Datum: NUTRITI ONSBEDÖMNING N amn: Personnummer: Steg 1. UTREDNING A. Vikt: kg Längd: m BMI: kg/m2 B. Ofrivillig viktförlust de senaste 6 månaderna: kg % Ofrivillig viktförlust den senaste månaden: kg % C. Ätsvårigheter: Nedsatt aptit (Obs! 2p) Illamåe nde (1p) Kräkningar (1p) Diarré (1p) Förstoppning (1p) Muntorrhet (1p) Smärta i mun/svalg (1p) Smak och luktförändringar (1p) Tugg eller sväljproblem (1p) Äter mat med avvikande konsistens, t ex flytande, passerad (1p) Steg 2. BEDÖMNING JA N EJ A. BMI värde lägre än 22 (1p) (0p) p B. Ofrivillig viktförlust (1p) (0p) p mer än 10 % de senaste 6 månaderna eller mer än 5 % den senaste månaden C. Ätsvårigheter (2 p eller mer) (1p) (0p) p Totalpoäng: p Steg 3. VÄRDERING TOTALPOÄNG 0 1 p = Ingen eller liten risk för undernäring > 1 p = Risk för undernäring Utförd av: 2009 12 11 sign Bilaga 1a
Längd i cm 198 9 10 10 11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 16 16 17 17 18 18 19 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24 24 25 26 26 27 27 28 196 9 10 10 11 11 12 12 13 14 14 15 15 16 16 17 17 18 18 19 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24 24 25 26 26 27 27 28 28 194 10 10 11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 16 16 17 18 18 19 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24 24 25 26 26 27 27 28 28 29 192 10 10 11 11 12 12 13 14 14 15 15 16 16 17 17 18 18 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24 24 25 25 26 27 27 28 28 29 29 190 10 11 11 12 12 13 13 14 14 15 16 16 17 17 18 18 19 19 20 20 21 22 22 23 23 24 24 25 25 26 27 27 28 28 29 29 30 188 10 11 11 12 12 13 14 14 15 15 16 16 17 18 18 19 19 20 20 21 22 22 23 23 24 24 25 25 26 27 27 28 28 29 29 30 31 186 10 11 12 12 13 13 14 14 15 16 16 17 17 18 18 19 20 20 21 21 22 23 23 24 24 25 25 26 27 27 28 28 29 29 30 31 31 184 11 11 12 12 13 14 14 15 15 16 17 17 18 18 19 19 20 21 21 22 22 23 24 24 25 25 26 27 27 28 28 29 30 30 31 31 32 182 11 11 12 13 13 14 14 15 16 16 17 18 18 19 19 20 21 21 22 22 23 24 24 25 25 26 27 27 28 28 29 30 30 31 31 32 33 180 11 12 12 13 14 14 15 15 16 17 17 18 19 19 20 20 21 22 22 23 23 24 25 25 26 27 27 28 28 29 30 30 31 31 32 33 33 178 11 12 13 13 14 15 15 16 16 17 18 18 19 20 20 21 21 22 23 23 24 25 25 26 27 27 28 28 29 30 30 31 32 32 33 33 34 176 12 12 13 14 14 15 15 16 17 17 18 19 19 20 21 21 22 23 23 24 25 25 26 26 27 28 28 29 30 30 31 32 32 33 34 34 35 174 12 13 13 14 15 15 16 17 17 18 18 19 20 20 21 22 22 23 24 24 25 26 26 27 28 28 29 30 30 31 32 32 33 34 34 35 36 172 12 13 14 14 15 16 16 17 18 18 19 20 20 21 22 22 23 24 24 25 26 26 27 28 28 29 30 30 31 32 32 33 34 34 35 36 37 170 12 13 14 15 15 16 17 17 18 19 19 20 21 21 22 23 24 24 25 26 26 27 28 28 29 30 30 31 32 33 33 34 35 35 36 37 37 168 13 13 14 15 16 16 17 18 18 19 20 21 21 22 23 23 24 25 26 26 27 28 28 29 30 30 31 32 33 33 34 35 35 36 37 38 38 166 13 14 15 15 16 17 17 18 19 20 20 21 22 22 23 24 25 25 26 27 28 28 29 30 30 31 32 33 33 34 35 36 36 37 38 38 39 164 13 14 15 16 16 17 18 19 19 20 21 22 22 23 24 25 25 26 27 28 28 29 30 30 31 32 33 33 34 35 36 36 37 38 39 39 40 162 14 14 15 16 17 18 18 19 20 21 21 22 23 24 24 25 26 27 27 28 29 30 30 31 32 