Textning av avsnitt 5, Skolverkets poddradio 2016

1 (5) Textning av avsnitt 5, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om att försvara åsiktsfrihet och samtidigt stå bakom skolans värdegrund. Medverkar gör Micael Pettersson från Nytorpsskolan i Salem, Christer Siljeström från Rudbeck i Sollentuna och Anna Wide från Skolinspektionen. Samtalet leds av undervisningsråd Hugo Wester, Skolverket. Direktlänk till scenariot om att försvara åsiktsfrihet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/framlingsfientlighet-och-rasism/rasism-ivardagen/scenarier/forsvara-asiktsfrihet-1.226170 - START- Speaker: Välkommen till Skolverkets poddradio! Tema: motverka rasism och främlingsfientlighet. Det här samtalet är ett exempel på hur man kan prata om frågan. Lyssna och fortsätt diskutera på er skola. Hugo Wester: Välkomna till skolverkets poddradio om arbetet mot rasism och främlingsfientlighet i skolan. Idag ska vi tala om att försvara yttrandefriheten och samtidigt stå upp för värdegrunden. Med mig idag så har jag. Christer Siljeström: Jag heter Christer Siljeström och jag är gymnasielärare i samhällskunskap, geografi och sociologi. Jag jobbar på Rudbecksskolan i Sollentuna. Anna Wide: Anna Wide, jag arbetar som undervisningsråd på Skolinspektionen och har en lång bakgrund i skolvärlden och har också arbetat med projekt som handlar om just de här frågorna. Micael Petterson: Jag heter Micael Pettersson. Jag arbetar som rektor idag men är SO-lärare sedan tidigare och har författat en del läromedel. Hugo: Välkomna ska ni vara! Rasism och främlingsfientlighet är oförenligt med skolans värdegrund. I läroplanerna står det att man ska möta uttryck av främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Vi utgår alltid från ett konkret scenario i de här poddradioavsnitten och i dag handlar scenariot om att försvara yttrandefriheten och stå upp för värdegrunden. Det här spänningsfältet mellan att tänka rätt och tänka fritt. Scenariot är det här: En elev är aktiv i en extrem nationalistisk grupp som vill stoppa invandringen av alla människor utanför Norden eller utanför Europa. Flera andra elever i klassen tycker att sådana här åsikter borde förbjudas. Hugo: Anna, vad tänker du om scenariot? Anna: Att det är intressant ur flera aspekter. Dels att det här händer och dels har den här skolan fördelen att frågan ligger öppet på bordet. Här finns det en elev som står för något och elever som står för att man ska förbjuda denna elevs åsikter. Jag tycker att det är intressant - både vad den eleven står för och tanken att man kan förbjuda åsikter. Att den här skolan har lyckats få upp det på bordet det ger goda förutsättningar att arbeta med frågan. Hugo: Just för att det inte är alla gånger som man vet om att det faktiskt är så här det pågår?! Anna: Det är nästan ett privilegium när det råkar hända i klassrummet för då får man möjligheten att arbeta med det. Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

2 (5) Hugo: Micael, vad tänker du om scenariot? Är det ett relevant scenario? Micael: Jag tycker att det är ett relevant scenario, kanske lite tillspetsat, men jag tror att alla åsikter finns och då är det faktiskt bra att det kommer fram så att man kan diskutera dem. Bara det att en elev vågar uttrycka en sådan åsikt gör att det kan finnas en god grund för en bra diskussion. Jag tycker att man ska ta tillfället i akt när det är en fråga som suger till i maggropen - då ska man passa på. Hugo: Men vi ser i olika rapporter och studier att det blir utmaningar för skolans personal och kanske särskilt för lärare i form av att leda de här samtalen. Ibland så ser man i studier att lärare också backar. Man känner utmaningen i att hantera de här situationerna av olika skäl. Men vilka utmaningar ser ni att skolan har utifrån ett sådant scenario? Vad säger du Christer? Christer: Ja, att det är en utmaning och att det därför är så viktigt att ta den utmaningen. Att jag som lärare står för skolans värdegrund. Jag ska förmedla en demokratisk världssyn. Jag fostrar demokratiska medborgare. Då är det väldigt viktigt att jag står upp för det som är mänskliga rättigheter och kanske inte minst för tredje part, alltså den som sitter där i klassrummet och inte vet vad den ska tänka och tycka. Yttrandefriheten handlar också om att värna om minoriteters rättigheter. Du ska få säga vad du vill men yttrandefriheten kommer till därför att vi ska kunna kritisera överheten och makten uppåt, inte egentligen för att vi ska kunna sparka