ÄMNESDEL. UTKAST juni 2019 HISTORIA

Transkript

1 ÄMNESDEL UTKAST juni 2019 HISTORIA

2 Innehåll Allmänt... 3 HISTORIA... 4 Läroämnets övergripande syfte åk Riktlinjer och arbetsupplägg för åk Centralt innehåll åk Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk Riktlinjer och arbetsupplägg för åk Centralt innehåll åk Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk Riktlinjer och arbetsupplägg för åk Centralt innehåll åk Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk

3 Förslag till upplägg Varje ämnesdel i läroplanen inleds med ämnets övergripande syfte. Syftet gäller för hela grundskolan alltså åk 1-9, förutom i de ämnen där undervisningen inleds i åk 4, till exempel historia, fysik och kemi. Därefter är ämnet indelat i fyra stadier åk 1-2, åk 3-4, 5-6 och åk 7-9. För varje stadie finns två textdelar och en tabell för bedömning. Den första textdelen innehåller riktlinjer och arbetsupplägg och i den andra textdelen beskrivs de centrala innehållet för varje stadie. I tabellen för bedömning beskrivs undervisningsmål (hur läraren ska jobba), lärandemål (elevens målsättningar), kompetenser som berör målen och vilka kunskapskriterierna (enligt vilka eleven bedöms) är för varje stadie, delområde och ämne. Modell på ämnesdelens struktur: 2

4 Allmänt Målen i läroplanen är formulerade både som undervisningsmål och lärandemål. Undervisningsmålen är lärarnas riktlinjer för arbetet för att eleverna ska kunna uppfylla kunskapskriterierna. Lärandemålen som är formulerade i läroplanen är mål som eleven ska sträva mot att uppnå. Varje lärare bör dessutom formulera mer detaljerade lärandemål inom varje område, för att tydliggöra och synliggöra lärandet för eleven. Tanken bakom den här formen av målbeskrivning är en förändring i synen på lärandet och pedagogiken. Genom att ge läraren riktlinjer för arbete kan man förändra lärandesituationen och bättre nå en skola där man ser på eleven som en aktiv och påverkande del i undervisningen snarare än en passiv mottagande part. Följden av de föregående aspekterna är bland annat att det behövs olika metoder inom elevbedömningen. Det är viktigt att eleven själv kan se sin utveckling och får möjlighet att visa sina framsteg och kunskaper på många sätt. På det sättet får varje elev en möjlighet att lyckas. Upprepade skriftliga prov ger exempelvis inte elever med läs- och skrivsvårigheter eller med muntlig begåvning några möjligheter att lyckas. De mäter i första hand kognitiva kunskaper, som också är viktiga i skolan men absolut inte det enda målet. Då eleverna jämförs sinsemellan leder det också lätt till konkurrens, vilket enligt forskning inte motiverar varken begåvade elever eller elever med inlärningssvårigheter. Därför ska elevernas framsteg och kunskaper jämföras med både målbeskrivning och kunskapskriterier. Mångsidiga bedömningsmetoder är viktiga. Man ska använda bland annat muntliga presentationer eller föredrag, diskussioner, utställningar, portföljer, essäer och praktiska prestationer för att kunskaperna ska kunna bedömas på ett mångsidigt sätt. De åtta kompetenserna* som genomsyrar de olika ämnesdelarna är: A. Multilitteracitet B. Kommunikativ kompetens C. Vardagskompetens D. Digital kompetens E. Lärande och social kompetens F. Kulturell kompetens G. Entreprenörskompetens H. Medborgarkompetens *Kompetenserna finns beskrivna i ämnesdelen under kapitel 3.4 Grundskolans uppdrag och värdegrund 3