33 34 34 35 36 37 37 38 39 40 40 41 1 14 15 16 16 17 18 19 20 20 21 22 23 23 24 25 26 27 27 28 29 30 30 31 32 33 34 34 35 36 37 38 38 39 40 41 41 42 158 14 15 16 17 18 18 19 20 21 22 22 23 24 25 26 26 27 28 29 30 30 31 32 33 34 34 35 36 37 38 38 39 40 41 42 42 43 156 15 16 16 17 18 19 20 21 21 22 23 24 25 25 26 27 28 29 30 30 31 32 33 34 35 35 36 37 38 39 39 40 41 42 43 44 44 154 15 16 17 18 19 19 20 21 22 23 24 24 25 26 27 28 29 30 30 31 32 33 34 35 35 36 37 38 39 40 40 41 42 43 44 45 46 152 16 16 17 18 19 20 21 22 23 23 24 25 26 27 28 29 29 30 31 32 33 34 35 35 36 37 38 39 40 41 42 42 43 44 45 46 47 Vikt kg 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 102 104 106 108
Handledning till nutritionsbedömning Steg 1. UTREDNING A. Vikt Väg brukaren och notera vikten. När brukaren vägs regelbundet är det viktigt att tänka på att vikten tas vid ungefär samma tidpunkt (till exempel på morgonen innan frukost) och med samma förutsättningar (notera om vikten tas med kläder eller utan kläder). Längd Mät brukaren och notera kroppslängden. I första hand skall brukaren mätas stående. Om detta inte är möjligt kan längden mätas liggande på rygg med utsträckta ben i sängen. BMI För att räkna ut BMI se tabell på baksidan av nutritionsbedömningen. BMI kan även beräknas utifrån formeln: vikt ( kg) längd ( m) längd ( m) Exempel på hur man beräknar BMI: En brukare väger 74 kg och är 182 cm lång. 74 ( kg) BMI = 1,82 1,82 ( m) BMI 22 Gränsen för undervikt hos yngre och medelålders personer anses ligga vid ett BMI lägre än 20. Hos kroniskt sjuka och äldre (över 70 år) ligger gränsen vid BMI 22. Enbart ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver dock inte innebära att brukaren är undernärd. 2009 12 11 Bilaga 1b
B. Viktförlust Fråga den äldre eller hennes/hans anhörig: - Har du gått ned i vikt de senaste sex månaderna? Om svaret är ja, hur mycket har hon/han gått ned? - Har du gått ned i vikt den senaste månaden? Om svaret är ja, hur mycket har hon/han gått ned? Viktförlust i % kan räknas ut med följande formel: förlorad vikt ( kg) 100 tidigare vikt ( kg) Exempel på hur man beräknar viktförlust: Brukaren vägde för 6 månader sedan 62 kg men har nu gått ned 7 kg och väger 55 kg. (%)= 7 ( kg) Viktförlust 100 6 2 ( kg) Viktförlust 11% C. Ätsvårigheter Fråga den äldre eller hennes/hans anhörig: - Har du problem med något ut av följande? Dålig aptit, illamående, kräkningar osv. (se nutritionsbedömning) Steg 2. BEDÖMNING Poängsätt svaren för varje område (A, B, och C) och räkna sedan samman totalpoängen. Steg 3. VÄRDERING TOTALPOÄNG Vid Ingen eller liten risk för undernäring Följ ordinarie rutiner Vid Risk för undernäring Konsultera sjuksköterska 2009 12 11 Bilaga 1b
Vikt och BMI lista Namn Inflyttningsdatum Längd Inflyttningsvikt BMI Datum Vikt BMI Kommentarer BMI 28 26 24 22 20 18 16 Månad Vägs alltid: Innan frukost Med kläder Mellan frukost och lunc h Utan kläder Obs! Var noga med att vikten tas vid ungefär samma tidpunkt och med samma förutsättningar. 2009-12-11 Bilaga 2
