SLOTTSFOGDEN 8 OCH 9 SAMT DEL AV VADSTENA 3:2, VADSTENA STAD, VADSTENA KOMMUN

DETALJPLAN FÖR SLOTTSFOGDEN 8 OCH 9 SAMT DEL AV VADSTENA 3:2, VADSTENA STAD, VADSTENA KOMMUN Upprättad 2015-02-06 Samrådshandling 2015-03-03 Granskningshandling 2015-09-18 Antagandehandling 2015- Laga kraft

2 (28) INNEHÅLL Detaljplan för KV SLOTTSFOGDEN, Vadstena stad, Vadstena kommun... 4 PLANBESKRIVNING... 4 STATUS... 4 HANDLINGAR... 4 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 5 Syfte... 5 Huvuddrag... 5 PLANDATA... 5 Läge... 5 Areal... 5 Fastighetsägare... 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 Översiktliga planer... 5 Översiktsplan för Vadstena kommun... 5 Detaljplaner... 5 Riksintressen... 6 Byggnadsminnen... 7 KOMMUNALA BESLUT... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 8 Natur och friytor... 8 Geotekniska förhållanden...10 Fornlämningar...10 Markanvändning...10 Allmän platsmark...10 Kvartersmark...11 BEBYGGELSE...11 Kulturhistoriska värden...22 GATOR OCH TRAFIK...22 Gatunät och biltrafik...22 Gång-, cykel- och mopedtrafik...23 Kollektivtrafik...23 Angöring och parkering...23

3 (28) TILLGÄNGLIGHET...24 MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET...25 Buller...25 Trafiksäkerhet...25 TEKNISK FÖRSÖRJNING...25 Vatten och avlopp...25 Dagvatten...25 Fjärrvärme...25 El...25 Tele...26 OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH STADSBILD...26 Markanvändning...26 Stadsbild och kulturmiljö...26 Vegetation och parker...27 Trafik...27 Parkering...27 ORGANISATORISKA FRÅGOR...27 Tidplan...27 Genomförandetid...27 Ansvarsfördelning...27 Huvudmannaskap...27 Avtal...27 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR...28 Fastighetsbildning...28 Servitut...28 EKONOMISKA FRÅGOR...28 Planekonomi...28 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN...28

4 (28) DETALJPLAN FÖR SLOTTSFOGDEN 8 OCH 9 SAMT DEL AV VADSTENA 3:2, VADSTENA STAD, VADSTENA KOMMUN Upprättad av Vadstena kommun, plan och bygglovavdelningen Helene Eriksson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING STATUS BESLUT INSTANS DATUM Samråd Bygg- och miljönämnden 2015-03-03, 26 Godkänd för granskning Bygg- och miljönämnden 2015-06-16, 95 Godkänd för antagande Bygg- och miljönämnden 2015- Antagen Kommunfullmäktige 2015- Laga kraft Ansvarig nämnd 2015- Denna detaljplan reglerar vad marken får användas till och hur den får bebyggas. Reglering sker med stöd av plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och omfattar de på karta och i bestämmelsetext angivna bestämmelserna. Till planens laga handlingar hör en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel till planens formella innebörd. Därutöver finns i PBL generella bestämmelser som skall iakttas vid byggande. HANDLINGAR Planförslaget består av: - plankarta i skala 1:400 med bestämmelser (A1-format) Till planförslaget hör dessutom: - planbeskrivning - behovsbedömning för miljöbedömning - fastighetsförteckning - samrådsredogörelse (till granskningshandlingarna) - utlåtande efter granskning (till antagandehandlingarna) Foton i planbeskrivningen: Börje Mathiasson, mars, april, maj och juli 2014.

5 (28) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syfte Detaljplanens syfte är att medge - tillbyggnad av Rådhuset inom Slottsfogden 8 och 9 på sätt som kan accepteras enligt beslutet om byggnadsminnesförklaring och som inte avviker från motivering av och uttryck för riksintresset Vadstena stad - begränsad utvidgning av byggrätten till att omfatta komplementbyggnader inom Slottsfogden 9 - skyddsåtgärder för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, men samtidigt acceptera att bebyggelsen kan användas och utvecklas - smärre justeringar av byggrätters och fastigheters avgränsningar samt införande av planbestämmelser anpassade till gällande lagstiftning och praxis Huvuddrag Planens huvuddrag beträffande byggrätter är att medge en tillbyggnad av Vadstena rådhus, medge mindre komplementbyggnader inom Slottsfogden 9. Smärre justeringar sker av byggrätter och fastighetsgränser för att anpassa planförslaget till byggnaders lägen. Planens huvuddrag beträffande den kulturhistoriskt värdefulla miljön och kompletteringar av denna, är att införa planbestämmelser om skydd, varsamhet, utformning, utseende mm. PLANDATA Läge Området är beläget i centrala Vadstena och begränsas av Sjögatan i nordväst, Krabbegatan i nordost, Rådhustorget i sydost samt Slottsfogden 3 i sydväst. Areal Planområdet omfattar cirka 0,3 hektar. Fastighetsägare Slottsfogden 8 och 9 ägs av Vadstena kommun. Vadstena 3:2 ägs av Vadstena kommun. Omgivande allmänna platsmark ägs av Vadstena kommun. Slottsfogden 3 sydväst om planområdet ägs av privata. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Översiktsplan för Vadstena kommun Ny översiktsplan för hela kommunen antogs av kommunfullmäktige den 19 juni 2013. Denna ersätter bland annat den tidigare kommunomfattande översiktsplanen, antagen 1990 och den tidigare fördjupade översiktsplanen för Vadstena stad, antagen 1990, i de delar som berör planområdet. Liksom i den tidigare översiktsplanen bekräftas den pågående markanvändningen av centrala Vadstena. Detaljplaner För det aktuella området gäller detaljplanen SPL 263, fastställd 1980-07-24. Till planbestämmelserna hör särskilda miljöregler för Vadstena innerstad. Gällande detaljplan omfattar från början större delen av Vadstena innerstad och innebär för planområdet kvartersmark, med bestämmelserna A och Q (område för allmänt ändamål

6 (28) respektive reservat för kulturhistoriskt värdefull byggnad). Bestämmelserna A och Q tillämpas inte i nuvarande regelverk som planbestämmelse för markanvändning och bör bytas ut till andra bestämmelser. Vidare innehåller planområdet Mark för uthus och dylikt, reglering av antal våningar för några byggnader samt mark som inte får bebyggas. Gällande plan är utformad så att rådhusets trappa utgör kvartersmark. Genomförandetiden har gått ut. Utdrag ur SPL 263, ej skala. Planområdet som avses i denna beskrivning omges av SPL 263. Riksintressen Vadstena stadskärna utgör riksintresse. Planområdet ingår i riksintresset. Motivering: Småstadsmiljö och andligt centrum, framvuxet kring birgittinerordens moderkloster, som visar en betydelsefull senmedeltida stad och vallfartsort samt dess förändringar med Nya tidens starka kungamakt efter reformationen. Klostrets äldsta delar speglar dessutom den svenska kungamaktens ställning under 1200-och 1300-talen. (Klostermiljö).

