Mimmi Matematiken i måltiden

Mimmi Matematiken i måltiden Slutrapport till Gudrun Malmers stiftelse Elisabeth Fock Agneta Sassersson Halmstad 2005-04-25

INNEHÅLL 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Avgränsning 2 PROBLEM OCH SYFTE 3 METOD 3.1 Allmänt om metod 3.2 Undersökningsgrupp 3.3 Genomförande 4 RESULTAT MED KORT ANALYS 4.1 Resultat HR03abc (våren 2004) 4.2 Resultat HR04abcd (våren 2005) 4.3 Uppföljning av elever med IG i matematik A 4.4 Kort analys 5 UTVECKLING 5.1 Gästföreläsning 5.2 Samverkan ELU vid HH 5.3 Samverkan PMU vid HH 6 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 6.1 Sammanfattning 6.2 Diskussion 7 REFERENSLITTERATUR 8 BILAGOR Bilaga 1 Betygsdokument Bilaga 2 Exempel ur Mimmi-häftet Bilaga 3 Annons till HH Bilaga 4 Strävan mot förändring Bilaga 5 Utdrag ur Kökskörkort Bilaga 6 Sammanfattning av enkät HR03abc Bilaga 7 Sammanfattning av enkät HR04abcd Bilaga 8 Information till IG-elever Bilaga 9 PowerPoint-föreläsning HH Bilaga 10 Annons till PMU HH Bilaga 11 Framtidens hemsida Bilaga 12 Informationsbroschyr om Sturegymnasiet 2

1 INLEDNING Arbetet behandlar de erfarenheter vi gjort genom utvecklandet av Mimmi, matematiken i måltiden. Mimmi är ett försök att lyfta fram matematikens betydelse för elever som studerar på Hotell- och restaurangprogrammet, HR, vid Sturegymnasiet i Halmstad (se informationsbroschyr, bilaga 12). Behovet har vuxit fram. Våra elever har genom åren dels fått minskat intresse för att läsa matematik dels visat alltmer bristande kunskaper i ämnet. Detta återspeglades inte minst i karaktärsämneskurserna i kök och matsal. Receptomvandling, kalkylering och enkla svinnberäkningar vållade många elever huvudbry och lärarnas frustration över fenomenet växte. Det blev ett måste att bryta denna negativa trend för vår målgrupp, samtliga elever vid HR-programmets första år på Sturegymnasiet i Halmstad. Vi som arbetat fram Mimmi i dess nuvarande form är Elisabeth Fock och Agneta Sassersson. Elisabeth är matematik- och naturkunskapslärare. Hon har en grundskollärarexamen, MaNO 4-9, sedan 1995. Hon har arbetat på HR sedan höstterminen 1997. Agneta har en utbildning som ekonomiföreståndare 1973 och examen från Industri- och hantverkslinjen 1987. Hon är yrkeslärare på HR sedan hösten 1987. 1.1 Bakgrund Upprinnelsen till Mimmi var ITiS projektets framfart under 2001. Agneta Sassersson såg att här fanns en möjlighet att arbeta med vårt gemensamma problem! Vi var då tre entusiastiska lärare, Lars-Göran Bengtsson även han (liksom Agneta) karaktärsämneslärare, som bestämde oss för att hoppa på KK-stiftelsens ITiS- initiativ. Projektet fick namnet Matematiken i måltiden och förkortades Mimmi. En käck, pannkakstekande tjej med kockmössan på svaj blev vår mentala, och sedan också officiella, projektsymbol. Mimmis pannkakor, beprydd med siffror och diverse räknetecken, skulle minsann utgå från ett korrekt omräknat recept ur metodkökspärmen! Vår målsättning var att eleverna skulle inse att matematik är ett lika viktigt instrument för deras kommande yrkesutövning som en välslipad kökskniv. Metoden, för att nå någorlunda framgång, var att det skulle landa i någon form av datoranvändande för våra elever. Det låg i tiden. Vi arbetade därför fram programinfärgade övningar i matematik som skulle finnas på skolans intranät (som även går att nå hemifrån). Vi blev mycket nöjda med resultatet och tyckte att vi kommit fram till en produkt som var direkt tillämpbar oavsett var du geografiskt befann dig. Med andra ord: Eleven kunde, med tillgång till dator, öva matematik i matematiksalen, metodköket eller hemma. En del övningar kunde eleverna rätta själva. Inlämningsuppgifter och tester skickades via särskild Mimmi-mail och rättades av lärare, aningen matematik- eller kökslärare. Resultatet mailades tillbaka till eleven med lite feedback över resultatet. Eleverna verkade trivas med det lite nya sättet att lära sig och öva via datorer. Vi testkörde, ändrade en del och äskade pengar till datorer i så väl matematiksalar som metodkök. Sedan tog det stopp. Vi fick inte tillgång till det antal elevdatorer vi hade önskat. Här kunde projektet slutat. Trots allt upptäckte vi att vi genom vår samverkan i kärn- och karaktärsämnena ökade elevernas förståelse till varför matematik behövdes för dem. Som bonus valde också något fler elever än tidigare MaB. Samarbetet fortsatte därför och sedan dess arbetar vi med ett gemensamt arbetshäfte (se bilaga 2). Häftet har reviderats och vuxit en aning för varje år. Lars-Göran trädde lite tillbaka som drivkraft i Mimmi efter redovisningen av ITiS-projektet i december 2001 och har sedan dess fungerat som inspiratör och bollplank. 3

