Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Relevanta dokument
Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Det nationella läroplansarbetet. LPstöd2016 Tammerfors Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP 2016 Läroämnen i samverkan

Grunderna för läroplanen och de lokala läroplanerna byggstenar för framtida bildning

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Lärare kan totta kai!

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

INLEDANDE SEMINARIUM OM REVIDERINGEN AV LÄROPLANSGRUNDERNA STÖDMATERIAL UTBILDNINGSSTYRELSEN Irmeli Halinen undervisningsråd

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen


Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Visioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Statsrådets förordning

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

Öppna i webbläsaren /8

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

UTKAST TILL GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

Träff för utbildningsanordnare Digitaliseringen- möjligheter och utmaningar

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

LukiMat Informationstjänst

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

KALLELSESIDA Utfärdat Kommungården, nämndrummet

Aktuell info För kunskap och bildn ing in g

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo

Vi7 workshop

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

Toppkompetens genom professionellt samarbete

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN FÖR VUXNA

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

egrunder -utbildning i Helsingfors, Åbo och Vasa

KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN UNDERVISNING SOM FÖRBEREDER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2015

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning Vasa Gun Oker-Blom 1

Gun Oker-Blom 1

LÄROPLAN Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan Mångvetenskapliga lärområden

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

Den nationella satsningen på A1-språket i årskurserna 1-2. Språkkistan CLL, Åbo , Vasa

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

Läroplansinspiration. Tammerfors

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000

Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med

Revidering av grundskolans läroplan. När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen.

Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk

Läroplanen för den grundläggande utbildningen. för årskurserna 1-6

Utbildningsstyrelsen GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 2014 KAPITEL Läroplan för S:t Olofsskolan i Åbo kapitel 1 12

A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna Christina Anderssén Kristian Smedlund

Aktuellt inom utbildningssektorn

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Vasa övningsskola Innehåller ändringar i enlighet med föreskrift 72/011/2015

egrunder - en dynamisk läroplan

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9


Lahden kaupunki

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Särskilt begåvade elever

Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna

GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen: kapitel 1-12

etwinning nätverket för skolor i Europa

-2, BILDN-SV :00

Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak. Kohur Sonja Andersson

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

GRUNDERNA FÖR PÅBYGGNADSUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014

LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv

LÄROPLANEN Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen

Sammanträdesdatum Kronoby folkhögskola, Torgarevägen 4

UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Transkript:

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1

Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som förändras Aktuella ändringar i lagstiftningen Läroplanens betydelse LP2016- processen Utarbetande av läroplansgrunderna Vad förändras och varför Det lokala läroplansarbetet

Grundpelarna för utbildning och undervisning Lagen om grundläggande utbildning 2 1 mom. - Vilka är målen för undervisningen? Lagen om grundläggande utbildning 3 2 och 3 mom. - Hur ska undervisningen ordnas?

Världen omkring oss förändras Teknologi Arbete Kunskap Samhälle Natur Ekonomi Befolkning

I förändringens centrum Strukturerna och utmaningarna i fråga om handlingar, kunskap och existens har förändrats (Ståhle, 2009) Handlingar alla viktiga och betydelsefulla resultat föds i samarbete och inom nätverk Kunskap tekniskt och socialt sett allt mer spridd Existens vår identitet prövas i en ständigt föränderlig värld med globala informationsflöden

Samhällelig omvälvning och psykiskt välbefinnande Ökad osäkerhet Begriplighet Problem att välja Hanterbarhet Känsla av koherens Hälsa, subjektivt välbefinnande (QoL) Individualism, normlöshet, konsumtionssamhälle, materialism & instrumentalism Meningsfullhet Källa: Timo Hämäläinen, 2009 (Aaron Antonovsky; Monica Ericsson & Bengt Lindström)

Varför behövs revideringen? Världen omkring skolan har förändrats mycket sedan början av 2000-talet globaliseringens inverkan och utmaningarna för en hållbar framtid har ökat Det behövs annorlunda kompetens i samhället och arbetslivet det behövs förmåga att bygga en hållbar framtid Undervisningens innehåll, pedagogiken och skolornas arbetsmetoder behöver granskas och revideras i förhållande till förändringarna i verksamhetsmiljön och kompetensen 7

Förändringar i lagstiftningen Förändringar i lagen om grundläggande utbildning Paragrafer som gäller arbetsro och disciplin Paragrafer som gäller elev- och studerandevård Förändringar i förordningen om grundläggande utbildning 28.6.2013 Minimiantalet timmar per årskurs Statsrådets förordning 28.6.2013 Beslut om mål för förskoleundervisning, grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning och grundläggande utbildning för vuxna samt timfördelningen för grundläggande utbildning för läropliktiga och vuxna

Läroämnena är de samma som tidigare Minimiantalet timmar per årskurs ändrades Förordning om grundläggande utbildning 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 S:a Gamla 19 19 23 23 24 24 30 30 30 222 Nya 19 19 22 24 25 25 29 29 30 222 Utbildningsanordnaren kan besluta om att erbjuda mera undervisning än minimiantalet timmar. Minimiantalet timmar får inte underskridas.