Vikt och BMI lista Namn Inflyttningsdatum Längd Inflyttningsvikt BMI Datum Vikt BMI Kommentarer BMI 28 26 24 22 20 18 16 Månad Vägs alltid: Innan frukost Med kläder Mellan frukost och lunc h Utan kläder Obs! Var noga med att vikten tas vid ungefär samma tidpunkt och med samma förutsättningar. 2009-12-11 Bilaga 2
Checklista för omsorgspersonal vid misstanke om risk för undernäring Datum Sign Nutritionsbedömning Kartläggning av måltidsordning och nattfasta Måltidsmiljö och trivsel Nutritionsbedömning För att ta reda på om det har skett någon förändring av brukarens matsituation eller i vikt och BMI, så uppdateras Vikt och BMI listan. Sedan kan en ny nutritionsbedömning utföras. BMI bör hos brukare över 70 år vara 22. Tänk dock på att enbart ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter inte behöver innebära undernäring. Även en brukare med ett högt BMI som ofrivilligt förlorat i vikt är en patient med risk för undernäring och bör bedömas utifrån aktuell viktförlust och ätsvårigheter. Kartläggning av måltidsordning och nattfasta Med hjälp av denna blankett kan man se hur många måltider inklusive mellanmål som vårdtagaren äter per dag. Man får även en uppfattning om hur lång nattfastan är. Rekommenderad måltidsordning är tre huvudmåltider och 2 3 mellanmål per dag. Nattfastan ska ej överstiga 11 timmar. Måltidsmiljö och trivsel Är brukaren tillfreds med måltidssituationen? Behöver brukaren äthjälpmedel eller hjälp av personal vid måltiden? Får brukare tillräckligt med tid för att äta? Vill brukaren sitta själv eller tillsammans med andra? Använd gärna följande frågor vid bedömning av måltidsmiljön: Präglas måltiden av lugn och ro? Tv och radio är avstängda Maten ser aptitlig ut och smakar bra. Borden är vackert dukade Det är lagom många personal involverade i matsituationen. Jämför även med svar som gavs i samband med inflyttning. Vid t.ex. viktnedgång eller en stor förändring av brukarens matsituation, skall en medicinsk och omvårdnadsmässig utredning påbörjas. Åtgärderna följs upp, utvärderas och dokumenteras. 2009-12-11 Bilaga 3
Kartläggning av måltidsordning Namn: Datum Förfrukost Tid/Sign Frukost Tid/Sign Mellanmål Tid/Sign Middag Tid/Sign Mellanmål Tid/Sign Kvällsmål Tid/Sign Mellanmål/Natt Tid/Sign Nattfasta timmar 2009-12-11 Bilaga 4
Mini Nutritional Assessment MNA Efternamn: Förnamn: Kön: Datum: Ålder: Vikt (kg): Längd (cm): Personnummer: Fyll i poängsiffran i rutorna för initial bedömning och summera. Om poängen är 11 eller mindre fortsätt med den slutliga bedömningen för att få en gradering av näringstillståndet. Initial bedömning A. Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg-eller sväljproblem? 0 = Ja, minskat avsevärt 1 = Ja, minskat något 2 = Nej, ingen förändring B. Viktförlust under de senaste tre månaderna 0 = Ja, mer än 3kg 1 = Vet ej 2 = Ja, mellan 1 och 3kg 3 = Nej, ingen viktsförlust C. Rörlighet 0 = Är säng- eller rullstolsbunden 1 = Kan ta sig ur säng/rullstol men går inte ut 2 = Går ut med eller utan hjälpmedel D. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? 