5 HISTORIA Läroämnets övergripande syfte åk 4-9 Historieundervisningens syfte är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap. Eleven ska tillägna sig kunskap om det kulturarvet och om dagsaktuella händelser både ur ett världshistoriskt och ur ett åländskt perspektiv. Genom att analysera vår samtid ur ett historiskt perspektiv lär sig eleven att förstå den utveckling som format nutiden och att reflektera över framtida val. De kunskaper som eleven får om det förflutna ska bidra till att utveckla ett analytiskt och kritiskt tänkande som redskap för att förstå nutidens samhälle och kultur. Undervisningen i historia ska sträva till att eleven utvecklar förmågan att förstå orsak och konsekvens och redogöra för förlopp av förändringsprocesser och händelser. Eleven ska ges möjlighet att utveckla en helhetssyn ur ett hållbarhetsperspektiv där sociala, ekonomiska, politiska och kulturella faktorer är centrala. Undervisningen i historia ska ge eleven förutsättningar att utveckla kunskaper om förhållanden, begrepp och metoder samt kunskap om hur historia kan användas för olika syften. Undervisningen i historia ska betona individens betydelse som historisk aktör och uppmuntra eleven att bli en ansvarsfull och demokratisk medborgare. I historieundervisningen ska eleven fördjupa sig i hur man kritiskt behandlar information från olika aktörer och hur man handskas med olika slag av källor, samt göra tolkningar av deras betydelse och roll. Eleven ska få insikt i villkoren för historieforskningen och förstå att historia kan tolkas på olika sätt och ur olika perspektiv. Eleven ska lära sig att förstå förändring och kontinuitet i den utvecklingen. Undervisningen i historia ska hjälpa eleven att uppfatta värderingar och konflikter i samhället och hur de har förändrats under olika tider. Eleven ska lära sig förstå att den egna kulturen och andra kulturer är resultat av utvecklingsprocesser. Syftet är att eleven ska få olika perspektiv på sin egen och andras identitet, värderingar och föreställningar. Undervisningen i historia ska ha ett normkritiskt förhållningssätt och belysa samhällsutvecklingen ur olika perspektiv och i olika sammanhang. Genusperspektivet ska beaktas i undervisningen och värdet av mångfald lyftas. Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 4 I årskurs 4 är historieundervisningens uppdrag att introducera eleven till ämnet och väcka elevens intresse för historia. Eleven ska få inledande kunskaper om källor och begrepp. I undervisningen av innehållet som beskrivs i läroplanen ska konkreta och upplevelsebaserade arbetssätt prioriteras. 4

6 I ämnet historia är det viktigt att eleven på ett interaktivt sätt får möjlighet att undersöka företeelser och leva sig in i skeenden. Eleven ska få inledande förståelse för människans roll i historien och historiens betydelse för mänskligheten och för det egna livet i dag och i framtiden. Komplement som är lämpliga i undervisningen är bland annat drama, lekar och spel. Besök till historiskt betydelsefulla platser, muséer, minnesmärken och gravgårdar uppmuntras. I undervisningen ska olika typer av historiskt källmaterial användas. Eleven ska få läsa, lyssna och ta del av olika källor både självständigt och tillsammans med andra. Historiska texter kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Ämnet historia har många beröringspunkter med andra ämnen och ämnesövergripande samarbete uppmuntras. I undervisningen ska ett språkutvecklande arbetssätt användas. Centralt innehåll åk 4 Förhistorisk tid och civilisationens uppkomst Eleven får kunskap om människans liv i små populationer, brytningsskedet mellan jakt- och jordbrukskultur och civilisationens uppkomst. Följande områden tas upp under årskursen: - stenåldern, bronsåldern och järnåldern i Norden - vikingatiden i Norden - jägar- och samlarkultur - övergången från jägar- och samlarkultur till jordbrukssamhälle - människan blir bofast, utvecklingen av yrken, skriftspråkets utveckling och inverkan på människornas liv, staternas tillkomst - de första högkulturerna: Egypten och Mesopotamien. Gamla tiden och arvet från antiken Eleven studerar demokratins uppkomst i den grekiska världen och det romerska samhället. Tidsperioden granskas också utgående från bosättningen i Norden. Följande områden tas upp under årskursen: - demokratins uppkomst i den grekiska världen - antikens återspegling på nutiden - det romerska samhället. 5