Statsrådets förordning 422/2012 Timfördelning - Etappmål i slutet av åk 2, 6 och 9 - Flera timmar i samhällslära, gymnastik, musik och bildkonst - Färre timmar i religion och för eleverna valbara ämnen - Tyngdpunkten i språkundervisningen till lägre årskurser - Omgivningslära som en integrerad helhet till slutet av åk 6

Statsrådets förordning 422/2012 Mål: 2 Utveckling till humana människor och samhällsmedlemmar 3 Behövliga kunskaper och färdigheter 4 Främjande av bildning, jämlikhet och livslångt lärande Stärka kontinuiteten i den grundläggande utbildningen Stärka samarbetet mellan läroämnena och kompetenser som överskrider läroämnesgränserna Fostra till ett demokratiskt samhälle(samhällsfostran, värdefostran) Stärka miljöfostran Främja jämlikhet i utbildningen 11

Läroplanen ger riktlinjerna för det dagliga skolarbetet Årsplan Plan för elevens lärande och den individuella planen Läroplanen Kommunens strategier Förskoleundervisning, andra skolor Vårdnadshavare och övriga samarbetsparter

Centrala frågor i revideringen Hurdan kompetens behövs i framtiden? RIKTNING Hur syns förändringen i kommunernas och skolornas verksamhetskultur och under varje lektion? VERKSAMHET Hurdana färdigheter behöver lärarna och skolans övriga personal? KOMPETENS Vilken betydelse har grunderna för läroplanen och den lokala läroplanen som handbok och stöd i lärarens och skolans arbete? NORMER 13

Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll och mål Grunderna för förskoleundervisningen Påbyggnadsundervisning Lokalt läroplansarbete Gr.l. utb. för vuxna

Öppen beredningsprocess som bygger på samarbete Mångprofessionella arbetsgrupper som stöds av grupper som bidrar med elektroniska kommentarer Respons från utbildningsanordnarna och på Utbildningsstyrelsens webbplats tre gånger under beredningsprocessen November 2012 allmänna riktlinjer September 2013 förskoleundervisningen April 2014 den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen Offentliga utlåtanden om de nya läroplansgrunderna under hösten 2014 15

Kärnfrågan i revideringen Vad? Hur? Hurdana möjligheter till växande och lärande erbjuder skolan som uppväxt- och lärmiljö? Förändring i verksamhetskultur och pedagogik 16

Vision ä Glädjen att lära sig föds ur förundran 17

Synen på lärande och kompetens påverkas Synen på lärande beaktar de nyaste forskningsrönen och påverkar - arbetssätt, integrering av läroämnen, stöd för lärande och skolgång, elevbedömningen Målen stärks och beskrivs i form av mångsidiga kompetenser - mål för mångsidiga kompetenser för att stödja läroämnesintegreringen - kompetenserna beskrivs som mål för skolans och lärarnas verksamhet

Mångsidig kompetens i utkastet Kompetensområden som behövs i framtiden (7): Tänkande och lärande Kulturell kompetens, kommunikation och uttrycksförmåga Förmåga att ta hand om sig själv och hantera vardagen, trygghet Multimodala färdigheter Färdigheter i informations- och kommunikationsteknik Arbete, studier och kompetens som behövs i arbetslivet Delaktighet, påverkan och ansvar 19

Dagen är fylld av många olika gemensamma aktiviteter där man lär av varandra Unelma. i olika lärmiljöer

Vision Dagen är trygg och alla känner att de är värdefulla. Det finns också plats för känslor och bearbetning av dem

Alla känner sig accepterade, får hjälp i lärandet och hittar sin egen begåvning.

Verksamhetskulturen i utkastet till grunderna för läroplanen Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Ansvar för miljön och framtiden Mångsidiga arbetssätt Lärgemenskap Trygg vardag Interaktion och delaktighet Välbefinnande IRMELI HALINEN

Hur kommer grunderna för läroplanen att se ut? Elektronisk och strukturerad form Normdel (med länkar till den aktuella lagstiftningen) + Stöddel (med exempel och förklaringar till normtexten, länkar till relevant material) 24

Tidtabell (enligt statsrådets förordning) Grunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen ska vara klara före utgången av 2014. De lokala läroplanerna ska vara godkända före 1.8.2016, så att de kan tas i bruk ht 2016. IRMELI HALINEN

Ansvarsfördelning i läroplansprocessen Skolnivå Pedagogisk ledning Förankra framtidsmålen i skolans verksamhetskultur Genomföra lp Utbildningsanordnarnivå Strategisk ledning, pedagogiskt ledningsansvar, lp-beslut Organisering av det lokala arbetet, resursfördelning, uppföljning, utveckling Nationell nivå Strategiska och pedagogiska riktlinjer för utvecklandet av undervisningen UBS grunder Lag och förordning om utbildning, SR förordning, regeringens riktlinjer, KESU

Stöd för det lokala läroplansarbetet Material på http://www.oph.fi/lp2016 - UBS, Övningsskolorna Toppkompetens - UBS i samarbete med ÅA, HU, Finlands Kommunförbund, RFV, Förbundet Hem och skola, FSL, Opsia, CLL, Palmenia Regional fortbildning - RFV, Vasa övningsskola, CLL i samarbete med UBS