0 = Ja 2 = Nej E. Neuropsykologiska problem 0 = Svår förvirring/demens eller depression 1 = Lätt förvirring/demens 2 = Inga neuropsykologiska problem F. Body Mass Index (BMI) = vikt (kg)/längd (m2) 0 = BMI mindre än 19 1 = BMI 19 till mindre än 21 2 = BMI 21 till mindre än 23 3 = BMI 23 eller mer Poäng för initial bedöming (max. 14) 12 poäng eller mer Normal, ingen risk för undernäring, behöver ej komplettera med slutlig bedömning 11 poäng eller mindre Risk för undernäring, fortsätt med den slutliga bedömningen Slutlig bedömning G. Har eget boende? (ej särskilda boendeformer/sjukhus) 0 = Nej 1 = Ja H. Intar mer än 3 ordinerade läkemedel dagligen? 0 = Ja 1 = Nej I. Har trycksår eller annat hudsår? 0 = Ja 1 = Nej Ref. Vellas B, Villars H, Abellan G, et al. Overview of the MNA - Its History and Challenges. J Nut Health Aging 2006;10:456-465. Rubenstein LZ, Harker JO, Salva A, Guigoz Y, Vellas B. Screening for Undernutrition in Geriatric Practice: Developing the Short-Fom Mini Nutritional Assessment (MNA-SF). J. Geront 2001;56A: M366-377. Guigoz Y. The Mini-Nutritional Assessment (MNA ) Review of the Literature - What does it tell us? J Nutr Health Aging 2006; 10:466-487. J. Äter fullständiga huvudmål per dag? 0 = 1 fullständigt huvudmål 1 = 2 fullständiga huvudmål 2 = 3 fullständiga huvudmål K. Äter eller dricker vanligtvis - Minst en mejeriprodukt dagligen (mjölk/ost/yoghurt)? Ja Nej - Två eller flera ägg varje vecka Ja Nej - Fisk, fågel eller kött varje dag? Ja Nej 0.0 = Inget eller ett ja svar 0.5 = Två ja svar 1.0 = Tre ja svar L. Äter minst två frukter eller två portioner med grönsaker dagligen? 0 = Nej 1 = Ja M. Dricker dagligen (vatten/juice/kaffe/te/mjölk/öl)? 0.0 = Mindre än 3 glas/muggar 0.5 = 3 till 5 glas/muggar 1.0 = Mer än 5 glas/muggar N. Kan äta själv eller behöver hjälp vid måltiden? 0 = Behöver mycket hjälp vid måltiden? 1 = Äter själv men med svårighet 2 = Äter själv utan problem O. Bedömer själv sitt näringstillstånd som 0 = Svårt undernärd/felnärd 1 = Är osäker om sitt näringstillstånd/vet ej 2 = Har inga näringsproblem P. I jämförelse med andra i samma ålder uppfattar sitt hälsotillstånd som: 0.0 = Inte så bra som andras 0.5 = Vet ej 1.0 = Lika bra som andras 2.0 = Bättre än andras Q. Överarmens omkrets i cm (Mid Arm Circumference, MAC) 0.0 = MAC mindre än 21 cm 0.5 = MAC 21-22 cm 1.0 = MAC mer än 22 cm R. Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC) 0 = CC mindre än 31 cm 1 = CC 31cm eller mer Poäng för slutlig bedömning (max. 16) Poäng för initial bedömning Total poäng (max. 30) Gradering av näringstillståndet 17-23.5 poäng risk för undernäring Nestlé, 1994, Revision 2006. N67200 12/99 10M For more information : www.mna-elderly.com Mindre än 17 poäng undernärd Sweden 10.00
INITIALBEDÖMNING Handledning till nutritionsbedömning med Mini Nutritional Assessment (MNA) A. Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg eller sväljproblem? Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre ätit mindre än vanligt under de senaste tre månaderna på grund av försämrad matlust, matsmältningsproblem, tuggeller sväljproblem? Om ja, har han/hon ätit lite min dre eller mycket mindre än vanligt. B. Viktförlust under de senaste tre månaderna. Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre förlorat i vikt de senaste tre månaderna. Om vikt finns dokumenterad använd den som ligger närmast tre månader tillbaka i tiden. Om utgångsvikt inte finns och den äldre eller dennes anhörig/vårdare inte vet används alternativet vet ej. C. Rörlighet. Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre begränsning i rörelseförmåga? Om ja, hur stor är begränsningen? Kan hon/han röra sig obehindrat med eller utan hjälpmedel? Kan ta sig från säng till rollstol och tvärtom? Kan han/hon gå ut utan eller med hjälpmedel. För att få två poäng krävs att den äldre kan gå ut med eller utan hjälpmedel. D. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? Med psykiskt stressad menas sådana yttre händelser som lett till märkbara konsekvenser för individen. Exempel på sådana händelser kan vara förlorat nära anhörig, flyttat från tidigare boende, etc. Med akut sjukdom menas här sjukdom som krävt läkarbesök/läkarvård eller vård på sjukhus. Det kan även vara en kronisk sjukdom som försämrats så att läkarvård krävts. E. Neuropsykologiska problem. Titta i journalhandlingar om det finns anteckningar om demens eller depression. Bedömningen demens eller depression bör vara gjort av läkare. Alternativt Om den äldre är förvirrad men ej diagnostiserad som senil dement markera med 1 poäng. F. Body Mass Index (BMI) beräknas utifrån längd och vikt enligt formeln vikt (kg) dividerat med längd (m) 2. Om längden inte kan mätas stående kan den mätas liggande på rygg med utsträckta ben i sängen eller beräknas från halva armspännvidden. Halva armspännvidden mäts mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan lång och ringfinger på ena armen. Kroppslängden beräknas enligt följande ekvationer från armspännvidden: Kvinnor: Längd i cm = (1.35 x halva armspännvidden i cm) +.1 Män: Längd i cm = (1.40 x halva armspännvidden i cm) + 57.8 Summera poängen från A F. Om totala poängen är 12 eller mer, då är patienten inte i riskzonen för undernäring och resterande frågor behöver inte kompletteras. Om poängen är 11 eller mindre fortsätt med bedömningen. G. Har eget boende? Eget boende är boende i villa, lägenhet eller servicehus och markeras med ja om han/hon inte behöver anlita hemtjänsten mer än tre besök per dag. Särskilt boende är ålderdomshem, sjukhem, gruppboende eller sjukhus. 2009 12 11
H. Intar mer än 3 ordinerade läkemedel dagligen? Frågan gäller tre olika ordinerade läkemedel som tas regelbundet alltså inte vid behovsordination. I. Har trycksår eller hudsår? Fråga den äldre, anhörig eller vårdare. Titta i journalhandlingar eller undersök individens hudkostym. Med trycksår avses ett sår som uppstått på grund av långvarig ischemi i vävnaden och kan anta stadierna: kvarstående missfärgning; epitelskada med blåsa eller spricka i huden; fullhudsdefekt utan djup sårhåla och fullhudsdefekt med djup sårhåla. Med hudsår avses också fotsår, bensår det v ill säga svårläkta sår som kvarstår under en längre tid. J. Äter fullständiga huvudmål per dag? Med fullständiga huvudmål menas frukost, lunch/middag och middag/kvällsmål. Viktigt är att måltiderna innehåller olika delar ur kostcirkeln som ger protein, fett, kolhydrater, mineraler, vitaminer och spårämnen. Fullständigt mål innebär en måltid sammansatt av både potatis/ris/pasta, kött/fisk/ägg och