Ägare: LD Hjälpmedel VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS HOS ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING INOM KOMMUNAL VÅRD I DALARNAS LÄN Framtaget av (förf) Inger Blomgren, Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marie Blomberg, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Rättvik Marit Raninen-Lundin, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Säter BrittMari Wiktorsson, Sjuksköterska Falun Margareta Lif, Sjuksköterska Ludvika Gäller för: Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Vårdprogram Godkänt av: Verksamhetschef för Hälso- och sjukvårdschef i kommunerna Specialitetsgrupp Allmänmedicin i Landstinget Dalarna Version: 1 Gäller fr.o.m. 2011-01-01 t.o.m. 2013-12-31 VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS HOS ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING INOM KOMMUNAL VÅRD I DALARNAS LÄN SMEDJEBACKENS KOMMUN Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 1/12
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Definition urininkontinens... 4 Olika typer av inkontinens... 4 SYFTE...5 REGELVERK...5 Vem har rätt att få inkontinenshjälpmedel förskrivet?... 5 Behörighet att förskriva inkontinenshjälpmedel... 5 OLIKA BEFATTNINGSHAVARES ANSVAR...6 Verksamhetschef enligt HSL... 6 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska... 6 Enhetschef... 6 Sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel... 6 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska... 6 Kontinensombud... 7 Vård- och omsorgspersonal... 7 Läkare... 7 Kontinensgrupp... 7 Produktinformation... 7 BASAL UTREDNING...8 Anamnes Status (se bilaga)... 8 Avföringsvanor... 8 Urinmätning/ miktionslista med dryckesmätning (se bilaga)... 8 Läckagemätning (se bilaga)... 8 ÅTGÄRDER OCH BEHANDLINGSMETODER...9 Toalettassistansschema (se bilaga)... 9 Utprovning samt förskrivning av inkontinenshjälpmedel... 9 Beställning av inkontinenshjälpmedel (Ordinationskort, se bilaga)... 10 Kateterbehandling... 10 ATT TÄNKA PÅ:...11 Vid utprovning av inkontinenshjälpmedel... 11 Vid läckage... 11 UTVÄRDERING/UPPFÖLJNING...12 REFERENSER...12 Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 2/12
DOKUMENTET HAR GRANSKATS OCH GODKÄNTS AV Specialitetsgrupp Allmänmedicin i Landstinget Dalarna Annica Lindell Lang Västerbergslagen Yvonne Norström, Västerbergslagen Mikael Franzén, Södra Dalarna, Susanne Andersson, Södra Dalarna Helene Kastemyr, Mellersta Dalarna Ulf Börjesson, Mellersta Dalarna Torbjörn Pettersson, Falun Matts Lindgren, Norr Västra Dalarna, ersatte Jeanette Lindgren efter 100416 Annika Lusth, Norr Västra Dalarna Ulla Fridh Verksamhetschef med ansvar för Hälso- och Sjukvård i Dalarnas kommuner Avesta Ulla Irving, Resultatenhetschef Vård och omsorg Borlänge Inger Olsson, Verksamhetschef Vård och omsorg Falun Pia Joelsson, Omvårdnadschef Gagnef Aina Gustavsson, Sektionschef Hedemora Erica Barreby, Förvaltningschef Vård och omsorgsförvaltningen Leksand Anneli Pettersson, Vård och omsorgschef Ludvika Margareta Karlsson, Förvaltningschef Malung Kerstin Sandgren, Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Mora Annica Luchner, Äldreomsorgschef Orsa Christina Carlström, Verksamhetschef Rättvik Christin Elofsson-Arons, Verksamhetschef Socialförvaltningen Smedjebacken Gun Andersson, Avdelningschef Äldreomsorgen Säter Gertzie Nilsson, Verksamhetschef Socialförvaltningen Vansbro Elisabeth Hekkala, Verksamhetschef Vård och omsrog Älvdalen Elisabeth Fransson, Verksamhetschef Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 3/12
INLEDNING Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav 500 000 i Sverige. Den totala kostnaden för urininkontinens beräknas till mellan tre och fyra miljarder kronor per år och förekommer i alla åldrar, men antalet drabbade ökar med stigande ålder (SBU, 2000). Urininkontinens kan påverka livskvaliteten mycket negativt och utgöra ett hinder för många människor att leva ett gott liv. Inskränkningar i våra invanda valmöjligheter genom t ex sjukdom, ålder, läkemedel eller nytt boende, kan få både sociala och hygieniska konsekvenser för individen. Att få välja när, var och hur vi genomför de dagliga toalettbesöken betraktas som en självklarhet för de flesta av oss. För ett flertal äldre och många personer med funktionsnedsättning är oförmåga att själv klara av sina toalettbesök många gånger orsaken till att de inte kan bo kvar i sin egen bostad. Urininkontinens kan förhindras, lindras eller botas genom att problemet uppmärksammas, genom att ge förebyggande information och kunskap om möjligheter till utredning, behandling och vilka