7 Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk 4 I historieundervisningen ska bedömningen vara handledande och sporrande. Bedömningen och återkopplingen ska vara mångsidig, konkret och utveckla förmågan att lära sig. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. Genom att ge respons strävar man efter att uppmuntra eleven att intressera sig för historia och dess påverkan på nutiden. Mångsidig bedömning som stödjer lärandet hjälper eleven att bli medveten om sina kunskaper, färdigheter och arbetsprocesser och ger eleven verktyg att utveckla dem. I bedömningen ska man fokusera på hur eleven utvecklar sitt tänkande mer än på hur hen har memorerat innehållet. Bedömning av arbetet ingår som en del av bedömningen i alla läroämnen. Elevens arbete och inställning ska beaktas när vitsord bildas och kan till viss del påverka bedömningen både höjande och sänkande. Följande bör beaktas: - aktivitet och deltagande vid genomgångar och diskussioner - självständigt arbete enligt instruktioner - ansvar över hemuppgifter. Kunskapskriterierna grundar sig på kunskaper som eleven fått inom de tidsperioder som behandlats i undervisningen. I årskurs 4 är det specifika uppdraget för undervisningen i historia: - att utveckla förståelse för tidsåldrar - att utveckla förståelse för olika källor - att väcka intresse för ämnet. Undervisningsmål Lärandemål Kompetens som anknyter till målet Väcka elevens intresse för historia som vetenskap och identitetsskapande ämne. Eleven utvecklar ett intresse för historia. A, B, C, D, E, F, G, H Motivation används inte som grund för bedömningen. Eleven ska handledas att reflektera över sina erfarenheter, som ett led i åk 4 (utöver att eleven uppnår kriterierna för vitsordet 8 så krävs följande) 6

8 Källkritiskt och analytiskt tänkande Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Introducera eleven till att läsa och förstå texter. Visa eleven olika källor, tex film, digitalt material, mm. Introducera eleven till att kritiskt granska olika källor och att information kan tolkas på olika sätt. Eleven utvecklar sin förmåga att läsa texter. använda information från en historisk källa. Eleven känner till att källor har olika tillförlitlighet. A, E, F med handledning förstå enklare texter. A, D, F, H Eleven förstår begreppet historisk källa. självbedömningen. Eleven läser och förstår enklare texter. svara på frågor ur en given källa. A, C, E Historisk empati Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Introducera eleven till att människors levnadsvillkor förändrats under historiens gång. Eleven utvecklar förståelse för att människors levnadsvillkor förändrats under historiens gång. A, B, C, E, F, G, H Eleven har grundläggande uppfattning om att människors levnadsvillkor såg annorlunda ut under de tidsperioder som behandlats. Orsak och följder Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Introducera eleven till begreppen orsak och konsekvens i Eleven utvecklar en förståelse för orsakssammanh ang. A, B, F, H Eleven känner till att händelser har olika orsaker och konsekvenser. beskriva människors levnadsvillkor under de tidsperioder som behandlats. ge exempel på orsaker och konsekvenser ur åk 4 sammanfatta det lästa och kan plocka ut det väsentliga ur en kortare text. hitta och använda information i givna källor. åk 4 jämföra människors levnadsvillkor under de tidsperioder som behandlats med nutid. åk 4 föra enkla resonemang kring orsak 7

9 sammanhang. Introducera eleven Eleven har en A, B, C, D, E, Eleven vet vad till begreppet uppfattning om F, G, H spår tidsperspektiv dåtid och nutid. innebär. genom den egna familjens och släktens historia. Samhälle och kultur Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Introducera eleven till epoker och relaterade begrepp. benämna och beskriva de behandlade tidsåldrarna. C, E, F benämna de tidsåldrar som behandlats. de tidsperioder som behandlats ge exempel på spår i närsamhället. benämna de tidsåldrar som behandlats och beskriva vissa särdrag. och konsekvens. Eleven har ett visst tidsperspektiv gällande spår. åk 4 placera de tidsåldrar som behandlats på en tidsaxel. Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 5-6 I årskurserna 5-6 är historieundervisningens uppdrag att göra eleven förtrogen med historieämnet, hur man söker historisk information och vilka grundbegrepp som används. Syftet är att väcka elevens intresse och förståelse för historia och för betydelsen av mänsklig aktivitet. I undervisningen av innehållet som beskrivs i läroplanen ska konkreta och upplevelsebaserade arbetssätt prioriteras. I ämnet historia är det viktigt att eleven på ett interaktivt sätt får möjlighet att undersöka företeelser och leva sig in i skeenden. Eleven ska få förståelse för den kulturella miljön, uppfatta tidsperspektiv samt förstå människans roll i historien och historiens betydelse för mänskligheten och för det egna livet i dag och i framtiden. Komplement som är lämpliga i undervisningen är bland annat drama, lekar och spel. Besök till historiskt betydelsefulla platser, muséer, minnesmärken och gravgårdar uppmuntras. Eleven ska lära sig att söka och använda historisk information, också med hjälp av digitala verktyg. I undervisningen ska olika typer av historiskt källmaterial användas. Historiska texter kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Ämnet historia har många beröringspunkter med andra ämnen och ämnesövergripande samarbete uppmuntras. Eleven ska uppmuntras att tolka, jämföra, dra slutsatser och tillämpa information både muntligt och skriftligt, både självständigt och tillsammans med andra. I undervisningen ska ett språkutvecklande arbetssätt användas. 8

