Epilepsi. Epilepsi. Epilepsi. Receptarieutbildningen. Lars Forsgren. Professor i neurologi

Relevanta dokument
Epilepsi. A convulsion is but a symptom. Jackson J H. A study of convulsions Transactions of Saint Andrews Graduate Association 1870; 3:

Helena Gauffin, överläkare, Neurologiska kliniken US 1. Patrick Vigren, specialistläkare, Neurokirurgiska kliniken US

Epilepsi. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå

Epilepsi. Epilepsi. Det globala perspektivet. Epilepsi-/neurologkursen VT /8/15. Kristina Malmgren 1. Ø Historik

Epilepsiteamet Neurologkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Publicerat för enhet: Status epilepticus konvulsivt / icke konvulsivt

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Epilepsi: uppdatering

Akut handläggning av epileptiska anfall

Status epilepticus, pågående anfallbehandling

NEUROLOGI EPILEPSI. 919BDefinition. 920BKlinisk bild

Detta dokument avser konvulsivt SE (även kallat generaliserat toniskt-kloniskt SE) som är den allvarligaste formen.

Epilepsi. Specialist i Neurologi

Epilepsi. Inledning. Vårdnivå. Ändrad , s 982.

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 5

Epilepsi Gula Villan Johan Rådberg NR kliniken

TDM och Epilepsi. Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Epilepsi. Epilepsi. Det globala perspektivet. Epilepsi-/neurologkursen VT2004. Kristina Malmgren

Epilepsi symtom, utredning och behandling ur ett barnöppenvårdsperspektiv

Epilepsi - vad primärvårdsläkare behöver veta

Innehåll 1 Definition Indikation för att påbörja behandling Behandling Läkemedel DIAZEPAM (Stesolid Novum 5 mg/ml) i.v...

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING EFTER EPILEPSIDIAGNOS, LÄKARE

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium Övergripande W-K

Status epilepticus, handläggning av

EPILEPSI. Charlotta Bergman Epilepsisjuksköterska

PM Behandling EPILEPTISKA ANFALL (efter neonatalperioden)

TDM och Epilepsi. Magnus Axelsson, Klinisk farmakologi Anders Elmgren, Klinisk kemi Anna Edelvik, Neurologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Information om epilepsi TILL UNGDOMAR OCH VUXNA

Kramper neonatalt, behandling

Läkemedelsbehandling av epilepsi ny rekommendation

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Epilepsi hos barn och ungdomar - handläggningsstöd

EPILEPSI. Elinor Ben-Menachem, Institutionen för klinisk neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Epilepsi. Vad är epilepsi? EPILEPSI Johan Zelano 2 september 2013

EPILEPSI Nina Widermark

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

VIDEO. Epilepsi på IVA. Definition SE 1. Progredierande farmakoresistens relaterar till anfallsduration. Definition SE 2.

Epilepsi-behandling. Sammanfattning. Förutsättningar. Innehållsförteckning. Riktlinje som beskriver behandling vid Epilepsi.

ANGELMAN SYNDROM - EPILEPSI

109. retts-p - Kramper UNS R Ryckningar hos spädbarn - Frånvaroattack

Arkiverad. Läkemedelsbehandling av epilepsi ny rekommendation

Läkemedelsbehandling av epilepsi ny rekommendation

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkardagarna Att skilja mellan epilepsi och synkope, kan det vara så svårt?

