Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen
Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur Bedömning av lärande Arbetssätt Synen på lärande Mål för läroämnen Mångsidig kompetens Lärmiljöer
Synen på lärande i grunderna för läroplanerna Eleven har en aktiv roll i sin lärprocess Lärandet ger positiva upplevelser Lärandet sker i växelverkan Lärprocessen utvecklar elevens metakognitiva förmåga Läraren ger handledning och uppmuntrande och mångsidig respons under lärprocessen
FÖRSKOLAN Utvärdering som stöd för undervisningen och lärandet
Utvärderingens syfte Underlag för att planera och utveckla undervisningen Stödja varje barns välbefinnande, växande och lärande (Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014, kapitel 4.2)
Utvärderingen består av Observation Dokumentation Evalueringsslutsatser Respons
Respons Daglig, uppmuntrande respons till barnen om deras styrkor och områden de behöver utveckla Kontinuerlig respons till vårdnadshavarna Mål: Ge barnen en positiv uppfattning om sig själva som lärande individer Utveckla barnens självvärderingsförmåga och förmåga att lära sig lära
Intyg över deltagande i förskoleundervisningen Innehåll Namn, personbeteckning, datum Allmän beskrivning av förskoleundervisningen Ska inte innehålla beskrivningar av barnets personlighet, lärande eller arbetssätt
Frågor som avgörs på lokal nivå Precisering av de utvärderingsprinciper och förfaranden som beskrivs i läroplansgrunderna Beskrivning av överföringen av utvärderingsinformation Hur intyget över deltagande i förskoleundervisningen ska se ut Hur information som baserar sig på personalens självvärdering och respons från barn och vårdnadshavare används för att utveckla förskoleundervisningen
DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Bedömning av lärande
Bedömningen i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Bedömningens pedagogiska betydelse betonas Kapitlets namn Bedömning av lärande Beskrivning av en verksamhetskultur som stöder lärande Beskrivning av den formativa bedömningens betydelse Betoning av responsens betydelse Bedömningen bygger på etappmålen Mera omfattande bedömningsrespons i slutet av åk 2 och 6 Anger föremål för bedömningen och kriterier för bedömningen Slutbedömningen mera jämförbar Beskrivningen av målen för lärokurserna utgör en klarare målbaserad bedömningsgrund Noggrannare anvisningar om slutbedömningen och bildandet av slutvitsord i varje läroämne
Bedömningen i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Bättre stöd för den lokala läroplanen och för bedömningen i praktiken Tydligare beskrivning av den formativa bedömningens handledande roll Beskrivning av centrala principer för bedömningen i varje läroämne i varje årskurshelhet Principerna för bildandet av slutvitsord beskrivs för varje läroämne Betygsanteckningarna preciseras mera noggrant Tydligare instruktioner om vad som ska beslutas lokalt och beskrivas i den lokala läroplanen
Bedömningens syfte handleda och sporra eleven i studierna och att utveckla elevens förutsättningar för självbedömning elevernas lärande, arbete och uppförande ska bedömas mångsidigt (Lag om grundläggande utbildning 22 ) Dessa syften ska utgöra utgångspunkt för utvecklandet av bedömningskulturen i den grundläggande utbildningen. Tyngdpunkten läggs på bedömning som främjar lärande. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014)
Bedömningskulturen ska kännetecknas av en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen mångsidig, rättvis och etisk bedömning användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och det övriga skolarbetet
Bedömningens karaktär och allmänna principer för bedömningen Indelas i bedömning under studierna och slutbedömning Bedömning under studierna består huvudsakligen av handledning i lärandet med hjälp av respons I slutbedömningen bestäms elevernas kunskapsnivå Bedömningen ska göras utgående från mål och kriterier Eleverna och deras prestationer ska inte jämföras med varandra Elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte påverka bedömningen Bedömningsmetoderna ska vara mångsidiga och beakta elevernas ålder och förutsättningar Viktigt att beakta att eleverna lär sig och arbetar på olika sätt Även lindriga inlärningssvårigheter ska beaktas i bedömnings- och provsituationer Elevernas förutsättningar för självbedömning ska utvecklas Eleverna ska både som individer och som grupp handledas att iaktta sitt lärande och sina framsteg och vilka faktorer som påverkar dem Viktigt att utveckla även kamratbedömningen