7 (28) Byggnadsminnen Genom beslut av Riksantikvarieämbetet 1976-06-29 har bebyggelsen inom Slottsfogden 8 och 9 förklarats som byggnadsminne. Byggnaderna Rådhuset, Apoteksbyggnaden, Museibyggnaden, bostads- och ekonomibyggnaden vid Krabbegatan samt ekonomibyggnaderna, må icke utan riksantikvariens tillstånd rivas, flyttas eller till sitt yttre ombyggas eller på annat sätt förändras. Fastigheten Slottsfogden 8 och 9 må icke utan riksantikvariens tillstånd ytterligare bebyggas eller bli föremål för annan väsentlig förändring. Byggnaderna ska ägnas det underhåll som fordras för deras fortbestånd och området hållas i ett värdigt skick. KOMMUNALA BESLUT Fritids- och tekniska nämnden och Bygg- och miljönämnden i Vadstena kommun har 2014-02-14 tecknat avtal om ansvars- och kostnadsfördelning för denna planprocess.

8 (28) FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och friytor Marken inom planområdet sluttar inom Slottsfogden 9 svagt ner mot Sjögatan. Inom Slottsfogden 8 sluttar marken svagt mot Slottsfogden 3. Marken inom planområdet innehåller utöver bebyggelsen gräsytor och grusbelagda gång- och körytor. Från Sjögatan. Planområdet till höger i bild. En björk nära en av byggnaderna. Grusbelagd mark

9 (28) På gården finns två björkar mycket nära de röda timmerhusen. Björkarna skadar långsiktigt husens grundläggning och stomme. På gården söder om timmerhusen finns ett stort bergamottpäronträd med högt bevarandevärde ur artgenetisk synpunkt. Söder om apotekets annex finns fyra fruktträd. Närmast Sjögatan finns fem lindar som står tätt. Lindarna har inte kunnat utveckla sina kronor separat. Oavsett hur området utvecklas bör några av lindarna gallras bort. Träden bör undersökas beträffande sin kondition och möjlighet att kunna utvecklas på sin plats. Mot Sjögatan finns ett rödfärgat träplank och mellan uthusen, mot Sjögatan ett rödfärgat plank. Tomten avgränsas mot Krabbegatan av järnstaket med häck och mot Sjögatan mellan husen av ett rödfärgat plank. Enkel skiss som visar hur en stadsträdgård kan skapas inom planområdet. Tillbyggnaden av rådhuset har markerats med rött, Holmska lusthuset är i skissen placerat nära bergamottpäronträdet, ej skala.

10 (28) Bergamottpäronträdet bör bevaras och har fått en skyddsbestämmelse i planen med innebörden att trädet inte får fällas så länge det är friskt och har ett bevarandevärde. De två björkarna bör tas bort då de skadar timmerhusen. Tre av fruktträden i södra delen av planområdet bör kunna bevaras. Planen reglerar inte om befintliga träd ska tas bort. Inom tomten anläggs gångar belagda med packat stenmjöl och på sikt sker planteringar inom gräsytorna. Syftet är att skapa en stadsträdgård/park för rekreation och upplevelser som berikar och kompletterar miljön i kvarteret och i anslutning till Rådhustorget. Parken avses bli allmänt tillgänglig med kommunen som ägare och ansvarig för skötseln. Det Holmska lusthuset föreslås ingå i parkmiljön. Planförslaget innehåller bestämmelser om stadsträdgårdens utformning, Planteringsområde för träd, buskar, örter och gräs med gångvägar belagda med stenmjöl och/eller grus. Gångvägar får ej asfalteras. En administrativ bestämmelse har införts om att stadsträdgården ska vara allmänt tillgänglig för allmänheten. Geotekniska förhållanden Grävning och grundläggning förutsätts kunna ske utan särskilda åtgärder under förutsättning att matjordslager och lösa jordlager schaktas bort. Någon förorenad mark har inte dokumenterats inom planområdet. En kompletterande geoteknisk grundundersökning bör göras inför projekteringen av tillbyggnaden till Rådhuset. Alternativt kan en grundläggning ske på de eventuella befintliga husgrunder som kommer fram vid de arkeologiska undersökningar som kommer att ske. Samråd om grundläggningsmetod bör ske med antikvariska myndigheter. Fornlämningar Planområdet är beläget inom stadskärnan med medeltida kulturlager. Länsstyrelse har beslutat att en arkeologisk förundersökning får göras för de delar där planen föreslår någon form av markingrepp eller grundläggning. Förundersökningen kommer att ske samtidigt med det fortsatta planarbetet. Om misstänkta fynd påträffas vid grävningsarbeten skall arbetet avbrytas utan dröjsmål och kontakt tas med länsstyrelsen., kultur- och samhällsbyggnadsenheten. Markanvändning Allmän platsmark Detaljplanen innehåller ingen allmän platsmark. Planområdet gränsar till allmän platsmark åt nordväst, nordost och mot Rådhustorget. Allmän platsmark påverkas av planen genom att en del av Vadstena 3:2 (Rådhustorget) övergår till Slottsfogden 9.

