Målen för livslång vägledning i Egentliga Finland. Innehållsförteckning

Målen för livslång vägledning i Egentliga Finland Pirkko Kuhmonen Carola Bryggman, översättning och komplettering Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet 17.3.2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 1.2. Vad är livslång vägledning eller ELO som man talar om på finska?... 2 1.2. Nationella mål... 3 1.2.1. Livslång vägledning... 3 1.2.2. Den livslånga vägledningens effekter mål... 4 1.2.3. Nationella styr- och samarbetsgruppen för livslång vägledning... 5 2. Vägledningen för den svenskspråkiga befolkningen... 5 2.1. Projekten Edu Vuxen... 5 2.2. Svenska enhetens pilotprojekt inom vägledning... 6 3. Vägledning i Egentliga Finland... 7 3.1. Vägledningsstrategier... 7 3.2. ELO-gruppen i Egentliga Finland... 8 3.2.1. Verksamhetsplan... 8 3.2.2. Vad är möjligt att göra?... 8 3.2.3. Vägledningstjänster i Egentliga Finland... 9 4. Vägledning och prognostisering...10

2 1. Bakgrund 1.2. Vad är livslång vägledning eller ELO som man talar om på finska? Livslång vägledning och dess utveckling har en central roll då medborgarnas kunnande behöver uppdateras och utvecklas till att motsvara dagens behov. På finska talar man om ELO som står för elinikäinen ohjaus. Ansvaret för utvecklingen och koordineringen av den regionala vägledningen har överförts till de regionala grupperna för livslång vägledning, de s.k. ELO-grupperna, som utnämns av närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna). När det gäller livslång vägledning för den svenskspråkiga befolkningen är det regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet som utnämner en motsvarande grupp. Under UKM:s och ANM:s ledning har strategier för livslång vägledning utarbetats och meningen är att utveckla vägledningstjänsterna utgående från dem. Samarbete över sektorsgränserna (UKM, ANM, övriga samarbetsparter) utgående från regionernas egna utgångspunkter betonas och ska synas i ELO-gruppernas sammansättning. Den nationella samarbetsgruppen för livslång vägledning gav sin rapport med förslag till strategiska riktlinjer för vägledningen till UKM 23.3.2011. Arbetsgruppen föreslog bl.a. att vägledningen ska utgöra en koordinerad helhet. NTM-centralernas roll ska stärkas inom den regionala vägledningsservicen och följande ska skrivas in i det strategiska resultatavtalet: Gällande vägledningstjänsterna ansvarar NTM-centralen för koordineringen och säkerställandet av tjänsternas tillgänglighet i samarbete med representanter för arbetslivet. Vidare koordinerar NTM-centralen regional fortbildning inom livslång vägledning. Fortbildningen skall erbjudas över sektorgränserna så att den täcker undervisnings-, ungdoms- samt social- och hälsovårdsväsendet, arbetskraftsförvaltningen och samfund som producerar vägledningstjänster. Denna text gäller även för RFV:s svenska enhet för bildningsväsendet. De regionala grupperna för livslång vägledning har utsetts under år 2013 och har som mål att främja tillgängligheten till och kvaliteten på regionala vägledningstjänster. Dessutom är målet att binda de olika sektorernas beslutsfattare till nätverkssamarbetet och granska den regionala livslånga vägledningen som en koordinerad helhet, där man identifierar det regionala aktörsnätverket, serviceleverantörerna och deras roll. Till gruppernas uppgifter hör bl.a. - att definiera tyngdpunkterna, målen och metoderna för det regionala utvecklingsarbetet (definitioner på vad vägledning är, fokusering, ansvar, resurser, ledning kontinuerlig utvärdering) - att identifiera de regionala utvecklingsbehoven vad gäller vägledningstjänsterna och -kompetensen, söka lösningar på dem och - att förbättra samarbetet mellan olika aktörer och på så sätt göra väglednings- och rådgivningstjänsterna effektivare - att utreda kompetensbehoven och åtgärderna för att minska dem, att skapa en koordineringsmodell för vägledningsarbetet i regionen, - samt att utarbeta en verksamhetsplan för genomförandet Till grupperna hör t.ex. NTM-centralernas sakkunniga, representanter från TE-förvaltningen, utbildningsenheterna, kommunerna samt arbets- och näringslivet. Grupperna samlas under ledning av NTM-centralen i varje region.