Föremål för bedömning Lärandet som föremål för bedömningen Omfattar såväl bedömning av studieframsteg som bedömning av kunskapsnivån och respons om dem Arbetet som föremål för bedömningen Ingår som en del av bedömningen i läroämnena och beaktas när vitsord bildas Baserar sig på de mål för arbetet som ingår i målen för läroämnena Uppförandet som föremål för bedömning Bedöms enligt de mål som ställts upp för uppförande i den lokala läroplanen
Bedömning under studierna Omfattar all bedömning och respons som ges före slutbedömningen Syfte att handleda och uppmuntra eleven i studierna och stödja lärandet samt främja färdigheterna i självbedömning och kamratbedömning Omfattar även beskrivning av studieframgången och kunskapsnivån Bedömningen sker under läsåret och vid läsårets slut Bedömning vid etappmålen
Bedömning under läsåret Bedömning och respons som ges som en del av den dagliga undervisningen och det dagliga arbetet Förutsätter att lärarna kommunicerar med eleverna och observerar lärprocessen Kvalitativ och beskrivande och består av växelverkan där man analyserar och löser utmaningar i lärandet Den respons läraren ger under lärprocessen ska hjälpa eleverna att uppfatta och förstå Vad de ska lära sig Vad de redan lärt sig Hur de kan främja sitt lärande och förbättra sin prestation
Bedömning vid läsårets slut Eleven ska i slutet av varje läsår få ett läsårsbetyg, där man verbalt eller med siffervitsord beskriver hur väl eleven under läsåret uppnått målen i de läroämnen eller studiehelheter som ingår i elevens studieprogram Läsårsbetyget är också ett beslut om att eleven uppflyttas till följande årskurs (eller stannar kvar på klassen) I åk 1-7 används verbal bedömning eller sifferbedömning eller en kombination av dem i enlighet med utbildningsanordnarens beslut I betygen i åk 8-9 används sifferbedömning I undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde används verbal bedömning I bedömning av individualiserade lärokurser används verbal bedömning eller sifferbedömning i enlighet med utbildningsanordnarens beslut
Studiegången Enligt årskurs En elev kan upplyttas till följande årskurs även om elevens prestationer är underkända i något ämne En elev som har underkända prestationer ska under läsåret eller efter läsåret ges möjlighet att i ett särskilt prov visa att hen inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i läroämnet En elev kan stanna kvar i årskursen trots godkända prestationer (vårdnadshavaren ska höras) Årskursintegrerade studier Studier enligt eget studieprogram över årskursgränserna Vid läsårets slut får eleven ett betyg över godkända prestationer och uppflyttas till följande årskurs På detta sätt kan man undvika att elevens alla prestationer upphör att gälla En elev i åk nio räknas som elev ända tills hen slutfört hela den grundläggande utbildningen och får ett avgångsbetyg
Bedömning vid etappmålen Åk 1-2 Målen för mångsidig kompetens i åk 1-2 Studierna inom olika läroämnen i åk 1-2 Bedömningen i slutet av åk 2: Centrala aspekter som är viktiga för elevens lärprocess Åk 3-6 Målen för mångsidig kompetens i åk 3-6 Mål och centralt innehåll i läroämnen i åk 3-6 Bedömningen i slutet av åk 6: Nationella kriterier för goda kunskaper eller vitsordet 8 Åk 7-9 Målen för mångsidig kompetens i åk 7-9 Mål och centralt innehåll i läroämnen i åk 7-9 Slutbedömningen: Kriterier för vitsordet 8 i slutbedömningen
Exempel på föremål för bedömning i åk 1-2 Centrala föremål för bedömning och respons i musik: framsteg i musikalisk samarbetsförmåga, i synnerhet att musicera i grupp framsteg i förmågan att uppfatta grundläggande musikaliska begrepp i musikalisk aktivitet Centrala föremål för bedömning och respons i matematik: framsteg i förståelsen av talbegreppet och talföljder framsteg i förståelsen av tiosystemet framsteg i hur obehindrat eleven räknar framsteg i förmågan att klassificera kroppar och figurer framsteg i förmågan att använda matematik vid problemlösning
