångkulturell profil. 3
Mål och aktiviteter Finns beskrivna i institutionens aktivitetsplan i detta dokument. Riskanalys Om institutionens undervisning inom grundutbildning inte är av högsta kvaliteté, riskeras studentantalet att sjunka på sikt. Som redan nämnts i SWOT-analysen har antalet nya doktorander sjunkit drastiskt de senaste åren. Institutionen måste upprätta en plan för att åtgärda detta. 3. Forskning Visioner och strategier Institutionen bedriver forskning av hög internationell klass. Rekrytera forskare av högsta kompetens och ambitioner. Skapa en stödjande forskningsmilö, i vilken alla oavsett var man befinner sig i sin karriär/utbildning, kan utvecklas. Kompetenta och engagerade handledare som erbjuder intressanta forskningsprojekt. En kreativ arbetsmiljö som uppmuntrar samarbete lokalt, nationellt och internationellt. Ge högkvalitativ forskarutbildning med disputation efter fyra års heltidsarbete. God tillströmning av externa medel till institutionens forskargrupper, vilket leder till bra arbetsförhållande och arbetsklimat. Effektivt administrativt stöd. Mål och aktiviteter Finns beskrivna i institutionens aktivitetsplan i detta dokument. Riskanalys Svårigheten att lyckas rekrytera yngre forskare är ett hot för verksamheten. Institutionen måste arbeta aktivt med utvecklandet av strategiskt relevanta åtgärder. Det sjunkande antalet doktorander, som nämnts ovan, kommer på sikt att leda till en fara för att kompetensen inte kan behållas inom institutionens olika ämnena om inga åtgärder tillämpas. Ev införande av det föreslagna resursfördelningssystemet skulle innebära förluster för vår institution pga att vi samarbetar med många externa forskare. Fakultetsledning måste ta den kritik som framförts av vår institution betr detta förslag på högsta allvar. 4. Samverkan och innovation Visioner och strategier Omfattande samverkan inom universitetssamhället lokalt, nationellt och internationellt samt med läkemedelsindustri. Stimulera til en ökad samverkan med landsting och näringslivet samt ökat samverkan med EU genom EU-finansiering. Aktivt samarbete med Enheten för näringsliv och 4
samhälle (ENS), som erbjuder expertkunskaper inom såväl utbildning som forskning kring frågor betr samverkan och innovation. Mål och aktiviteter Finns beskrivit i institutionens aktivitetsplan i detta dokument. 5. Verksamhetsstöd Visioner och strategier Institutionens anställda är viktiga för framgång! Erbjuda samtliga anställda en stimulerande, utvecklande, inspirerande och attraktiv arbetsplats. Vår institution ska präglas av respekt och tillit för varandra. Vi sträver efter en arbetsmiljö med god stämning som skapar en bra och öppen sammhållning. Medarbetarsamtal är ett viktigt verktyg som kan stimulera den anställdas kreativitet och engagemang. Mål och aktiviteter Finns beskrivet i institutionens aktivitetsplan i detta dokument. Riskalanys Om medarbetarsamtal inte används eller inte används på rätt sätt, kan det bidra till dålig kommunikation mellan ledningen och personal. 5
Aktivitetsplan för Institutionen för medicinsk biovetenskap År 2011-2012 Prefekt: Karin Nylander Mål Aktivitet Resurs Tidsplan Ansvarig Uppföljning Kommentarer Utbildning Grundutbildning Öka kvaliteten i undervisningen Vidareutbildning av lärargruppen samt arbeta med att förbättra undervisningen utifrån kursutvärderingarna. Förbättra kursutvärderingarna. Inom ramen för institutionens budget Kontinuerligt Samtliga lärare som medverkar i undervisningen Vid institutionens läromöten (terminsvis) Öka studentinflytande Diskussion med studenter om studentinflytande. Kontinuerligt Kursansvarig Efter varje genomförd kurs Utbildning på forskarnivå Öka andelen doktorander med medicinsk bakgrund/öka intresset för forskning bland läkare Forskningsrepresentationer inom de kurser på läkarprogrammet som institutionens lärare medverkar i. Startar vt 2011 Institutionens lärare Årligen Introduktion för alla nyantagna doktorander Upprätta en checklista med relevant information om bl a institutionens organisation Kontinuerligt Forskarutbildningskommitten vid institutionen Årligen 1
Forskning Rekrytera fler yngre forskare Diskussion mellan forskargruppsledare som syftar till att utveckla strategier för detta. Inrätta strategiskt forskningsråd Våren 2011 Prefekt Årligen Aktuella presentationer av institutionens forskning på våra hemsidor Översyn av enskilda forskares forskningspresentationer Våren 2011 Prefekt Webb ansvariga Löpande Öka samarbetet på 6M forskningsvåningarna Ordna gemensamma forskningsdagar samt öka antalet inbjudna föreläsare inom National & International Seminar Series Gemensamt med verksamheterna på forskningsvåningarna Kontinuerligt Forskargruppsledare Verksamhetsberättelse Samverkan och innovation Öka samverkan med närningslivet och övriga samhället Aktivare samarbete med ENS Kontinuerligt Forskargruppsledare Verksmhetsberättelse Verksamhetsstöd Samtliga anställda ska erbjudas möjlighet till vidareutbildning Genomförande av medarbetarsamtal Våren 2011 Prefekt Enhetschefer Forskargruppsledare Våren 2011 Utveckla den kompetensförsörjningsplan som finns för de olika yrkesgrupperna Hålla planen uppdaterad för samtliga yrkeskategorier December 2011 Prefekt Årligen 2
1