Kloka Listan Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Mödrahälsovården i Göteborg och S Bohuslän, Obstetrikenheten SU, Neurologkliniken SU

Vad är epilepsi? Information för personer med epilepsi, deras familjemedlemmar, vänner och arbetskolleger. Brought to you by

Status epileptikus - Behandlingsprotokoll för status epileptikus hos vuxna

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Status epileptikus - Behandlingsprotokoll för status epileptikus hos vuxna

Epilepsi. Webbinarium 14 nov 2017 kl Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga Staffan Lundberg Barnneurolog Akademiska barnsjukhuset, Uppsala

Status Epilepticus. en uppdatering. Maria C Strandberg, Lund Neurologiveckan Örebro 19/5-2016

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

BESLUT. Datum


Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Status epilepticus hos barn och ungdomar

Information från. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av epilepsi ny rekommendation. Multaq misstänks kunna ge leverskador

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Information för sjukvårdspersonal FÖR MALARIA KEMOPROFYLAX LARIAM (MEFLOKIN)

Äldre och läkemedel LATHUND

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Epilepsi - lokalt vårdprogram

Pregabalin Pfizer , version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg

nationella riktlinjer för Epilepsi

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Handläggning av TIA-patienter

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Autoimmun epilepsi. Disposition. Epilepsi vid MS Kliniska syndrom Antikroppar Utredning Behandling

Akut handläggning av epilepsi

KLOKA LISTAN Expertrådet för neurologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

BESLUT. Datum

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist

Behandling av Epilepsi

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

Arbetsbeskrivning för: Status epilepticus - vuxna S Y F T E

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Bipacksedel: Information till patienten. Iktorivil 0,5 mg tabletter Iktorivil 2 mg tabletter. klonazepam

KORTA FAKTA OM EPILEPSI. Svenska Epilepsiförbundet


Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by

PATIENTINFORMATION Levetiracetam Actavis. Vid behandling av epilepsi

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Coma. Lars Lind Akutsjukvården

Bipacksedel: Information till användaren

Transkript:

Receptarieutbildningen 2012 12 05 Lars Forsgren Professor i neurologi Inledning Kort historik Definition av epilepsi Epidemiologi /anfalls typer Generaliserade epilepsier Tonisk kloniska anfall Absenser Myoklona anfall Fokala anfall Utan medvetandepåverkan Med medvetandepåverkan Status epilepticus Differentialdiagnoser Etiologi Utredning Behandling och prognos Farmakologisk Kirurgisk Körkort 1

Kort historik Skrämmande och fascinerande Äldre benämningar Gudomlig eller djävulsk Äktenskap Definition Upprepade anfall Oprovocerade Inträffat under senaste åren / läkemedelsbehandling Provocerade anfall Akut händelse Akutfas Icke-akut fas Tid 1-x veckor Akut T.ex. provocerat (symtomatiskt) Stroke anfall Skalltrauma CNSinfektion Alkohol abstinens Veckor-månader-år Oprovocerade anfall (symtomatiska) 2

Epidemiologi Prevalens Aktiv epilepsi: 0.6 0.7% 60000 i Sverige 10000 barn/30000 vuxna/20000 äldre Livstidsprevalens: 4 % + ett oprovocerat anfall: 6 % + provocerade anfall: 11 14 % Epidemiologi Incidens Total Global ep incidens cirka 50/100000 Könsfördelning Åldersspecifik åldersspecifik incidens/100000 3

Två huvudtyper av epilepsi baserad på anfallstyp Generaliserad epilepsi (primär) Okänd etiologi Generaliserad EEG bild Generaliserad anfallsbild Fokal epilepsi Känd eller okänd etiologi Fokal EEG bild (vid anfallsstart) Fokal anfallsbild Frågor 1. Hur definieras epilepsi? 2. Vilka skäl finns för att skilja på provocerade och oprovocerade anfall? 3. I vilka åldrar är incidensen för epilepsi högst? 4. Vilka två huvudtyper av epilepsi finns det? Anfallsformer vid generaliserad epilepsi Tonisk kloniska anfall Absenser Myoklona anfall Kloniska anfall Toniska anfall Atoniska anfall 4

Generaliserat tonisk kloniskt anfall (GM) Iktal fas Postiktal fas Omhändertagande av ett vanligt anfall Undvika skador Lossa runt halsen Framstupa sidoläge Känd epilepsi? Till sjukhus Förstagångsanfall Anfall som varar över fem minuter Om patienten skadat sig Absensanfall 5