neråt. Det är en utmaning hur vi kan möta den här eleven. Jag och mina kollegor brukar prata om att vi kan så ett frö. Hugo: Att värna om värdegrunden, inte backa, för skolan är inte värdeneutral. Att också problematisera kring yttrandefriheten och inte förmedla föreställningen att man kan säga vad som helst bara för att vi har yttrandefrihet och då medvetet kränka. Och också kopplingar till att bredda förståelsen och jobba med källkritik och var vi får vår information ifrån. Vad ser ni andra för utmaningar som skolan och läraren har i den här situationen? Ann: Jag håller med om allt som du säger. Det är jätteviktigt. Men också att det finns en tendens i samhället idag att allt ska gå så snabbt. Värdegrunden måste försvaras hela tiden kontinuerligt varenda dag i skolan. Att påverka vilken värdegrund en elev har det är inte en Quick-fix utan det handlar om ett långsiktigt arbete. När man hörde det här scenariot så ser man situationen framför sig, den lektionen. Men det handlar inte bara om den lektionen. Det handlar om vad skolan har för långsiktigt arbete. Ser man värdegrunden som någonting som man arbetar med på temadagar? Eller hur man nu har lagt upp arbetet, så kan det vara väldigt svårt. Men om det här arbetet ses som en del av skolans totala arbete och att det genomsyrar verksamheten hela tiden inte bara på SO-lektionerna utan även i matte, fysik och så vidare. Då tror jag att det finns större möjligheter att nå framgång. Jag tänker att det är bra att inte se det som Quick-fix utan låta det här arbetet genomsyra verksamheten hela tiden och se till att de vuxna tar ansvar för det arbetet. Det tycker jag är centralt. Micael: Om man utgår från det här scenariot så måste man också möta eleven där den står. Vad den säger är ju inte alltid vad den menar eller vad den står för. Jag tror att man har en uppgift som lärare att faktiskt förstå vad det här står för. Är det en positionering gentemot en grupp, är det ett identitetssökande, ett provocerande, är det en fråga eller tycker man det här på riktigt? Lite beroende på vad man lyckas klura ut så får man ta insatserna därefter, skulle jag vilja säga. Hur som helst tror jag det är viktigt att inte valla in elever i olika fack. Jag tänker mycket på att det blir viktigt med språkbruket. Vem identifierar sig som rasist till exempel? Men skulle man lyssna på debatten så är det väldigt mycket som skulle betraktas som rasism. Om man då inte är noga med hur man använder begreppen, då finns det stor risk att man låser diskussionen. Man måste nog titta på vad begreppen verkligen står för och sen hjälpa eleven

3 (5) att faktiskt tänka själv utifrån begreppen, vad de betyder utifrån olika principer och utifrån fakta. Hugo: Men hur gör man det samtidigt som man ska värna tredjepart, som Christer är inne på, och hålla det öppna samtalet vid liv och undersöka det ihop inom ramen för undervisningen? Micael: Jag tror att det är väldigt svårt att skydda sig från verkligheten och med verkligheten menar jag, det som jag var inne på inledningsvis, nämligen att alla åsikter finns. En åsikts uttryck kan upplevas som kränkande men när diskussionen kommer igång så kan man också få en ökad förståelse för varandra. Så de som ger uttryck för sådana åsikter, de känner sig ofta inte så himla stora själva heller. Det är en ganska komplex fråga. Jag tror också att man måste tänka på vilka forum man väljer. Är det en sådan dynamik i klassrummet att eleven som uttrycker det här får igång några andra elever? Då vet man att det enda vi skapar genom den här diskussionen just nu, det är ökad polarisering. Så man måste också tänka på vilka forum är det jag väljer. Jag har en uppgift som lärare och som rektor, skulle jag säga, att jag måste hålla en god relation med allihop. Jag måste fortsätta att kommunicera oavsett vad jag tycker och vad den andra tycker. Jag måste hålla igång det här. För det är det långsiktiga som leder någon vart. Det håller jag helt med om. Anna: Det är väldigt olika vilken relation de olika lärarna har till eleverna. Man skulle våga vara lite ärligare om det på skolor. Just det här samtalet, med Kalle eller Eva, eller vad hon heter, kanske du Christer ska ta för du har en god relation med eleven. För det här är också ett relationsbyggande. Jag ser - att påverka elevers värdegrund och inställning till andra människor - det kan inte jag göra om jag inte själv har en god relation till den eleven och den vågar lita på mig. Så det är lite komplicerat. Det är både det att värdegrunden