Offentligt samråd: Skolor för 2000-talet

Relevanta dokument
Entreprenörskap i skolan

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Teknik och innovationer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Vi matchar arbetskraft med arbetsplats.

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman

VALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

Gymnasieskolan och småföretagen

Plan för studie- och yrkesvägledning

Nationell kunskapsskola

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Antagen av kommunfullmäktige

Regeringsförslag obligatorisk prao åk 8 och åk 9

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Måldokument Utbildning Skaraborg

Med engagemang, kompetens och integritet hävdar Skolverket varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling.

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

SKOLA + NÄR INGSLIV = KONKUR R ENS- KR AFT

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Utbildningspolitiskt program

Skolplan Med blick för lärande

UTBILDNINGSCHEFERNAS KONFERENS 2016 ATT SKAPA EN FRAMTIDSRUSTAD UTBILDNINGSREGION

38/2019. Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Barn- och utbildningsplan

Kristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Fler platser på yrkeshögskolan

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Statens skolverks författningssamling

Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i svenska för invandrare vid yrkesspåret i Linköpings kommun.

Näringslivsprogram

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.


Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

POLICY. Internationell policy

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD

Vad skulle chefen säga...

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Framtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Carin Welinder. Gymnasielärare

Sigys-konferens februari 2010

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Välkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

VÄLKOMNA till frukostmöte!

Målarbete för mandatperioden

Internationell strategi. för Gävle kommun

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Transkript:

Sändes per e-mail till eac-schools-consult@ec.europa.eu Europeiska Kommissionen Av. de Cortenbergh 168 Be 1000 Bruxelles Vår referens: SN Dnr 275/2007/JBN Er referens: SEC(2007)1009 Stockholm 2007-12-15 Offentligt samråd: Skolor för 2000-talet Föreningen Svenskt Näringsliv representerar cirka 54 000 svenska företag med drygt 1,5 miljoner medarbetare och täcker 70% av den privata sektorn i Sverige. I organisationen ingår 50 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Med anledning av Europeiska kommissionens samråd önskar Svenskt Näringsliv avge följande synpunkter. Svenskt Näringsliv ser skolan som en nyckelfaktor för att förmedla den kompetens till framväxande generationer som ett konkurrenskraftigt näringsliv kräver. Skolans utformning och kvalitet är således avgörande för tillväxt och sysselsättning och en prioriterad fråga för Svenskt Näringsliv Vi anser att utbildning är och bör förbli en angelägenhet för medlemsstaterna. EUs institutioner kan emellertid spela en viktig roll för att öka transparensen och utbytet mellan medlemsstaternas skolsystem samt sprida kännedom om goda exempel för att stödja utvecklingen mot mer konkurrenskraftiga skolor och skolsystem på nationell nivå. Frågorna i samrådsdokumentet går i stor utsträckning in i varandra. Vi har därför valt att ge vår syn på de principer som vi tror bör vara styrande för ett konkurrenskraftigt skolsystem och enbart kortfattat komplettera med kommentarer på de enskilda frågorna i den mån dessa inte besvaras av den principiella genomgången. Vår utgångspunkt är av naturliga skäl det svenska skolsystemet. Principiella överväganden för ett konkurrenskraftigt skolsystem. De snabba omvärldsförändringarna med globaliseringen och den tekniska utvecklingen har i grunden förändrat kraven på skolan. Den framtida arbetsmarknaden kommer att ställa krav på ökad och delvis annorlunda kompetens, initiativkraft och ökad flexibilitet hos individen.