11 (28) Kvartersmark Hela planområdet inom Slottsfogden 8 och 9 utgör kvartersmark avsett för allmänt ändamål (A) enligt tidigare planbeteckningar. Markanvändningen inom Slottsfogden 8 (Rådhuset) innebär kommunala möteslokaler samt rådhuskällaren i bottenvåningen för restaurangändamål. Inom Slottsfogden 9 finns en äldre byggnad som används för Vadstena museum, samt tre timrade rödfärgade enplansbyggnader som används för butiker, föreningar och förråd. Apoteksbyggnaden med annex används fortfarande för apoteksändamål. Övervåningarna används för bostadsändamål. Den obebyggda marken används som trädgård med gräsytor och trädplanteringar. Den nya detaljplanen innebär att markanvändningen bibehålls fast översatt i de beteckningar som är relevanta vid upprättande av detaljplaner idag. Beteckningen allmänt ändamål gäller inte längre. Istället finns beteckningar som bättre överensstämmer med den verkliga användningen. En sammanfattande beteckning kan också användas i detta fall; beteckningen C, vilken står för centrum. Beteckningen omfattar alla de funktioner som kan finna inom centrumbebyggelse, såsom butiker (apotek), service, kontor (del av rådhuset), bio, bibliotek, teatrar, kyrka, föreningslokaler (Vadstena museum och verksamheten i de röda timrade byggnaderna), hotell osv. Utöver beteckningen C föreslås beteckningen B för bostadsändamål, eftersom apoteksbyggnaden innehåller bostäder. Parkmiljön föreslås bli allmänt tillgänglig då kommunen är ägare. BEBYGGELSE Inventering och klassificering Slottsfogden 8 och 9 innehåller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Byggnaderna i Vadstena stadskärna inventerades och bedömdes ur antikvarisk synpunkt av Riksantikvarieämbetet. Slottsfogden 8 inventerades 1972 1973, revidering 1982 och Slottsfogden 9 inventerades 1968, revidering 1973. Klassificering av de kulturhistoriska värdena nedan är från denna tid och har utgjort underlag för förslag till skydds- och varsamhetsbestämmelser i planförslaget. Byggnaderna används idag för borgerliga vigslar, representation, möten, restaurang, apotek, bostäder, butiker, museer mm. Nedan beskrivs byggnaderna samt de kända förändringar som kan inträffa. Beskrivningarna nedan har utgått från Riksantikvarieämbetets inventering. Rådhuset, Slottsfogden 8, synnerligen värdefullt, byggnadsminne 1976-06-29. (text delvis hämtad från Riksantikvarieämbetets beskrivning). Rådhuset, som är det äldsta i landet, är ett vinkelbyggt stenhus i två våningar med torn och lanternin, uppfört i tre etapper mellan ca 1455 och 1728. Byggnaden har uppförts i tre etapper. Den äldsta delen, som utgörs av salsbyggnaden med gråstensmurar i två våningar, torde ha uppförts 1455. Den höga tornbyggnaden i tegel byggdes möjligen under 1500-talets första årtionden och ombyggdes på 1580-talet efter branden 1567. 1691 ersattes tornets ursprungliga trappgavlar med den nuvarande huven med lanternin. Den i vinkel utbyggda lilla rådstugan tillkom vid en omfattande renovering 1728 i stället för en tidigare rådstuga, uppförd efter en brand 1567. Den utformning rådhuset erhöll 1728 har till stor del bibehållits, men rådstugans och salsdelens ursprungliga sadeltak utbyttes 1776 mot de nuvarande

12 (28) brutna taken. Rådhussalen restaurerades genomgripande 1915 genom arkitekt Erik Fant och försågs med dekorativa målningar av Filip Månsson. En ut- och invändig restaurering utfördes 1958 respektive 1962 under ledning av professor Erik Lundberg. Till vänster rådhuset sett från öster, till höger rådhuset sett från väster Den äldsta byggnadsdelen är uppförd av gråsten, tunt slammad i gulvitt. Tornet är av tegel, slammat gulvitt, med grund av gråsten. 1700-talsutbyggnaden åt norr är slätputsad med gulvit avfärgning. Brutet, valmat tak resp. halvt valmat tak liksom tornhuven täckt med kopparplåt. Lanterninen av trä, svarttjärad. Mot gården finns i vinkeln mellan 1700-talsdelen och den äldre huskroppen ett murat, igensatt karnap som kan utgöra rester av en tidigare trappa mellan våningarna. Fönsterbågar, svartbruna med blyinfattat glas. Entrétrappa av kalksten, utförd 1728 med räcke av bandjärn från 1900-talets början. Trappstegen nylagda 1972. Rådhusets entrédörr (huvudentrén) är klädd med panel i rombiskt mönster och försedd med kvadratiska, diagonalställda glasrutor. I yttervägg under entrétrappan finns en gammal källardörr, klädd med panel i rombiskt mönster, svarttjärad. I markvåningen intill trappan en källardörr klädd med profilerad panel, svarttjärad från 1700-talet, som leder till den gamla arresten. Intill denna dörr en igensatt fönsteröppning med svartmålat, ringförsett järngaller. I markvåningen mot torget i den äldsta byggnadsdelen två dörrar av samma typ som de övriga källardörrarna. Bottenplanet rymmer en restauranglokal med vitputsade väggar, bjälktak och nylagt tegelgolv. Entrén under trappan leder till ett tunnvälvt rum med putsat och vittunnvalv och cementgolv, som före 1700-talet användes som arrest. Gammalt tegelgolv i passagen under trappan. Övervåningen i den äldsta delen innehåller rådhussalen med modernt lamellgolv och slätputsade väggar. Armatur av järn ritad av arkitekt Erik Fant. Övervåningen i 1700-talsdelen innehåller det gamla rådhuskansliet, senare polisstation och därefter turistbyrå och sammanträdesrum. Ett av syftena med detaljplanen är att pröva en tillbyggnad av rådhuset. Nedan visas skisser på hur en tillbyggnad kan placeras och utformas. Programmet för tillbyggnaden är två offentliga toaletter som kan nås från Rådhustorget. En av dem ska vara för rullstolsburna.

13 (28) Tillbyggnaden ska vidare innehålla restaurangens behov av besökstoalett för rullstolsburna och en personaltoalett, omklädningsutrymmen för personal, sopförvaring för restaurangens behov samt ett mindre kontorsutrymme för restaurangens behov. Plan och sektion som visar hur tillbyggnaden kan anslutas till rådhuset. Uppmätningsritning av Sune Zackrisson. Tillbyggnaden föreslås placerad mot rådhusets nordvästra sida, mellan den utskjutande delen mot torget och ett mindre fönster närmast Slottsfogden 3. För att bevara rådhusets ytterfasad mot nordväst får denna vetta mot en korridor i tillbyggnaden. Tillbyggnaden ansluter på två ställen mot muren med glaspartier. Tillbyggnadens tak ansluter mot fasadmuren under rådhussalens fönster. Passage mellan tillbyggnaden och restaurangen föreslås ske genom den öppning som finns i den nordvästra muren. Öppningen måste vidgas något mot golvet och i sidorna för att kunna medge passage av människor och en rullstolsburen person. Tillbyggnadens två offentliga toaletter nås via en gång från Rådhustorget och dörrarna placeras i tillbyggnadens nordvästra fasad. Tillbyggnadens nordöstra fasad mot torget föreslås uttransport av sopor från restaurangen. Tillbyggnaden föreslås få fasadmurar av rött tegel i olika förband som slammas med oregelbunden täckning i en varmt grå kulör. Murarna ges sådan höjd och tjocklek mot nordväst och nordöst att de kan innehålla luftintag och utsug till tillbyggnadens ventilationsanläggning. Idén med tillbyggnadens utformning är att den från torget ska uppfattas som två enkla vinkelställda murar med en egen karaktär. Taket som inte blir synligt från torget, föreslås täckas av varmt grå planfalsad plåt som bekläder murkrönen utan takutsprång. Närmast rådhusets fasad föreslås tillbyggnadens fasader och taktäckning bestå av glaspartier så att rådhusets nordvästra fasad får visuell kontakt med tillbyggnadens lokaler. Rådhusets fasad bildar på så sätt en invändig vägg i tillbyggnaden.

