Smärta i olika åldrar, MS Introduktion Smärta är väldigt vanligt i den äldre befolkningen och långvarig smärta hos äldre är ett stort hälsoproblem i samhället. I Sverige har 25-40 % av personer över 70 år någon form av långvarig smärta och för personer över 85 år har prevalensen av långvariga smärttillstånd stigit till 50-73. Trots att det är ett så vanligt och stort problem för den äldre populationen är det lite forskat kring detta område (1). Det är även mindre forskat kring den yngre befolkningen som har smärta men intresset för denna population växer och idag vet man att incidensen för smärta hos barn och ungdomar är högre än man tidigare trott (1,2). Smärttillstånd hos barn och ungdomar är olika jämfört med den äldre befolkningen. Huvudvärk, buksmärta och muskuloskelettala smärtproblem är vanligt hos unga medan smärta från degenerativa förändringar som artros och diskdegenerationer är problem hos äldre (1,3). Nedanstående stycken kommer närmare gå igenom dessa olika smärttillstånd för de två olika populationerna. Smärttillstånd hos barn Huvudvärk De vanligaste typerna av huvudvärk hos barn är migrän och spänningshuvudvärk (4). En studie som undersökte prevalens av huvudvärk hos svenska skolbarn visade att 23 % av alla skolbarn lider av spänningshuvudvärk och 17 % av migrän (5). En studie som undersökte prevalensen av huvudvärk hos vuxna (18-75 år) visade att 10 % av männen och 23 % av kvinnorna i studien led av huvudvärk. Det var vanligast med huvudvärk för den yngre delen av studiepopulationen (18-35 år) och prevalensen av huvudvärken minskade när åldersspannet ökade (6). Spänningshuvudvärk karakteriseras av ett tryck i eller ovanpå huvudet och detta tryck går sedan över till värk i hela huvudet, pannan eller i nacken (4). Koncentrationen och humöret kan påverka barnet vid spänningshuvudvärk men det resulterar mer sällan i skolfrånvaro jämfört med migrän. När ett barn får migrän kommer huvudvärken snabbare och är kraftigare än spänningshuvudvärk. Barnet kan med huvudvärken få aura, bli illamående och ljud- och
ljuskänslig. Vid en migränattack är det mycket vanligt att barnet behöver lägga sig i ett tyst och mörkt rum och detta kan alltså resultera i att barnet måste vara hemma från skolan (4). Buksmärta Funktionella mag-tarm-sjukdomar är vanligt hos barn. En review visar att 4-53 % av barn lider av buksmärtor av något slag (3). Detta kan innefatta flera olika symtom och är ofta sammankopplade med att tester och undersökningar inte kan förklara barnets problematik. Det vanligaste symtomet vid detta tillstånd är buksmärtor. Det har föreslagits att buksmärtan uppstår av stimuli från till exempel mat, inflammation samt psykisk stress. Man har också sett att smärtans grad beror på hur barnet hanterar stress samt hur föräldrar mår psykiskt (7). Muskuloskeletala smärtor Muskuloskeletala smärtor har en prevalens av 4-40 % hos barn och det är vanligt att barnen har fler smärtområden eller tillstånd. Till exempel är prevalensen av ryggsmärtor hos svenska barn 7-9 %. Om smärtan har blivit kronisk ställs diagnosen när smärtan har varat i mer än 3 månader och då smärtan inte har orsakats av någon bakomliggande sjukdom. Man behöver då utesluta orsaker som trauma, juvenil ideopatisk artrit och fibromyalgi (8). Smärttillstånd hos äldre Artros Ikroppens leder finns det normalt en balans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket.vid artros har det dock blivit en ledsvikt där nedbrytningen blir större än uppbyggnaden av brosket. Brosket får då sämre kvalitet och minskar i leden och det kan ske en inflammation i ledhinnan eller skelettförändringar. Artros är den vanligaste kroniska ledsjukdomen då ca 25 % av svenska befolkningen har artros vid 40 års ålder medan ca 80 % av personer över 85 år lider av artros (1, 9). Risken för artros ökar alltså med ålder men det finns också andra riskfaktorer såsom ärftlighet, kön (kvinnor drabbas oftare), övervikt, tidigare ledskada samt muskelsvaghet.