1.2 Avgränsning Då vi ansökte om stipendium ur Gudrun Malmers stiftelse var tanken att vi skulle använda pengarna till tid för att arbeta fram fler arbetsuppgifter, övningar och laborationer som knyter an till yrkesområdet. Som högst uppsatta mål satte vi att programinfärga samtliga delmoment i matematik A. Ett första delmål blev att främst inrikta oss på aritmetik, procent och statistik. 2 PROBLEM OCH SYFTE En stor och tyvärr ständigt växande andel av våra elever uppnådde och uppnår fortfarande inte målen för matematik A. Vi ser bristande motivation som en anledning till varför man misslyckas. En annan anledning är att man har för svaga kunskaper med sig från grundskolan. Det känns extra svårt att inte kunna ge godkänt i en grundkurs som matematik A trots att eleven arbetat hårt och verkligen lagt ner tid. Vi ville väcka elevernas lust att lära och samtidigt försöka öka andelen godkända elever på matematik A. I arbetet fann vi stöd och vägledning i programmålen för HR. Vi satte upp några konkreta mål: - Utveckla och förbättra arbetshäftet. Köpa in programanpassade böcker. Använda boken Mått för mat i matematikundervisningen. - Lyfta fram programmålen och tydliggöra dessa för eleverna. - Elever som inte uppnår G i matematik A ska erbjudas att göra s k kökskörkort (se vidare under Metod). Om Kökskörkortet går bra förs det in som en not på elevens betyg: Godkänd i Köksmatematisk grundkurs som ingått som delmoment i Matematik A (se bilaga 1 och 5). - Utvärdera projektet. - Engagera våra närmaste kollegor. 3 METOD 3.1 Allmänt om metoden För att undersöka uppsatta mål har vi under två läsår genomfört det test som vi kallar för Kökskörkort (se bilaga 5). Rektor har beviljat att godkänt på kökskörkortet införs som not i elevens betyg: Godkänd i Köksmatematisk grundkurs som ingått som delmoment i matematik A (se bilaga 1). En gemensam läsårsplanering underlättade arbetet. Denna gjordes i augusti 2004 av Agneta, Elisabeth och Thomas Göransson som kom till programmet som matematiklärare hösten 2005. Thomas hade själv önskat att bli placerad på HR och kunde tänka sig att arbeta med Mimmi. Planen visar hur vi strukturerat upp undervisningsmoment i matematik samt metodkök. I matematiksalen genomfördes t ex en paprikalaboration för att visa hur man kan använda förändringsfaktor vid svinnberäkningar. Målsättningen var hela tiden att ha koppling i matematikundervisningen till köksarbetet samt tvärtom. Med 4

