Stress i olika delar av arbetslivet Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (Arbets- och organisationspsykologi) Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet (Sektionen för försäkringsmedicin) Department of Epidemiology & Public Health, University College London (UCL) 1
Motsägelsefulla rapporter En rad larmrapporter att stressen i arbetslivet ökar enligt SvD Näringsliv 16 april 2012 Stress och press gör att kvinnor dör tidigare enligt Expressen 11 mars 2012 baserat på Kristina Orth-Gomérs föredrag på KI Arbetstider, stress och arbetsbelastning ökar i betydelse enligt undersökning bland Unionens arbetsmiljöombud Svenskar stressar mindre på jobbet till skillnad från alla andra EU-länder de senaste 10 åren! där stress står för 50-60% av förlorade arbetsdagar arbetsrelaterad stress kostar 4 procent av EU:s BNP enligt EU-kommissionen Mental stress på samma nivå 2003 som 1967 bland 50-åriga män i Göteborg (Wilhelmsen, 2008)
Stressymptom, förändring 88-05 Ur: Folkhälsorapport 2009
Beror det på jobbet?
Ur: Folkhälsorapport 2009
Arbetsmiljöundersökningen 89-09 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 För mycket att göra Psykiskt påfrestande För lite inflytande Enformigt 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Källa: Arbetsmiljön 2009, SCB och AMV
Arbetsmiljöundersökningen 89-09 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stöd från arbetskamrater I stort sett nöjd Meningsfullt Stöd från chefer 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Levnadsnivåundersökningen (ULF) 1980-2005 90 80 70 60 50 40 30 Arbetet ger personlig tillfredsställelse Arbetet är enformigt och jäktigt 20 10 0 80 8182 8384 8586 8788 8990 9192 9394 9596 9798 9900 0102 0304 05
Arbetsmiljöundersökningen 89-09 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kan inte koppla av tankarna på jobbet Trött och håglös Svårt att sova pga arbetet Känner olust att gå till arbetet 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Arbetsmiljöundersökningen 89-09 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Uttröttad i kroppen Ont i övre delen av ryggen eller nacken Ont I nedre delen av ryggen 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Internationellt sett jobbar vi mycket och hårt
Procent sysselsatta 20-64 år 85 80 75 70 65 60 55 50 45 1994 1999 2004 2009 Iceland Norway Sweden Japan USA Denmark UK Germany Netherlands Finland France EU Greece Italy Spain Turkey Source: Eurostat 2011-05-29
Procent sysselsatta 55-64 år 90 80 70 60 50 40 30 20 1994 1999 2004 2009 Iceland Japan Sweden Norway USA Denmark UK Greece Germany EU Finland Spain France Netherlands Italy Turkey Source: Eurostat 2011-05-29
Work very fast, at least ¼ of the time European Working Conditions Observatory 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Sweden Finland Denmark Germany EU 12 UK France Spain 0 1991 1995 2000 2005 2010
Stressproblemen ökar mest hos de unga kvinnorna
Ängslan, oro, ångest Sömnproblem Ur: Folkhälsorapport 2009
Ständig trötthet Svår nack- eller skuldervärk Ur: Folkhälsorapport 2009
Och arbetsstress bland offentliganställda
Ur: Folkhälsorapport 2009 Ur: Folkhälsorapport 2009
Beror då stressymptomen på arbetsstressen? Eller är det mer komplicarat än så?
Ur: Folkhälsorapport 2009
Orkar man arbeta efter 55?