grönsaker/rotfrukter. Alternativt en frukostmåltid bestående av gröt/fil/välling, smörgås med pålägg och frukt eller juice. K. Äter eller dricker vanligtvis: Frågorna avser att ge en bild av individens intag av protein. L. Äter minst två frukter eller två portioner med grönsaker dagligen? Mängden grönsaker per portion motsvarar ca kokta eller råa grönsaker. Med frukt avses färsk frukt, torkad frukt, konserverad frukt, bär, bär och fruktkrämer, juice men inte saftsoppor, saftkräm. Dekoration räknas inte som en portion frukt eller grönsaker. M. Dricker dagligen? Här omfattas all vätska som dricks dagligen: vatten, te, kaffe, mjölk, juice, öl, mm. Fråga om den äldre dricker i glas, mugg eller kaffekopp. Ett glas/mugg är ca 2 dl. Två små kaffekoppar är samma som ett glas/mugg. N. Kan äta själv eller behöver hjälp vid måltiden? Behöver mycket hjälp/matas. Behöver lite hjälp innebär att individen äter själv men med vissa svårigheter som till exempel: svårigheter med att hantera maten på tallriken, föra maten från tallriken till munnen, tugga eller svälja men klarar måltiden med hjälpmedel och under en längre tid. O. Bedömer själv sitt näringstillstånd som:. Här frågar man den äldre om hur han eller hon bedömer sitt näringstillstånd. Om den äldre inte kan svara anges alternativet vet ej. P. I jämförelse med andra i samma ålder uppfattar sitt hälsotillstånd som: Fråga den äldre. Om den äldre inte kan svara anges alternativet vet ej. Q. Överarmens omkrets i cm(mid arm Circumference, MAC). Överarmens omkrets mäts på den icke dominanta armen. Om den äldre har en förlamad arm mäts den icke förlamade armen. Be den äldre böja armen vid armbågen med handflatan upp. Mät upp halva avståndet mellan acromion (skulderbladets utskott) och olecranon (armbågsutskottet) på baksidan av överarmen och markera med en penna. Be den äldre ha armen fritt avslappad och hängande vid sidan av kroppen. Mät överarmens omkrets vid markeringen med mjuk, icke elastisk måttband till närmaste mm. Måttbandet skall vara runt armen utan att komprimera vävnaderna eller trycka ihop huden. Mätningen av överarmens omkrets kan också genomföras i liggande ställning med armen intill kroppen och armbågen vilande på en kudde. Kontrollera minst två gånger. 2009 12 11
R. Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC). Vadens omkrets mätas där vaden är som tjockast. Vid mätningen kan den äldre vara sittande eller liggande med benet böjt vid knä och fotled i 90 vinkel. Placera måttbandet runt underbenet och förflytta upp och när på vaden för att hitta den största omkretsen. Kontrollera minst två gånger. Poäng för slutlig bedömning: Summera poängen G R. Total poäng: Summera poängen för initialbedömning och slutlig bedömning och gradera individens näringstillstånd. 2009 12 11
MAT OCH VÄTSKELISTA Namn Datum Kosttyp: Beräknat energibehov Beräknat (kcal): vätskebehov (ml): Uppätet Kl Serverad mängd 100% 75 % 50 % 25 % kcal Sign Kl Vätska/kosttillägg Serverad mängd ml Urdrucket kcal Sign Summa vätska ml Summa kcal vätska Summa kcal mat Summa kcal mat Summa kcal totalt 2010 02 09 Bilaga 6