Man kan få artros i alla leder men de vanligaste är höft och knä. De vanligaste symtomen vid artros är minskad ledrörlighet, smärta och nedsatt funktion. Vid knä och höftartros är det också vanligt att man är svag i lårmuskulatur, har nedsatt gångförmåga samt har svårt att lyfta eller bära tungt. För att ställa diagnosen artros krävs det 3 vanliga anamnestiska symtom samt 3 typiska kliniska undersökningsfynd. En röntgenundersökning behövs inte för att ställa diagnosen då anamnes, symtom och kliniska fynd ger en säkrare diagnos (9). Osteoporos Osteoporos är det vi i vardagligt tal kallar för benskörhet. Detta är en systemisk skelettsjukdom som ger minskad bentäthet och mikrostrukturell försvagning av benvävnaden. Många vet inte om att de har osteoporos då tillståndet inte ger några symtom utan upptäcks när en fraktur uppstår (10). Den skattade prevalensen för osteoporos kring höften är 22 % för kvinnor och 7 % för män. Primär osteoporos beror av det naturliga åldrandet såsom livsstilsvanor och menopaus. Den sekundära osteoporosen beror istället av en bakomliggande sjukdom eller vissa farmakologiska behandlingar som kortison. Då osteoporos orsakar att skelettet blir skörare finns det ökad risk för fraktur när man lider av detta tillstånd (10). Posttraumatisk smärta vid fraktur När man blir äldre försämras balansen och detta tillsammans med minskad känsla av säkerhet ökar risken för fall (11). Den äldre befolkningen drabbas också av minskad bentäthet och även tidigare nämnt osteoporos. Vid ett fall finns det därmed stor risk för att den äldre med osteoporos drabbas av en fraktur. Vid osteoporos krävs det dock endast lågenergivåld för att det ska kunna resultera i fraktur. År 2010 i Sverige rapporterades 107 000 osteoporosrelaterade frakturer, varav höftfraktur var 20 000 av dem. Att äldre drabbas av fraktur på grund av osteoporos är alltså vanligt förekommande (10). Degeneration och smärta Vid slutet av ett inflammatoriskt tillstånd kan en degenerativ process påbörjas men degeneration kan också utlösas av långvarig överbelastning (1). Till exempel ses en nedbrytning av vävnad i leden vid artros, men det finns endast få inflammatoriska celler.
Det är då endast smärtan och funktionsnedsättningen som kvarstår. I den degenerativa vävnaden finns få smärtfibrer och substanser vilket gör att storleken av smärtan inte direkt korrelerar med storleken av degenerationen. Den äldre populationen drabbas vanligen av degeneration i form av diskdegenerationer och cervikal spondylos. Dessa två tillstånd kan då orsaka ryggsmärta och nedsatt funktionsförmåga för de äldre (1). Sammanfattning Som tidigare nämn är smärttillstånd hos barn och äldre mindre utforskat jämfört med den vuxna befolkningen. Dettta visar sig genom att det finns många fler studier som innefattar vuxna jämfört med studier om barn eller äldre. Tillstånden hos barn och äldre varierar då det är vanligt att barn har smärttillstånd som beror på stress och psykiska faktorer medan äldre drabbas av smärta orsakat av åldersförändringar. Det finns även svårigheter att diagnostisera och behandla smärttillstånden hos dessa två populationer. Små barn upp till 6 år har inte möjligheten att kommunicera och berätta om sin smärta på samma sätt som vuxna. Därför behöver de anpassade skalor och utredningar för sin smärta, t.ex. skattningsskalor för barn som poker chip tool och Faces Pain Scale (FPS) (1). Många äldre har en tendens att inte berätta att de har ont, ofta för att de inte vill belasta vårdpersonal eller anhöriga. En annan svårighet att ge äldre rätt vård är bristande kommunikation genom nedsatt syn eller hörsel, förvirringstillstånd eller kognitiva sjukdomar såsom demens (1). Ytterligare och utförligare forskning behövs alltså för dessa två populationer, så att rätt undersökning och behandling utförs för deras smärttillstånd. Referenser 1. Norrbrink C, Lundeberg T, editor. Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur;2010. 2. Jakobsson U editor. Långvarig smärta. Lund: Studentlitteratur;2007. 3. Holm S, Ljungman G, Söderlund A. Pain in children and adolescents in primary care; chronic and recurrent pain is common: Pain in children and adolescents in primary care. Acta Paediatr. december 2012;101(12):1246 52.
4. Larsson B. Barn och smärta state of the art: Huvudvärk. Stockholm:Socialstyrelsen;2002. [Läst 2016-11-26 ]. Tillgänglig: http://www.svenskbarnsmartforening.se/svenskbarnsmartforening/dokument/sota.pdf. 5. Laurell K, Larsson B, Eeg-Olofsson O, Mattson P.A Prevalence of headaches in Swedish schoolchildren with a focus on tension-type headache. Cephalalgia.2004;24:380-388. 6. Molarius A, Tegelberg A. Recurrent headache and migrane as a public health problem - a population-based study in Sweden. Headache. 2006;46(1):73-81. 7. Mc Omber ME, Shulman RJ.Recurrent abdominal pain and irritable bowel syndrome in children. Curr Opin Pediatr 2007;19:581 585. 8. Berit Flatø. Barn och smärta state of the art: Barn og langvarige muskelskjelettsmerter. Stockholm:Socialstyrelsen;2002. [Läst 2016-11-26 ]. Tillgänglig: http://www.svenskbarnsmartforening.se/svenskbarnsmartforening/dokument/sota.pdf. 9. Roos E, Lund H, Juhl C. Fysisk aktivitet i sjudomsprevention och sjukdomsbehandling: Fysisk aktivitet vid artros. Stockholm:Folkhälsomyndigheten;2015. [Läst 2016-11-26 ]. Tillgänglig: http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/fyss-kapitel_artros.pdf. 10. Grahn Kronhed A-C, Ribom EL, Fysisk aktivitet i sjudomsprevention och sjukdomsbehandling: Fysisk aktivitet vid osteoporos. Stockholm:Folkhälsomyndigheten;2015. [Läst 2016-11-26 ]. Tillgänglig: http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/fyss-kapitel_osteoporos.pdf. 11. Frändin K, Helbostad JL. Fysisk aktivitet i sjudomsprevention och sjukdomsbehandling:rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Stockholm:Folkhälsomyndigheten;2015. [Läst 2016-11-26]. Tillgänglig:
http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/fyss-kapitel_fa-för-äldre_rev.pdf.