Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara en mänsklig rättighet? Något för alltid givet? Hur fungerar en mänsklig rättighet? Gäller de för alla, överallt, hela tiden? Måste vi godkänna en mänsklig rättighet, eller har rättigheten ett värde i sig själv? Alla och envar Fysiska personer Juridiska personer Olika perspektiv Vems rättigheter? Historiskt Rättsligt Samhällsvetenskapligt/rättssociologiskt 1
Statens skyldigheter Vems ansvar? Skyldighet att respektera folkrättens regler Ansvar för att säkerställa rättigheternas upprätthållande Individens skyldigheter Enskilda har skyldigheter gentemot andra enskilda Är vissa rättigheter viktigare än andra? De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara, ömsesidigt beroende och relaterande till varandra. Det går inte att säga att en viss rättighet är den viktigaste. Alla är viktiga men för olika personer i olika situationer. Olika typer av rättigheter Negativa rättigheter Att inte inskränka friheter från statens sida Positiva rättigheter Att staten aktivt skall handla för att säkerställa vissa rättigheter 2
Rättigheternas 3 generationer Den blå generationen Relationen stat medborgare o Civila och politiska rättigheter Den röda generationen Statens ansvar o Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Den gröna generationen De kollektiva rättigheterna o Rättigheter kopplade till miljö, utveckling och fred Global nivå FN Regional nivå EU, Europarådet Rättigheternas olika nivåer Nationell nivå Lagstiftning, domstolar, myndigheter Sverige är medlem i FN Förenta Nationernas allmänna förklaring om mänskliga rättigheter (1948) o Global rättighetskatalog o Inga juridiska möjligheter till ansvarsutkrävande o Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av FN:s mål 3
Utdrag ur FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 3 Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Artikel 7 Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering. o Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter Del av den internationella folkrätten o Sverige har skrivit på ingen svensk lagstiftning Delar av konventionen införd i olika lagar o Barnombudsman BO:s verksamhet är direkt kopplad till Barnkonventionen Utdrag ur FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Artikel 24 Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Artikel 27 Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. 4
Arbetet regionalt Europeiska Unionen Sverige är ett av 28 medlemsländer involverat i all verksamhet inom EU på olika nivåer En rättighetsstadga på EU-nivå blev juridiskt bindande i och med Lissabonfördraget 2009 Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1950) Sverige är ett av 47 medlemsländer Ett särskilt organ Europarådet sköter det dagliga arbetet Europakonventionen Arbetet regionalt Internationell överenskommelse Införd som svensk lag kan åberopas vid svenska domstolar och myndigheter Kontrollen av efterlevnaden av Europakonventionen sker huvudsakligen av Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg Rättssystemet Arbetet nationellt För att upprätthålla de mänskliga rättigheterna krävs ett fungerande rättssystem Lagstiftning Domstolar Myndigheter 5
Arbetet nationellt Regeringsformen Kapitel 2 Grundläggande fri- och rättigheter Nationella bestämmelser Förhållandet mellan nationella, regionala och internationella överenskommelser? Socialtjänstlagen Arbetet nationellt Vilka rättigheter kan tänkas beskrivas direkt/indirekt i Socialtjänstlagen? Ska tillämpas direkt av socialförvaltningen Direkt koppling mellan beslut av offentligt anställda och den enskilde Domstolarna kontrollerar hur förvaltningar efterlever lagstiftningen Sju olika diskrimineringsgrunder (1:1): kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder 6
Diskrimineringsförbud gäller: Arbetslivet Utbildning Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag Start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet Medlemskap i vissa organisationer Varor, tjänster och bostäder m.m. Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m. Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd Värnplikt och civilplikt Offentlig anställning Lagen definierar olika typer av diskriminering (1:4): 1. Direkt diskriminering 2. Indirekt diskriminering 3. Trakasserier 4. Sexuella trakasserier 5. Instruktioner att diskriminera Undantag: Verkliga och avgörande yrkeskrav Positiv särbehandling Ålder Tillsyn utövas av Diskrimineringsombudsmannen (DO) Diskrimineringsmål relaterade till arbetslivet handläggs i Arbetsdomstolen Andra diskrimineringsmål handläggs av allmän domstol Den som anser sig diskriminerad har bevisbördan Sanktioner vid brott är diskrimineringsersättning och ekonomiskt skadestånd 7