ska genomsyra arbetet hela tiden men även att det ibland kan vara nödvändigt att det är personer som har en väldigt bra relation till eleverna som arbetar med frågan. Christer: Det är lite av det du nämnde Micke, att man ska diskutera själva åsikten och det farliga i att etikettera personen. Att man istället pratar om själva åsikten i sig i relation till värdegrund, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Att fråga sig vad gör det här med andra människor om jag säger de här åsikterna. Att man inte stämplar folk. Hugo: Det kan vara så att elever vet om var samtalet kommer att hamna beroende på vilken lärare det är och att de då inte uttrycker åsikter som de kanske skulle ha gjort i korridoren eller på skolgården. Det kan väl också utgöra en utmaning då? Anna: Vi har sett exempel på elever som hyser främlingsfientliga åsikter, homofobi eller har andra värderingar som inte riktigt överensstämmer med samhällets värderingar och där skolor har haft ett alldeles utmärkt värdegrundsarbete. Man har sett kunskap och värdegrundsarbete som en helhet. Det har varit dagligen och stundligen kontaktytor mellan lärare och elever men där eleverna ändå inte under lektionstid tog upp om de har åsikter som strider mot värdegrunden. Det har blivit ett bekymmer för de elever, som vi brukar säga lite slarvigt kanske, att de är värdegrundsbärare. Deras inställning överensstämmer med värdegrunden i samhället. För de menar att vi vet att den och den eleven sitter här och har helt andra åsikter än vad lärarna tycker är okej. För det är precis som ni säger, man skulle kunna scanna av en lärarkår med hjälp av eleverna, de vet exakt vad lärarna står för. När eleverna inte tar upp det här under lektionstid så blir det värdegrundsbärarna som får föra diskussionen utanför lektionerna. De tycker det blir väldigt tungt för de får stå för någonting där de verkligen borde ha stöd av vuxenvärlden. Om detta beror på att lärarna bedömer eleverna eller något annat, det vågar jag faktiskt inte säga. Däremot har vi tydligt sett att det här problemet finns. Då blir det en ansvarsförskjutning från de vuxna i skolan till de elever som är bärare av den värdegrund som samhället står för. Det tycker jag är djupt problematiskt.

4 (5) Micael: Jag skulle vilja spinna vidare på det här. Jag tycker att uttrycka en åsikt, det kan vara en sak, men det är också sättet den uttrycks på som kan ställa till problem i klassrummet. Jag menar värdegrundsbärare, som vi pratar om här, de skulle kunna uttrycka det på ett ganska nedsättande sätt, faktiskt, och då ligger det faktiskt i strid med värdegrunden. Läraren får en jätteviktig roll i att sätta ord på hur de här olika uttrycken som sägs i klassrummet uppfattas. Så den här eleven i exemplet - om den möts med tystnad eller med ilska då kommer läraren att behöva förklara varför reaktionen är som den är, hur den kan uppfattas och varför den tar sig de uttryck de tar. För det där har ungdomar inte riktigt koll på. Hugo: Och upplevelsen då, om vi talar om kapitel sex i skollagen, arbetet mot kränkande behandling, men också värdegrunden. Då är det väl just att konkretisera som är viktigt?!, Om vi tar värdegrunden. I påståendet här kommer man in på att vi tillsammans måste förstå alla människors lika värde eller kanske solidaritetsbegreppet kopplat till flyktingströmmar. Vi behöver också förstå kränkningsbegreppet och upplevelsen av kränkningen. Det som är föremål för arbetet enligt kapitel 6 i skollagen, om en elev upplever att ens värdighet är kränkt. Då är det förstås en grannlaga uppgift för skolpersonal att, precis som du säger Micael, att tolka det här och sätta ord på det för att värna tredjepart. Och, som du säger Christer, att synliggöra att när du uttrycker detta på det här sättet så strider det mot skolans värdegrund. Och också förklara att det kan upplevas som kränkande för andra elever på den här skolan. Micael: Jag skulle också vilja säga det här om kränkningar. Det gäller att det inte blir så att först kränkt vinner. Man måste, på något sätt, hitta en liten broms i den här känslostormen som finns hos en elev så att diskussionen kan fortsätta och komma igång. Hugo: Men kan det vara så att en elev kan uppleva en kränkning i den här diskussionen, som scenariot föreskriver kommer upp i en klassrumssituation, men att läraren som leder diskussionen är tydlig med värdegrunden. Att det blir en diskussion i ett öppet samtal där den initiala upplevelsen av kränkning hos en elev kan vridas. Så att man