De äldres orala hälsa Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Relevanta dokument
HANDBOK FÖR IDENTIFIERING AV FRISKT OCH SJUKT I MUNNEN. Kännetecken. Orsak

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre patienter med karies och hur detta bör

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Den muntorra patienten

Munvårdsbedömning ROAG- Revised Oral Assessment Guide

Apotekets råd om. Torr i munnen

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Källor...

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling Eva Edblad Tønsberg

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Tandhygieniststudent T3. Karies utredning

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Stroke. Vårdprogram för munvård

Att åldras ett odontologiskt perspektiv. Inger Wårdh, tdl, docent, avd för Gerodonti

Stroke. Vårdprogram för munvård. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för en snabb rehabilitering.

Tandköttsinflammation och tandlossning

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).

Produktkatalog munvård

Strålbehandlade patienter,tandvård

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

Birgitta Rindborn, vårdenhetschef, Medicinska specialistkliniken 2. Ulf Rosenqvist, överläkare, Medicinska specialistkliniken

L Widerström, uppdaterat D Ericson, rev HT-09, HT-11 A K.Sjöberg

Saliv- och bakterieprovtagning

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC

GELBEHANDLING I INDIVIDUELLT FRAMSTÄLLDA MJUKPLASTSKENOR

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Tandköttsinflammation. och tandlossning

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

Saliv- och bakterieprovtagning

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J

Munhälsa

PROVTAGNINGSFÖRFARANDE VID BESTÄMNING AV SALIVENS SEKRETIONSHASTIGHET, BUFFRINGSKAPACITET,

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.

Vårdprogram - personer med funktionsnedsättning och äldre. 21 nov 2018 Johanna Mattsson ST- tandläkare Orofacial Medicin Uppsala

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Utredning Behandling Prevention...6

Muntorrhet. Sjukdom och mediciner påverkan på oral hälsa? Nedsatt allmäntillstånd. Spottkörtlar. Obalans i munhålan

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.

Munnen- En del av kroppen Tänder, kropp och sinnen. Måltidens betydelse. Friskt tandstatus på 30 årig kvinna

munhålan Medel mot karies Munhålan

MUN TANDSJUKDOMAR. Karies, Gingivit och Parodontit KONTAKT MED TAND-/SJUKVÅRDEN

Det nya tandvårdsstödet För dem som verkligen behöver det. Information till dig som arbetar inom vården

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen

Tandköttsinflammation och tandlossning

Muntorrhet- en kort återkoppling. Patienten med hyposalivation. Litteratur. Tema Saliv T7 HT 2015

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Hjärta Lunga Mun. Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom

Fluor i kariesprofylaxen

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J

Vi som arbetar här är

Minimalinvasiv tandvård ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES. Karies fortfarande vår största folksjukdom! Är karies en sjukdom?

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

ASTA-dagarna Astma-allergi-KOL 2019 Emma Ekenstråle Övertandläkare Orofacial medicin- och sjukhustandvård/östra/kungälvs sjukhus

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies

Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Odontologi

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Handledning för PROTESVÅRD funktionsnedsättings och inom äldreomsorgen.

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Antiseptika Effekten av antiseptiska munsköljningsmedel på den dentala biofilmen.

TANDKRÄM & MUNSKÖLJ MED WHITENING

Är karies fortfarande ett problem?

Skört Åldrande och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor

Demens och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

Många patienter behöver extra fluor för att ha karies under kontroll

KLINISK PM ROTKARIES ORSAKER

Onkologi Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män.

Det nya tandvårdsstödet. För dem som verkligen behöver det

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Svenska folkets munvårdsvanor EN RAPPORT FRÅN SUNSTAR GUM

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Systematisk kartläggning av kunskap och kunskapsluckor i äldretandvården Svensk sjuksköterskeförening överlämnar härmed följande synpunkter

Tandlossning och DIABETES

Hälsa och munhälsa. En enkätundersökning till 75- och 85-åringar i Örebro län och Östergötlands län år En kort rapport om fynden

Transkript:

De äldres orala hälsa Inger Wårdh, avd för Gerodonti Ska ses i ljuset av att en pigg äldre patient plötsligt kan bli avsevärt försämrad - t ex via en stroke

Den äldre generationens tandvård Dålig - eller ingen - tandvårdstillgång i unga år Smärtsamma akutbehandlingar Profylax först i sen vuxen ålder Stora reparativa åtgärder i vuxen ålder Dåliga tänder ofta sett som ett klassmärke