gemensam planering blev det också lättare att se när det passar extra bra att auskultera hos varandra. Inte minst var detta viktigt för Thomas. Vi behövde sprida våra kunskaper till lärarna i HR- och matematikarbetslaget. Vi kände visst motstånd och var inte helt klara över varför det var så. Någon matematiklärare ställde sig t ex lite frågande till vad vi plockade bort ur matematik A för att hinna med Mimmi. En del av arbetet fick helt enkelt bli information till lärare i HR- och matematikarbetslaget. Sedan vi funderat ett tag över det här förstod vi att problemet var större än vi anat. Metoden för att komma till rätta med fenomenet fick bli hjälp utifrån. Dels var det inte det vi ville lägga mest tid på, dels var vi själva så inne i projektet att vi knappast kunde granska det objektivt. Vi tog en första kontakt med högskolan i Halmstad, HH, och hoppades på den (se annons till HH, bilaga 3). 3.2 Undersökningsgrupp Samtliga elever som läser matematik A vid HR har övat på Mimmi och erbjudits att göra kökskörkortet. De elever som hittills genomfört utbildningen är elever som påbörjat sin treåriga gymnasieutbildning vid HR-programmet hösten 2003 samt hösten 2004. Klasserna kallas i år 1 HR04a, HR04b, HR04c samt HR04d (04 står för intag år 2004). HR04abcd bestod ursprungligen av 96 elever. Ett antal elever har under året hoppat av utbildningen (se vidare under Resultat). Klasserna i år 2 kallas HR03a, HR03b samt HR03c (03 står för intag år 2003). HR03abc var 75 elever när de startade utbildningen hösten 2003. 3.3 Genomförande Kökskörkortet genomfördes första gången våren 2004 med HR03abc. I samband med detta fick eleverna fylla i en enkät där vi bl a frågade hur man kunde förbättra arbetet med Mimmi (se bilaga 6). I juni 2004 träffade vi de två lärarstudenter från HH som nappat på erbjudandet om göra ett verklighetsanknutet examensarbete. Hösten 2004 informerade Elisabeth matematikarbetslaget om projektets framskridande. Hon upplevde att de flesta frågetecknen kring projektets syfte till reddes ut och gav upphov till tankar kring infärgning på andra program. Lärarstudenterna presenterade sig och sina tankar kring examensarbetet för HR-arbetslaget i september 2004. Detta gjorde att Agneta kunde introducera en ny karaktärämneslärare i projektet. Våren 2005 fick programmet två nya karaktärsämneslärare som också fått ta del av våra erfarenheter. Dessa tre nya kollegor har redan tillfört Mimmi en del tankar om dess framtid. I februari genomfördes kökskörkortet för HR04abcd. Även dessa klasser gjorde en uppföljande enkät kring hur arbetet med Mimmi upplevs (se bilaga 7). I början av april gav Agneta en nulägesrapport om projektets framskridande för HR-arbetslaget bl a informerade hon om att lärarstudenternas rapport finns att tillgå. Omarbetning av arbetshäftet gjordes med stor hjälp av Thomas och lärarstudenterna. Häftet har varit basen för arbetet med projektet. Även programböckerna har använts liksom Mått för mat (se Referenslitteratur). Arbetshäftet är elevernas personliga och tas med till lektionerna i matematik och kallkökskursen som Agneta hållit i. Programboken och Mått för mat finns tillgängliga i såväl matematiksal som metodkök. Hösten 2004 gick Agneta ut med ett erbjudande till de elever i HR03abc som har IG i matematik A (se vidare i Resultat och bilaga 8). De elever som tackat Ja får hjälp i det s k G-huset (se 3.3.1). 5

Under hösten 2004 och tidig vår 2005 har vi haft mycket kontakt med lärarstudenterna. De har varit på skolan och genomfört sina intervjuer med karaktärsämneslärare, berörda rektorer samt Thomas. De opponerade på sin uppsats i februari 2005 (se bilaga 4, Strävan mot förändring). Vid opponeringen deltog matematikansvarig rektor. 3.3.1 G-huset G-huset startade sin verksamhet hösten 2004. G står för grått hus men också för att det är dit skolan hänvisar de elever som behöver fortsatt stöd och hjälp med att uppnå G i matematik, engelska och svenska. Till vardags säger vi att eleverna är på G d v s på gång med att få G. Hit kommer även de elever som behöver hjälp med att fortsätta öva på köksmatematiken. Lärarna i G-huset har deltagit såväl vid informationstillfället för de övriga matematiklärarna som kommit med egna frågor till både Elisabeth och Agneta. 4 RESULTAT OCH KORT ANALYS 4.1 Resultat HR03abc (våren 2004) 44 elever av programmets då 62 inskrivna elever genomförde testet. Av dessa blev 10 underkända. I samband med testet gjorde vi även en enkät (bilaga 6) för att få svar på frågor om hur vi skulle förbättra undervisningen för den nya gruppen av elever som skulle påbörja sina studier vid Sturegymnasiet hösten 2004. Vi har valt att rapportera en sammanfattning av svaren från fyra av enkätens sammanlagt sex frågor. De första två frågorna saknar relevans för denna rapport. Fråga 3: Område som ska ökas 10 % av eleverna anser att man bör öva mer. Fråga 4: Elevinsats Samtliga elever är medvetna om att det krävs en personlig insats för att nå ett resultat. Fråga 5: Lärarinsats Eleverna önskar mer tid, mera hjälp, bättre förklaring, jobba mer med köksuppgifter. Fråga 6: Mera köksmatematik? Flertalet elever anser att man på olika sätt kan lägga in matematik i det praktiska arbetet. 4.2 Resultat HR04abcd (våren 2005) Kökskörkortet har omarbetats med hjälp av Thomas. Av programmets, i april 2005, 85 inskrivna elever genomförde 51 testet. Av dessa svarade 39 på enkäten. Enkäten hade liksom kökskörkortet omarbetats (bilaga 7). Vi har valt samma urvalsmetod som vid 2004, att endast redovisa svaren från fyra frågor. Fråga : Tillräcklig kunskap Endast 10% anser att dom fått för lite kunskaper i köksmatematik. Fråga 3: Elevinsats Samtliga elever inser att det är egen personlig insats som krävs. 6

