Matematik genomförandestöd för förskola 2012/13

Relevanta dokument
Brisens systematiska kvalitetsarbete

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitet på Sallerups förskolor

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

Arbetsplan 2015/2016

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Duvans förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Sagor och berättelser

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Lidingö församlings förskolor Prästkragen förskola & Förskolan Kvarnen Kyrkans deltidsförskola

Äppelvikens förskolor

Lyckans mål 2016/2017

Arbetsplan 2016/2017. Vintergatans förskola Förskolenämnden

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Blåhammarens förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Blackebergs förskolor

Tillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan

Förskolan Sjöstjärnan

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

HANDLINGSPLAN. Matematikutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor MÄTNING TAL FORM FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM

Verksamhetsplan Duvans förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14


Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Arbetsplan/ Verksamhetsplan 2018/2019

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Plan för matematikutvecklingen

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

De yngsta barnen och läroplanen. Lena Edlund Utvecklingschef Pysslingen förskolor och skolor AB

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

SÄTRAS. Barnets namn: Period: Ansvariga pedagoger:

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor Nuläge:

Förskolan Sjöstjärnan

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Verksamhetsplan

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att leda en förskola med teknisk profil

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Transkript:

Matematik genomförandestöd för förskola 2012/13 Enhet Ansvarig förskolechef och mattepilot/er Brisens förskola Förskolechef Elisabeth Åhman Mattepilot Göran Norman Nulägesbeskrivning - Var är vi? Hur bedömer ni nuvarande kvalité i verksamheten utifrån läroplansmålen i matematik? Utgå från utbildningsdepartementets PM u2011/4443/s s.13-17 Vilket nuläge har enheten utifrån fokusområdet varierad undervisning? (matematikens olika representationsformer) Vilket nuläge har enheten utifrån fokusområdet formativ bedömning? Vilket nuläge har enheten utifrån fokusområdet kollegial samverkan? Matematikmaterial på avd i form av siffror, former, mönster och stor variation av byggmaterial som utvecklas kontinuerligt. Pedagoger som tar tillvara den matematik som finns i vardagen. Matematik som språk och konkretisera matematikorden. Matematik som tänk för att utveckla barnens förmågor till slutledning. Se och använda sig av den matematik som finns i barnens omgivning. Bilder, skrivdokumentation över händelser och tankar, filmer, barnens skapade material och reflektion mellan barn och mellan barn och pedagoger och mellan pedagoger. Planering och reflektion avdelningsvis och i fokusgrupper mellan avdelningarna. Matepilot haft utbildningstillfällen i olika sätt att arbeta med matematik i vardagen. Utvecklingsmål - Vart ska vi? Enhetens utvecklingsmål inom fokusområdet varierad undervisning. Tema för hösten; hälsa och rörelse där matematik hittas i rörelsemönster (dans), i konstruktionen av banor för kroppsuppfattning och kamratskap, i källsorterings- och återvinnigs arbetet med barnen.

Utvecklingsmål inom varierad undervisning ska utvärderas genom: Enhetens utvecklingsmål inom fokusområdet formativ bedömning Utvecklingsmål inom formativ bedömning ska utvärderas genom: Enhetens utvecklingsmål inom fokusområdet kollegial samverkan Utvecklingsmål inom kollegial samverkan ska utvärderas genom: Dokumentationer av händelser, aktiviteter, barnens tankar och reflektioner om matematik i det de möter. Pedagogers reflektioner och utbyte av erfarenhet. Dokumentera barnens tankar som de visar oss, som startar hos barnen i arbetet inom projektet. Pedagogers dokumentering av dessa tankar för att synliggöra för dem själva och för barnen, samt för ett utgångsläge att skapa/ge vidareutveckling. Dokumentationer genom bilder, texter, filmer och barnens egna skapelser. Reflektioner mellan barn, barn och pedagoger, samt mellan pedagoger. Planering och reflektion avdelningsvis och i fokusgrupper mellan avdelningarna. Matepilot fortsättningsvis har utbildningstillfällen i olika sätt att arbeta med matematik i vardagen och för att utbyta erfarenhet med varandra. Dokumentera i en pärm det som man talat om som tillsammans med utbildningsmaterial bildar en idé/informationsbank över hur vi kan arbeta med matematik på förskolan. Genomförande Hur gör vi? inom varierad undervisning. Förväntningar och ansvar på det gemensamma arbetet utifrån enhetsnivå? Genom en för förskolan gemensam projekttanke skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och utveckling av verksamheten, med utgångsläge av det vi ser att barnens tankar och funderingar finns. Utöver projektet så finns alltid matematiken i barnens vardag där pedagoger måste ta vara på vardags situationerna.