14 (28) Fasader som visar hur tillbyggnaden kan anslutas till rådhuset. Uppmätningsritning av Sune Zackrisson. Gestaltningsprogram och utformningsidé för tillbyggnaden av rådhuset Ett gestaltningsprogram har skisserats i samband med att ett förslag till tillbyggnad av rådhuset togs fram på uppdrag av Fritids- och tekniska nämnden i Vadstena 2013. Den ena utformningsidén för tillbyggnaden är att visa två vinkelställda murverk av tegel mot torget. Murarna ska ha sådan höjd och tjocklek att de kan stå emot rådhusets storlek utan att verka som uthus samt att de kan innehålla en funktionell ventilationslösning för tillbyggnaden. Den andra utformningsidén för tillbyggnaden är att dess sammanbyggnad med rådhuset ska minimeras visuellt. Det senare innebär att tillbyggnadens fasader och tak ansluts med glas och tunna partier mot rådhusets fasad. Det är för närvarande oklart om hur grundläggning av tillbyggnaden ska ske, beroende på de eventuella arkeologiska lämningar som finns under mark och beroende på om de ska vara kvar och kan användas i grundläggningen av tillbyggnaden. En utgångspunkt är att tillbyggnaden får en putsad gjuten eller murad sockel i varmt grå kulör. Murarnas yttre skift föreslås muras i olika kända murförband som man vet har använts i stadens byggnader. Murarna får oregelbundet placerade synliga ventilationsöppningar för murverket. Tegelfasaderna slammas med kalkbruk som stryks ut oregelbundet i olika täta partier så at de olika murförbandens egenskaper och karaktärer tydligt framgår. Dörrar till de offentliga toaletterna föreslås få en engelskt röd kulör och utföras släta. Enkla skärmtak av bandfalsad plåt skyddar dörrarna som placeras i det yttre tegelskiftet.

15 (28) Dörr till soputrymmet utformas på samma sätt men ges en kulör som motsvarar murens slamning. Fönster mot sydväst utformas som ett sammanhängande fönsterband med liggande fasta fönster i engelskt röd kulör. Karmar och bågar till glaspartier i tak och fasader i metall ges samma kulör som murarnas slamning. Taket över tillbyggnaden består av planfalsad plåt i en grå kulör. Takmaterialet täcker murarnas överdel och 5 cm av fasaden och avslutas med en enkel droppnäsa. Hängrännor och stuprör får material och kulör lika tak. Stuprör orienteras mot sydväst och erhåller böjar och utkastare med skarpa hörn. Takytan närmast rådhuset lutar från rådhuset ner mot tillbyggnaden och får en ränna för takvatten till ett stuprör i övergången till tillbyggnadens större takyta. Apotekshuset, värdefullt, byggnadsminne 1976-06-29 (text delvis hämtad från Riksantikvarieämbetets beskrivning). Tvåvånings panelklädd timmerbyggnad vid Rådhustorget. Byggnaden finns omnämnd i brandförsäkring från 1828 och är troligen uppförd vid mitten av 1700-talet. Ursprungligen bostadshus, rymmer sedan 1830 apotekslokaler. Flera ombyggnader av interiören har utförts. Trapphuset mot gården i tre våningar med öppen veranda i jugendstil på ömse sidor, är tillbyggt vid 1900-talets början enligt ritning av Gustaf Sjunnesson. Apoteket har sin butiksentré symmetriskt placerad mot torget. En rullstolsramp i kalksten och med smidda räcken anlades till entrén på 1990-talet. 1947 sker en fullständig ombyggnad av bottenvåningen och inredning av wc i våning 1 tr. Rektangulär grundplan. Två våningar och inredd vind, trapphustillbyggnad mot gården. Byggnadsstomme av timmer klädd med locklistpanel (fasadbeklädnaden utförd före 1828), inklädda knutar. Putsad sockel, ljust grågröna fasader. Sadeltak med avvalmade gavelspetsar, täckt med falsad svart slätplåt med horisontella genomgående falsar. Taket var tidigare helt valmat även på gavlarna. Svarta hängrännor och stuprör i fasadkulör. I huvudbyggnaden 6-rutade fönster med undantag av fönster i vindsvåningen samt enstaka nya fönster i våning 1 tr åt gården. I fasaden mot torget är fönstren försedda med överstycke på volutkonsoler. Fönstren har en engelskt röd kulör. Våningen 1 tr inrymmer en helt moderniserad lägenhet och saknar helt äldre inredningsdetaljer. Vindsvåningen innehåller två bostadsrum och hall. Vissa snickerier som spegeldörrar mm finns bevarade från slutet av 1800-talet. I en sidogarderob finns en väggfast säng. I glasverandan smårutade fönster och dörrar med glasrutor från omkring sekelskiftet. Byggnadens exteriör har under 2014 ändrats från grågrön till gröngrå.

16 (28) Apoteket och museet sett från Rådhustorget Museet och apoteket sett från gården Planbestämmelser har införts för att skydda byggnaden mot rivning, och mot sådana yttre förändringar som kan nedsätta byggnadens kulturhistoriska värde samt för att säkerställa att yttre underhåll av byggnaden sker med antikvariskt lämpliga metoder i form av traditionella material och utföranden. De värden hos byggnaden som beskrivs ovan under, ska utgöra en utgångspunkt för hur byggnaden ska vårdas i framtiden. Apoteksbyggnadens annex (text delvis hämtad från Riksantikvarieämbetets beskrivning). Åt väster nyuppförd (1947) panelklädd tillbyggnad i en våning. Tillbyggnaden är klädd med stående locklistpanel och har plåttäckt sadeltak med valmade delar närmast takfoten. Byggnaden har en putsad och murad källardel med fönster och utvändig ingång från trädgården. En lastkaj finns mot gården i delen närmast det gamla apoteket. Bottenvåningens fönster är indelade med en tvärpost i en liggande överdel och en stående underdel. Tillbyggnaden har ett visst miljömässigt värde genom ovan beskrivna materialval i fasad och tak och utformning av fönster, dock ej i samma utsträckning p g av byggnadens utformning som sådan.