Myoklona anfall: Juvenil myoklon epilepsi Frågor 1. Vilka är de tre vanliga typerna av generaliserade epilepsier? 2. Hur agerar du om en person på stan får ett generaliserat t k anfall? 3. När bör en person med epileptiskt anfall in till sjukhuset? Anfallsformer vid fokal epilepsi Motoriska symptom: fokala kramper, phonatory seiz Sensoriska symptom: känsel, syn, hörsel, lukt och smakupplevelser Autonoma symptom: bl a färgskiftning, piloerektion, svettning, pupilldilatation, epigastriska sensationer (epigastric rising) Medvetandepåverkan enbart Kognitiva symtom Affektiva symtom Psykosensoriska symptom: illusioner, hallucinationer Psykomotoriska symtom Andra symtom Med sekundär generalisering 6

Anfallsformer vid fokal epilepsi Enstaka av ovanstående symtom, eller kombination av flera symtom. Oftast stereotypa Duration: oftast 1 3 minuter Enkla fokala anfall Utan medvetandepåverkan Komplexa fokala anfall Med medvetandepåverkan Aura Status epilepticus Traditionell Anfall under minst 30 minuter, eller upprepade anfall av kortare duration utan fullständig återhämtning mellan anfallen Fysiologisk begynnande syrgasbrist i cortex efter 20 min Prognostisk mortalitet vid SE över 60 min Statistisk anfallslängd med låg sannolikhet för spontant upphörande Sannolikheten att epileptiska anfall slutar spontant Sannolikhet 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 tid (min) 7

Status epilepticus Fri luftväg, sidoläge om möjligt, ev IVA läkare Syrgas 10 12 l/min på icke återandningsma Koppla EKG Pulsoximeter Följ blodtryck Sätt nål Tag prover: (* = akutsvar) CRP, SR, *blodstatus inkl diff, *B glukos, *elektrolytstatus inkl Ca & Mg, kreatinin, *leverprover, *koncentrations & intoxprover, temp, ev *blodgas Påbörja infusion 0,9% NaCl 200 ml/h Status epilepticus Korrigera utlösande/aggraverande faktorer hypoglykemi & andra metaboliska störningar ge tiamin im (Neurobion 3 ml) om suspekt alkoholmissbruk Bryta anfall Lorazepam (Ativan) 4 mg iv (1 2 mg/min) Om ej effekt inom 5( 10) min ges ytterligare 2 4 mg Maxdos lorazepam 0,1 mg/kg KV Om fortfarande anfall: fortsätt med fosfenytoin enligt nedan Om Lorazepam ej finns används diazepam 10 20 mg iv (0,25 mg/kg KV) alltid kombinerat med fosfenytoin Status epilepticus fortsättning Fosfenytoin (Pro Epanutin) (15) 20 mg FE/kg iv 100 150 mg FE/min Om fortfarande anfall Ytterligare Fosfenytoin 5 mg FE/kg kv iv (maxdos 20 25 mg FE/kg) När anfallet upphört sänks infhast till 50 mg FE/min Kolla s konc av fenytoin cirka 2 tim: 80 120 mmol bra Hög dos/snabb infusion kan ge bradykardi, BT fall, andningsdepression: följ BT, puls, EKG, andning Fosfenytoin ges i den lägre doseringen om patienten är äldre eller hjärtsjuk 8

Refraktärt status epilepticus Fortsatt anfall trots optimal behandling med bensodiazepiner och fenytoin (eller anfall >60 min trots behandling) Kontakta IVA jouren och hjälp till vid överflyttning till IVA/NIVA Refraktärt status epilepticus IVA: intuberad pat med artärkateter & ev CVK & ev EEG övervakning Bolusdos inj propofol (Diprivan) 2 mg/kgkv & omedelbart därefter inf 5 10 mg/kg/h. Senare nedtrappning till 1 5 mg/kg/h klinik & EEG Om fortsatt anfall efter 5 min med maxdos propofol: Thiopental (Pentothal Natrium) bolusdos 100 250mg (3 5 mg(kg KV) omedelbart därefter inj 50 mg varannantredje min tills anfallsfrihet (helst med EEG; burstsuppression mönster önskvärt), därefter inf 1 5 mg/kg/h Frågor 1. Vad menas med att en anfall är sekundärt generaliserat? 2. Hur sker det initiala omhändertagandet av en individ som inkommer i status epilepticus? 3. Hur ser den inledande farmakologiska behandlingen ut vid status epilepticus? 4. Vilka två läkemedel används oftast på IVA för bryta ett refraktärt status epilepticus? 9