inom varierad undervisning. Förväntningar och ansvar på det gemensamma arbetet utifrån individnivå (pedagognivå). inom formativ bedömning. Förväntningar och enhetsnivå? inom formativ bedömning. Förväntningar och individnivå (pedagognivå). inom kollegial samverkan. Förväntningar och enhetsnivå. inom kollegial samverkan. Förväntningar och individnivå. Pedagoger som aktiva lyssnare till barnens tankar för att kunna utveckla och ge nya utmaningar i deras matematik funderingar och att se och lyfta den matematik som möter barnen i deras vardag på förskolan. Organisation som ger regelbundna tillfällen, enskilt och tillsammans, för reflektion kring pågående projekt och de skapade dokumentationerna. Inom projektet temat skapa dokumentationer omkring de matematiskaupptäckterna som barnen gör i sitt utforskande. För att arbeta vidare med och för att synliggöra barnens lärandeprocess, för det enskilda barnet och för varandra. Detta görs genom att samtala och reflektera tillsammans kring vad de gjorde, såg och upplevde. Detta leder sen till någon form av fortsatt arbete/fördjupning. Vid samverkansdagar eller vid annan tid reflektera tillsammans och inspireras av varandras arbeten, som visar sig i dokumentationerna vi delger varandra. Matepilot som skapar lär tillfällen utifrån projektarbetet eller annat som barnen visar oss. Varje pedagog tar ansvar för sitt eget lärande, men stöds och inspireras av sina kolleger. Deltar aktivt i lär tillfällena om hur det kan inspirera i arbetet med barnen. Engagerad i reflektionstillfällena och bidrar med sina tankar och erfarenheter.

Resultat Planering och genomförande Hur har genomförandet fungerat? Behöver något förändras? Det planerade gemensamma projekt temat Hälsa och rörelse, har samtliga avdelningar arbetet utifrån. Men det har blivit med olika inriktningar för att vi utgått från vad barnen visar oss att deras funderingar ligger. Det har även gett skiftande riktningar på avdelningarna kring vilken matematik som arbetats med. Varierad undervisning enhetsnivå. individnivå (pedagognivå). De allra minsta barnen har rörelse och upptäckandet av rummet, rumsuppfattning samt läges placeringar varit det som utforskats av barnen. I konstruktionsarbetet med Skräpplockarmaskinen har barnen samtalat kring konstruktion och därigenom även använt sig av matematik som mätning, antal, lägesplacering mm. När skapat troll gavs många tillfällen att belysa matematiken i storlek, vikt, antal och form. I arbete med människokroppen gestaltades tarmars längd med garnsnören, kroppens lika och olika delar och hjärtats storlek, stort som en knuten hand. De matematiska termerna blev förkroppsligade hos barnen genom att de relaterade till sina egna kroppar. Skapat balansbanor och jobbat med form, längder och relationer. Skapat egna instrument och utforskat vilka saker som ger vilka ljud. Vikt i papper flygplan för att se vilka som flyger längst och högst. Med hjälp av dokumentationer och reflektions arbete mellan pedagoger fångas den matematik som finns i barnens projektarbete. Viktigt att det har skapas möjlighet till fördjupning i olika matematiska termer, och för det har ett

reflekterande arbetssättet varit en avgörande faktor. Formativ bedömning enhetsnivå individuell nivå I arbetet med projektet så hamnar barnens tankar och fokus på olika delar och i olika riktningar beroende på enskilda barn intressen och på hur pedagoger organiserat för vidare fördjupning. Här har pedagogerna lyssnat på vad barnen visar dem att deras intresse ligger och skapat möjlighet till utforskande. Enskilda barn har haft möjlighet att utforska och lära enskilt och tillsammans. Kollegial samverkan enhetsnivå individuell nivå Vi har vid samverkanstillfällen berätta och visa dokumentationer omkring det arbete som pågår bland barnen för varandra. Pedagogerna är engagerade och nyfikna och berättar gärna för varandra och hur de arbetat och med vilket resultat. Pedagoger är engagerade, och deltar aktivt. Analys Har ställda utvecklingsmål uppnåtts, helt delvis? Orsak? Hur gå vidare? Behöver vi mer kunskap? Varierad undervisning Uppnåtts med hjälp av att arbeta i projekt form och utifrån barnens intresse och funderingar. Fortsätta att arbeta på detta sätt och utgå ifrån barnet, och pedagoger som är lyhörda och skapar förutsättningar för lärande. Matematik och teknik har i stor utsträckning och på många skilda sätt getts möjlighet att utforskas utifrån barnens frågor och undringar. En reflektion hos pedagogerna har varit att de i större utsträckning kan stanna upp och låta barnen fördjupa sig något än mer än de

gjort och att det är ett utvecklingsområde för hösten. Formativ bedömning Kollegial samverkan Barnen bedöms endast utifrån sin egen utveckling. Engagerade pedagoger som är nyfikna på varandras arbeten och att ta till sig ny kunskap och utvecklas med barnen. Vid läsårs slut skickas dokumentet till verksamhetsutvecklare Gunilla.nilssonsuikki@skol.lulea.se. Har ni funderingar kontakta matematikutvecklare Lena.heikka@skol.lulea.se