individuellt utprovade hjälpmedel som finns. Toalettbesök ska erbjudas regelbundet utifrån individens behov under hela dygnet. Definition urininkontinens Urinary incontinence means uncontrollable leakage of urine. It can be continuous or intermittent (ICS- International Continence Society, 2006) Läckagemängden eller läckagefrekvensen behöver inte vara avgörande för det obehag eller den minskade livskvalitet som en person kan uppleva. Olika typer av inkontinens Ansträngningsinkontinens är ett urinläckage i samband med ökat buktryck, till följd av ansträngning, men utan ökat tryck i blåsa, där slutningsmekanismerna inte räcker till Vid trängningsinkontinens sker läckaget i samband med en plötslig känsla av kraftig kissnödighet som inte går att behärska, ofta kombinerat med ett ökat tryck i urinblåsan Överaktiv blåsa innebär trängningar vanligtvis tillsammans med täta blåsttömningar såväl dag som natt, ibland med kombination med inkontinens. Blandinkontinens innebär en kombination av dessa symtom och förekommer hos kvinnor Vid överrinningsinkontinens finns svårigheter att tömma blåsan med stora mängder residualurin som följd och där ytterligare urinproduktion innebär droppen som får bägaren att rinna över Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 4/12
SYFTE Riktlinjerna ska vara till stöd och hjälp i arbetet med att ge patienten en individuell utredning och behandling. Det ska även vara ett instrument för utprovning och utvärdering av eventuella hjälpmedel. REGELVERK Arbetet med utredning, behandling, ordination/förskrivning, dokumentation och utvärdering av inkontinensvård skall vila på medicinska grunder samt följa gällande lagar, föreskrifter och allmänna råd, bl.a. SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter SFS 1998:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område SOSFS 2005:12 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2006:11 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2007:10 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2008:1 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Vem har rätt att få inkontinenshjälpmedel förskrivet? Personer som är skrivna i Dalarna och bor i enskilt eller särskilt boende och på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom är i fortlöpande behov därav, ska erbjudas förbrukningsartiklar för urininkontinens, tarminkontinens samt urinretention. Inkontinenshjälpmedel får enbart förskrivas efter utredning och individuell utprovning. I både enskilt och särskilt boende ska förskrivning göras inom ramen av de produkter som upphandlats. Behörighet att förskriva inkontinenshjälpmedel Behöriga förutom läkare att förskriva förbrukningsartiklar/ inkontinenshjälpmedel som behövs för urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens är sjuksköterskor, sjukgymnaster samt barnmorskor med särskild kompetens inom inkontinens- och kontinensbevarande vård. För att få förskrivningsrätt krävs dessutom att dessa är anställda hos landsting eller kommun och utsedda av verksamhetschefen. Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 5/12
OLIKA BEFATTNINGSHAVARES ANSVAR Verksamhetschef enligt HSL utse vem/vilka av den behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen som skall få förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel samt upprätta förskrivarförteckning bemanna inrättade tjänster med adekvat utbildad personal personalen får möjlighet att lära sig förstå och tillämpa författningar, föreskrifter, riktlinjer/vårdprogram och lokala rutiner Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska utarbeta och besluta om kommunövergripande rutiner följa upp kvalitet i inkontinensfrågor Enhetschef personalen har tillgång till och får resurser för att tillämpa författningar och beslutade rutiner/vårdprogram att kontinensombud finns på varje enhet Sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel initiera utredning av patientens inkontinensproblem kartlägga toalettvanor och eventuellt behov av assistans vid toalettbesök vid behov kontakta läkare eller uroterapeut för vidare utredning och eventuell behandling vid behov kontakta sjukgymnast och/eller arbetsterapeut angående ståförmåga, rörlighet och fysisk miljö i samband med inkontinensvård att utprova, förskriva och utvärdera samt följa upp förskrivna inkontinenshjälpmedel och förvissa sig om att de används på rätt sätt handleda och informera patient, närstående och omvårdnadspersonal om utredning, behandling samt planerad uppföljning handleda i att verka för goda toalettvanor hos patienten dokumentera i patientjournal följa forskning och utveckling inom