fortfarande känner sig kränkt men det känns lite bättre för jag märker att vi är en majoritet här som står upp för skolans värdegrund. Och vi har en lärare som ansvarar för att verkligen värna den och tydliggöra den. Är det bara ett idealtypssamtal eller? Ann: Fast jag tror att man ska komma ihåg att de här eleverna är redan kränkta ändå. Det blir lite som att prata om nätmobbning. Vi vill gärna att det föregår där borta. Men de här eleverna som är utsatta för kränkningar, när det gäller främlingsfientlighet, det pågår hela tiden. Då är det ändå en bonus, vill jag med en dåres envishet hävda, när det kommer upp på lektionstid därför att du som vuxen då har möjlighet att agera. Nu pratar vi lite om värdegrunden som någonting som vi tar i slutet på lektionen då vi ska säga rätt saker. Men värdegrunden är något som vi lever. När lärarna möter eleverna i det här svåra samtalet är det också hur man möter och hur man för samtalet som är vad vi förmedlar som värdegrund. Anna: Och så vill jag bara knyta tillbaka till det här med Quick fix. Det är så klart att man inte kan fixa det på en lektion. Men du har inte bara en lektion på dig. Du har en ganska lång tid med de här eleverna. Det kanske inte blir rätt varenda lektion det viktiga är att det blir rätt i det långa perspektivet. Micael: Jag tänker så här om det som sker i klassrummet - att inte direkt förutsätta att massa människor där inne kommer att känna sig kränkta. Vi skulle nästan kunna vrida det till att använder man värdegrunden på fel sätt då kommer vi att kränka människor. Det handlar också om hur det här framförs. Jag tror att det är detsamma som att känna en känsla, en ilska, en avsky, en irritation men det innebär inte automatiskt att man är kränkt. Kränkthetsbegreppet kan också vara en blöt filt på diskussionen. Jag tror att man måste vara så pass skicklig så att

5 (5) man kan läsa av sin klass. Det är klart att varje lärare kommer att missa någon elev någon gång. Men läser man av stämningar och ansiktsuttryck efteråt, då det har hettat till på ett sätt som inte kändes bra, då får man försöka ta upp det med de eleverna efteråt och kolla att "var det här okej för dig?". Hugo: Det finns också på ett sätt, kan jag tycka, i skolans värdegrund - människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, solidaritet och jämställdhet mellan människor. Där finns det inbyggt, precis som i regeringsformen, ett spänningsfält mellan individens frihet, den grundlagsskyddade rättigheten till yttrandefrihet i linje med fri opinionsbildning och rätten till skydd mot kränkande behandling och kopplingar till diskrimineringsgrunderna. Det ligger ett inbyggt spänningsfält i demokratin och det här dilemmat finns i vår grundlag men också i skolans värdegrund. Skolpersonal behöver tillsammans hantera detta. Vi tror på att i den hanteringen så gör vi demokrati. Att jobba med det spänningsfältet gör barn och elever bättre rustade att sen ta en aktiv del i demokratin. Att det ligger inbyggt en tro på att det här spänningsfältet faktiskt behövs för en hållbar demokrati. Micael: Ja, jag skulle vilja säga att det enda som finns kvar då är samtalet. Vilka ingångsvärden finns det i det här samtalet? Ja, då finns det som är värdegrunden, som skolan är ålagda att stå för, och sen finns det - och det här behöver inte vara i konflikt med värdegrunden ska jag säga - och sen finns det fakta, begrepp, åsikter och det måste in i samtalet. Det är väl då vi kan närma oss demokrati. Anna: Mmm, men jag tror också att det är viktigt att man inte bara arbetar reaktivt på det man vet. Utan att man är väl medveten om att troligtvis finns de här samhällsproblemen och strömningarna, om det nu är ett problem, i vår verksamhet också även om vi inte kan se det. Micael: Jag tycker att det här med skolan som spegel av samhället måste man alltid bära med sig. Om det är så att det finns svårigheter och problem i samhället då vet vi att de finns i skolan också för verkligheten kommer ingen undan. Men man kan bemöta den och man kan förebygga en del av uttrycken. Hugo: Bra, då avslutar vi där. Jag skulle vilja tacka er för att ni ville vara med och prata om de här sakerna i Skolverkets Poddradio om arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i skolan. Tack ska ni ha att ni kom. Speaker: Tack för att ni har lyssnat. På Skolverket.se finns förklaringar till centrala begrepp som används i avsnittet. samtalet leddes av Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket. inspelningsår 2015. - SLUT -