Samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare 8 och 15 november 2016 elisabeth.linden@skolverket.se Elisabeth Lindén 2016 1
It is axiomatic that the best medium for teaching a child is his mother tounge (UNESCO, 1953, s. 11) Elisabeth Lindén 2016 2
Att läsa och skriva på sitt andraspråk Svenska med klassen Svenska som andraspråk Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmål Specialundervisning Elisabeth Lindén 2016 3
Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått hela sin skoltid i Sverige indikerar att den svenska skolan inte lyckats ge alla elever en fullgod utbildning (Skolverket, 2013, s.147) Elisabeth Lindén 2016 4
Andraspråkstillägnande och framgång i skolan Ankomstålder Tidsåtgång Skolspråket 5 7 år 3 8 år 8 11 år 2-5 år, kan oftast läsa och skriva på modersmålet 12-15 år 6-8 år, höga krav i skolan (Collier, 1987, 2002) Elisabeth Lindén 2016 5
Undervisning på flera språk Elever som undervisats parallellt på sina båda språk, modersmål och andraspråk, under minst sex år når bättre resultat än enspråkiga elever. De når också bättre resultat än tvåspråkiga elever som fått mer begränsad undervisning på modersmålet. (Thomas & Collier, 2002) Elisabeth Lindén 2016 6
Modersmålsundervisning Har betydelse för enskilda elevers skolframgång. Elever som under hela sin skoltid deltar kontinuerligt i modersmålsundervisning trivs bättre i skolan, upplever större trygghet i skolarbetet och når bättre studieresultat än de elever som inte deltar. Det finns en klar koppling till elevers bättre läs- och skrivförmåga och modersmålsundervisning. (Bunar, 2015; Vetenskapsrådet, 2012; SKL, 2010; Hedman, 2009; Thomas & Collier, 2002) Elisabeth Lindén 2016 7
Studiehandledning på modersmål Studiehandledning och kartläggning lyfts fram som bland det viktigaste för nyanlända elevers skolframgång. Tar fasta på de kunskaper elever tidigare har utvecklat. Får fatt i vad eleven behöver fortsätta att utveckla för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i de olika ämnena. Elever kan övergå till ordinarie undervisning i ett tidigare skede. (Bunar, 2015; Skolinspektionen, 2014; Vetenskapsrådet, 2012; Bunar, 2010) Elisabeth Lindén 2016 8
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är kontextrik undervisning med språklig stöttning och mycket interaktion. (Hajer & Meestringa, 2014) Elisabeth Lindén 2016 9
Det viktiga är att säkerställa att varje enskilt barn som anländer till Sverige får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål (3kap. 12 a-f skollagen och prop. 2014/15:45) Elisabeth Lindén 2016 10
Skolan ska tidigt uppmärksamma Om skolan utreder behovet av särskilt stöd för elever med ett annat modersmål, är det viktigt att samarbeta med en person som kan ge språkligt stöd, för att få en så god bild som möjligt av elevens skolsituation och eventuella behov av stöd (Skolverket 2014, s.29) Elisabeth Lindén 2016 11
Dyslexi Lika vanligt förekommande hos flerspråkiga som hos enspråkiga. Parallella svårigheter på båda språken. Kan se olika ut beroende på skriftsystem och ortografi. Elisabeth Lindén 2016 12
Elev med somaliska som förstaspråk Norska jul ny kåpe pröve strev Eleven skriver yuul nyi kåve pöve sev Lång vokal skrivs dubbel på somaliska. J-ljud skrivs med y på somaliska. Somaliska skiljer inte på y och i. Somaliska har inte p eller v som ett eget fonem, bara b. (Bøyesen, 2006) Elisabeth Lindén 2016 13
Samverkan kring flerspråkiga elever Samverkan lyfts som betydelsefull. Brist på samverkan mellan lärare i olika språk. Elisabeth Lindén 2016 14
Syfte med studien Att utveckla innebörder av specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar av att samverka. Att undersöka om ett flerspråkigt kartläggningsredskap kan ge stöd i samverkan och bidra till förståelse av flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande. Elisabeth Lindén 2016 15
Metod Kvalitativ intervjuundersökning med frågeformulär. 23 specialpedagoger och 27 modersmålslärare. Grundskola, språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet och SFI på Komvux. 50-100 % elever med annat modersmål än svenska. 29-43 olika språk på skolorna. Elisabeth Lindén 2016 16
Redskapet albanska arabiska bosniska kurdiska/badini-kurmanci kurdiska/sorani persiska polska ryska somaliska spanska tamil thai turkiska urdu vietnamesiska Elisabeth Lindén 2016 17
Årskurs ett har sex delprov Bokstavsdiktamen Skriva första och sista bokstaven i ord Koppla stora och små bokstäver Två typer av ordläsningsprov Elisabeth Lindén 2016 18
Årskurs två har fyra delprov Ordkedjetest Meningsläsning Två typer av textläsningsprov Elisabeth Lindén 2016 19
Plan på skolan Utbildning Moders-målslärare och specialpedagog Kartläggningsredskapet Diskussion om resultat Genom-förande på två språk Gemensam analys Elisabeth Lindén 2016 20
Att samverka varierade uppfattningar Samverkan som situation Samverkan som relation Samverkan som ambition Elisabeth Lindén 2016 21