området samt vara uppdaterad på aktuellt sortiment efter överenskommelse med Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska boka tid samt delta vid besök av produktspecialist för upphandlat sortiment introduktion av ny personal i gällande vårdprogram aktivt medverka tillsammans med all övrig personal för en kostnadseffektiv inkontinensvård samt förskrivning av inkontinenshjälpmedel ansvara för beställning av alla inkontinenshjälpmedel och att detta sker enligt aktuell förskrivning/ordination Omvårdnadsansvarig sjuksköterska att samverka med sjuksköterska med förskrivningsrätt i den individuella inkontinensvården vara förskrivare behjälplig med att handleda och instruera patient, närstående och/eller personal om behandling och inkontinenshjälpmedel informera om aktuella insatser angående patientens inkontinensvård vid byte av vårdgivare (efter patientens samtycke) samt dokumentera given information i patientjournal Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 6/12
Kontinensombud Kontinensombud är vård- och omsorgspersonal som erhållit fördjupade kunskaper i omvårdnaden av inkontinenta patienter och ska finnas på alla enheter samt representeras av både dag- och nattpersonal. informera medarbetare samt introducera ny personal om gällande rutiner/vårdprogram beträffande inkontinensvården på enheten ta upp och diskutera problem och möjligheter angående inkontinensvården på enheten verka för goda toalettvanor och en god livskvalitet för patienten ordinationskort för inkontinenshjälpmedel är aktuella hos patienten att kontakta sjuksköterska med förskrivningsrätt då beställning av inkontinenshjälpmedel behöver förnyas eller omprövas Vård- och omsorgspersonal vid behov hjälpa patienten med toalettbesök och byte av inkontinenshjälpmedel informera sjuksköterskan om patientens inkontinensproblem och rapportera eventuella förändringar utföra ordinerad behandling, exempelvis toalettassistans ha kunskap om samt tillämpa gällande vårdprogram för inkontinensvården tillsammans med patient och förskrivande sjuksköterska utprova individuellt inkontinenshjälpmedel stödja, lyssna och uppmuntra patienten enbart utprovat inkontinenshjälpmedel får användas dokumentera enligt lokala rutiner Läkare utredning, behandling och uppföljning sker i samråd med sjuksköterska med förskrivningsrätt Kontinensgrupp För att kunna erbjuda en god och kostnadseffektiv inkontinensvård krävs ett teamarbete där olika yrkeskategorier bidrar med sitt engagemang och specifika kunnande. På varje avdelning/enhet/hus ska det finnas en kontinensgrupp bestående av sjuksköterska med förskrivningsrätt samt kontinensombud dag och natt. Ansvarig för kontinensgruppens träffar är sjuksköterska med förskrivningsrätt på varje enhet. Denna grupp ska regelbundet (kvartalsvis rekommenderas) träffas för att stödja varandra i arbetet, följa kostnadsutveckling, kritiskt granska, prova och utvärdera inkontinenshjälpmedel. Produktinformation Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska har första kontakten med produktspecialisten inför planering om besök/insatser på enheterna och en sjuksköterska med förskrivningsrätt bokar tid med produktspecialisten. På demonstrationsträffar deltar i första hand kontinensombud, sjuksköterskor med förskrivningsrätt, sjuksköterskor samt enhetschefer. Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 7/12
BASAL UTREDNING Basal utredning är en primär och enkel utredning som krävs för att kartlägga inkontinensproblemen. Förskrivning ska alltid föregås av en utredning. Det är viktigt att individanpassa utredningen utifrån patientens fysiska, psykiska och sociala situation och vid behov inhämta information från närstående och/eller omvårdnadspersonalen. Anamnes Status (se bilaga) Anamnes avser att få en beskrivning av bakgrunden och omfattningen av inkontinensproblemen. Status beskriver patientens situation med inriktning på de problem eller behov som är aktuella. Urinprov Urinprov bör omfatta urinsticka för analys av albumin, glukos, erytrocyter, leukocyter, nitrit och eventuellt urinodling enligt läkarordination. ABU Asymtomatisk bakteriuri, skall normalt sett inte behandlas (se vidare Dalarnas läkemedelskommittés terapirekommendationer 2008-2009, www.ltdalarna.se). Blodprov Plasmaglukos enligt läkarordination. Residualurin Vid misstanke om blåstömningsproblem ska mätning av residualurin utföras enligt läkarordination. Avföringsvanor Förstoppning kan vara en orsak till urinläckage hos äldre och behöver förebyggas och behandlas vid behov. Det är av värde att hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider för att minska urinläckaget