Differentialdiagnoser Syncope Vasovagal, ortostatisk, kardiell (ofta känd orsak) Konvulsivt syncope Neurologiska Fokal cerebral ischemi (TIA, migrän) Narkolepsi (kataplexi, hypersomni) Inklämningskramper Transitorisk global amnesi (TGE) Psykiatriska Panikångestattacker Psykogena epilepsiliknande anfall Metabola Hypo eller hyperglykemi Svår sjukdom med påverkan på lever eller njurfunktion eller elektrolytbalans Konvulsivt synkope Oftast inledning med illamående, svettning, matthet, tomhetskänsla i huvudet, svartnande för ögonen (retinal ischemi) Förlust av postural tonus, ofta successivt Kort duration, ofta sekunder Myoklona ryckningar el tonisk kramp Oftast orienterade vid uppvaknande, men trötthet, huvudvärk o illamående inte ovanligt Differentialdiagnoser Syncope Vasovagal, ortostatisk, kardiell (ofta känd orsak) Konvulsivt syncope Psykiatriska Panikångestattacker Psykogena epilepsiliknande anfall Neurologiska Fokal cerebral ischemi (TIA, migrän) Narkolepsi (kataplexi, hypersomni) Inklämningskramper Transitorisk global amnesi (TGE) Metabola Hypo eller hyperglykemi Svår sjukdom med påverkan på lever eller njurfunktion eller elektrolytbalans l 10

Psykogena anfall Varierande symptom, ofta dramatiska Kramper är ofta okoordinerade, asymmetriska. Opistotonus kan förekomma. Patienten oftast blundande, kan knipa med ögonen. Huvudskakning från sida till sida. Delvis kontaktbar, påverkbar Syrsätter sig oftast väl Fluktuerande och kan vara mkt långdragna inte ovanligt att patienterna bedöms vara i status epilepticus Frågor Inga frågor på detta avsnitt Anfallsutlösande faktorer (oavsett om känd eller okänd orsak till epilepsi) Substans/läkemedel: abstinens el under behandl Infektion, feber Stress? Hormonella faktorer mens p piller Graviditet (missbildningar) Ljusretningar Hypoglykemi 11

: etiologi Okänd 40 50 % begreppet kramptröskel Cerebrovaskulär sjukdom 30 % Tumör 10 12 % (Jag säger om metastaser: från andra delar av hjärnan. Trauma 3 5 % Infektioner 1 2 % Det ska vara från andra delar av kroppen ) Som del av demenssjukdom (mest AD) 5 10% : utredning Vårdcentral/akutmottagning mindre sjukhus Noggrann anamnes från Pat anhöriga ev andra vittnen Status Neurologiskt (fokal neurologi) Somatiskt (särskilt kardiovaskulärt) Hudinspektion (tuberös skleros, Mb Recklinghausen) Lab EKG Blodprover: blodstatus, elektrolyter, kreatinin, glukos, leverstatus, (ev toxikologiska prover, ev prolaktin) Ev CT om misstanke på allvarlig bakomliggande orsak Körförbud till utredningen är klar Remiss till närmsta sjukhus med neurolog : utredning Neurologenhet Upprepning av anamnes och status EEG Vaken EEG Ev sömn EEG, långtidseeg eller video/eeg monitorering Neuroradiologi Helst MR Ev kompletterande annan utredning pga misstänkt etiologi Ställningstagande till behandling och inledning av denna Information om körkortsregler Information om uppföljning 12