17 (28) Apotekets annex sett från gården. Apotekets annex sett från rådhusets gårdsfasad. Planbestämmelser har införts för att skydda byggnaden mot sådana yttre förändringar som kan nedsätta byggnadens miljömässiga värde i det sammanhang byggnaden befinner sig i, dvs sammanbyggnad med byggnadsminnet det gamla apoteket och placerat nära byggnadsminnet det gamla rådhuset. De värden hos byggnaden som beskrivs ovan under, ska utgöra en utgångspunkt för hur byggnaden ska kunna förändras i framtiden. Museet, synnerligen värdefullt, byggnadsminne 1976-09-29. (text delvis hämtad från Riksantikvarieämbetets beskrivning). Tvåvånings putsad byggnad, delvis av sten, delvis av timmer. Vid Rådhustorget i hörnet av Krabbegatan. Byggnaden består av två delar. Den västra, äldre delen är uppförd av sten, bottenvåningen av gråsten, övervåningen av tegel. I handlingar från år 1560 omnämns ett stenhus som troligen är identiskt med det befintliga. De östra delen är uppförd före 1828 som drängstuga

18 (28) och vagnshus med överliggande vindar, har byggnadsstomme av timmer, reveterad. Den ombyggdes genomgripande på slutet av 1800-talet. Den västra delen av byggnaden är spritputsad och den östra delen är slätputsad, hela byggnaden är målad i gulvitt. Putsskador i ilagningar av putsen förekommer. Sadeltak, över den äldsta delen valmat, ankarslutar och täckt med enkupigt lertegel. Vindskidorna mot Krabbegatan har en avslutande rundad profilerad del. Hängrännor och stuprör är målade i en gulvit kulör. I övervåningen ett tvåluftsfönster med 3x7 rutor i varje båge, övriga fönster 4-rutade. Fönstersnickerierna grönmålade. Friliggande trätrappa mot gården. Ny dörr insatt i gavelfasad mot Krabbegaten samt inredning av vindfång och toalett utförd år 1930 för Dals Härads Sparbank, dåvarande nyttjare. Arkitekt Erik Fant. Byggnaden inrymmer nu Vadstenaortens museums samlingar. I västra delen i bottenvåningen två tunnvälvda rum, i övervåningen ett större rum med brädtak, dekor av John Winberg. Museet sett från Krabbegatan och från gården. Planområdesgränsen har justerats ut mot Rådhustorget så att museibyggnaden i sin helhet kommer att vara belägen inom kvartersmarken. Planbestämmelser har införts för att skydda byggnaden mot rivning, för att skydda byggnaden mot sådana yttre förändringar som kan nedsätta byggnadens kulturhistoriska värde samt för att säkerställa att yttre underhåll av byggnaden sker med antikvariskt lämpliga metoder i form av traditionella material och utföranden. De värden hos byggnaden som beskrivs ovan under, ska utgöra en utgångspunkt för hur byggnaden ska vårdas i framtiden. Norra röda huset (Krabbegården), värdefullt, byggnadsminne 1976-06-29. (text hämtad från Riksantikvarieämbetets beskrivning. (text delvis hämtad från Riksantikvarieämbetets beskrivning). Envånings timmerbyggnad, opanelad, rödfärgad och förlagd vid Krabbegatan. I brandförsäkring från 1828 finns beskrivning på ett uthus med samma mått och förläggning som det befintliga. Byggnaden är troligen uppförd något tidigare och synes vara uppförd i två etapper, den nordligaste delen först. Inredning av toaletter i norra delen är utförd 1950. Innehöll tidigare vedbodar mm. Rektangulär grundplan, en våning. Byggnadsstomme av opanelat, rödfärgat timmer på grund av både natursten och huggen kalksten. Sadeltak, täckt med enkupigt taktegel. Vita knutar, dörr- och fönsterfoder, gröna dörr- och fönstersnickerier. Södra delen inrymmer en bostad om två rum och kök med inredningssnickerier från början av 1900-talet, norra delen inrymmer offentliga toaletter och förråd. Byggnaden har tidigare nyttjats som s k brunnssalong samt inrymt lokal för lemonadtillverkning. Byggnaden används idag för butiker och föreningslokaler.

19 (28) Det röda huset sett från Krabbegatan respektive från gården. Till höger i högra bilden de två östra uthusen. Det röda huset sett från gården. Planbestämmelser har införts för att skydda byggnaden mot rivning, för att skydda byggnaden mot sådana yttre förändringar som kan nedsätta byggnadens kulturhistoriska värde samt för att säkerställa att yttre underhåll av byggnaden sker med antikvariskt lämpliga metoder i form av traditionella material och utföranden. De värden hos byggnaden som beskrivs ovan under, ska utgöra en utgångspunkt för hur byggnaden ska vårdas i framtiden. Västra röda huset, miljövärde, byggnadsminne 1976-06-29. (text delvis hämtad från Riksantikvarieämbetets beskrivning). Envånings timmerbyggnad, klädd med stående panel, rödfärgad och förlagd mot Sjögatan. Huset är uppfört mellan 1894 och 1914. Har inrymt brygghus bl a. Under senare tid har byggnaden använts som garage eller vagnsförråd. Mot nordväst finns ett tillbyggt skärmtak till cykelställ, täckt med korrugerad plåt och med vit hängränna och stuprör. Mor sydöst finns ett plåtskjul. Sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. Grund av natursten och huggen kalksten. Gaveln mot Sjögatan innehåller rödfärgade portar av stående slät panel och över detta stående panel i gavelröstet. Vita dörr- och fönstersnickerier. Byggnaden är viktig för gatubilden genom sin placering och bör därför inte rivas, även om dess kulturhistoriska värde inte är lika högt som närliggande timmerbyggnader.

20 (28) Västra röda huset sett från Sjögatan och från trädgården. Planbestämmelser har införts för att skydda byggnaden mot sådana yttre förändringar som kan nedsätta byggnadens kulturhistoriska värde samt för att säkerställa att yttre underhåll av byggnaden sker med antikvariskt lämpliga metoder i form av traditionella material och utföranden. De värden hos byggnaden som beskrivs ovan under, ska utgöra en utgångspunkt för hur byggnaden ska vårdas i framtiden. Om byggnaden rivs bör den ersättas med en byggnad i samma volym, utformning och material. Östra röda huset, värdefullt, byggnadsminne 1976-06-29. (text delvis hämtad från Riksantikvarieämbetets beskrivning). Envånings timmerbyggnad, opanelad, rödfärgad och förlagd på gården. Huset är uppfört före 1894 och används idag som café och försäljning Sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. Tillbyggnadens tak har mot söder har flack lutning och täckning av plåt. Vita hängrännor och stuprör av modern utformning. Vita vindskidor med runda profileringar nederst. Murad tegelskorsten med plåtövertäckning. Cementerad och övermålad stengrund. Stentrappor och trätrappor till entréer. Fasader av rödfärgat liggande timmer och gavelrösten av rödfärgad stående panel med äldre locklist. Stående panel vid dörr mot norr. Vita knutar och omfattningar kring dörrar och fönster. Äldre dörr- och fönstersnickerier i gröngrå kulör. Dörrar är beklädda med pärlspont. Östra röda huset gavel mot sydöst och mot nordväst.