och skapa regelbundna avföringsvanor. Urinmätning/ miktionslista med dryckesmätning (se bilaga) Urinmätning, miktionslista med dryckesmätning, används i utredningssyfte och ger information om dygnsvolym urin, antal miktioner, största/minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt och eventuell förekomst av urinläckage samt vätskeintag. Mätningen bör utföras under minst två dygn. Normalvärden: Frekvens 4-8 ggr/dygn varav 0-2 ggr/natt Dygnsvolym 10-20 dl Portionsvolym 2-5 dl Rekommenderat vätskeintag: 10-20 dl/dygn Läckagemätning (se bilaga) Urinmätning med läckagemätning ger ett objektivt mått på läckagemängden och bör utföras under minst två dygn. Listan används i utredningssyfte, men även vid utprovning och utvärdering av inkontinenshjälpmedel vid inkontinens. Antal toalettbesök, tidpunkt för byte av inkontinenshjälpmedel samt vikt av skyddet före och efter bytet, intag av dryck samt eventuella kommentarer registreras. Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 8/12
ÅTGÄRDER OCH BEHANDLINGSMETODER Toalettassistansschema (se bilaga) Om patienten inte klarar sina toalettbesök själv ska toalettassistans ges. Toalettassistansschema används för att kartlägga toalettbesök så att patienten kan tömma sin urinblåsa och tarm på individuellt anpassade tider. Hos vissa patienter är det svårt att hitta lämpliga intervaller i miktionsmönstret som minskar graden av inkontinens. Det är ändå av värde att hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider för att minska läckaget och skapa regelbundna avföringsvanor. Om patienten inte ger uttryck för behov av urin eller tarmtömning, är det lämpligt att starta träningen varannan timma. Toalettassistans metoden innebär att vara uppmärksam på signaler hos patienten som kan tyda på blås- eller tarmtömningsbehov underlätta för patienten att hitta toaletten beakta patientens individuella vanor och försök skapa regelbundna tider till toalettbesök genom vaneträning påminna patienten om att kissa före blåstömningsförnimmelse för att bevara patienten kontinent eller minska läckage uppmana och stimulera patienten till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår hjälpa patienten till toaletten, initialt varannan till var tredje timma för att hitta en individuell rytm patienten informeras om sittställningens betydelse vid toalettbesök, samt om att sitta kvar tills blåstömningen är avslutad Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för att toalettassistans ska fungera Utprovning samt förskrivning av inkontinenshjälpmedel Som vägledning för hjälpmedelsutprovning används aktuell produktkatalog för inkontinenshjälpmedel. Förskrivning av produkter vid inkontinens och urinretention ska föregås av noggrann bedömning och utredning av bakomliggande orsaker. Produkterna utprovas individuellt som komplement till behandling och förskrivs vid fortlöpande behov. Grundlig utprovning krävs för att kunna välja rätt inkontinenshjälpmedel. Det är viktigt att patienten i möjligaste mån är delaktig vid utprovning och utvärdering. Vid varje enhet bör det finnas prov på de mest förekommande upphandlade inkontinenshjälpmedlen för utprovning och val av produkt. Vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel tas hänsyn till: typ av inkontinens urin och/eller avföring sjukdomar och fysiska/psykiska funktionshinder frekvens/läckagemängd läkemedel effekter/biverkningar kön ålder kroppsform/vikt fysisk aktivitet behov av stöd/assistans hudtillstånd t.ex. eksem, svampinfektion, överkänslighet, trycksår, strålskada tvätt och avfallsmöjligheter samhällsekonomi miljöaspekter Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 9/12
Beställning av inkontinenshjälpmedel (Ordinationskort, se bilaga) Sjuksköterska med förskrivningsrätt ansvarar för beställning av individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel (Ordinationskort, se bilaga). Beställning sker elektroniskt och med personlig inloggning i systemet. Kostnadseffektiva beställningar ska göras, tänk på följande: ALL beställning grundar sig på individens behov som utredning och utprovning kommit fram till, både vid enskild beställning samt gruppbeställning ALLA produkter som utprovats beställs för högst 3 månaders beräknad förbrukning, inkluderat eventuellt kvarvarande produkter på enheten. Genom att minimera antalet frakttillfällen sänks fraktkostnaden och miljön skonas. Kateterbehandling Indikation, typ av kateter och behandling ska ordineras av läkare och dokumenteras i patientjournal. Omprövning ska ske kontinuerligt. Sjuksköterskan ansvarar för uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad och förskriver hjälpmedel. För utförande av kateterisering av urinblåsa se kapitlet Kateterisering av urinblåsa i Handbok för hälso- och sjukvård www.vardhandboken.se samt Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län s. 32-33. www.ltdalarna.se/smittskydd Långtidsbehandling med kateter kan ske antingen som självkateterisering (Ren Intermittent kateterisering, RIK) eller kvarliggande kateter (Kateter à Demeure, KAD). Ibland kan KAD via urinröret ersättas av suprapubisk kateter som sköts på samma sätt som KAD via urinröret. RIK och suprapubisk kateter utgör mindre risk för vårdrelaterade urinvägsinfektioner och är oftast bekvämare för patienten än kvarliggande kateter. Spolning av urinkateter/blåssköljning Vid dåligt avflöde eller vid stopp i katetern, kan blåssköljning vara till hjälp, som engångsåtgärd eller regelbundet. Blåssköljning får endast utföras efter läkarordination och med ordinerad spolvätska Övrigt Andra åtgärder och behandlingsmetoder kan bli aktuella se kapitlet Urininkontinens i Handbok för Hälso- och sjukvård www.vardhandboken.se Se även Vårdprogram Kvinnlig urininkontinens Primärvården Dalarna www.ltdalarna.se/inkontinens. Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 10/12
ATT TÄNKA PÅ: Vid utprovning av inkontinenshjälpmedel Målet är att prova ut en absorberande produkt som passar individens behov gällande passform, absorptionskapacitet, bytesfrekvens och fixeras rätt så att inte läckage uppstår Rutiner och cirkatider för toalettbesök i kombination med byte av inkontinensskydd dokumenteras på ordinationskort. Ändringar göres enbart i samråd med förskrivande sjuksköterska efter ny utprovning/utvärdering vid förändrat behov. Absorptionsmängd väljs utifrån största läckage dagtid samt nattetid Genom att summera absorptionsmängd/dygn för valda produkter fås en uppfattning om beställningen är rimlig (normal dygnsurinmängd 1-2 liter/dygn) Antal byten per dygn (ca 4-5 ggr) Ta mått för rätt storlek vid kroppsburna skydd och fixeringsbyxor Fixeringsbyxor kan förskrivas vid medel till svår inkontinens tillsammans med skydd med spärrskikt (ej allt-i-ett-skydd). Egna underkläder används för fixering av mindre skydd. Underlägg/stolskydd förskrivs enbart då utredning/utprovning påvisat ett behov av dessa. I första hand väljs flergångsprodukter för säng/stol. Vid läckage Skyddet har inte varit ordentligt fixerat, exempelvis felaktig storlek på fixeringsbyxor Skyddet har blivit felaktigt påsatt, sluter inte tätt i grenen Skyddet har för liten uppsugningsförmåga Skyddet är för tjockt, veckar sig och sluter inte tätt i grenen Patienten har tagit av sig skyddet Förändring av patientens tillstånd eller medicinering insatt på till exempel vätskedrivande läkemedel Uteblivet toalettbesök, skyddet är bytt för sent, toaletträning/toalettassistans ej genomförts Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 11/12
UTVÄRDERING/UPPFÖLJNING Sjuksköterska med förskrivningsrätt ska tillsammans med patient, eller i förekommande fall kontaktperson/kontinensombud regelbundet (kvartalsvis rekommenderas) utvärdera och följa upp åtgärder och behandling samt val av förskrivna inkontinenshjälpmedel. Vid förändringar av patientens tillstånd eller medicinering bör nytt status och nya mätningar utföras. Utredning, orsak, åtgärd och behandling, förskrivning inklusive förväntad förbrukning av inkontinenshjälpmedel samt planerad uppföljning dokumenteras i patientjournalen. Vid kateterbehandling dokumenteras aktuell läkarordination. Sjuksköterskan ansvarar för uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad. Vård och omsorgspersonal dokumenterar enligt gällande lokala rutiner. REFERENSER Handbok för hälso- och sjukvård, kapitlet Urininkontinens, uppdaterad 08-01-15 www.1177.se/handboken/ Vårdprogrammet Kvinnlig urininkontinens primärvården Dalarna. Gäller t.o.m. 2013-10-20. www.ltdalarna.se/inkontinens Vårdprogrammet Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län. Gäller t.o.m. 2013-12-31. www.lul.se/inkontinens Vårdprogrammet Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälsooch sjukvård. Inkontinenscentrum, Västra Götaland. Reviderat oktober 2009. www.vgregion.se/sv/omrade-hjalpmedel/centrum-for-lakemedelsnaraprodukter/inkontinenscentrum/ Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län s. 31-32. Gäller t.o.m. 2013-12-31. www.ltdalarna.se/smittskydd Kvalitetsprogram vid blåsfunktionsstörning www.nikola.nu Terapirekommendationer 2008-2009. Råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning utgivna av Dalarnas läkemedelskommitté www.ltdalarna.se Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 12/12