3 1.2. Nationella mål 1.2.1. Livslång vägledning Med livslång vägledning avses den vägledning som anknyter till livslångt lärande enligt CEDEFOPs (2005) definition: Med vägledning i samband med livslångt lärande avses aktiviteter som gör det möjligt för medborgarna i alla åldrar och i olika livsskeden - att identifiera sin kapacitet, sin kompetens och sina intressen - att fatta ändamålsenliga beslut om utbildning och yrke och - att göra sina egna, individuella val när det gäller studier, arbete och annan liknande verksamhet Vägledningen sker i olika verksamhetsmiljöer: i utbildning, vid övergången mellan utbildning och arbete och på arbetsplatserna. Vägledningen ges av aktörer inom både den offentliga och privata sektorn. I takt med att inlärnings- och utvecklingsmöjligheterna blir mera mångfacetterade är en kvalitativt god vägledning allt viktigare för att göra goda val och beslut. Vägledningen stöder möjligheterna till livslångt lärande genom att erbjuda individerna kunskaper och färdigheter med vars hjälp de kan göra beslut gällande sitt liv och sin personliga utveckling, utbildning och karriär. De strategiska riktlinjerna för utvecklingen av livslång vägledning (UKM 2011:15) 1. Vägledningstjänsterna ska fördelas jämnt och svara på individuella behov 2. Kompetensen att hantera individuella karriärvägar ska stärkas 3. Vägledarna ska ha den kompetens uppgiften kräver 4. Kvalitetssystem för vägledningen ska utvecklas 5. Vägledningen ska utgöra en koordinerad helhet Strategisk riktlinje 1: Vägledningstjänsterna ska fördelas jämnt och svara på individuella behov Förslag Inom grundläggande utbildning bör antalet elever per studiehandledare vara högst 250 elever Rätten att få individuell studiehandledning införs i gymnasielagstiftningen Kvalitetskriterier för gymnasiets och yrkesutbildningens studiehandledning utvecklas Uppsökande ungdomsarbete tas i bruk i hela landet Arbets- och näringsförvaltningens resurser för vägledningen och tillgängligheten till tjänster för olika kundgrupper tryggas De bästa modellerna från den pågående ESF-perioden tas i bruk permanent Invandrarna beaktas i högre grad i vägledningen Den webbaserade servicen förbättras Strategisk riktlinje 2: Kompetensen att hantera individuella karriärvägar ska stärkas Förslag Färdigheterna i att skapa individuella karriärvägar stärks inom alla skolstadier: i gymnasiet ska de studerande kunna göra en egen plan för fortsatt utbildning, inom yrkesutbildningen ska de studerande kunna göra en studieplan och/eller karriärplan och i högskolorna ska de studerande lära sig

4 färdigheter i att utveckla sina karriärvägar, inom vuxenutbildningen utvecklas de studerandes färdigheter i karriärplanering och -hantering. Allmänna arbetslivsfärdigheter stärks i all undervisning och vägledning Livslång vägledning stöder självständiga och icke-traditionella yrkes- och karriärval Strategisk riktlinje 3: Vägledarna ska ha den kompetens uppgiften kräver Förslag Grundutbildningen för vägledare och studiehandledare utvecklas Vägledarnas möjligheter till fortbildning tryggas (fokus på mångkulturell vägledning, mångprofessionell vägledning och samarbete, prognostiserings- och arbetslivskunskap, validering, karriärplanering och arbetslivsfärdigheter, globaliseringens inverkan på vägledningen) Arbets- och näringsförvaltningens vägledarkompetenser stärks Arbetsplatshandledarnas utbildning görs permanent Internationell, mångprofessionell vägledarutbildning piloteras Strategisk riktlinje 4: Kvalitetssystem för vägledningen ska utvecklas Förslag Metoder för kvalitetssäkring, självevaluering och insamling av feedback utvecklas