Lathund vid mat och vätskeregistrering Energiinnehåll A kost Varmrätt middag (exkl dryck) 370 kcal Dessert ( inkl. mjölk/grädde till ) 1 kcal Varm soppa 200 kcal Dessert till soppa (inkl. sylt osv.) 300 kcal Kvällsmat (till soppa/gröt ingår smörgås) 350 kcal Energiguide Frukost/smörgås Kcal Mellanmål Kcal Dessert Kcal Frukt/Övrigt Kcal Dryck Kcal per 100ml Hård brödskiva Mjuk brödskiva Bordsmargarin,70% Ost 28% Smältost Skinka/rent kött Medvurst/korv Leverpastej Kaviar Marmelad Välling Fruktyoghurt Filmjölk frukt/bär Vanilj yoghurt Naturell yoghurt/fil Müsli Corn Flakes Gröt kokt på vat.+ mjölk Gröt manna, ris Mos/sylt Kaffegrädde Socker, bit Socker strö Ägg Sill inlagd Majonnäs 80% 5 g 1 skiva 1 skiva 1 skiva 1 tsk 1 bit 45 30 35 30 20 30 40 55 10 55 100 70 140 50 65 100 35 20 15 50 80 10 107 Vetebröd, skiva Vetebröd, bulle Skorpa Kex, pepparkaka Smörgåsrån Digestivekex Sockerkaka, skiva Småkaka/fyllt kex Wafers Bakelse, tårtbit Kondisbit Godis, segt/hårt Chokladruta/kola Chokladkaka Vispgrädde, ovispad Vispgrädde, vispad Sängfösare Hemlagad drink enligt recept Övriga energirika/ berikade mellanmål, se kostpärm 25 g 35 g 100 g 1,75dl 1,5 dl Energibehov Genomsnittligt energibehov per kg aktuell kroppsvikt och dag: Sängliggande/Rullstolsburen 25 kcal Uppegående 30 kcal Förhöjt behov 35 40 kcal Dessa värden korrigeras: Om brukaren är mager och bör gå upp i vikt x 1,1 Om den äldre är överviktig och behöver gå ned i vikt x 0,9 För varje grads temperaturstegring x 1,1 85 115 40 30 15 65 100 65 30 250 240 10 25 550 55 30 225 230 Kräm Saftsoppa Fruktsallad Fromage Chokladpudding Smulpaj/ vaniljsås Ris à la Malta Våffla Pannkaka Ostkaka Chokladsås Glass Isglass, pinne 1 port 80 145 130 380 130 150 120 180 35 100 Apelsin/äpple/päron Banan Vindruvor Fruktkonserv Bär Katrinpl. Resource 2.0 Fresubin 2 kcal drink Resource komplett 1,5 Fresubin energy Drink Fortimel energy multifiber Fortimel Yoghurt Fortimel Jucy Provide Xtra Resource Addera Plus Potatis, äggstor Ris, kokt Pasta, kokt 10 st Vätskebehov Vätskebehovet hos äldre är cirka 30ml per kg kroppsvikt och dygn. Tänk på att vätskebehovet ökar vid kräkningar, diarréer och feber. 85 90 40 85 20 200 200 150 150 150 150 150 125 125 110 95 70 Standardmjölk/fil Lättmjölk/fil Måltidsdryck Saft/läsk/juice Saft light Nypon/saftsoppa Osötad nyponsoppa Osötad blåbärssoppa Lättöl Chokladdryck Dricksglas ca 1,75dl Mugg ca 2 dl Matsked 15 ml Tesked 5 ml 40 40 50 0 20 20 30 55
Handledning till Mat och vätskeregistrering Skriv ner allt som äts och dricks under tre dagar, gärna två vardagar och en helgdag. Glöm inte mellanmål, godis och drycker. Beskriv mat och dryck samt mängderna noggrant. Det är viktigt för att kunna beräkna energiintaget så rätt som möjligt. Personen som mat och vätskeregistreras ska äta precis som vanligt under de dagar som registreringen pågår. Så här fylls mat och vätskelistan i: Skriv ner datum för registreringen och namn på personen som registreras. Beräkna personens energi och vätskebehov. Notera klockslag för måltiden. Ange vad som serveras så noggrant som möjligt. Skriv ett livsmedel på varje rad. Mat noteras i den vänstra kolumnen och dryck noteras i den högra kolumnen. Skriv ner serverad mängd. Uppskatta hur mycket av