Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, sp.)

Transkript

1 Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva ett eller flera teoretiska avsnitt i magisteravhandlingen. Magisteravhandlingar innehåller vanligen en teoretisk det vill säga en rent tankemässig del och en empirisk undersökning där den tidigare lägger grunden för den senare. Det finns ingen absolut regel för hur teori ska presenteras, men teoretiska avsnitt i avhandlingar innehåller i bästa fall: en bakgrund till forskningsfrågan redogörelser över centrala begrepp belysning av (historiskt) sammanhang kritik inom och mellan teoretiska uppfattningar en sammanfattning av tidigare kunskap inom ämnesområdet Teori är väsentligen det samma som tidigare producerad kunskap, en förförståelse om det ämne eller den frågeställning som undersöks. Det gäller att hitta, läsa in sig på och motivera användningen av relevant teori. Ett stort ämnesområde innebär en större samling av kunskap, fler teorisystem att bekanta sig med, konflikter mellan teorier osv. Man kan vanligen anlägga flera teoretiska perspektiv på en forskningsfråga. Man kan t ex se alkoholism som en sjukdom, ett socialt problem osv. Teorin eller förkunskapen om vårt ämne fungerar som grund åt och i växelverkan med hur vi arbetar för att åstadkomma empiri. Vår kunskap om världen och hur vi agerar i den är ofta 1

2 sammankopplade: teori och praktik hänger därför ihop. Ett väl underbyggt teoretiskt avsnitt innebär en stabil grund för en empirisk undersökning. Ett underteoretiserat teorikapitel väcker frågor och är något som framtida gradugranskare tar fasta på i sina utlåtanden och i vitsordsbedömningen. Böcker, artiklar och övriga texter skall alltså läsas och redogöras för, ifall målet är att vi ska kunna tillgodogöra oss kunskap om vårt ämne och val av rubrik. Socialpolitisk teori? Har samhällspolitisk koppling, t.ex. till: Partier och partiprogram, offentlig sektor/marknad, välfärdsstatens historia, globalisering, makt, fattigdom, rikedom, marginalisering, arbetslöshet, arbete och arbetsmarknad, massmedias bevakning av socialpolitiska frågor, familj, ideologier, ekonomi, utbildning, boende, hemlöshet, ungdomar, social kontroll, äldre, social service, osv. osv. + alla tänkbara kombinationer av ovanstående Teorier att undvika i en socialpolitisk uppsats eller avhandling: Snäva individperspektiv eller kraftiga böjelser åt psykologi eller fysiologi där den samhällspolitiska kopplingen förbises eller tonas ner bör undvikas. Liksom alltför allmänna frågeställningar av typ Kalle och Stinas välbefinnande. Men: få frågeställningar är irrelevanta, det viktiga är att skribenten lyckas sätta dessa i ett samhällspolitiskt sammanhang. 2

3 Undvik gärna historielöshet: ett ämne har alltid en förhistoria, sätt dig in i den. Varför undvika vissa ämnen i en socialpolitisk avhandling? Blir svårare att hitta relevant litteratur, kan leda till underteoretisering. Svårare att få hjälp av sin handledare. Hur välja teoretiskt perspektiv? (i en uppsats, för en pro gradu etc.) Hitta ett samhällsområde, en aktuell samhällspolitisk debatt eller en social tematik som intresserar dig mer än andra. Det gäller att välja rätt, du kommer nämligen att umgås med detta ämne över en relativt lång tid, beroende på uppgiftens form. Oavsett vad du bestämt dig för att skriva om har andra med stor sannolikhet redan bedrivit forskning inom samma ämne. I detta skede kan följande fråga ställas: Finns det någon forskare eller ett visst namn som gjort sig mer känd än andra inom detta område? Sätt dig i så fall in i denna forskares litteratur på djupet och redogör med egna ord för de huvudsakliga perspektiv som framläggs. 3

4 Exempel Julia Lytz pro gradu (2014): Socialt kapital online, en kvalitativ studie om upplevda fördelar och nackdelar med Facebookanvändning bland unga vuxna. Använder ett kapitel till att redogöra för vad socialt kapital är. Presenterar teori av: Robert Putnam, Pierre Bourdieu, James Coleman Sammy Groops pro gradu (2014): Den ekonomiska globaliseringens inverkan på fattigdomen i tredje världen, en systematisk litteraturstudie. Har ett kapitel med tre huvudsakliga teoriavsnitt om globalisering, mångdimensionell fattigdom och tredje världen. Tar upp den ekonomiska globaliseringens historia, nyliberalism och liberalisering samt kapabilitetsteorins syn på fattigdomen. Referatteknik Att skriva ett referat innebär att återge dvs. referera en skriven text eller ett muntligt föredrag. Det betyder att du ska plocka ut det mest relevanta i ursprungstexten och konstruera en ny intressant helhet utan att förändra den ursprungliga betydelsen av delarna. I referatet återger du alltså något du har hört eller läst. Avsikten med referatet är också att förkorta ursprungstexten vilket innebär att du måste välja ut det relevanta i den text som ska refereras. 4

