1 LÄROPLANEN EN HELHET Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se
2 Från två olika dokument till en samlad läroplan När Lpo 94 kom fick många nöja sig med att få Lpo 94 samt ett utdrag ur kursplanen för de ämnen man själv undervisade i. Genom att det var två olika dokument såg många inte alltid att de bildade en helhet. I Lgr 11 vill man undvika detta och satsar istället på att det är en samlad läroplan där de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen och kursplanerna ingår tillsammans med kunskapskraven för alla ämnen.
3 Långsiktiga mål Periodmål Kortsiktiga mål Effektmål Inriktningsmål Mål att uppnå Övergripande mål Målkavalkad Mål att sträva mot Visioner Kvalitativa mål Verksamhetsidé Prioriterade mål Delmål Utvärderingsbara mål Lpo 94 och Lpfö 94 gav otydligheten ett ansikte (Källa: Cecilia Lelinge, 2011)
De övergripande förändringarna Källa: Skolverket, (2011), Skola i förändring samt Allmänna råd (2011) 4 Den största förändring är att Mål att sträva mot och Mål att uppnå ersätts med ett antal långsiktiga övergripande mål som med något undantag är gemensamma för alla obligatoriska skolformer. Stoffet är givet i form av Syfte och Centralt innehåll. Betygskriterierna har bytts ut mot Kunskapskrav. De mål som finns under rubriken Kunskaper ligger till grund för kursplanerna. Verksamheten som helhet ska också följas upp och utvärderas. Kunskapskraven utgår från de förmågor som sammanfattas i ämnets syfte och det centrala innehållet. Ett viktigt fokus blir: Vad ska eleven lära sig, snarare än vad eleven ska göra.
5 Varför behövdes en förändring? Resultat i den svenska skolan var dåliga. Styrdokument kring skolans verksamhet var otydliga. Tolkningsutrymme för den enskilde läraren var för stort. Bedömning gjordes på oklara grunder och dessutom var det orättvist. Lättare att mäta resultat.
6 Vad är reformens inriktning? Skapa tydligare mål och kunskapskrav: sambandet mellan målen i läroplanen och målen i kursplanerna har tidigare varit otydligt. Mängden mål och mängden uttryck upplevdes i Lpo 94 som komplicerat och svårtillgängligt. Nu är det mer logiskt och där finns en samlad struktur. Nu ska målen styra undervisningen. Här finns tydligare verktyg och stöd för lärarna. Med en bättre målstruktur (hoppas vi att vi får) ökad måluppfyllelse. Allt ska utvärderas efter två år.
7 Dessutom blir det Fler kontroller av hur skolan lever upp till styrdokumentens målsättningar. En aktiv Skolinspektion med ökade möjligheter till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig.
8 Med den nya skollagen (2010:800) följer Tydliga bestämmelser om ansvar, rättigheter och skyldigheter. Samma regler ska gälla för fristående som för kommunala skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa läro- och kursplaner och sätta betyg. Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen.
9 Och Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning (utvisning) även i grundskolan är några nya åtgärder. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Bland annat ska beslut om åtgärdsprogram kunna överklagas.
10 Läroplanens olika delar Läroplan Kursplan Kunskapskrav Bedömning
11 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna
12 3. Kursplaner med kunskapskrav Läroplan
13 Så här ser det ut: Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg 3. Kursplaner
14 3. Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 4-6 7-9 Kunskapskrav 3 6 9
15 Kapitel 1 1. Skolans värdegrund och uppdrag Den första delen i Lgr 11 behandlar Skolans värdegrund och uppdrag. I detta kapitel beskrivs grundläggande delar som man som lärare måste tänka på när man ska planera sin undervisning. Grundläggande värden Förståelse och medmänsklighet Saklighet och allsidighet En likvärdig utbildning Rättigheter och skyldigheter God miljö för utveckling och lärande
16 Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegreppet: vad är viktig kunskap i dag och i framtiden. Är kunskap t.ex. ett entydigt begrepp? Vi kan vara överens om att kunskap är något som kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra (s 7). Detta kan ske genom drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form. Detta ska vara tydliga inslag i skolans verksamheter. Eleverna ska ha möjligheter till eget skapande, prövande, utforskande, gestaltande osv.
17 Kunskapsprocessen De fyra F:en (Källa: Cecilia Lelinge) Delprocess Innebörd Man får genom att Fakta veta att information memorera Färdighet veta hur förmåga öva/göra Förståelse veta varför mening/ tolka/ innebörd analysera Förtrogenhet veta vad omdöme delta/få erfarenhet
18 Att funder över: Vilka F dominerar undervisningen? Hur vet ni det?
19 Skolans värdegrund och uppdrag I den första delen anges Skolans uppdrag och de grundläggande värden och kunskaper som skolan ska förmedla. Denna del ligger även till grund för läroplanens andra del, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Här betonas att skolan ska ge eleverna kunskaper och upplevelser av överblick och sammanhang.