Exempel: Bedömning av elevens lärande i historia i årskurs 4 6 I historieundervisningen ska bedömningen vara handledande och sporrande. Genom att ge respons strävar man efter att uppmuntra eleverna att undersöka olika historiska källor och göra sina egna tolkningar av dem. I bedömningen beaktas såväl elevens förmåga att uttrycka sig mångsidigt i tal och skrift som kompetens som eleven visat eller uttryckt på andra sätt. I bedömningen ska man särskilt fokusera på hur eleven tillämpar kunskap och utvecklar sitt historiska tänkande, inte på om hen har memorerat innehållet. Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i historia genom att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i historia. Bedömningskriterierna kan även användas i bedömningen i de lägre årskurserna. Med tanke på studieframgången är det viktigt att på ett interaktivt sätt få möjlighet att undersöka historiska företeelser och leva sig in i historiska skeenden, men också att förstå den kulturella miljön, uppfatta tidsperspektiv samt förstå människans roll i historien och historiens betydelse för mänskligheten och för det egna livet i dag och i framtiden.
Exempel på bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i historia Mål för undervisningen M4 hjälpa eleven att förstå olika sätt att dela in historien i epoker och att använda därmed relaterade historiska begrepp Innehåll I1 I5 Föremål för bedömningen i läroämnet Kronologisk uppfattning Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Eleven känner igen de centrala indelningarna i historiska epoker och kan ge exempel på olika särdrag som kännetecknar samhällen under olika tider och epoker. M5 hjälpa eleven att förstå motiven bakom människans handlingar I1 I5 Historisk inlevelseförmåga Eleven kan leva sig in i hur människor levde förr och beskriva motiven bakom deras handlingar.
Slutbedömningen Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur eleven har uppnått målen för lärokursen i läroämnet när studierna avslutas. Vitsordet som ges efter utvärderingen ska beskriva nivån på elevens prestation i relation till målen och kriterierna för slutbedömningen i respektive ämneslärokurs. För att slutbedömningen ska bli mera enhetlig och slutvitsorden mera jämförbara beskrivs principerna för bildandet av slutvitsord specifikt för varje läroämne. Beroende på läroämne och på de beslut som fattats i den lokala läroplanen infaller slutbedömningen i årskurs 7, 8 eller 9.
Exempel på bedömningskriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) i slutbedömningen efter avslutad lärokurs i biologi Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa eleven att förstå grundstrukturen i ekosystemet och hur det fungerar samt att jämföra olika ekosystem och identifiera arter I1-I4, I6 Uppfattning om grundstrukturen i ekosystemet och hur det fungerar Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Eleven kan beskriva grundstrukturen i skogsekosystemet och hur det fungerar. Eleven identifierar olika ekosystem och arter i deras näringsväv. Eleven kan beskriva mångfaldens betydelse för ekosystemens funktion och reflektera över betydelsen av hållbar användning av skogarna för organismerna och människan.
Frågor som avgörs på lokal nivå Vid uppgörandet av den lokala läroplanen bör man särskilt fundera över hur man ska utveckla bedömningen och responsgivningen till en pedagogisk helhet som främjar lärande Man ska försäkra sig om att lärarna använder mångsidiga bedömningsmetoder, att bedömningsgrunderna hanteras och används på ett enhetligt sätt och att slutvitsorden bildas utgående från gemensamma principer De nationella kriterierna för bedömningen i slutet av åk 6, såväl som kriterierna för slutbedömningen och principerna för slutvitsordet, överförs som sådana från läroplansgrunderna till den lokala läroplanen De frågor som ska avgöras lokalt och beskrivas i den lokala läroplanen angående bedömningen anges i slutet av kapitlet om bedömning http://www.oph.fi/download/166434_grunderna_for_laroplanen_verkkojulkai su.pdf