För att åstadkomma ett skolsystem som garanterar individernas, näringslivets och samhällets framtida konkurrenskraft, krävs såväl systemförändringar som ändrade attityder inom utbildningsväsendet. Ledordet är konkurrenskraft att förmå utbildningssystemet att i större utsträckning ta fasta på att maximera konkurrenskraften för såväl individer som samhälle och näringsliv. Sverige har i ett internationellt perspektiv en unikt decentraliserat skolsystem. Grundprinciperna bygger på målstyrning, huvudansvar på kommunal nivå, möjlighet att välja skola, skolpeng och kvalitetskonkurrens mellan olika skolhuvudmän (friskolor och kommunala skolor). Detta är i grunden positivt. Det finns många goda exempel att bygga vidare på och systemet i sig kan rätt använt stimulera kontinuerliga kvalitetsförbättringar. För många mål, drygt 460 bara i grundskolan, och splittrade uppfattningar om skolans uppgifter har dock bidragit till en ojämn kvalitet. Brist på lättillgänglig information om skolornas faktiska kvalitet och olikartade villkor mellan olika utförare har också lett till att systemet inte fungerar fullt ut. Grundmodellen med målstyrning, decentralisering, skolval och kvalitetskonkurrens ger, enligt vår uppfattning, goda förutsättningar för en konkurrenskraftig skola. För detta krävs tydliga mål och krav på måluppfyllelse, effektiv uppföljning och kvalitetskontroll, lättillgängliga och jämförbara kvalitetsindikatorer för enskilda skolor och ett regelverk som säkerställer konkurrens på lika villkor mellan olika utförare. Problemen ligger dock inte enbart i regler och styrdokument. Hur skolverksamheten faktiskt fungerar styrs i slutändan av attityder hos kommuner och skolpersonal. Därför är det nödvändigt med en attitydförändring där skolan ser som sitt huvuduppdrag att utveckla konkurrenskraftiga individer för ett konkurrenskraftigt näringsliv och samhälle. Då måste den svenska skolan genomgå åtminstone fem perspektivskiften: Från Konsumtion till Investering Utbildning måste tydligt ses som en investering för både individ och system snarare än att uppfattas som en konsumtionsvara. Detta kommer att leda till högre kvalitet i utbildningen och att fler kommer ut på arbetsmarknaden snabbare genom bättre matchning. Från Kvantitet till Kvalitet Utbildningssystemet måste i sina mål sätta kvalitet högre än kvantitet. Vi måste ha både bredd och spets. Utbyggnaden av den högre utbildningen får inte gå ut över kvalitetskrav och spetskunskaper. Vi behöver såväl elitforskare som elitsvetsare. Från En skola i Sverige till En skola i världen Utbildningssystemet måste i större utsträckning utgå ifrån ett perspektiv av global konkurrens såväl vad gäller utbildningens inriktning och organisation som frågan om internationell jämförbarhet av studieresultat och kunskaper. Det svenska utbildningssystemet konkurrerar med andra länders och studenterna konkurrerar på en global arbetsmarknad.

Från Arbetskraft till Initiativkraft Utbildningssystemet måste lämna dagens ensidiga fokus på att utbilda arbetskraft och bli bättre på att förmedla initiativkraft och entreprenörskap. Det gäller alldeles oavsett om studierna syftar till eget företagande eller anställning. Från Lika utbildning för alla till Rätt utbildning för alla Utbildningssystemet måste lämna idén om att alla elever ska få likadan undervisning, eller gå på likadana skolor, och istället fokusera på att skolorna på bästa sätt ska få alla elever att förverkliga sin potential. Fråga 1: Hur kan skolor organiseras att de ger alla elever en fullständig uppsättning nyckelkompetenser? Identifierade nyckelkompetenser måste omvandlas till konkreta mål i olika ämnen, kurser och program och ingå i alla skolans styrdokument; läroplan, nationella kursplaner och så vidare. En effektiv uppföljning av måluppfyllelsen måste finnas på central nivå. Den måste ske med jämna mellanrum med start tidigt i skolsystemet. Utbildning är en kostnad. Ju senare fel måste rättas till, desto dyrare blir det. Ju senare en elev får hjälp, desto kostsammare blir det för elevens utveckling. Samtidigt måste det finnas en stor grad av frihet för skolorna att själva avgöra hur de bäst ska uppnå målen. Det är resultaten, inte processen som ska vara avgörande. Fråga 2: Hur kan skolorna ge ungdomar färdigheter och motivation för ett livslångt lärande Morgondagens samhälle kommer att ställa högre krav på utbildning och kompetensutveckling under hela livet. En stor utmaning är att skapa attitydförändringar och insikt om nödvändigheten av att ta ansvar för egen livsutveckling och utbildning. Skolan har här en viktig roll att spela, inte minst att genom ökad interaktion med arbetslivet under skoltiden tydliggöra behoven av ett livslångt lärande Fråga 3: Hur kan skolsystemen bidra till långsiktigt hållbar tillväxt Skolan lever i en egen värld där man ska samverka med omvärlden. Gör skolan istället till en del av omvärlden. Tydliggör skolan som en del i den nationella kompetensförsörjningen. Undervisningen måste, för att kunna vara aktuell och relevant, knytas närmare till arbetsmarknaden och det omgivande samhället, dess utveckling och förutsättningar. Sverige behöver initiativrika, drivkraftiga företagsamma, ta-sig-för-samma-människor. Genom ett ökat entreprenöriellt lärande där elever sätter och provar teorier i praktiken ökar också möjligheterna för de med svårigheter att nå målen. I ett målstyrt system är det också nödvändigt att kontinuerligt ompröva mål, ämneskombinationer, och utbildningsinnehåll så att de hela tiden ligger i linje med arbetsmarknadens och samhällets skiftande krav.