Metod 14.714 deltagare i GAZEL-kohorten Årliga mätningar inom ett 15-årsfönster kring det år då deltagarna gick i pension från år -7 till år +7 Självskattad hälsa en 8-gradig skala som vi delade in i bra respektive mindre bra totalt 174.765 självskattningar Statistisk modellering av utvecklingslinjer Generalized Estimating Equations (GEE) tar hand om korrelationer mellan mätningar klarar att hantera bortfall
Pensionsålder bland de som inte pensionerades för sjukdom Av de som inte pensionerades pga sjukdom, så gick 10,216 (72%) I pension mellan 53 and 57 års ålder, och13,846 (98%) mellan 50 och 60 års ålder vid 64 hade alla gått i pension
Förekomst av dålig (suboptimal) självskattad hälsa Källa: Westerlund, Kivimäki m.fl., The Lancet, 2009;374(9705):1889-1896.
Två scenarier: Idealiskt arbete (blått) och dåligt arbete (rött) Källa: Westerlund, Kivimäki m.fl., The Lancet, 2009;374(9705):1889-1896.
Varför är pensionering en lättnad? Är arbete fysiskt tröttande? normalt åldrande försämrar vissa förmågor prevalensen av kroniska sjukdomar ökar med åldern det moderna arbetslivet kräver ofta topprestation åldersdiskriminering en ytterligare stressor Upplever människor sin hälsa som dålig när de känner att de inte kan prestera optimalt på arbetet? Är pensionering nyttigt i sig? mera tid för hälsosamma aktiviteter (t.ex. motion) mera tid att njuta livet Har pensionärer bättre möjligheter till vila och återhämtning?
Förekomst av sömnproblem 30 25 Prevalence (95% CI) 20 15 10 5 0-7 -6-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 6 7 Year in relation to re tirement Källa: Vahtera, Westerlund m.fl., Sleep, 2009;32(11):1459-1466.
Kroniska sjukdomar (vänster) Trötthet & depression (höger) 30 Panel A 30 Panel B 25 Respiratory disease Diabetes 25 Mental fatigue Depression CES D Cardiovascular disease and stroke Physical fatigue 20 20 15 15 10 10 5 5 0 0 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 Källa: Westerlund, Vahtera, m.fl., BMJ, 2010;341:c6149.
Psykisk och fysisk trötthet före (rött) och efter (grönt) pensioneringen Källa: Westerlund, Vahtera, m.fl., BMJ, 2010;341:c6149.
Hur stor betydelse har arbete och kroniska sjukdomar för tröttheten? Relative risk 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Retired without chronic disease Working without chronic disease Retired with chronic disease Working with chronic disease Work & Disease Disease Work Reference Health condition Synergy index (95% CI) Mental fatigue Physical Fatigue Respiratory disease 1.21 (1.05 to 1.40) 1.34 (1.13 to 1.58) Diabetes 1.17 (0.92 to 1.47) 1.25 (0.95 to 1.64) Coronary heart disease or stroke 1.85 (1.44 to 2.38) 2.10 (1.58 to 2.80) Any chronic disease 1 1.30 (1.16 to 1.47) 1.43 (1.24 to 1.65) 32
Kan resultaten generaliseras?
Whitehall II data Källa: Jokela, Ferrie, m.fl., Epidemiology, 2010;21(3):284-290.
Finnish Public Sector Study data Oksanen T, Vahtera J, Westerlund H, Pentti J, Sjösten N, Virtanen M, Kawachi I, & Kivimäki. Is retirement beneficial for mental health? Antidepressant use before and after retirement. Epidemiology, 2011;22(4):553-559
Headache prevalence GAZEL data Sjösten N, Nabi H, Westerlund H, Singh-Manoux A, Oksanen T, Salo P, Pentti J, Goldberg M, Zins M, Kivimäki M, & Vahtera J. Influence of retirement and work stress on headache prevalence: A longitudinal modelling study from Professor the GAZEL Hugo cohort. Westerlund, Cephalalgia, 2011;31(6):696-705. Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
GAZEL data Zins M, Guéguen A, Kivimaki M, Singh-Manoux A, Leclerc A, Vahtera J, Westerlund H, Ferrie JE, & Goldberg M. Effect of Retirement on Alcohol Consumption: Longitudinal Evidence from the French Gazel Cohort Study. PLOS One, 2011;6(10):e26531.