20 Skolans värdegrund och uppdrag, forts. Detta innebär att: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap (Lgr 11, s 6).
21 Skolans värdegrund och uppdrag Två frågor att diskutera: Vilka strategier har ni för att främja alla elevers utveckling och lärande samt att ge eleverna en livslång lust att lära (s 7)? I Lgr 11 har lekens betydelse lyfts fram som en väsentlig del i det aktiva lärandet. Man säger att leken har stor betydelse för att eleven ska tillägna sig kunskaper (s 9). Hur medvetandegör ni detta?
22 Entreprenörskap i skolans värdegrund och uppdrag Det entreprenöriella lärandet innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar vidare om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Konkret innebär det entreprenöriella lärandet ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Centralt innebär det att sätta det eleven gör i ett sammanhang och se till helheten. Här är det omgivande samhället viktigt. Ämnesövergripande tematiskt arbetssätt ett annat.
23 Ex. på entreprenöriella egenskaper Initiativförmåga Nyfikenhet Inre motivation/bekräftelse Engagemang Egenansvar Mod Kreativitet Fantasi Mening Se möjligheter Självförtroende
24 Några entreprenöriella klassrumsstrategier Eleverna utmanar varandra i lärandet! Eleverna räcker flitigt upp handen för att få dela med sig av sina kunskaper! Eleverna är måna om att få redovisa nya kunskaper de upptäckt! Eleverna försöker förhandla upp lärandet till mer upptäckande mindre guidande dokumenterande, tänkande, reflekterande! Eleverna är konstruktivt frågvisa! Eleverna är måna om att undervisningen skall utmana deras tänkande! Eleverna ser redovisningar som en möjlighet att lära kamraterna kunskaper som de själva upptäckt!
25 Översikt av entreprenöriellt lärande Att utveckla och stimulera kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att omsätta idéer till handling Utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet, mod att ta risker och samarbetsförmåga, framtidstro Samarbete med omvärlden, verklighetsanknutet, samarbete med aktörer utanför skolan Entreprenörskap är en av EU:s nyckelkompetenser för det livslånga lärandet och regeringens mål är att det ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet
26 Kapitel 2 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Den andra delen bygger vidare på den första och beskriver de övergripande målen för utbildningen som helhet, alltså de mål och riktlinjer som gäller. Här anges även de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Kapitlet är uppdelat på vad som är mål och vilka riktlinjer som finns för alla som arbetar i skolan respektive vad den enskilde läraren ska göra. Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, övergång och samverkan, Skolan och omvärlden och Bedömning och betyg
27 Övergripande mål och riktlinjer Här anges mål och riktlinjer för verksamheten utifrån det som är reglerat i skolans värdegrund och uppdrag. Mål i läroplanens andra del finns under rubrikerna: Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande, Skolan och omvärlden samt Bedömning och betyg. Målen handlar till stor del om hur undervisningen ska genomföras. Dessa mål ska ligga till grund för utvärdering och uppföljning på både individ- (t.ex. utvecklingssamtal) och gruppnivå (t.ex. klassråd). Dock utgör de inte underlag för betygssättning. De mål som finns under rubrikerna Kunskaper ligger till grund för kursplanerna.
28 16 Kunskapsmål Totalt finns det 16 kunskapsmål, 2 riktlinjer som inkluderar alla som arbetar i skolan samt 6 riktlinjer som läraren ska utveckla och arbeta med. Några av kunskapsmålen är direkt kopplade till kapitel 1 och Skolans uppdrag och det entreprenöriella lärandet, t.ex.: att eleven ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativ sätt samt att eleven ska kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans / / (s 10-11).
29 Eleven kan inte på egen hand nå sina mål På min dotters skola frågade läraren på utvecklingssamtalet vad hon själv ville utveckla. Min dotter svarar att hon ville skriva egna sagor. 3 månader senare har hon ännu inte fått hjälp att börja skriva. Under punkten 2.3 i Lgr 11, som handlar om elevers ansvar och inflytande, står det att lärare bl.a. ska: utgår från att eleven kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan samt att tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Vad som är viktigt i sammanhanget är att inte tolka att eleverna på egen hand ska planera sina mål, utan tolkningen och konkretiseringen av målen i skolan görs först av läraren, som en processtödjare.
Kapitel 3 balli.lelinge@mah.se 20.10.11 Denna del, som är den nya, innehåller Kursplaner och Kunskapskrav. Här beskrivs vad de olika ämnena ska bidra med, dvs. vad undervisningen ska ge eleverna för möjligheter att lära och utveckla. 30 För att kunna planera en undervisning kommer det aldrig att räcka med att läsa kursplanerna. Man måste också kunna koppla dem till helhet, dvs. till övriga två kapitel. Det handlar kort och gott om att när man gör en planering, se till att man har ett helhetsperspektiv. Detta kan innebära att se till att man har fått med relevanta delar från kapitel 1 och/eller att man har planerat en undervisning som ger eleverna möjlighet att utveckla de mer generella (entreprenörskap, värdegrunden) kompetenserna.