Uppföljningen och insamlandet av statistik utvecklas till att motsvara vägledarnas behov Strategisk riktlinje 5: Vägledningen ska utgöra en koordinerad helhet Förslag Närings-, trafik- och miljöcentralernas roll stärks inom den regionala vägledningsservicen Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet ansvarar för koordineringen av de svenska vägledningstjänsterna Livslång vägledning är ett tema under ESF-perioden 2014+ Utbildningsanordnarna tar i bruk s.k. arbetslivsprogram där samarbete mellan utbildning och arbetsliv främjas Vägledningen under militär- och civiltjänstgöringen utvecklas 1.2.2. Den livslånga vägledningens effekter mål Övergångarna görs smidigare: Arbetskarriärerna förlängs: Från utbildning till utbildning, från utbildning till arbetsliv, från arbetsplats till arbetsplats, via kompetensutveckling till arbete, från arbetslöshet till arbete, från pension till arbete. I början av karriären: ansökan till utbildning påskyndas och effektiveras, genomströmningen påskyndas och avbrotten minskar, övergången från utbildning till arbetsliv påskyndas. Under och i slutet av karriären: kompetensutvecklingen i förhållande till arbetsmarknadens behov förbättras och färdigheterna i karriärplanering och -hantering utvecklas. Förhindrande av marginalisering: Preventiva vägledande och mångprofessionella verksamhetsmodeller minskar marginaliseringen bland unga och vuxna.

5 Ungdomsgarantin förverkligas: Placeringen i fortsatt utbildning efter den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen påskyndas och under 25-åringarnas sysselsättning förbättras. 1.2.3. Nationella styr- och samarbetsgruppen för livslång vägledning Gruppen har tre uppgifter: - Att främja det nationella, regionala och lokala utvecklingsarbetet gällande informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster inklusive förverkligandet av samhällsgarantin - Att stärka samarbetet mellan olika förvaltningsområden och aktörer - Att fungera som styrgrupp för det landsomfattande programmet för ökad träffsäkerhet och efterfrågeorientering inom Kunskaps-, rådgivnings- och vägledningstjänster inom vuxenstudier. Programmet ingår i prioritering 3: Utveckling av kompetens-, innovations- och servicesystem som främjar arbetsmarknadens verksamhet i ESF-programmet för Fastlandsfinland 2007-2013. Arbetsmarknadsrådet Teija Felt (ANM) och direktör Kirsi Kangaspunta (UKM) fungerar som ordföranden. 2. Vägledningen för den svenskspråkiga befolkningen 2.1. Projekten Edu Vuxen Vägledning på svenska skall erbjudas på lika villkor som till majoritetsbefolkningen. Detta är en utmaning som kräver specialarrangemang. Finlandssvenskarna är en heterogen grupp och bor utspridda främst längs kusten. Under strukturfondsperioden 2007-2013 har ESF-projekten Edu Vuxen och Edu Vuxen Åboland jobbat med frågor kring vägledningen för svenskspråkiga. Det nationella projektet Edu Vuxen hade som mål att stärka den svenska vuxenvägledningen som en resurs i arbetslivet och att mera effektivt tillgodose arbetsgivarnas behov av kompetent arbetskraft och individens behov av karriärplanering och (vidare)utbildning på en föränderlig arbetsmarknad. Projektet genomfördes på olika sätt i olika delar av Svenskfinland. Ett av resultaten var utarbetandet av den s.k. håven, som bygger på att det stora flertalet kunder själva kan söka den information de behöver via webben. Det i sin tur ger vägledningspersonalen möjlighet att koncentrera sig på kunder som behöver mera avancerad vägledning. Håvmodellen utvecklas för närvarande vidare och kan eventuellt bli en modell hur strukturen för vägledningen ska byggas upp.