21 (28) Planbestämmelser har införts för att skydda byggnaden mot rivning, för att skydda byggnaden mot sådana yttre förändringar som kan nedsätta byggnadens kulturhistoriska värde samt för att säkerställa att yttre underhåll av byggnaden sker med antikvariskt lämpliga metoder i form av traditionella material och utföranden. De värden hos byggnaden som beskrivs ovan under, ska utgöra en utgångspunkt för hur byggnaden ska vårdas i framtiden. Den äldre tillbyggnaden bör vara kvar medan det nyare plåtskjulet bör rivas. Holmska lusthuset Holmska lusthuset, entréfasaden, långsidan och takdetaljer till verandan. Lusthuset har flyttats till sin nuvarande plats och stod ursprungligen på den Holmska tomten i kvarteret Munken, vilken idag upptas av en allmän markparkering vid Torggatan Klostergatan Murgatan, men som tidigare var bebyggt med en vacker huvudbyggnad och detta lusthus, allt omgivet av en vacker trädgård. Lusthusets placering är utmärkt på markparkeringen. Hela den Holmska fastigheten donerades av ägarna Holm till Vadstena kommun i syfte att den skulle bevaras och vårdas i framtiden. Byggnaden används f n för glassförsäljning mm. Den lilla byggnaden rymmer ett rum och en liten veranda. Byggnaden har ett sadeltak täckt med slätfalsad svart plåt, hängrännor med rektangulärt tvärsnitt och saknar stuprör. Verandans sadeltak är mindre men med samma utformning samt en utsågad nedhängande takfotslist som är målad gråvit. Byggnaden vilar på en tillfällig grund av cementstenar. Fasaderna består av stående panel täckt av smala locklister i en gul kulör. En profilerad ljusgrå takfotslist räder över fasaden. Verandans undertak är rikt ornamenterat med lister som målats i grönt och rött. Verandan har en symmetriskt placerad pardörr med glasad överdel med tunna spröjs och avslutning uppåt med diagonala mönster. Verandan har sittbänkar på båda sidor. Husets fönster på långsidan har tunna spröjs i diagonala mönster samt glasmålningar. Byggnaden föreslås placeras i ett lämpligt läge inom den föreslagna parkanläggningen. Om byggnaden ges en definierad byggrätt i planen bör planbestämmelser införas för att kunna bevara byggnaden med dess nuvarande utformning samt för att skydda byggnaden mot sådana yttre förändringar som kan nedsätta byggnadens kulturhistoriska värde samt för att säkerställa att yttre underhåll av byggnaden sker med antikvariskt lämpliga metoder i form av traditionella material och utföranden. De värden hos byggnaden som beskrivs ovan under, ska utgöra en utgångspunkt för hur byggnaden ska vårdas i framtiden. Oavsett var byggnaden ska placeras bör den permanentas avseende dess grundläggning mm.

22 (28) Plåtskjul utmed Västra röda huset Plåtskjulet har enkla väggar och tak av plåt. Skjulet används som förråd. Plåtskjulet har inte getts någon byggrätt. Skjulet bör tas bort eftersom det inte tillför några miljömässiga eller kulturhistoriska värden till platsen, tvärtom. Plåtskjul utmed Sydöstra röda huset Plåtskjulet har enkla väggar och tak av plåt. Skjulet används som förråd. Plåtskjulet har inte getts någon byggrätt. Skjulet bör tas bort eftersom det inte tillför några miljömässiga eller kulturhistoriska värden till platsen, tvärtom. Kulturhistoriska värden Stadskärnan i Vadstena utgör riksintresse för kulturminnesvården. Planområdet ingår i detta område. Rådhuset utgör en av de mest kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna i Vadstena. Detsamma gäller även det gamla apoteket och museibyggnaderna. De tre rödfärgade byggnaderna utgör en sammanhängande helhet som är viktig för stadsbilden och upplevelsen av närmiljön. De bör därför inte rivas utan fortsatt underhållas och ges en användning som inte förtar deras kulturhistoriska värden. Slottsfogden 8 utgör byggnadsminne tillsammans med rådhuset inom Slottsfogden 9, beslut 1976-06-29. GATOR OCH TRAFIK Gatunät och biltrafik Planområdet gränsar i nordväst mot Sjögatan, i nordost mot Krabbegatan och i sydost och omkring rådhuset mot Rådhustorget. Inom Sjögatan råder enkelriktad trafik som en följd av den smala gatan, med anvisad körriktning mot sydväst. Inom Krabbegatan, förbi planområdet, råder dubbelriktad trafik. Trafikflödena genom Rådhustorget är låga och anpassade till platsen. Hastigheten omkring planområdet är begränsad till 30 km/tim. Trafikflödena ökar på Sjögatan under sommaren eftersom trafikregleringar i andra delar av staden innebär att trafik flyttas över till Sjögatan. En översiktlig trafikplan har utarbetats för staden som underlag för eventuella förändringar av trafikföring och parkeringsanvisningar. Några beslut har ännu inte fattats om eventuella förändringar beträffande sträckning och utformning av omgivande gator oh torg med trafikplanen som underlag. Olika förslag har tagits fram för Rådhustorgets framtida utformning. I dessa planeras nuvarande biltrafik på något sätt kunna strömma igenom torget.

