Socialpolitikens värdegrunder Introduktionsföreläsning Mikael Nygård, Åbo Akademi
Welfare state policy changes are, in the first instance, the direct result of decisions made by political actors (Peter Taylor-Gooby, 2001) It is important to realise... that ideas have an important part to play in setting the tone and defining the parameters of political activity and that when governments develop their policies they often do so within constantly changing ideological frameworks (Gary Taylor, 2007, s. 1)
Om att förklara socialpolitikens utformning och förändring Frågan om socialpolitikens drivkrafter, dvs. vad som gör att socialpolitik uppstår och förändras, har länge intresserat forskare Teoretiskt finns det många olika förklaringsmodeller att välja mellan, t.ex. teorier om den sociala strukturens roll, aktörsteorier, institutionella teorier samt teorier om ideologiers, idéers och inlärningens betydelse I denna kurs, som handlar om socialpolitikens värdegrunder, ska vi syssla mest med den sistnämnda
Om att förklara socialpolitikens utformning och förändring Strukturalistiska teorier ger inte ideologier, idéer eller intressen någon större plats, socialpolitiken ses närmast som en produkt av moderniseringsprocessen De aktörsrelaterade teorierna lyfter däremot fram olika ideologier och intressen som viktiga förklaringar till socialpolitikens uppkomst, utformning och förändring I nyare teoribildning har fokus placerats på både aktörers ideologier och intressen men även på institutionernas roll och överföringen av olika idéer
En central fråga för socialpolitikens utformning är frågan om......hur långt kollektivets ansvar för den enskilde bör sträcka sig, och vad den enskildes eget ansvar [för välfärden] bör vara, alldeles oberoende av hur han lever upp till att ta detta ansvar (Rothstein, 1994, s. 13) Denna fråga kan besvaras på olika sätt beroende vilka ens värderingar, attityder och ideologiska bevekelsegrunder är => socialpolitiken är en fråga om hur vi ser på vad som är en socialt rättvis fördelning ( vem ska få vad och under vilka omständigheter )
Vad handlar socialpolitik om? Den kollektiva hanteringen av olika sociala risker förenade med människors liv (t.ex. sjukdom eller ålderdom), dvs. vilka system vi skapar för att ta hand om de människor som inte klarar av att försörja sig själva via arbete, företagande eller annan aktivitet (Nygård, 2013, s. 55) Den sociala trygghetspolitiken består (i Norden) vanligtvis av fyra förmånstyper: socialförsäkringar, sociala understöd, välfärdsservice och olika behovsprövade insatser
Socialpolitikens variation Socialpolitikens omfattning, målsättningar och institutionella arrangemang varierar mycket mellan länder, t.ex. Sverige och USA Man skilja mellan generella och selektiva välfärdsstater, Sverige är ett exempel på den första modellen, USA på den andra (Rothstein) Esping-Andersen (1990) skiljer mellan socialdemokratiska, konservativa och liberala välfärdsstatsregimer
Vad menas med socialpolitikens värdegrunder? Socialpolitikens bakomliggande motiv, såsom idéer, värden, värderingar, ideologier, intressen eller attityder Socialpolitik är ett föränderligt och kontroversiellt fenomen, och något som ständigt är utsatt för en dragkamp mellan olika värderingar och intressen Det centrala i denna kurs är att diskutera dessa värdegrunder; vilka de är, vem som driver dem och hur de påverkar socialpolitikens utformning
Kursens definition av begreppet socialpolitiska värdegrunder Med socialpolitikens värdegrunder avses olika begreppsliga konstruktioner, närmast olika filosofiska grundvärden och ideologiska synsätt, vilka relaterar till välfärdsstaten och socialpolitikens utformning och som innehåller ett antal (mer eller mindre explicita normativa) utsagor om hur ansvaret för den sociala välfärden bör skötas, av vem och för vem Som ovanstående visar definieras begreppet ganska löst; när vi talar om värdegrunder i socialpolitiskt avseende avser vi alltså närmast ett paraplybegrepp som innefattar många olika begrepp som ideologier (ismer), idéer, attityder, värderingar eller värden
Varför viktigt att studera värdegrunder? Socialpolitik är i grunden en politisk företeelse I dessa tider av ständiga välfärdsstatsreformer är det speciellt viktigt att visa på orsakerna till förändringarna är och vartåt utvecklingen går Globaliseringen har ökat inflytelserika idéers betydelse för socialpolitikens utformning (t.ex. OECD:s idé om produktiv socialpolitik)
Varför viktigt att studera värdegrunder? eftersom det hjälper oss att förstå hur välfärdsstaten och dess olika program är uppbyggda eftersom det hjälper oss att förstå välfärdsstatens politisering, dvs. hur statens roll för den sociala välfärden konstrueras och hur sådana konstruktioner påverkar socialpolitikens utformning
Exempel: regeringen Sipiläs sparpolitik Statsministerns tal i riksdagen 2.6.2015: Vi tillstår öppet att dessa inbesparingar i de offentliga finanserna drabbar många befolkningsgrupper hårt. Vi försöker genomföra dem på ett så rättvist sätt som möjligt (min kurs.). Vi har så långt det är möjligt riktat inbesparingarna på väggar och strukturer, i stället för på inkomstöverföringar och på tjänster som människorna behöver. Vi rör inte nivån på barnbidragen. I garantipensionerna föreslår vi rentav en liten höjning. Vi satsar 75 miljoner euro på att närståendevårdarna ska ha förutsättningar att orka i sitt arbete. Vem, och utgående från vad, bestämmer vad som är rättvist i socialpolitiken?