10 Centralt innehåll åk 5-6 Medeltiden Eleven utforskar den medeltida världsbilden samt kulturella likheter och skillnader mellan öst och väst och hur de påverkat olika folkgrupper. Här behandlas också övergången till historisk tid i Finland och införlivandet med det svenska riket. Följande områden tas upp under årskurserna: - De stora folkvandringarna - Införlivandet av Finland som en del av Sverige - Det medeltida samhället och kulturen - Den medeltida världsbilden - Människans ställning under medeltiden Nya tiden Eleven undersöker förändringar inom vetenskapen, konsten och människans föreställningar. Eleven fördjupar sig i utvecklingen i dagens Finland som en del av dåtidens Sverige på och 1700-talen. Följande områden tas upp under årskurserna: - De geografiska upptäckterna och den nya världsbilden - Uppfinningar som förändrat världen - Renässansen - Människans ställning under den nya tiden - Gustav Vasa och Vasatiden - Stormaktstiden med stora nordiska kriget och stora ofreden - Frihetstiden - Gustavianska tiden Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk 5-6 I historieundervisningen ska bedömningen vara handledande och sporrande. Bedömningen och återkopplingen ska vara mångsidig, konkret och utveckla förmågan att lära sig. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. Genom att ge respons strävar man efter att uppmuntra eleven att intressera sig för historia och dess påverkan på nutiden. I bedömningen beaktas såväl elevens förmåga att uttrycka sig mångsidigt i tal och skrift som kompetens som eleven visat eller uttryckt på andra sätt. Mångsidig bedömning som stödjer lärandet hjälper eleven att bli medveten om sina kunskaper, färdigheter och arbetsprocesser och ger eleven verktyg att utveckla dem. I bedömningen ska man särskilt fokusera på hur eleven tillämpar kunskap och utvecklar sitt tänkande, inte på om hen har memorerat innehållet. 9

11 Bedömning av arbetet ingår som en del av bedömningen i alla läroämnen. Elevens arbete och inställning ska beaktas när vitsord bildas och kan till viss del påverka bedömningen både höjande och sänkande. Följande bör beaktas: - aktivitet och deltagande vid genomgångar och diskussioner - självständigt arbete enligt instruktioner - ansvar över hemuppgifter. Kunskapskriterierna grundar sig på kunskaper som eleven fått inom de tidsperioder som behandlats i undervisningen. I årskurserna 5-6 är det specifika uppdraget för undervisningen i historia: - att utveckla förståelse för tidsperspektivet - att utveckla förståelse för olika källor - att väcka intresse för ämnet - att utveckla förståelse för historiens påverkan på nutiden. Undervisningsmål Lärandemål Kompetens som anknyter till målet Väcka elevens intresse för historia som vetenskap och identitetsskapande ämne. Eleven vidareutvecklar sitt intresse för historia. A, B, C, D, E, F, G, H 10 Källkritiskt och analytiskt tänkande Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Handleda eleven att utveckla sin förmåga att läsa och förstå texter. Eleven utvecklar sin förmåga att läsa och förstå texter. A, E, F Eleven läser enklare texter. Motivation används inte som grund för bedömningen. Eleverna ska handledas att reflektera över sina erfarenheter, som ett led i självbedömning en. sammanfatta det lästa och kan plocka ut det väsentliga vid (utöver att eleven uppnår kriterierna för vitsordet 8 så krävs följande) vid Eleven läser längre texter och kan koppla det lästa till tidigare kunskaper.