5 Då du refererar är det viktigt att du behåller det centrala betydelseinnehållet i den text som refereras. Med betydelseinnehåll avses tidsförhållanden, relevanta faktorer, sakförhållanden, huvudbegreppet i relation till närstående begrepp, följder och lösningar. Till exempel relationen orsak verkan måste bibehållas oförändrad i referatet. Då det centrala innehållet bibehålls i referatet har du som skribent visat att du förstått ursprungstexten. Därför är referat en vanlig typ av skrivuppgift. För att referatet ska innehålla det viktiga i ursprungstexten bör det innehålla en tillräcklig mängd s.k. referensmarkörer (t.ex. tids- och rumsadverb) som leder läsaren i rätt riktning i tolkningen av texten. Ett ofta förekommande fel i referat är den bristande respekten för betydelseförhållandena, vilket t.ex. innebär att man ändrar på begrepp och orsakssammanhang. Då modifieras innehållet väsentligt, vilket givetvis inte är avsikten. Ett typiskt fel är också att begrepp blandas eller återges inexakt, vilket leder till att läsaren inte förstår vad som avses med ett visst begrepp i referatet. Betydelserna av viktiga begrepp blir lätt oklara om du som skribent utgår från textens formella struktur snarare än själva grundtankarna i texten. Du kan inte skriva ett referat om du inte förstår texten. Det finns alltså inga genvägar. Betydelseförhållandena bör bevaras i referatet, men däremot ändrar en skicklig skribent ofta den kronologiska ordningsföljden. Ett referat kan liknas vid en nyhet: referatet lyfter fram de intressanta och relevanta aspekterna i det som refereras. Skribenten väljer alltså ut det väsentliga i ursprungstexten och omstrukturerar den till en ny intressant helhet utan att vantolka innehållet. Det är enklare att både skriva och läsa ett referat med hjälp av s.k. metatext vars funktion är att förklara och strukturera 5

6 texten. Exempel på metatext är I det följande kommer jag att behandla referat eller I föregående kapitel behandlade jag referat och i följande kapitel tittar jag närmare på essäer. Metatexten kan också uttrycka skribentens ståndpunkt ( Det är uppenbart att ett referat skrivs så här ) eller metatexten kan ge information om källan ( Den som utfört undersökningen fastslår att ett referat bör skrivas så här ). Att nämna källan är till stor hjälp för dig själv då du skriver referat eftersom du då påminns om referatets återgivande funktion. Innan du börjar skriva ett referat är det viktigt att granska ursprungstextens yttre ramar. Vem har skrivit texten, när och var har den publicerats, och vad är avsikten med texten? Allt detta inverkar på hur du refererar en text. Vi förhåller oss olika till texter som publicerats på 1920-talet och texter som publicerats på 1990-talet. Likaså ökar utrymmet för tolkning ju längre bort från ursprungstexten vi befinner oss tidsmässigt. (Källa: Helsingfors universitet.) 6

7 Kursschema Allmän del, 6 sp. 15.9: Kursintro, kl i rum B : Mikael Nygård, kl , B : Elisabeth Hästbacka, kl , B : Camilla Härtull, kl , B : Fredrica Nyqvist, kl , B614 Uppgift: Fördjupa dig i den artikel eller det bokavsnitt som föreläsaren rekommenderar och sammanfatta den. Sammanlagt fyra stycken deluppgifter ska alltså uppgöras inom kursens allmänna del. Fontstorlek 12, radavstånd 1,5. Dessa texter sänds per e-post till matmarte@abo.fi, minygard@abo.fi Deadline inom januari. 7

8 Fördjupad del, 4 sp. Vecka 43-47: Läs- och skrivtid för uppgörande av uppsats. Vid behov erbjuds handledning. Vecka 49: 30.11: Redovisning av uppsatsarbeten, kl , B : Redovisning fortsätter vid behov, kl , B614 Uppgift: Det skriftliga arbetet ska innehålla en redogörelse för ett teoretiskt perspektiv på ett ämne eller ett tema som har anknytning till något samhällspolitiskt relevant område. Här är det förstås högt i tak och många valmöjligheter finns. Huvudsaken är att en rubrik väljs som man själv känner entusiasm för. Deadline för uppsatsen: 27.11, sidkrav 5-10 sidor. Uppsatsen skickas ut till samtliga kursdeltagare vid deadline. 8