Värdegrundernas betydelse för socialpolitiken Även om värdegrunder spelar en viktig roll för socialpolitiken, så förklarar de givetvis inte allt Ibland måste vi också analysera maktstrukturer och vem som gynnas av ett visst system eller förhållande (vems intressen gynnas?, follow the money ) Likaså måste vi också veta något om hur de politiska spelreglerna (institutionerna) ser ut, samt känna till kontexten, t.ex. hur samhället eller ekonomin ser ut
Två dimensioner i analysen av socialpolitiska värdegrunder Idealism: de ideella aspekterna av hur vi ser på statens och individens ansvar för den sociala välfärden hänger samman med våra värderingar uttrycks genom ideologier, idéer, värderingar eller välfärdsattityder Materialism: de materiella aspekterna av hur vi gestaltar statens och individens ansvar för den sociala välfärden präglas ofta av ekonomiska eller rationalistiska bedömningar av egennytta uttrycks genom intressen eller attityder
Olika socialpolitiska värdegrunder Värde: filosofiskt begrepp som uttrycker olika inneboende eller instrumentella betydelser, t.ex. frihet, rättvisa, eller demokrati Idé: en tanke, eller ett tankesystem, om samhället som inbegriper någon slags lösning på något slags problem, t.ex. idén om humankapitalsatsningar Värdering: kulturell eller personlig uppfattning om det goda eller dåliga hos ett visst tillstånd, tillvägagångssätt eller resultat Normer: allmänt delade, men många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort Religiösa trosföreställningar: t.ex. Katolicism eller protestantism Ideologi (ism): övergripande system av värden, värderingar, idéer och handlingsrekommendationer gällande samhället, t.ex. socialism. Med välfärdsideologier avses den del av ideologier som handlar om välfärdspolitiken, t.ex. socialdemokratins tredje väg Attityder: människans inställning till välfärdspolitik Intressen: materiellt betingad preferens kopplad till egennytta eller ekonomiska intressen
Välfärdsideologiernas centrala roll Den värdegrund som ges störst betydelse i kursen är begreppet ideologier, och speciellt det mer specifika begreppet välfärdsideologier, samt vissa närliggande begrepp som idéer, policyparadigm eller liknande Ideologier antas spela en viktig roll för både politiska och ekonomiska eliter men också för allmänheten, dvs. dessa ideologier ligger till grund för både politiska programförklaringar (t.ex. partiprogram), politiska handlingar men också vanliga människors attityder till välfärdsstaten och socialpolitiken
Ideologies provide us with numerous interpretations of economic, social and political life... Each ideology has it own distinctive way of viewing human characteristics, of interpreting economic and social affairs, of considering the legitimate functions of the state and of challenging and changing the way we live (Taylor, 2007, s. 1)
Välfärdsideologier...kan ses dels som organiserade system av idéer, tankar och värderingar om samhället och välfärdspolitiken, dels som diskursiva ideologiska praktiker med en strävan att skapa och upprätthålla vissa maktförhållanden. (Nygård, 2003, s. 97) Sådana välfärdsideologier är snävare än de politiska ideologierna genom att de fokuserar främst på välfärdsstaten och socialpolitiken, men bygger lika fullt på de idéer, värderingar och synsätt som finns i dessa ideologier
Välfärdsideologiernas uppbyggnad och nivåer Ideologisk nivå Fundamental nivå Operativ nivå Välfärdspolitisk nivå Elitnivå Partiprogram, som uttrycker ett partis centrala värdegrunder, och målsättningar gällande välfärdsstaten Faktorer som styr eliternas, och enskilda medlemmars, handlingar i praktiken, t.ex. budgetramar, beslutsregler, ekonomi, strategier Individnivå Mer djupgående och bestående personliga värderingar om statens och individens roll för den sociala välfärden Mer generella eller specifika attityder om välfärdsstaten eller en viss del av den, t.ex. syn på skatter eller missbruk av välfärdsförmåner
Exempel: diskussionen om medborgarlön (basinkomst) Medborgarlön = en universell och skattefri enhetsförmån (ca 800 euro) som skulle ges till alla vuxna, i Finland skrivna, människor Har anor ända sedan franska revolutionen, aktualiserades i samband med regeringen Sipiläs program (2015) Frågan om hur rättvist detta system vore delar finländarna (HBL 16.1.2016)
Sammanfattning Socialpolitikens värdegrunder relaterar till olika föreställningar om det goda samhället, den värdegrund dessa föreställningar vilar på samt de vägar enligt vilka vi når dit Viktigt att förstå dessa värdegrunder ifall vi vill förstå hur välfärdspolitiken är utformad och varför den förändras I denna kurs definieras värdegrunder brett, det finns många olika former, men vi fokuserar närmast på (välfärds)ideologier