31 Kursplanens uppbyggnad (Källa: Skolverket, 2011, Skola i förändring, Skolverket, 2011, Allmänna råd) Ex. Bild Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga. 31
32 Kursplanens uppbyggnad Ex. Bild Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. 32
33 Kursplanens uppbyggnad Ex. Bild Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg Här framgår i vilken årskurser olika delar av innehållet ska behandlas. I samtliga ämnen finns en progression i innehållet som vidgas och fördjupas genom årskurserna. Det centrala innehållet anger dock inte hur mycket tid som ska ägnas åt de olika delar av innehållet. Detta är något som läraren måste avgöra utifrån den aktuella elevgruppen och med stöd av kunskapskraven. Det är inte möjligt att utelämna eller flytta delar av det centrala innehållet till andra årskurser än vad som anges i kursplanen. Dock finns det utrymme att läraren tillsammans med eleverna väljer till ytterligare innehåll inom ramen för ämnet (Skolverket, 2011, Allmänna råd). 33
34 Kursplanens uppbyggnad Ex. Bild Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg Kunskapskraven utgår från de förmågor som sammanfattas i ämnets syfte och det centrala innehållet och beskriver vilket kunnande som krävs för godtagbara kunskaper i vissa årskurser och för olika betyg. 34
35 Det centrala innehållet är indelat enligt samma rubrikmall i samtliga årskurser T.ex. kursplan i svenska Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Läsa och skriva Tala, lyssna och samtala Berätta texter och sakprosatexter Språkbruk Informationssökning och källkritik Dock är innehåll och krav olika beroende på årskurs. - Här behövs ett organiserat och naturligt samarbete över årskurserna.
36 Ny betygsskala Källa: Skolverket, (2011), Kursplanekonferens, presentation A B C D E F - 20 17,5 15 12,5 10 Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet. Betyget F är ett underkänt betyg och används inte för grundsärskolan. Om det inte finns något underlag för att sätta betyg ska detta markeras med ett streck. Formellt sett är inte detta ett betyg.
37 Ny betygsskala träder i kraft Källa: Skolverket, (2011), Kursplanekonferens, presentation 2011/12 Åk 9: Nuvarande kursplaner, nuvarande betygsskala Åk 8: Nya kursplaner, ny betygsskala Åk 7 & Åk 6: Nya kursplaner, inga betyg 2012/13 Åk 6-9: Nya kursplaner, ny betygsskala balli.lelinge@mah.se 20.10.11 37
38 Vad innebär värdeord i kunskapskraven? Används för att beskriva kunskapsnivåer för olika betygssteg på ett likartat och tydligt sätt. Förklarar hur värdeorden ska förstås, det vill säga vilken förmåga/or som beskrivs och hur nivåerna på de olika förmågorna anges i kunskapskraven. Vissa förmågor beskrivs bara i två steg, medan andra anges i flera, ibland upp till fem, steg. Anledningen till detta är att olika förmågor utvecklas olika snabbt. Det är därför som en förmåga i vissa fall kan beskrivas med samma värdeord på flera betygssteg.
39 Ett konkret exempel för kunskapskraven i slutet av år 6 i engelska E C A I muntlig och skriftliga I muntliga och skriftliga I muntliga och skriftliga framställningar av olika framställningar av olika framställningar i olika slag kan eleven formulera lag kan eleven formulera slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt sig enkelt, relativt tydligt sig enkelt, relativt tydligt med fraser och och till viss del och relativt meningar. sammanhängande. sammanhängande. ( ) ( ) ( ) I muntlig och skriftlig I muntlig och skriftlig I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven interaktion kan eleven interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och uttrycka sig enkelt och uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, relativt tydligt med ord, tydligt med ord, fraser och fraser och meningar. fraser och meningar. meningar samt i någon mån anpassa till syftet, mottagare och situation. ( ) någon strategi ( ) några olika strategier (..) flera olika strategier
40 En förklaring av matrisen på föregående sida I utdraget ur kunskapskraven (på föregående sida) karaktäriseras t.ex. språkets omfång och bredd som enkelt på samtliga betygssteg. Progressionen ligger istället i hur ett enkelt ord- och strukturförråd kombineras med de övriga språkliga förmågorna. Språkets omfång och bredd, t.ex. från Enkelt till Relativt tydligt Uttrycken beskriver elevens ord- och strukturförråd att använda dessa i tal och skrift. Enkelt innebär att eleven använder ett mycket grundläggande förråd av ord och enkla fraser, medan uttrycket relativt tydligt innebär att eleven har tillgång till och använder sig av en bredare repertoar av ord och satsstrukturer, osv.
41 Tack för idag! Balli Lelinge balli.lelinge@mah.se 0708-725362