den serverade maten/drycken som ätits/druckits upp. Beräkna antalet kalorier för den mängd av livsmedlet/drycken som konsumerats. Signera. Summera totala antalet kalorier för mat respektive vätskeintaget. Summera även den totala mängd vätskan. Utvärdera intaget mot personens beräknade energibehov. Planera ev. åtgärder och uppföljning. Tänk på att beskriva Typ av bröd, t.ex. knäckebröd, franskbröd, råglimpa Matfett, t.ex. smör, lättmargarin Pålägg, t.ex. kokt skinka, ost 28% Fetthalt på mejeriprodukter, t.ex. mjölk, fil, yoghurt, grädde Köttslag, t.ex. bogfläsk, nötkött Hur maten tillagats, t.ex. kokt, stekt, panerat Om frukt och grönsaker är kokta, färska eller konserverade Alla tillbehör till maten, t.ex. sås, sylt, marmelad, gelé, ketchup, senap, inlagd gurka Ev. socker på maten eller i dryck Ev. grädde eller mjölk i kaffet Ange mängder I deciliter, gram eller styck I hushållsmått, t.ex. matsked, stor tallrik, glas I sista hand, liten, normal eller stor portion 2009 09 22 Bilaga 6b
Checklista inför behov av kosttillägg Kosttillägg är ett bra komplement när energi och näringsbehovet inte kan täckas med vanlig mat. Punkterna nedan kan ses som förslag på vad man bör tänka på innan kosttillägg. Använd gärna checklistan som ett stöd för att bocka av vad som är gjort. Många tomma rutor nedan indikerar att det kan finnas saker att åtgärda före det är aktuellt med kosttillägg. Omsorgspersonalen Kartläggning med checklista Ny nutritionsbedömning Måltidsordning och nattfasta Måltidsmiljö Åtgärder utifrån kartläggningen Förstärkt måltidsordning Förkortad nattfasta Viss konsistensanpassning Förbättrad måltidsmiljö Sjuksköterskan Ta del av checklista Mini Nutritional Assessment Mat och vätskeregistrering Medicinsk bedömning Munhälsobedömning inkl tuggsväljproblem Vid behov konsultera läkare, dietist, arbetsterapeut, tandvård, logoped Förslag på åtgärder Måltidsordning och nattfasta Patienten erbjuds/äter följande måltider: Förfrukost/nattmål Frukost Mellanmål på förmiddagen Lunch/middag Mellanmål på eftermiddagen Middag/Kvällsmat Kvällsmål Nattfastan är mindre än 11 timmar Maten Patienten får E kost (gäller patient på boende eller i egna hemmet med matdistribution) Eller: Maten berikas med extra grädde, margarin, smör, olja, crème fraiche, äggula o.s.v. (gäller patient i egna hemmet utan matdistribution, samt till kvällsmålet) Energirika drycker, såsom saft, juice, läsk, öl, erbjuds istället för bara vatten Helfeta produkter används, t ex standardmjölk, fet ost, vispgrädde Rejält med smörgåsmargarin och fetare pålägg, t ex korv, pastej, ost Patienten äter dessert till huvudmålet Patienten äter energirika mellanmål Annat som kan påverka måltiden Matens konsistens är anpassad efter patientens behov Måltidsmiljön är trivsam Sittställningen gör det möjligt att äta Patienten har de redskap han/hon behöver för att kunna äta (t ex äthjälpmedel) Patienten behöver hjälp med matning och får detta När det väl är dags för kosttillägg Beräkna energibehov Använd mat och vätskeregistreringen för beräkning av lämplig mängd Låt gärna patienten prova ut smaker Följ upp och utvärdera Sara Karlsson, Leg. Dietist 2009 11 17 Bilaga 7