12 Vägleda eleven att hitta och känna igen olika källor. Handleda eleven att kritiskt granska olika källor. Upplysa eleven om att historisk information kan tolkas på olika sätt och förändras med tiden. hitta och känna igen olika källor. Eleven övar sin förmåga att kritiskt granska olika källor. Eleven är medveten om att historisk information kan tolkas på olika sätt och förändras med tiden. A, D, F, H med handledning hitta information i olika källor. A, C, E Eleven har en viss förståelse att källor har olika tillförlitlighet. A, B, C, D, E, F, G, H 11 Eleven har en viss uppfattning om skillnaden mellan fakta och tolkning. Historisk empati Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Hjälpa eleven att förstå motiv bakom människans handlingar. Handleda eleven att få förståelse för människors levnadsförhållande n och världsbild under medeltiden och nya tiden. förstå motiv bakom människans handlingar. Eleven utvecklar en förståelse för människors levnadsförhållan den och världsbild under medeltiden och nya tiden. A, B, C, E, F, G, H Eleven har grundläggande uppfattning om en människas situation. E, F, H Eleven har grundläggande uppfattning om levnadsförhållan den och världsbild. Orsak och följder Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Vägleda eleven att inse och redogöra för olika orsaker till och följder av Eleven inser och kan redogöra för olika orsaker till och följder A, B, F, H redogöra för enkla ur en kortare text. hitta och använda information i givna källor. med handledning jämföra givna källors tillförlitlighet. utgående från några exempel förklara varför samma händelse eller företeelse kan tolkas på olika sätt. leva sig in i hur människor levde och beskriva motiven bakom deras handlingar. förklara hur människor levde och tänkte. i stora drag beskriva orsaker till och följder självständigt hitta information i olika källor. självständigt bedöma givna källors tillförlitlighet och resonera kring dess värde. Eleven har förståelse och kan förklara varför tolkningar kan förändras med tiden. vid reflektera, förklara och analysera över motiv bakom människors handlingar. analysera levnadsförhålland en och världsbild och jämföra med nutida uppfattningar. vid Eleven har en förståelse för att företeelser

13 händelser och företeelser. av händelser och företeelser. orsakssammanh ang. av händelser och företeelser. påverkar samhället idag och framtiden. Hjälpa eleven att identifiera förändringar i den egna släktens och närsamhällets historia. Handleda eleven att förstå hur förändringar i samhället påverkat olika människor på olika sätt. identifiera förändringar i närsamhällets historia. Eleven förstår hur förändringar i samhället påverkat olika människor på olika sätt. A, B, C, D, E, F, G, H med handledning se förändringar som påverkat närsamhället. B, C, D, F med handledning uppfatta att förändringar har olika konsekvenser för olika människor. Samhälle och kultur Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Hjälpa eleven att förstå att historien delas in i olika epoker och att använda relaterade begrepp. Lära eleven att uppfatta kontinuiteter. Eleven förstår att historien delas in i olika epoker och kan använda relaterade begrepp. Eleven uppfattar kontinuiteter. C, E, F Eleven känner till de epoker som behandlats och kan med handledning placera dem på en tidsaxel. A, B, E, F, H med hjälp av exempel se att det finns en kontinuitet från en epok till en annan. beskriva förändringar i närsamhällets historia. förklara att förändringar har olika konsekvenser för olika människor utgående från exempel. benämna de epoker som behandlats och kan placera dem på en tidsaxel. Eleven förstår att det finns en kontinuitet från en epok till en annan och kan ge exempel på företeelser som omspänner flera epoker. beskriva orsaker till förändringar i närsamhällets historia. ge exempel och motivera varför förändringar inte betyder det samma ur olika människors och gruppers synvinkel. vid ge exempel på olika särdrag som kännetecknar de epoker som behandlats. identifiera samband mellan det förflutna, nutid och framtid. Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 7-9 I årskurserna 7 9 är historieundervisningens uppdrag är att fördjupa elevens uppfattning om den kunskapens natur. Undervisningen ska stödja elevens identitetsutveckling och göra hen förtrogen med hur olika kulturer påverkat individer och samhällen. 12

14 I historieundervisningen ska eleven uppmuntras att mångsidigt observera, kommunicera, producera och tolka text och tal samt att använda drama och visuella uttryck. Vissa begrepp, såsom samhälle, demokrati och orsakssamband, som används i historieundervisningen ska fördjupas under hela grundskoletiden i takt med att eleven utvecklar sitt tänkande från konkret till abstrakt. I undervisningen ska ett språkutvecklande arbetssätt användas. Eleven ska introduceras till och uppmuntras att även utanför undervisningen söka information via informell historiekultur, såsom spel, filmer och litteratur, och att utveckla sin förmåga att tänka historiskt och bedöma kritiskt med hjälp av dessa historiekulturella uttryck. I undervisningen ska interaktiva och undersökande arbetssätt prioriteras. Målet är att uppmuntra eleven att göra egna tolkningar och lära sig bedöma avvikande tolkningar. Centralt innehåll åk 7 9 Franska revolutionen och Napoleontiden: Eleven utvecklar kunskap om den europeiska demokratin och dess utveckling. Följande områden tas upp under årskurserna: - franska revolutionen och Napoleontiden i Europa - Nordamerikas förenta staters självständighet - den industriella revolutionen - demokratins framväxt års krig. Nationalism och imperialism: Eleven granskar olika samhällsidéer, deras innebörd och följder samt hur människor har kunnat påverka samhället under olika tider. Eleven vägleds till insikt i vilken betydelse kulturen har haft då den nationella identiteten har utvecklats. Följande områden tas upp under årskurserna: - världskartan förändras - Nordamerika på 1800-talet - det finländska ståndssamhället och livet på 1800-talet - industrialismen och dess följder - Finland och Åland under ryska tiden - Emigrationen. 13