Fråga 4: Lärarinsats Fler övningar efterlyses, förklara bättre, fler lektioner med laborationer i kök, göra det roligare. Fråga 5: Mera matematik i kök och matsal 83% av eleverna i enkäten anser att man kan öka köksmatematiken Mera kalkylering, räkna på vad maten kostar, omvandling av recept. 4.3 Uppföljning av elever med IG i matematik A Alla elever som erhöll betyget IG vid avslutad kurs våren 2004 erbjöds extra undervisning i G- huset. 8 tackade Ja till erbjudandet, 6 genomförde kökskörkortet våren 2005 varav 4 fyra klarade det och kommer att få detta inskrivet i sitt slutbetyg. 4.4 Kort analys Valet att redovisa endast delar av enkätsvaren är att vissa frågor visade sig vara ointressanta t ex provtidens längd. Under läsåret 2004 hade tre lärare matematikundervisning med eleverna. Undervisningen låg parallellt. Detta läsår fanns nivågruppering men vi väljer att inte diskutera om detta har påverkat resultatet. Det vi ville få fram var om vi var på rätt väg med vårt projekt, om vi använde rätt metod och om eleverna informerats om varför vi arbetar ämnesintegrerat. Med utgångspunkt av enkäten våren 2004 gjorde vi om testet inför 2005. Frågeställningar som eleverna upplevde som krångliga gjordes om. Av svaren 2005 kan man genomgående utläsa att lärarna varit tydliga i sin undervisning med mål och syfte. Insikten om att man som elev själv måste stå för det mesta i en inlärningsprocess är tydlig. Eleverna ser också behovet av samband med köksarbete och matematik. Det upplevs som en viktig del i utbildningen. De efterlyser dessutom mer exempel och övning i att kalkylera och få kunskap av vad maten kostar. Inte i något enkätsvar ifrågasätter eleverna nyttan av att arbeta med uppgifter kopplade till Mimmihäftet eller matematik kopplad till köksundervisning. Årets elever hade redan vid övergången till gymnasiet stora brister i sina grundläggande matematikkunskaper. Ett av våra svåra uppdrag har därför varit att bara få dem att komma till lektionerna i matematik. Det deltog endast ca 62 % av inskrivna elever vid HR i kökskörkortstestet. En del av eleverna fortsätter sina matematikstudier i G-huset och kommer med säkerhet att så småningom klara åtminstone G på kökskörkortet (kanske även G i matematik A) och få detta noterat i sitt betyg. 5 UTVECKLING 5.1 Gästföreläsning Under hösten 2004 och våren 2005 har vi gästföreläst i olika sammanhang; En positiv bieffekt av arbetet med Mimmi. Hittills har vi bjudits in att hålla tre föredrag. Det första föredraget gjorde vi för Utbildningsrådet, ett forum för samverkan mellan HH, Högskolan i Halmstad, och Halmstad kommun. I Utbildningsrådet representerades HH av en anställd vid ELU, Enheten för lärarutbildning. ELU tyckte att våra tankar skulle passa bra in i lärarstudenternas kurs i utbildningsvetenskap. Vi bjöds in och höll två separata föreläsningar (se PowerPoint-föreläsning HH, bilaga 9). Gästföreläsningarna har givit oss 7