: behandling Vilka antiepileptika finns idag? Behöver vi nya antiepileptika? Otillräcklig effekt Biverkningar Annan behandling kirurgi Vagusstimulering Fenobarbital Fenytoin Karbamazepin Valproat Etosuximid Klonazepam Antiepileptika (2012) Oxkarbazepin Vigabatrin Lamotrigin Gabapentin Felbamat Topiramat Levetiracetam Zonisamid (Zonegran) Pregabalin (Lyrica) Eslikarbazepin (Zebinix) Rufinamid (Inovelon) Stiripentol (Diacomit) Lacosamid (Vimpat) Retigabin (Trobalt) Antiepileptika: verkningsmekanismer (Gunthorpe MJ et al. a 2012) 13

: farmakologisk behandling Patienten avgör: sociala skäl, skador, död Eftersträva monoterapi & lägsta fungerande dos Se Information från Läkemedelverket: läkemedelsbehandling av epilepsi. 2011;22:7 46 Val av läkemedel Fokala anfall med eller utan sekundär generalisering Karbamazepin 1:a handsval Lamotrigin eller levetiracetam 2:a handsval Generaliserade anfall Tonisk kloniska: Valproat 1:a handsval; lamotrigin, levetiracetam eller topiramat 2:a handsval Myoklona: Valproat 1:a handsval; levetiracetam 2:a handsval Absenser: Etosuximid 1:a handsval; lamotrigin eller valproat 2:ahandsval Undvik valproat hos kvinnor i fertil ålder som planerar graviditet : farmakologisk behandling Biverkningar Vanligen dosberoende Yrsel, ataxi, nystagmus Trötthet, minnesbesvär Ovanliga/idiosynkratiska Steven Johnson syndrom, leverskada, benmärgspåverkan Specifika Karbamazepin Rash, AV block, bradyarytmier, SIADH/hypnatremi Valproat Viktuppgång, amenorre, encefalopati, X pyr symtom, fostersk Psykiska/kognitiva biverkningar Lamotrigine (Lamictal) Vanliga (1 10%): Asteni, irritabilitet Ovanliga 0,1 1%): Aggressivitet Mycket sällsynta (<0,01%) Agitation, hallucinationer, konfusion 14

Psykiska/kognitiva biverkningar Levetiracetam (Keppra) Mycket vanliga (>10%): Asteni, somnolens Vanliga (1 10%): Amnesi, depression, emotionell labilitet fientlighet, nervositet Ovanliga: Onormalt uppförande, aggression, ilska, ångest, förvirring, hallucination, irritabilitet, psykotisk störning Psykiska/kognitiva biverkningar Topiramat (Topimax) Vanliga (1-10%): Nervositet, talsvårigheter, minnesvårigheter, apati, asteni, depression, eufori, emotionell labilitet, nedsatt koncentrationsförmåga, konfusion, oro, långsam tankeverksamhet, ångest Ovanliga (0,1-1%): Aggressivitet, hallucinationer, personlighetsförändringar, psykos/psykotiska tillstånd Antiepileptika interaktioner Vanligt med interaktioner Mellan antiepileptika Med andra läkemedel Enzyminducerare Fenobarbital, fenytoin, karbamazepin, oxkarbazepin Medför bl a ökad metabolism & minskad effekt av p piller Preventivmedelsrådgivning Lamotriginkonc sjunker av p piller & graviditet 15