15 Världskrigen: Eleven fördjupar sig i världskrigen, i synnerhet ur vanliga människors synvinkel och i ett perspektiv av mänskliga rättigheter. De får även kunskap om brott mot mänskliga rättigheter såsom förintelsen och andra folkmord och hur man kan arbeta för att främja de mänskliga rättigheterna. Följande områden tas upp under årskurserna: - första världskriget, dess orsaker och följder - ryska revolutionerna - Finlands självständighet och inbördeskriget - diktatur och depression - andra världskriget, dess orsaker och följder - Finland under andra världskriget. Efterkrigstiden, kalla kriget och 2000-talet: 1945 Eleven fördjupar sig i tiden efter krigen, vardagslivets historia och bakgrunder till dagens samhälle. Eleven får insikt i vad utvecklingen har inneburit för individer men också hur näringsstrukturen har förändrats samt varför urbaniseringen och serviceyrkena ökat. Eleven fördjupar sig i industriländernas och utvecklingsländernas gemensamma historia, hur nya politiska konflikter uppstår i världen och hur de löses. Följande områden tas upp under årskurserna: - Förenta Nationerna - kalla kriget - Finland från 1950-talet till idag. Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk 7-9 I historieundervisningen ska bedömningen vara handledande och sporrande. Bedömningen och återkopplingen ska vara mångsidig, konkret och utveckla förmågan att lära sig. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. I historieundervisningen är målet att genom respons uppmuntra eleverna att göra egna tolkningar och argumentera för sina åsikter. Utöver skriftliga uppgifter ska också elevernas sätt att arbeta tas i beaktande. I bedömningen ska man fokusera på om eleverna kan tillämpa kunskap och behärskar historiskt tänkande. Slutbedömningen genomförs det läsår då ämnesstudierna avslutas i respektive ämne. Genom slutbedömningen definierar läraren hur väl eleven studierna har uppnått kunskapskriterierna för lärokursen, även tidigare prestationer tas i beaktande. Slutsvitsordet 14

16 bestäms så att läraren jämför elevens kunskaps- och färdighetsnivå med de kunskapskriterier som finns i läroplanen. Eleven bedöms med vitsordet åtta (8) ifall eleven har uppnått en nivå som utgör ett genomsnitt av den kunskaps- och färdighetsnivå för de olika delområdena som beskrivs i kunskapskriterierna. Om eleven inom något delområde nått högre än nivån för vitsordet åtta kan detta kompensera en något lägre prestationsnivå inom ett annat delområde. Bedömning av arbetet ingår som en del av bedömningen i alla läroämnen. Elevens arbete och inställning ska beaktas när vitsord bildas och kan till viss del påverka bedömningen både höjande och sänkande. Följande bör beaktas: - aktivitet och deltagande vid genomgångar och diskussioner - självständigt arbete enligt instruktioner - ansvar över hemuppgifter. Kunskapskriterierna grundar sig på kunskaper som eleven fått inom de tidsperioder som behandlats i undervisningen. Undervisningsmål Lärandemål Kompetens som anknyter till målet Handleda eleven att fördjupa sitt intresse för historia som vetenskap och identitetsskapande läroämne. Eleven fördjupar sitt intresse för historia som vetenskap och identitetsskapa nde läroämne. A, B, C, D, E, F, G, H Källkritiskt och analytiskt tänkande Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Motivationen används inte som grund för bedömningen. Eleven uppmanas att reflektera över sina erfarenheter som en del av självbedömning en. åk 9 (utöver att eleven uppnår kriterierna för vitsordet 8 så krävs följande) åk 9 15