6 Modellen bygger på att man utgår från kundvolymen. De flesta kunderna söker sin information via webben. För rådgivning används telefontjänster och e-post medan kunder som behöver vägledning ska få den faceto-face. Inom projektet Edu Vuxen Åboland skapades ett nätverk inom vägledningen. Vidare testades olika modeller för vägledning bl.a. tillsammans med biblioteken. Ett viktigt resultat var att ett åboländskt arbetslivskluster utvecklades. I klustret ingår representanter för skärgårdens näringsliv, kommunernas näringsombud, utbildarna och myndigheterna. Arbetslivsklustret har bl.a. gjort en utredning om behovet av säsongsarbetskraft. 2.2. Svenska enhetens pilotprojekt inom vägledning RFV:s svenska enhet för bildningsväsendet fick i slutet av april UKM:s beslut om ett godkänt pilotprojekt inom vägledningen. Den övergripande målsättningen i projektet är att utveckla samarbetsstrukturerna inom vägledningen samt förbättra kompetensen för de personer som arbetar med vägledningsfrågor. I projektet ingår fyra delmål: - Att samla de personer som arbetar med vägledning till Finlandssvenska vägledardagar - Att göra Jobblinjens utbildningsrådgivning känd för vägledare och synligare för allmänheten - Att kartlägga bibliotekens roll och möjlighet att delta i vägledningsservicen - Att kartlägga möjligheterna att utveckla vägledningstjänsterna för beväringar inom Nylands Brigad och civiltjänstgörare inom Utbildningscentralen för civiltjänst i Lappträsk. De första Finlandssvenska vägledardagarna ordnades i oktober 2013 och nästa ordnas 29 30.10.2014 i Helsingfors. Jobblinjens utbildningsrådgivning ingår i Arbets- och Näringsförvaltningens tvåspråkiga kundservicecenter. Den svenskspråkiga enheten finns i Kristinestad och ansvarar för de svenskspråkiga telefon- och e- posttjänsterna i landet i ärenden som gäller rådgivning i frågor om sysselsättning, utbildning och företagsstart, information om utkomstskydd för arbetslösa och ekonomiskt stöd under studier samt Arbets- och

7 3. Vägledning i Egentliga Finland 3.1. Vägledningsstrategier Under de senaste åren har två strategier som berör vägledningen gjorts i Egentliga Finland: Strategi för informations-, rådgivnings- och vägledningsservice för vuxna i Egentliga Finland 2012-2015 (bilaga) och Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+, länk: http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/92510/rapporter_74_2013.pdf?sequence=2 I Egentliga Finlands vägledningsstrategi för vuxna är de centrala målen: 1. Kundorienterad service 2. Nätverksbaserade tväradministrativa tillvägagångssätt 3. Förnyad informations-, rådgivnings- och vägledningskompetens I Egentliga Finlands utbildningsstrategi är målsättningarna bl.a. följande: - Utbildnings- och vägledningstjänsterna är kundorienterade - Alla har möjlighet till livslångt lärande - Lärarskapet och vägledningen utvecklas gemensamt Vägledningstjänster för vuxna och vägledarnas verksamhet i nätverk har utvecklats i tre Läroporten-projekt, varav Edu Vuxen Åboland jobbade med den svenskspråkiga vägledningen i regionen. Dessutom utvecklade det nationella ESF-projektet Edu Vuxen vägledningsmodeller och utbildningsmoduler. Livslång vägledning i Egentliga Finland sammandrag av målen i strategierna Alla har möjlighet till livslångt lärande Så omfattande vägledningstjänster som möjligt utvecklas för alla Resultat med livslång vägledning Informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster Alla har tillgång till kundorienterade vägledningstjänster Verksamheten är nätverksbaserad näringsbyråns tjänster. Diskussioner förs med myndigheterna om vikten av att den svenskspråkiga servicen bibehålls. Den svenskspråkiga