Samverkan som situation En fråga om organisation En fråga om regelverk En fråga om synsätt Elisabeth Lindén 2016 22
Att skolledningen verkligen går ut med att nu jobbar ni så här och tänk på det och se till att. För det står i åtgärdsprogrammen att man ska samarbeta med modersmålsläraren. Men det blir det ständiga dåliga samvetet, ja visst ja, jag borde ha pratat med. Men det blir i korridoren så här, hur går det nu då? (Specialpedagog, Nordskolan) Elisabeth Lindén 2016 23
Springa runt, planera i bilen eller på tåget, undervisa, vidareutveckla oss, läsa på och sedan samarbeta med skolorna. Någonstans måste man göra en överenskommelse (Modersmålslärare, Östskolan) Elisabeth Lindén 2016 24
Dimensioner Jämbördig Över- och Underordnad Nära Kollegial relation Handledande relation Distanserad Yrkesmässig relation Marginell relation Elisabeth Lindén 2016 25
Jag saknar att utbyta information. Jag hör aldrig någonting utan jag går och hämtar mina elever men jag har ingen aning om de har lätt eller svårt med svenskan eller hur det funkar i klassrummet. Om jag kanske ser om det är någonting som inte stämmer frågar jag läraren. (Modersmålslärare, Nordskolan) Elisabeth Lindén 2016 26
Man blir helt enkelt en partner i ett pedagogiskt samtal. Vi är inte bara människor som talar olika språk, vi är också lärare. Vi har vissa kunskaper som vi behöver ha dialog om och som vi kan fördjupa. (Modersmålslärare, Sydskolan) Elisabeth Lindén 2016 27
Samverkan som ambition Att koordinera Att söka svar Att skapa nytt Elisabeth Lindén 2016 28
Jag har fått en helt annan förståelse för hur du jobbar med de arabiska bokstäverna bland annat. Det var en helt ny värld som öppnade sig så jag tyckte att det var väldigt intressant. (Specialpedagog, Västskolan) Elisabeth Lindén 2016 29
Jag tänker på vår elev i våras, det blev nästan en lättnad att man såg ju att det är inga problem på modersmålet och inte på svenskan heller. Så det är bara att arbeta på, med båda språken. (Modersmålslärare, Sörskolan) Elisabeth Lindén 2016 30
Men vi har haft mycket diskussioner, vi har kommit igång mycket genom det här kartläggningsmaterialet och hur vi kan fortsätta arbeta (Speciallärare, Norra Komvux) Elisabeth Lindén 2016 31
Redskapet som stöd för samverkan Robust, hållbart Plastiskt, anpassningsbart Elisabeth Lindén 2016 32
Så bra att kunna jämföra svenska och somaliska. Det har jag aldrig gjort förut och jag har jobbat så himla länge, så äntligen något nytt! Och det bygger på det jag kan. (Specialpedagog, Södra Gymnasiet) Elisabeth Lindén 2016 33
Jag är lite mer medveten nu när jag ser elever som läser eller stavar på ett fel sätt. Kan det vara dyslexi eller annat? Jag har en lampa som blinkar (Modersmålslärare, Södra gymnasiet) Elisabeth Lindén 2016 34
Det är viktigt med materialet att det är tvåspråkigt. Det är viktigt för den andra parten, att det är två som ser och två språk också, det ger ju mer. Jag kan i alla fall känna mig osäker på om jag själv går och tänker på är det här någonting som jag behöver gå vidare med eller. Men när man är fler. (Specialpedagog, Västskolan) Elisabeth Lindén 2016 35
Elisabeth Lindén 2016 36
Slutsatser Variation av uppfattningar samverkan ett komplext fenomen. Uppfattas på olika sätt - olika konsekvenser. Situationsbunden - svårt att uppfatta möjligheter till samverkan. Relationsbunden - samverkan utvecklas på olika sätt beroende på vilken relation som skapas. Ambitionsbunden - drivkraften till att söka svar kring de gemensamma flerspråkiga elevernas läsning och skrivning utvecklar samverkan i olika riktningar. Elisabeth Lindén 2016 37
Slutsatser För att specialpedagoger och modersmålslärare ska kunna samverka kring och arbeta förebyggande med sina elevers läsning och skrivning behöver de ges möjligheter att mötas, samtala och diskutera utifrån sina specifika kompetenser i ett flerspråkigt perspektiv. Det flerspråkiga kartläggningsredskapet kan bidra till samtal och diskussioner kring de gemensamma elevernas läsning och skrivning på olika språk och på så sätt öka förståelse för flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande. Elisabeth Lindén 2016 38
Vad tycker eleverna? Elisabeth Lindén 2016 39
Elisabeth Lindén 2016 40
Regional spridning samordnare på huvudmannanivå samlas regionalt via RUC nulägesanalys kompetensutvecklingsplan systematiskt kvalitetsarbete kollegialt lärande skolutveckling Elisabeth Lindén 2016 41
Tre insatser via lärosäten hösten 2016 Undervisa nyanlända elever för modersmålslärare, studiehandledare på modersmål, klass- och ämneslärare Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Att vägleda nyanlända elever Elisabeth Lindén 2016 42
Ämnesundervisning för nyanlända elever Nyanlända elevers lärande med fokus på den första tiden i Sverige. En modul bestående av 8 generella delar som bidrar till att höja undervisningskvaliten för nyanlända elevers lärande i samtliga skolämnen. - åk 1-6 - åk 7-9 samt introduktionsprogram Elisabeth Lindén 2016 43