insikt i att vi är på rätt väg med vårt bidrag till skolutvecklingen. Vårt arbete ligger helt i linje med Skolverkets tankar kring GY07. 5.2 Samverkan ELU vid HH Inför gästföreläsningarna på HH funderade vi över hur vi kunde få fler lärarstudenter att våga göra ett examensarbete som starkt knyts an till ett pågående skolutvecklingsarbete. Det känns dels som att den senaste fältforskningen tidigare delges våra lärarstudenter dels som att det inte blir så mycket uppfinna hjulet igen arbeten. Under de år som Elisabeth varit verksam har flera lärarstudenter skrivit examensarbete om t ex miniräknarnas vara eller icke-vara. Den forskningen är inte ointressant men inte heller ny. Tidigt i de lärarstuderandes utbildning borde VFU-skolorna uppmanas att inventera vilka skolutvecklingsprojekt som pågår och som vore lämpliga att studera och skriva ett examensarbete kring. Ett av de arbeten vi gärna skulle vilja se utvecklat är problematiken kring grundskolornas betygsättning i matematik. Som gymnasielärare anar vi att betygssättningen sker på väldigt olika villkor. Många av våra elever kommer aldrig att kunna uppnå G i matematik A, trots att kursen till stora delar är en repetitionskurs av grundskolans matematik. 5.3 Samverkan PMU vid HH Under våren 2004 tog vi kontakt med HH (bilaga 10)) och Programmet för Pedagogisk Mjukvaru Utveckling, PMU, för att få hjälp med att utforma ett roligare och mera stimulerande undervisningsmaterial för eleverna. Tankarna gick tillbaka till tiden med Mimmi som ITiS -projekt tiden gick och inget hände. Dock fick Agneta i slutet av november en ny kontakt med en grupp studenter som hade hört talas om att vi ville ha hjälp med att utforma ett läromedel på CD alternativt ett läromedel på en hemsida. Studenterna fick projektet godkänt som en 10 p kurs i sin utbildning och arbetar som bäst med att utveckla materialet till en hemsida (se bilaga 11). En liten grupp HR elever har fått vara med i en första provomgång och tycka till och vi ser med spänning fram emot slutprodukten som skall redovisas i slutet av maj Blir produkten användbar ser vi det som ett utmärkt sätt att sprida vår tankar och idéer till andra skolor. 6 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 6.1 Sammanfattning Arbetshäftet har reviderats. Lärarna i G-huset har tankar och idéer som vi hoppas kunna utveckla vidare. Programbok i matematik och Mått för mat används ofta i undervisningen. Vi upplever att vi lyckats ganska bra med att medvetandegöra våra elever om att programmålen finns. I början av arbetshäftet finns några utdrag för att de ska bli påminda även när vi inte påpekar det. Rektor har beviljat att betyg i Köksmatematisk grundkurs förs in som not på betyget efter godkänt genomfört kökskörkört. Utvärderingar med eleverna har gjorts två år i rad. De främsta slutsatserna av dessa är att eleverna fått insikt i att matematik är viktigt för sin framtida yrkesutövning samt att ingen ifrågasätter arbetet över ämnesgränserna. Vi har dock misslyckats med att engagera våra karaktärsämneskollegor. 8

6.2 Diskussion Efter fyra år med Mimmi känner vi att hon skall avslutas som projekt och ingå som en naturlig del i undervisningen vid HR. Vi har visat att samverkan mellan teori och praktik är en av förutsättningarna för att eleven vid HR skall förstå att goda kunskaper i matematik är en av förutsättningarna för att lyckas med den praktiska undervisningen. Eleverna måste få en helhet i sin utbildning. Grundläggande kunskaper i matematik och förståelse för ekonomisk planering krävs av restaurangbranschen. Detta samband framgår dessutom tydligt i programmålen. Vi har med vårt projekt visat ett sätt att arbeta ämnesintegrerat. Under projektets gång har debatten kring matematikundervisningen aktualiserats. I GY07 är programinfärgning en stor och viktig fråga. Vi tror att vårt arbetssätt är ett gott exempel på hur detta kan bedrivas. Genom studenternas utvärdering inser vi att man borde introducerat projektet på ett annat sätt och engagerat arbetslaget tidigare. Vi borde dessutom tydligare beskrivit våra tankar och målet med projektet för våra rektorer. Ett litet problem har varit att vi har en programansvarig rektor och en annan rektor som har ansvar för kärnämnet matematik. Inför läsåret 2005-06 kommer programmets rektor att ha ansvar för samtliga ämnen och vi tror att detta kommer att stärka och uppmuntra till att arbeta med infärgningsprojekt. När Elisabeth nu gått vidare till annan tjänst, rektor vid annan gymnasieskola i Halmstad, är detta en god erfarenhet i bagaget. Genom projektet har vi upptäckt att Högskolan i Halmstad är en outnyttjad källa till kunskap för skolutveckling. Samverkan mellan gymnasieskolan och högskolan måste stärkas. Det kan göras på många sätt. Många arbetstimmar har vi lagt på Mimmi men skulle tveklöst tacka ja igen till att påbörja ett projekt som detta. Vi är olika såväl som personer som i vår roll som lärare. Vi har vitt skilda bakgrunder och stor åldersskillnad. Men vi har en sak gemensamt: Vi är envisa, drivande och vet att långsiktigt tänkande och uthållighet är en viktig framgångsfaktor. 9