The heavy metal generation

Den äldre patientens orala risksjukdomar Muntorrhet Rotkaries Parodontit - implantit Candida - svamp

Muntorrhet Muntorrhet är ett samlat begrepp för xerostomi och hyposalivation Xerostomi betyder subjektivt upplevd muntorrhet Hyposalivation betyder objektivt nedsatt salivflöde med gränsvärdena stimulerad saliv <0,7 ml/min och vilosaliv <0,1ml/min

Medelvärden för vilosaliv(ml/min) Kön Heintze et al. 1983 Percival et al. 1994 Billings et al. 1996 Yeh et al. 1998 Män 60-74 0,30 60-79 0,49 80+ 0,30 70+ 0,23 70-74 0,40 75+ 0,43 Alla män 0,36 0,50 Kvinnor 60-74 0,20 60-79 0,39 80+ 0,18 70+ 0,12 70-74 0,26 75+ 0,20 Alla kvinnor 0,26 0,33

Orsaker till muntorrhet Sjögrens syndrom Strålbehandling Cytostatika Autoimmuna sjukdomar Diabetes Feber Nästäppa Munandning Uttorkning Hormonförändringar Rökning Luftkonditionering

Vad styr salivproduktionen? Salivproduktion Ålder Kön Medicinering

Orsaken till muntorrhet är dock oftast läkemedel Blodtrycksmedel Allergimedel Antidepressiva Inkontinensmedel M fl 300 läkemedel kan ge muntorrhet Den som intar mer än fem läkemedel är en riskpatient för den äldre är gränsen lägre

Muntorrhetens följder Rotkaries Orala slemhinneinfektioner Dysfagi sväljsvårigheter Svårt att tala Dålig andedräkt Signifikanta samband med munhälsorelaterad livskvalitet

Hjälp vid muntorrhet Saliversättande och stimulerande medel: Stimulerande: Salivin tabl. Profylin tabl. Xerodent tabl. (Inneh. 0,25 mg fluor) Proxident Munspray (pepparmint), Stisal (innehåller fluor) Ersättande: Ersättande: Proxident Munspray ( solrosolja), Zendium saliva gel

Men värst av allt är kanske När muntorrheten kommer smygande och patienten successivt börjar ta halstabletter eller dyl - och inte märker att tänderna rasar

Regelbunden tandvård avtar för yngre och ökar för äldre. 30 25 Kvinnor Män 20 15 10 5 0 24år 34år 44år Andelen (procent) som inte har varit hos tandläkaren under de senaste två åren. Män och kvinnor i olika åldersgrupper. Sverige 2006. Källa: SCB, ULF-undersökningarna. 54år 64år 74år 84år 16-25- 35-45- 55-65- 75-

Kariesträskets utrotande Fram till år 1960 bestod tandvården främst i utdragningar och fyllningar Successivt introducerades Fluorsköljningar och tandvårdsinformation i skolorna De flesta barn och ungdomar har idag inga eller få fyllningar i tänderna detta står de äldre för

Ett nytt kariesträsk? De äldres stora kariesbekymmer är rotkaries oftast kopplat till muntorrhet I de mest grava fallen I de mest grava fallen blir resultatet likt en trädstam som fällts av en bäver

Riskfaktorer för rotkaries Muntorrhet Frekventa sockerintag Bristfällig munhygien Många (och kanske slitna/dåligt anpassade) restaurationer Förlorade tandvårdskontakter

Vi för krig mot laktobaciller och mutansstreptokocker Klorhexidin och fluor är verksamma i att sänka antalet mutansstreptokocker Kosten är betydelsefull för att hålla antalet laktobaciller nere Men vi är tämligen chanslösa vid muntorrhet!

Profylaktiska insatser God munhygien! Se över kosten!! Framförallt undvika udda vanor som kan uppstå vid muntorrhet FLOUR!!! Det mest effektiva är att skölja med 0,2 % fluorlösning varje kväll efter tandborstning Pensling med fluorgel t ex Duraphat Informera patienten om att det finns risk att få karies när man blir äldre även om detta inte varit ett problem tidigare speciellt när läkemedelskonsumtionen ökar

Fluor Tabletter: 0,25mg x 6 eller 0,75mg x 2 Lösning : 0,2 % 10 ml silas mellan tänderna under 1 min x 1 (20 sek) Gel eller tandkräm : Topdent fluorgel 1-2 cm x 2 Duraphat tandkräm x 3

Egna tänder biter bäst.eller?