23 (28) Gång-, cykel- och mopedtrafik Cykeltrafik är tillåtet inom gatunätet och blandas i allmänhet med biltrafiken. Trottoarer förekommer utmed Krabbegatans nordöstra sida förbi planområdet och inom Rådhustorget medan Sjögatan saknar trottoarer. Rådhustorget är närmast planområdet utformat som torg med gångtrafik. I de förslag som tagits fram för Rådhustorgets framtida utformning finns gång- och cykeltrafik med förbi och till planområdet. Gångvägar föreslås anläggas inom den tänkta parkmiljön inom planområdet. Gångvägarna avses bli allmänt tillgängliga för allmänheten. Kollektivtrafik Kollektivtrafik trafikerar Järnvägsgatan och Slottsgatan med en hållplats cirka 150 meter söder om planområdet. m Inga förändringar förutses beträffande linjesträckning och hållplatslägen förbi Rådhustorget och planområdet. Angöring och parkering Angöring till Slottsfogden 8 och 9 sker från Rådhustorget. Slottsfogden 9 har även en portöppning mot Sjögatan, men den används uteslutande för gångtrafik. Inlastning till apoteket sker från Rådhustorget via gården till en särskild lastkaj på apoteksbyggnadens baksida. Inlastningen innebär backningsrörelser på gården. Inom Slottsfogden finns inga iordninggjorda parkeringsplatser utan uppställning av bilar sker på de grusade ytorna inom gården. Upp till fem bilar kan möjligen få plats på gården, ytorna för inlastningen till apoteket inberäknad. Parkeringsbehovet inom planområdet är inte tillgodosett. En central fråga i prövningen av planen är om parkeringsbehovet ska uppfyllas inom den egna fastigheten. Behovet av parkering inom Slottsfogden 8 och 9 kan uppskattas enligt följande: Slottsfogden 8 Restaurang 8 platser Rådhusets lokaler 2 platser Summa 10 platser Slottsfogden 9 Apoteket 4 platser Boende 2 platser Vadstena museum 2 platser De tre röda huset 2 platser Summa 10 platser Genom att väga samman de olika tider som lokalerna nyttjas kan man genom beräkning av samutnyttjade parkeringsplatser uppskatta det sammanlagda parkeringsbehovet inom Slottsfogden 9 till cirka 6 platser. Behovet inom Slottsfogden 8 ges av restaurangen och i detta fall är det inte rimligt att ordna parkeringen inom fastigheten eftersom ett restaurangbesök ofta är förenligt med andra aktiviteter i stadskärnan samt inte alltid är förenligt med bilanvändning.

24 (28) Parkeringsbehovet som alstras inom Slottsfogden 9 för lösas utanför själva gårdsmiljön till förmån för utvecklingen av en parkmiljö inom gården. Syftet är att utveckla gårdsmiljön för rekreation och utevistelse. Undantag från denna princip är att en parkeringsplats ordnas i anslutning till apotekets inlastning. Det råder t ex ett anmält parkeringsbehov inom flera fastigheter inom kv. Slottsvakten väster om planområdet. Parkeringsbehovet för restaurangbesökare till Slottsfogden 8 föreslås lösas genom närbelägna allmänna parkeringar. Vid en analys av parkeringsbehovet inom de båda fastigheterna och efter att ha inhämtat synpunkter kring planförslaget under samrådet, framstår anläggande av en markparkering utmed Sjögatan som mindre angeläget ur ett helhetsperspektiv. Gårdsmiljön inom planområdet prioriteras före markparkering utmed Sjögatan. TILLGÄNGLIGHET Området är relativt flackt med plana partier mellan friytorna inom Slottsfogden 9 och Rådhustorget. Nivåskillnader uppträder dock mot Krabbegatan och Sjögatan, där kvartersmarken i delar avslutas mot gatumarken med murar. Entrén från Sjögatan in till Slottsfogden 9 är grusbelagd och sluttande och bedöms uppfylla kraven på tillgänglighet. Planområdet har en kraftigare lutning ner mot Slottsfogden 3. Tillgängligheten till de historiska byggnaderna inom kvarteret är inte tillgodosedd, med undantag för apoteksbyggnaden. Gamla apotekets entré är anpassade för personer med nedsatt funktion och orienterbarhet. Här finns en relativt nyanlagd ramp av natursten som tar upp nivåskillnaden mellan Rådhustorget och apoteksbyggnaden. Kännetecknande för övriga byggnader är trappor framför högre upp belägna entréer, ofta ut på gatumark. Lagstiftningen har under senare år skärpts beträffande kravet på tillgänglighet. Tillgänglighet ska även erbjudas till och inom historiska byggnader med höga kulturhistoriska värden, således även för t ex byggnadsminnen. Dock kan lösningar medföra problem, som t ex ytkrävande ramper ut i körbanor, ingrepp i äldre byggnadskonstruktioner, syllstockar etc. Dessa lösningar kräver en noggrann och sakkunnig projektering. Hur tillgängligheten i detalj ska ordnas beskrivs därför inte i denna planbeskrivning utan blir en fråga i ett senare användarskede. Exempel på entréer inom planområdet där en god tillgänglighet bedöms kunna anordnas eller har ordnats.

25 (28) Friytorna inom planområdet kommer att ändras genom anläggande av nya gångvägar genom planområdet inom en blivande parkmiljö, stadsträdgården. Rådhusets tillbyggnad kommer att innehålla två offentliga toaletter, varav en erhåller mått och utrustning för rörelsehindrade. Tillbyggnaden kommer också att innehålla en besökstoalett till restaurangen som nås från restaurangen och som uppfyller tillgängligheten för rörelsehindrade gäster. För att nå denna toalett krävs åtgärder inom själva restaurangen. Tillgängligheten till Rådhuset/rådhussalen är inte tillgodosedd och kräver omfattande ingrepp för att uppnås. Tillgängligheten till museet kan möjligen ordnas genom enkla trappliftar. Tillgängligheten till de tre äldre träbyggnaderna på gården kan i flera fall uppnås genom anpassning av marknivåerna. I några av byggnaderna kan inte en god tillgänglighet ordnas utan att ingrepp sker i de sammanhållande syllstockarna. Sammantaget innebär uppfyllande av en fullgod tillgänglighet en mängd utmaningar, stora förändringar av byggnaderna samt stora investeringar. Man bör tills vidare inrikta sig på enkla och genomförbara kompletteringar av byggnaderna för att därefter successivt ta ställning till mer omfattande förbättringar. MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET Buller Planområdet är inte stört av trafikbuller. Trafiksäkerhet De utökade antalet fordonsrörelser inom Slottsfogden 9 bedöms ske med hänsyn och försiktighet till den gårdsmiljö som råder Parkeringen utmed Sjögatan innebär backande fordon ut mot Sjögatan. Detta bedöms kunna accepteras med hänsyn till den låga trafikintensiteten utmed gatan. De offentliga toaletterna bör förses med en god yttre belysning, så även området bakom tillbyggnaden till Rådhuset. De offentliga toaletterna bör ha någon form av larm. TEKNISK FÖRSÖRJNING Områdets centrala läge innebär att planområdet har tillgång till teknisk försörjning av olika slag. Några allmänna ledningar genom planområdet är inte kända. Vatten och avlopp Befintliga ledningar inom kvartersmark bör säkras genom ledningsrätt eller servitut. Dagvatten Befintliga ledningar för dagvatten inom kvartersmark bör säkras genom ledningsrätt eller servitut. Fjärrvärme Vissa byggnader inom kv. Slottsfogden är anslutna till fjärrvärme. De som inte är anslutna värms upp med el. El Vattenfall innehar ledningskoncession inom huvuddelen av kommunens yta, bland annat i Vadstena stad.