17 Handleda eleven att utveckla förmågan att läsa texter och skapa tillfällen för reflektion. Skapa tillfällen för eleven att förkovra sig i olika typer av historiskt källmaterial. Aktivera eleven att söka historisk information i olika informationskällor och att bedöma källornas tillförlitlighet. Skapa tillfällen för eleven att aktivt träna källkritisk metod genom att belysa källkritiska kriterium, såsom tid, tendens, äkthet och oberoende. Hjälpa eleven att förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt. Eleven vidareutvecklar förmågan att läsa texter och reflekterar över dem. Eleven utvecklar förmågan att förstå olika typer av historiskt källmaterial. Eleven utvecklar förmågan att söka historisk information och att bedöma källornas tillförlitlighet. använda källkritisk metod. Eleven förstår att historisk information kan tolkas på olika sätt. A, C, E läsa och sammanfatta enklare texter. A, B, D, E, F göra enklare tolkningar av givet historiskt källmaterial. A, C, D, E, F hitta information och jämföra givna källors tillförlitlighet. A, C, D, E, H med handledning diskutera vad som påverkar en källas tillförlitlighet. A, E, F utgående från några exempel förklara varför samma händelse eller företeelse kan tolkas på olika sätt. Historisk empati Undervisningsmål Lärandemål Kompetens läsa olika texter och reflektera över innehållet. sammanfatta och analysera information hen fått ur olika källor. hitta information i olika informationskäll or och noterar skillnader i deras tillförlitlighet. tillämpa källkritisk metod för att avgöra en källas tillförlitlighet. Eleven har en förståelse för att händelser och företeelser kan tolkas på olika sätt. jämföra olika texter och dra välutvecklade och välunderbyggd a slutsatser. resonera kring innehållet i olika källor och koppla informationen till tidigare kunskap. Eleven jämför självständigt olika källors tillförlitlighet och är aktivt källkritisk. Eleven tillämpar källkritisk metod för att avgöra en källas tillförlitlighet och kan motivera sina resonemang. ge exempel på företeelser som tolkats på olika sätt och förklara varför. åk 9 16

18 Hjälpa eleven att förstå faktorer som har påverkat människans aktivitet och beslut i olika situationer. Eleven förstår faktorer som har påverkat människans aktivitet och beslut i olika situationer. A, B, C, E, F, G, H med handledning förklara att människor under olika förhållanden handlade annorlunda än idag. Orsak och följder Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Hjälpa eleven att bedöma olika orsaker till och följder av händelser och företeelser. Hjälpa eleven att analysera historisk förändring och kontinuitet. bedöma olika orsaker till och följder av händelser och företeelser. Eleven utvecklar förmågan att analysera historisk förändring och kontinuitet. A, B, E, F i stora drag beskriva förhållandet mellan orsak och verkan i företeelser. A, B, E, F Eleven förstår att det finns en kontinuitet från en epok till en annan och kan ge exempel på företeelser som omspänner flera epoker. Samhälle och kultur Undervisningsmål Lärandemål Kompetens Stärka elevens förmåga att förklara och förstå begrepp. förklara och förstå begrepp. A, C, E, F återberätta delar av händelser som hen har studerat. förklara hur människor levde och beskriva motiven bakom deras handlingar. särskilja viktiga faktorer som förklarar händelser och beskriva orsaker till och följder av olika händelseförlopp. identifiera samband mellan epoker och förklara förändring. återberätta studerade händelser och förklara begrepp. motivera varför människor under olika livsförhållande n handlade annorlunda än idag. åk 9 analysera och problematiser a orsakssamban d. analysera hur dåtiden påverkat vårt samhälle idag. åk 9 tillämpa begrepp i sina resonemang. 17

19 Stärka elevens förmåga att förstå tidsperspektiv och kronologi. Eleven har en förståelse för tidsperspektiv och kronologi. E, F, H med viss hjälp tidsbestämma olika händelser som behandlats. placera olika händelser som behandlats i sitt tidsmässiga sammanhang. kronologiskt ordna studerade händelser och företeelser. Bidra till att eleven lär sig att med utgångspunkt i sin kunskap göra sig en föreställning om framtiden och val som bidrar till hållbar utveckling. med utgångspunkt i sin kunskap göra sig en föreställning om framtiden och val som bidrar till hållbar utveckling. A, B, C, D, E, F, G, H