servicen kunde utnyttjas i högre grad än tidigare. Kartläggningen av bibliotekens roll har avstannat eftersom det ännu är oklart vilken modell man går in för på ministerienivå. Diskussioner om beväringarnas och civiltjänstgörarnas vägledning har inletts med försvarsmakten. Vägledarkompetensen förnyas Utbildningsvägledningen är öppen för alla, lätt att nå, jämlik och aktuell Kundernas individuella karriärplanering stärks Vägledningsservicen i landskapet koordineras tväradministrativt Vägledningstjänsterna är synliga, av jämn kvalitet och neutrala Regionalt dimensionerade och avstämda vägledningsresurser säkerställs Grund- och specialkunnande inom vägledningsnätverket säkras Förnyat kunnande bland dem som arbetar med vägledning förstärks Utvecklande och uppföljning av regionens vägledningsservice som helhet Prognostiseringsinformation produceras och utnyttjas i vägledningen

8 3.2. ELO-gruppen i Egentliga Finland I Egentliga Finland fungerar utbildningssektionen (koulutusjaosto), som är utnämnd av landskapets samarbetsgrupp, även som landskapets koordineringsgrupp för livslång vägledning. I utbildningssektionen finns representanter för myndigheterna, utbildningsanordnarna samt arbets- och näringslivets organisationer. Under utbildningssektionen fungerar två sektioner, en finsk- och en svenskspråkig sektion för livslång vägledning. Medlemmarna i dessa sektioner är sakkunniga inom vägledning. Sektionerna besluter själva om tidtabellerna för mötena men bör beakta utbildningssektionens tidtabell. Sektionerna bestämmer tyngdpunkterna för verksamheten och gör förslag till en verksamhetsplan. 3.2.1. Verksamhetsplan Sektionen gör en verksamhetsplan utgående från det bakgrundsmaterial som finns. Centrala frågor är: - Vad är våra regionala mål? - T.ex. i Mellersta Finland är tyngdpunkterna åtgärder gällande ungdomsgarantin och arbetslösheten p.g.a. strukturomvandlingen - Behöver vi en gemensam vision / strategi utöver de strategier som redan finns? - Hur ska vägledningsaktörerna bli delaktiga - I Mellersta Finland har ELO-gruppen ordnat learning café (ELOPELTO-verksamhet) där strategiarbetet har knutits samman med utmaningar och problem i kundarbetet som lyfts fram av aktörerna. 3.2.2. Vad är möjligt att göra? ELO-gruppens uppgifter på längre sikt: Att kartlägga de regionala aktörerna inom vägledning Att utvärdera utvecklingsbehov inom vägledningen och fundera på lösningar Att definiera de strategiska tyngdpunkterna för regionens livslånga vägledning Att utreda hur finansiering och utvecklingsprojekt gällande livslång vägledning riktas till regionen Att koordinera utvecklingen av livslång vägledning i regionen Att informera om gruppens arbete och ta initiativ gällande utvecklingen Att förmedla information om utmaningarna inom livslång vägledning till regionens beslutsfattare Att utreda kompetensbehoven inom olika förvaltningsområden Att delta i NTM-centralens och svenska enhetens nätverksträffar och fortbildning om livslång vägledning Marja Pudas vid NTM-centralen i Mellersta Finland har byggt verksamheten i deras region och kommit fram till att följande kunde vara genomförbart i ELO-grupperna: Påverka beslutsfattarna i regionens organisationer Ordna träffar nätverk består av människor Stärka vägledningskompetensen Lyfta fram god praxis i den egna eller i andra regioner och stöda implementeringen Känna igen utmaningarna i servicestrukturen och kundprocesserna Söka lösningar på utmaningarna Vad kan vi själva lösa? Vilka utmaningar bör förmedlas vidare till nationell nivå (TEM, UKM,STM) Vara helt fördomsfri och utveckla olika sätt att samarbeta i nätverk, detta eftersom alla organisationer har knappt om resurser.