Fråga 4: Hur kan skolsystemen på bästa sätt främja jämlikhet, hantera kulturell mångfald och minska avhoppen från skolan i förtid? I Sverige pågår en debatt där valfriheten i systemet ibland hävdas ge upphov till ökad segregering i samhället. Detta är enligt vår mening en missuppfattning. Valfriheten innebär snarare en möjlighet att motverka de olikheter i förutsättningar som den långtgående boendesegregering som vi har i framförallt i våra storstäder innebär. Även om valen påverkas av vår bakgrund, bör det rimligen vara bättre ur integrationssynpunkt att sammansättningen i olika skolor tillåts styras av intresse och förmåga än några andra kriterier. Det enskilt viktigaste för att kompensera för skillnader i social och ekonomisk bakgrund är att fokusera på individens behov och potential. Låga krav och samma sorts utbildning för alla har visat sig t o m vara ett sämre recept för social rörlighet än äldre tiders strängt uppdelade skola. En bra skola för alla måste därför bygga på individualiserad undervisning, höga kvalitetskrav, valfrihet och mångfald. Fråga 5. Individuella utbildningsbehov; vad kan göras i fråga om kursplaner, skolorganisation och lärarens yrkesroll Individuella studieplaner har nyligen införts i det svenska skolsystemet från årskurs 1. Det är ett steg på väg. För att det ska tillämpas på ett bra sätt i praktiken, krävs dock både stöd i form av exempelvis lärarfortbildning och centralt framtagna verktyg samt i form av uppföljning och kontroll. Fråga 6. Hur kan skolorna bidra till att förbereda ungdomar på att bli ansvarskännande medborgare Detta är ett huvudsyfte med den svenska skolan redan idag och finns inskrivet i samtliga relevanta styrdokument. En inriktning mot mer individanpassning, fokus på efterfrågade nyckelkompetenser och nära interaktion mellan skola, arbetsliv och samhälle leder också med automatik till att mål om demokratisk värdegrund och ansvarstagande uppnås lättare. Fråga 7. Hur kan skolpersonalen utbildas och understödas för att lösa de problem de står inför? Skolan är en förhållandevis stängd värld. För att skapa en relevant utbildning med hög kvalitet krävs att skolan, lärare och omvärlden interagerar. En lärare ska inte bara kunna jobba i skolan, utan också i andra delar av arbetslivet. Likväl som det är viktigt att det är meriterande att gå mellan akademi och näringsliv, måste det vara lika meriterande och statushöjande för en lärare att gå mellan arbete i skolan och arbete i exempelvis näringslivet. Att ha genomgått en formell lärarutbildning innebär inte nödvändigtvis en garanti för att man är en bra lärare. Skolverkets undersökningar visar att det är svårt att hitta statistiskt säkerställda samband mellan formell behörighet och resultat. Det måste vara kunskaperna och kompetensen som avgör vilka som anställs som lärare.

Lärarutbildning måste utmana gamla attityder till skolans roll i kompetensförsörjningen och avnämarnas dvs. arbetslivets - betydelse. En ny lärarutbildning måste genomsyras av entreprenöriellt lärande och vikten av samarbete och interaktion med avnämarna. Fråga 8. Hur kan skolorna bäst ledas och motiveras till framgång? Hur kan de fås att utvecklas efter föränderliga behov och krav? En väl fungerande kvalitetskonkurrens mellan skolor, där effektiva skolor får en chans att expandera och skolor som inte håller måttet tillåts slås ut, ger goda incitament till ständiga förbättringar. Med tydliga mål och resultatkrav leder det till ett framgångsrikt skolsystem. En ständig interaktion mellan skolor, arbetsliv och samhälle är den bästa garanten för att utbildningen ligger i linje med omvärldens krav. FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Jonas Berggren