Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Relevanta dokument
Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

något för framtidens lantbrukare?

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Teknikmarknad Teknikmarknad

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Fosfor en outtömlig resurs

Avloppshantering och miljömålen

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Innehåll

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Certifiering av avloppsslam

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Hållbar återföring av fosfor

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Till Miljödepartementet Skärkäll registrator

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg. Hamse Kjerstadius

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Hultabygdens Kretsloppsförening

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Skydda Er mark mot slamspridning!

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Slopad skatt på gödselmedel

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell

Checklista slamtillsyn med kommentarer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Energieffektivisering i växtodling

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

åtta förslag för att sluta kretsloppet

Är det längre försvarbart att sprida avloppsslam? Viktiga aspekter på och moderna metoder för slamhantering

Christl Kampa-Ohlsson

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Nyfiken på ekologisk mat?

Spridning av avloppsslam på åkermark.

Kretslopp mellan stad och land?

Biogödsel från rötning av musslor

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

ACT Natural TM. Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp.

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

Marknadsanalys av substrat till biogas

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Biogas Sydöstra Skåne

Landsbygdsprogrammet

Slamspridning på åkermark

Möjligheter och risker vid samrötning

RAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet

Biogasanläggningen i Västerås

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Transkript:

Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder

Varför jordbruk?

Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk mångfald, levande landsbygd osv

Varför jordbruk? Producera livsmedel, foder till djur, energi och andra råvaror Positiva bieffekter öppet landskap, bevara kulturtradition, biologisk mångfald, levande landsbygd, turism m.m. (Negativa miljöeffekter näringsläckage, föroreningar och resursförbrukning)

Produktion=näringsuttag

Produktion=näringsuttag Finns inget jordbruk som är självförsörjande All produktion innebär att näringsämnen tas bort Återföring av stallgödsel innebär ett internt kretslopp men även där måste något lämna gården med avsaluprodukter

Näringsbalans för Övre Norrland Exempel för fosfor (kg/ha och år) Bortförsel Med skörd 7 Tillförsel Handelsgödsel 2 Stallgödsel 6 Överskott 2

Näringsbalans för Norrbotten Statistik för Övre Norrland, åker + bete Bortförsel 7 kg/ha med skörden Viktigt kretslopp är stallgödseln där 6 kg återförs En stor del av fosforn i stallgödseln kommer från inköpta fodermedel som inte producerats i Norrbotten Vill man öka produktionen i Norrbotten kommer bortförseln att öka Gårdar utan djur kan behöva fosfor Inköpt fosfor skulle kunna ersättas med kretsloppsnäring Kvävebalansen är mer komplicerad Men även kväve lämnar gården med avsaluprodukterna

Kretsloppsnäring För att hitta kretsloppsnäringen- Follow the nutrients De två viktigaste kretsloppsprodukterna Avloppsslam Biogödsel

Avloppsslam

Slamspridning

Ca 15 ton/ha

Avloppsslam Potential om allt avlopp i länet kan tas om hand är 5,5 kg P/ha och år Slammet innehåller också kväve även om en del renas bort i reningsverket Värdefullt på gårdar utan djur Växtnäring (N, P och mikronäring Jordförbättring Hårda krav på kvalitet i lagstiftningen

Avloppsslam allt renare

Avloppsslammet allt renare Oro för tungmetaller, läkemedelsrester och sjukdomsspridande bakterier Uppströmsarbete har bedrivits under minst 25 år Tungmetaller minskar Läkemedel tittar man på men problemet är i första hand det som inte hamnar i slammet

Certifieringssystem som garanterar full dokumentation och spårbarhet Höjer kraven jämfört med lagstiftningen Kräver också aktivt uppströmsarbete av verken Renare vatten in ger renare vatten ut och ett bättre slam

Biogödsel

Biogas ger biogödsel Avfallsproblem blir råvara Restprodukten blir värdefullt gödselmedel Kväverikt vårgödsel för årlig gödsling Stallgödsel, förbättras av rötning, mer lättillgängligt kväve, mindre lukt och mindre metangas till atmosfären Utsorterat matavfall, livsmedelsindustri, affärer, slakterier, trafikdödat vilt

Andra restprodukter Ammoniumsulfat Fosforsyrlighet Kaliumsulfat Biobränsleaska Fosforfilter

Ex på användning Spetsning av flytgödsel, biogödsel, fruktsaft mm

Miljöeffekter Ändliga resurser Energi Klimatpåverkan Brytvärda förekomster av fosfor är begränsade och kommer att bli allt svårare att få tag på Att tillverka kväve kräver energi motsvarande 1 liter olja per kg N Att producera kväve leder till utsläpp motsvarande 8 kg CO 2 per kg N. Detta beror främst på att det bildas lustgas i processen

Hur få det att fungera Trovärdighet- presentera analyser, redovisa verkliga värdet för lantbruket, får ej handla om kvittblivning, ge rådgivning så att kretsloppsprodukterna verkligen kommer till nytta Spårbarhet och dokumentation Använd en seriös entreprenör som kan snacka med bönder

Rätt produkt på rätt ställe! Produkt A Industri & Samhälle Skog- & Lantbruk 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. osv

Rätt produkt på rätt ställe! Produkt B Industri & Samhälle Skog- & Lantbruk 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. osv

Hållbara kretslopp Kan stärka jordbrukets konkurrenskraft Kan minska användningen av ändliga resurser Kan lösa många avfallsproblem Kan minska energianvändningen Kan minska miljöpåverkan