9 Utmaningar i verksamheten I Egentliga Finland har en hel del gjorts för att utveckla livslång vägledning men ännu återstår många uppgifter. Utvecklingsarbetet sker i små steg. Egentliga Finland är ett vidsträckt område geografiskt och det är svårt att nå alla kunder och aktörer. Det centrala är hur viktig aktörerna anser att utvecklingen av en gemensam mångprofessionell livslång vägledning är och om utvecklingsarbetet ger ett mervärde till det egna arbetet. Alla områden är beroende av nationella beslut gällande tjänsternas finansiering, lagstiftningen, utvecklingen av vägledningen, elektroniska tjänster mm. Dessa problem kan inte avgöras i regionen hur man än utvecklar de regionala livslånga vägledningstjänsterna som en helhet (enligt Marja Pudas). 3.2.3. Vägledningstjänster i Egentliga Finland Nedan följer en uppräkning av de organisationer som ordnar vägledning i Egentliga Finland utgående från en utredning som gjordes inom det finskspråkiga Opin Ovi-projektet. Utbildningsenheterna Grundläggande utbildningen Andra stadiets utbildning, gymnasie- och yrkesutbildning Yrkesinriktad tilläggsutbildning Högskolorna och universiteten Fritt bildningsarbete Läroavtalsbyråerna Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå Karriärträning Social- och hälsovårdstjänster Föreningar för arbetslösa Övriga informations- och rådgivningspunkter (upprätthåls av föreningar, organisationer, stiftelser, kommuner) Rehabiliterings-, pensions- och forskningsanstalter Projekt Företagsrådgivning Rådgivningstjänster för invandrare Myndigheter Utbildningsenheter och utbildare Övriga organisationer Vägledningsnätverk för specialvägledning Utbildningsenheter Servicecenter, organisationer Ungdomsverkstäderna Uppsökande ungdomsverksamhet Övriga aktörer (fackförbunden, arbetsgivarna, kommunerna, församlingarna) Turun seudun opetusfoorumi YES-nätverken Övriga samarbetsparter (biblioteken, kommunerna, försvarsmakten)

10 4. Vägledning och prognostisering Prognostiseringen är en central del i vägledningsarbetet och tillgången till prognostiseringsmaterial är viktig för utvecklingen av regionen. Vägledarna behöver användbara prognostiseringsverktyg som stöd för vägledningen. Ett verktyg är www.foreammatti.fi. NTM-centralen i Egentliga Finland har köpt uppgifter som gäller Egentliga Finland. Tyvärr fungerar portalen endast på finska. Men samtliga vägledare i regionen borde ha tillgång till detta och övriga prognostiseringsverktyg. Informationen om verktygen bör effektiveras. Vidare samarbetet Centret för framtidsforskning med studiehandledarna. Forskaren Leena Jokinen har beskrivit framtidens vägledningsarbete så här: Vägledning finns överallt och är allas sak Inlärning finns överallt Vägledning är en process där det är fråga om att den som får vägledning ska hitta just det som är viktigt för henne/honom Den som får vägledning är aktiv, inte föremål för vägledning Genom att göra och vara med om förstår man valet Vägledning i nya miljöer: virtuella verktyg, sociala media och metoder för delning jämte kunskap om riskerna En utmaning för inlärningen och vägledningen är att göra kakofonin till dialog... hur kan all information ge en personlig referensram för den som söker sin väg? Att utöka informationen förbättrar inte möjligheterna att välja om valet inte har en subjektiv betydelse. I det livslånga lärandets kontext är vägledningen allt mindre en intervention och allt mera en kontinuerlig kontakt. Världen ändrar men den kan också förändras.