Parodontit Parodontit är inte en del av det naturliga åldrandet förutsatt att munhygienen är god Parodontit ska mer ses som en långtidseffekt av successivt tilltagande oförmåga till plackkontroll Denna oförmåga kan hos en åldrande individ orsakas Denna oförmåga kan hos en åldrande individ orsakas av t ex muntorrhet, motoriska brister, försämrad syn, nedsatta kognitiva funktioner, bristande ork mm

Den onda cirkeln När parodontiten blottlägger tandhalsarna drabbas dessa lättare av karies det blir ännu svårare att hålla rent och bennedbrytningen fortsätter och förlorade tänder kanske ersätts med konstruktioner som i sig samlar plack och..

Vad är hönan och ägget? Kåre Buhlin visade i sin avhandling att den relativa risken för att insjukna i hjärtkärlsjukdom är 12 ggr högre för individer i åldern 75-84 år om de själva uppger att de har blödande tandkött Rökning är dock en mycket större riskfaktor för hjärtkärlsjukdom än dåligt munstatus!

Konsten att bevara bennivån runt implantat är att: Ha god munhygien Inte röka En plackinducerad infektion tillsammans med överbelastning och andra faktorer som nedsatt allmäntillstånd, kan orsaka implantatförlust

Ett dilemma för de äldre Tandvården tycks ha varit mer intresserad av att sätta in implantat än att sörja för god efterskötsel Efter 10 års bärande av käkbensförankrade implantat utan systematisk stödbehandling, var implantit ett vanligt kliniskt fynd ( Roos- Janåker A-M et al 2006) Med bristande ork och resurser avtar förmågan till självskötsel och risken för komplikationer ökar

Klorhexidin Corsodyl och Hexident 2mg/ml eller Hexident 1mg/ml, Corsodyl gel Klorhexidinpreparat används när mekanisk rengöring inte fungerar eller vid kraftiga tandköttsinflammationer där borstning är för smärtsam Klorhexidinpreparat används oftast periodvis enl. schema. T.ex. en till två veckor varje månad, två ggr/dag pga risk för resistensutveckling. Nyare rön har dock visat att man med fördel kan använda gel till borstning varje kväll detta minskar också risken för missfärgning Att komma ihåg: anv. inte vanliga tandkrämer i samband med klorhexidinbehandligar!!! ( tandkrämer innehåller oftast ett ytspänningsmedel vilket häver effekten av klorhexidin) Det finns dock tandkrämer man kan använda tillsammans med klorhexidin: Zendium, Biotene, Dentosal, Sensodyne

Svampexkursion Det finns ca 100 st svamparter varav ett 10-tal är humanpatogener

Varför hittar vi svamp? Ca halva befolkningen bär på Candida och ca 80% av protesbärarna. Detta är inte detsamma som att ha en Candida-infektion. Infektion uppstår när motståndet sviktar. Nedsatt resistens lokalt eller generellt eller en störd normalflora hos värden underlättar kolonisation av svampen och uppkomsten av en infektion

Förebyggande behandling Streptococcus mutans, lactobaciller, muntorrhet (lågt ph) medför ofta Candida God munhygien, saliversättning Glöm inte bort ev proteser

Kurativ behandling Lokal Mycostatin, Fungizone Systemisk - Diflucan Ordinationen i FASS av Mycostatin på 1 ml är för snål - bör vara 3-4 ml Pga av ett växande resistensproblem, råder idag lite delade meningar om behandling av Candidoser. Uppdatering rekommenderas! Terapisvikt - ta prov, differentialdiagnos, remiss!

Varför behandla Candidoser? Epitelet skadas och dess funktion som infektionsbarriär En inflammerad bindväv frestar på kroppens immunförsvar Risk för näringsproblem Dock - Vid systemisk Candidos, anses idag oral infektion vara sekundär

Dosering och duration Antimykotika verkar på sporens cytoplasmamembran men inte på hyferna. Därför bör medikamentet användas ytterligare 1-2 v efter symptomfrihet Mycostatin: 3 ml i minst 1 minut 4 ggr/dag i 4 veckor. Spola runt och svälj! Diflucan: 1 kapsel 50mg 7-14 dgr Interaktion Diflucan/Waran

Tänk på.. Ett gott munstatus underlättar ett aktivt, socialt rikt liv långt upp i åren Ensamhet och beroende är det som den äldre fruktar mest Släpp inte kontakten med den äldre patienten även den som vill höra av sig själv!