Prevalence of heavy drinking - women GAZEL data Prevalence of heavy drinking - men
Physical Activity around retirement in GAZEL Prevalence of high physical acvtity (%) 70 60 50 40 30 20 10 GAZEL data Men (n=1,703) Women (n= 1,008) 0-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 Time (yrs) Sjösten N, Kivimäki M, Singh-Manoux A, Ferrie JE, Goldberg M, Zins M, Pentti J, Westerlund H, & Vahtera J. Change in physical activity and Professor weight in Hugo relation Westerlund, to retirement: Stressforskningsinstitutet, The French GAZEL cohort study. Stockholms BMJ Open, universitet 2012;2:e000522.
Självskattad hälsa i relation till pensionering i USA 40 35 30 25 FTW >FTR 20 FTW >PTR PTW >FTR PTR >FTR 15 10 5 0 B9 B8 B7 B6 B5 B4 B3 B2 B1 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 Hyde M, & Professor Westerlund Hugo H. Preliminära Westerlund, analyser Stressforskningsinstitutet, av amerikanska HRS-data. Stockholms universitet
Upplevelser av att gå i pension i Sverige 2008-2010: Min hälsa har blivit bättre sedan jag slutade arbeta Hyde M, & Professor Westerlund Hugo H. Preliminära Westerlund, analyser Stressforskningsinstitutet, av SLOSH-data. Stockholms universitet
Upplevelser av att gå i pension i Sverige 2008-2010: Jag känner mig mer avslappnad sedan jag slutade arbeta Hyde M, & Professor Westerlund Hugo H. Preliminära Westerlund, analyser Stressforskningsinstitutet, av SLOSH-data. Stockholms universitet
Upplevelser av att gå i pension i Sverige 2008-2010: Jag blev stressad av att sluta arbeta Hyde M, & Professor Westerlund Hugo H. Preliminära Westerlund, analyser Stressforskningsinstitutet, av SLOSH-data. Stockholms universitet
Upplevelser av att gå i pension i Sverige 2008-2010: Jag känner att jag har tappat min funktion i livet Hyde M, & Professor Westerlund Hugo H. Preliminära Westerlund, analyser Stressforskningsinstitutet, av SLOSH-data. Stockholms universitet
Äldre i arbetslivet Åldrandet påverkar arbetsförmågan minskad förmåga i vissa avseenden ökad förekomst av kroniska sjukdomar ändrad (eventuellt minskad) motivation att arbeta förbättringar i vissa förmågor långt upp i åldrarna (visdom) förbättrad mental hälsa ökad heterogenitet med ökande ålder Kohorteffekter personer i viss åldersgrupp delar vissa erfarenheter ibland föråldrade färdigheter (t.ex. IT-ovana) förväntningar formade av en gången tids arbetsliv (t.ex. på fasta jobb) morgondagens äldre inte som dagens äldre en annan kohort Attityder till äldre stereotyper och okunskap bild att äldre bör lämna plats åt yngre ( fläskberget ) Attityder till pensionering en rättighet (jfr. protesterna i Grekland och Frankrike)
Har då stressen ökat? Psykiska och stressrelaterade besvär har ökat framförallt hos yngre kvinnor Utbredd uppfattning om att arbetslivet blivit mer stressigt 90-talet innebar en tuff omställningsperiod hög arbetslöshet under första hälften kraftigt ökad kostnadsmedvetenhet inom offentlig sektor sjukskrivningarna steg när konjunkturen återhämtade sig Om hårt arbete vore det största folkhälsoproblemet så skulle japanerna dö väldigt unga men de lever längst i världen! även svenskar arbetar hårt och lever länge Stressen har blivit mer synlig när vi blivit friskare Ökade krav att vara fullt frisk, högpresterade och stresstålig på arbetet, men också i livet som helhet en ny typ av stress?
TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! hugo.westerlund@stressforskning.su.se