26 (28) Tele Övergripande teleledningar (Skanova) ligger i gatunätet som omger planområdet. OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH STADSBILD Behovsbedömning beträffande miljöbedömning har genomförts i samband med planarbetet (daterad 2014-10-20). Sammantaget innebär den nya detaljplanen följande konsekvenser: Markanvändning Den i gällande detaljplan angivna markanvändningen är inte relevant i nuvarande tillämpning av PBL. Av detta skäl införs nya användningsbestämmelser inom planen, även om användningssättet inte ändras väsentligt. De nya bestämmelserna kommer att vara centrum och bostäder. Detta bör tillgodose även den framtida användningen av kvarteret och bedöms inte ge någon negativ påverkan för omgivningen. Stadsbild och kulturmiljö Den tillbyggnad till Rådhuset som planen medger har avvägts mot stadsbilden, i första hand betraktat från Rådhustorget, mot Rådhusets egenvärde som historisk byggnad samt mot dess kulturhistoriskt mycket värdefulla byggnadsdetaljer. Ett antal faktorer har fått råda beträffande rådhusets tillbyggnads placering och utformning: Tillbyggnad av rådhuset ut mot torget har bedömts som uteslutet. Tillbyggnaden bör få en tillbakaskjuten placering mellan rådhuset och apotekets annex, så långt från torget som möjligt. En tillbyggnad mot Rådhuset, mellan dess utskjutande byggnadsdel närmast torget och dess mindre fönster närmast Slottsfogden 3, har därvid bedömts vara möjlig. Den yta av tillbyggnaden som kommer i kontakt med Rådhuset bör minimeras så att den medeltida muren mot nordväst i allt väsentligt förblir intakt. En begränsning av tillbyggnaden i höjd till i nivå under rådhussalens fönsters underkarmar bör eftersträvas. Tillbyggnadens utformning bör inte visuellt och stilmässigt konkurrera med rådhuset eller förvanskar intrycket av rådhuset. Tillbyggnaden bör vara olikt rådhuset och inte innebära en pastisch till rådhuset. Materialval och kulör bör vara traditionella för staden men samtidigt avvika från de som gäller för rådhuset. Den i samrådshandlingen föreslagna markparkeringen utmed Sjögatan utgår i planförslaget. Ett ytterligare skäl till detta är att behålla den gängse karaktären i Vadstena innerstad med strikta kvartersavslutningar i form av hus, murar eller staket direkt mot stadens gatunät. Kv. Slottsfogdens nuvarande avgränsning mot Sjögatan behålles därmed. De lindar som finns utmed Sjögatan bedöms långsiktigt ha små möjligheter att utvecklas som livskraftiga individer. Två björkar skadar kvartersbebyggelsens stengrunder och bör av detta skäl på sikt tas bort. Lindarna och björkarna regleras inte i planen utan blir en fråga i den framtida gestaltningen av en stadsträdgård. Bergamottpäronträdet på gården är mycket värdefullt och har getts skydd i planen. Markåtgärder under dess krona bör inte innebära djupare schaktning än 15 cm och ej tyngre stadigvarande marktryck än vad som sker idag.

27 (28) Vegetation och stadsträdgård Andelen hårdgjord (stenmjöl ej asfalt) yta inom kvartersmark kommer att öka inom nuvarande gräsplantering. Det är viktigt att körytor beläggs med stenmjöl eller gårdsgrus och att asfaltering inte sker inom gården i syfte att bevara den äldre gårdsmiljön. Andelen gångytor i förhållande till planteringar regleras inte i planen utan blir en uppgift att lösa i den framtida gestaltningen av stadsträdgården. Trafik Infarten till gården kommer även i fortsättningen att ske från torget och in mellan apoteket och museet. Trafiken till gården kommer att öka något i och med att flera parkeringsplatser anläggs. Parkering Det parkeringsbehov som restaurangen inom rådhuset alstrar ryms inte inom planområdet och får lösas utanför planområdet inom allmän parkering. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen handläggs enligt normalt planförfarande. Nedan beskrivs en tidplan för planens utarbetande. Tidplanen kan komma att förändras beroende av vad som framkommer under planarbetets gång. Förkortningar: Bygg- och miljönämnden (BMN), kommunfullmäktige (KF) Beslut om samråd (BMN) 3 mars 2015, 26 Samrådsskede 30 mars 20 april 2015 Beslut om granskning (BMN) 16 juni 2015, 95 Utställning för granskning 28 september 19 oktober 2015 Godkännande (BMN) 3 november 2015 Antagande (KF) 16 december 2015 Laga kraft januari 2016 Därefter kan beslut om bygglov ske. Genomförandetid Genomförandetiden föreslås bli 5 år. Ansvarsfördelning Vadstena kommun ansvarar för åtgärder, skötsel och underhåll inom den omgivande allmänna platsmarken samt för åtgärder inom kvartersmarken (planområdet) i egenskap av fastighetsägare. Huvudmannaskap Vadstena kommun är huvudman för den omgivande allmänna platsmarken. Vadstena kommun är huvudman för fastigheterna inom planområdet. Avtal Avtal ska träffas om arkeologiska förundersökningar.

28 (28) FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Fastigheterna Slottsfogden 8 och 9 bör efter planens laga kraft sammanläggas till en fastighet. Vidare bör den mark som upptas av rådhusets trappa och som upptas av museibyggnaden regleras över från kommunens fastighet Vadstena 3:2 (Rådhustorget) till den sammanslagna fastigheten av Slottsfogden 8 och 9. Samtidigt bör gränsen mellan den sammanslagna fastigheten Slottsfogden 8 och 9 regleras mot Slottsfogden 3 till överensstämmelse med befintliga byggnader. Servitut Inga servitut eller ledningsrätter finns nu inom planområdet. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Kostnader för upprättande av detaljplanen regleras i avtal mellan Bygg- och miljönämnden och Fritids- och tekniska nämnden. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Helene Eriksson, Plan- och bygglovavdelningen, stadsarkitekt. Rigmor Myrén, Plan- och bygglovavdelningen, plantekniker. Håkan Moström, Tekniska avdelningen, teknisk chef. Börje Mathiasson, planarkitekt, Formiloge AB har varit planförfattare.