: farmakologisk behandling Kontrollera plasmakoncentrationen för karbamazepin eller valproat efter några veckor Prognos: cirka 70 75 % blir anfallsfria Byt läkemedel om bristande effekt eller biverkningar Om 2 3 läkemedel ej fungerat i monoterapi: överväg kombinationsterapi Om upprepade läkemedelskombinationer provats i 2 4 år men otillfredsställande effekt så ska epilepsikirurgi övervägas för alla patienter med fokal epilepsi tillräcklig dos? Analys av antiepileptika i serum Indikationer: otillräcklig effekt misstänkta biverkningar Etosuximid Fenobarbital Fenytoin Karbamazepin Valproat Lamotrigin : farmakologisk behandling Kontrollera plasmakoncentrationen för karbamazepin eller valproat efter några veckor Byt läkemedel om bristande effekt eller biverkningar Prognos: cirka 70 75 % blir anfallsfria Om 2 3 läkemedel ej fungerat i monoterapi: överväg kombinationsterapi Om upprepade läkemedelskombinationer provats i 2 4 år men otillfredsställande effekt så ska epilepsikirurgi övervägas för alla patienter med fokal epilepsi 16

: tilläggsbehandling när? Monoterapi 1: bristande effekt eller biverkningar Monoterapi 2 (Tilläggsbehandling) Bristande effekt el biverkningar Monoterapi 3 Tilläggsbehandling Epidemiologi: behandlingseffekt 25 % blir inte anfallsfria ~ 1000 personer i Sverige som får epilepsi blir inte anfallsfria 40 50 % anfallsfria senaste året ~ 30 % upp till 1 anfall per månad (~ 18 000) ~ 20 30 % mer än 1 anfall per månad (~ 15 000) Epidemiologi: fortsatta anfall 17

: farmakologisk behandling Kontrollera plasmakoncentrationen för karbamazepin eller valproat efter några veckor Prognos: cirka 70 75 % blir anfallsfria Byt läkemedel om bristande effekt eller biverkningar Om 2 3 läkemedel ej fungerat i monoterapi: överväg kombinationsterapi Om upprepade läkemedelskombinationer provats i 2 4 år men otillfredsställande effekt så ska epilepsikirurgi övervägas för alla patienter med fokal epilepsi : kirurgisk behandling Förutsätter Bristande effekt eller biverkningar av läkemedel Fokal epilepsi Anfallsfokus kan lokaliseras Anfallsfokus i en del av hjärnan som kan undvaras Resektionskirurgi Bästa resultaten vid temporallobsepilepsi 50 60 % anfallsfria Få/inga biverkningar Andra metoder Callossotomi, DBS i talamus kirurgi: temporallobsresektion 18

Annan kirurgisk behandling av epilepsi Vagusnervstimulator E01 E05: 454 patienter 1/3 50% reduktion av anfallsfrekvens, 1/3 30 50% reduktion av anfallsfrekvens, 1/3 ingen effekt Tendens att anfallskontrollen förbättras över tid Biverkningar: heshet, lokal smärta på halsen, bradycardi vid implantation/testning Annan kirurgisk behandling av epilepsi Vagusnervstimulator Indikationer Refraktär epilepsi (även primär generaliserad epilepsi) Intolerabla biverkningar av AED : körkort Praxis angående anmälan till Transportstyrelsen Muntlig överenskommelse (ej anmälan) för lägre körkortsbehörighet Alltid anmälan vid högre körkortsbehörighet Behandling: påverkar ej tider nedan för lägre behörighet Lägre behörighet (vanligt körkort, MC, traktor) 1:a anfall: 6 månaders anfallsfrihet : 12 månaders anfallsfrihet Efter läkarordinerad utsättning av läkemedel: 3 mån Även kortare tid om annan god prognos (natt, prov) Högre behörighet (yrkestrafik; C/CE/D/DE/taxi 1:a anfall: 5 års anfallsfrihet utan antiepileptika : 10 års anfallsfrihet utan antiepileptika Inga provocerande faktorer accepteras 19

Frågor 1. Vilka är 1a handsalternativen vid behandling av fokal respektive de olika formerna av primär generaliserad epilepsi? 2. Vilket antiepileptiskt läkemedel kan ge myelomeningocele som biverkan? 3. När bör epilepsikirurgi övervägas, och vid vilken typ av epilepsi är detta aktuellt? 4. Vilka körkortsregler gäller efter ett första epileptiskt anfall för lägre respektive högre körkortsbehörighet? 20