Kurslitteratur US200Ä - Svenska som andraspråk med inriktning mot vuxenutbildning II inom ämneslärarprogrammet, gymnasieskolan, 30 hp Delkurs 1: Andraspråksutveckling hos vuxna och ungdomar, 15 hp Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (305 s.) Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2004). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 221-258. (37 s.) Axelsson, M. (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 503-537. (34 s.) Bijvoet, E. & Fraurud, K. (2006). "Svenska med något utländskt". I: Språkvård 2006/3. Hämtad 2012-06-07: http://www.sprakradet.se/språkvård_pdf. (7 s.) Blackledge, A. (2001). Complex positioning: Women negotiating identity and power in a minority urban setting. I: Pavlenko, A. (red.) (2001). Multilingualism, second language learning, and gender. Berlin: Mouton de Gruyter. S. 175-198. (22 s.) Donato, R. & McCormick, D.E. (1994). A sociocultural perspective on language learning strategies: The role of mediation. The Modern Language Journal. Nr 78, pp 453-464. (11 s.) Duvhammar, C., Nordmark, Å. & Sandwall, K. (2000). Hur lär du dig svenska? En studie av några sfielevers syn på sin inlärning. I: Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: HLS förlag. S. 204-322. (18 s.) Eriksson-Sjöö, T. & Ekblad, S. (2009). Stress, sömn och livskvalitet: en studie bland flyktingar i SFIutbildning, lärare och handläggare i Fosie stadsdel, Malmö. Malmö: Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Hämtad 2012-06-07: http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/9219. (85 s.). Haglund, C. (2004). Flerspråkighet och identitet. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 359-387. (28 s.)
Hammarberg, B. (2004). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 25-78. (53 s.) Heller, M. (2001). Gender and public space in a bilingual school. I: Pavlenko, A. (red.). Multilingualism, second language learning, and gender. Berlin: Mouton de Gruyter. S. 175-198. (25 s.) Håkansson, G. (2004). Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetssteorin. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 153-169. (16 s.) Kern, R. (2006). Perspectives on technology in learning and teaching languages. I: TESOL Quarterly. Vol. 40. Nr. 1. S. 183-210. (27 s.) Kumaravadivelu, B. (2006). TESOL Methods: Changing Tracks, Challenging Trends. I: TESOL Quarterly Vol. 40. No. 1, pp 59-81. (22 s.) Lindberg, I. (2003). Second language awareness - What for and for whom? Language Awareness 12:3-4. S. 157-171. Finns som E-tidskrift på SUB. (14 s.) Lindberg, I. (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. (2., [rev. och omarb.] uppl.) Stockholm: Natur och kultur. (250 s.) Lindberg, I. & Sandwall, K. (kommande). Andraspråksundervisning för vuxna invandrare. I: Vetenskapsrådet. Flerspråkighet - en forskningsöversikt (preliminär titel). (cirka 35 sidor enligt lärares anvisningar) Lindberg, I. & Skeppstedt, I. (2000). Ju mer vi lär tillsammans - rekonstruktion av text i smågrupper. I: Åhl, H. (red.) Svenskan i tiden - verklighet och visioner. Invigningssymposium för Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: HLS. S. 198-224. Hämtad 2012-06-07: http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter. (26 s.) Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk (2006). Undervisning för studerande med PTSD. Hämtad 2012-06-07: http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-ovrigapublikationer/vuxenstuderande-med-ptsd-1.47860. (20 s.). Norton, B. & Toohey, K. (2001). Changing perspectives on good language learners. TESOL Quarterly 35:2. S. 307-322. Finns som E-tidskrift på SUB. (15 s.) Norton Peirce, B. (1995). Social identity, investment, and language learning. TESOL Quarterly 29:1. Pp 9-31. Finns som E-tidskrift på SUB. (22 s.)
Pavlenko, A. & Piller, I. (2001). New directions in the study of multilingualism, second language learning, and gender. I: Pavlenko, A. (red.). Multilingualism, second language learning, and gender. Berlin: Mouton de Gruyter. S. 175-198. (36 s.) Sfard, A. (1998). On two metaphors for learning and the danger of choosing just one. Educational Researcher 27:2. S. 4-13. (10 s.) Skolinspektionen (2011). Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare. Kvalitetsgranskning. Rapport 2011:6. Stockholm: Skolinspektionen. (28 s.) Swain, M., Kinnear, P. & Steinman, L. (2011). Sociocultural theory in second language education: an introduction through narratives. Bristol: Multilingual Matters. (cirka 100 sidor enligt lärares anvisningar) Teutsch-Dwyer, M. (2001). (Re)constructing masculinity in a new linguistic reality. I: Pavlenko, A. (red.). Multilingualism, second language learning, and gender. Berlin: Mouton de Gruyter. S. 175-198. (23 s.) Ytterligare cirka 100 sidor aktuell text enligt lärares anvisningar kan tillkomma. (Totalt 1 334 sidor.) Referenslitteratur: Styrdokument för utbildningarna. Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2012-06-07: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144. Delkurs 2: Vuxnas och ungdomars litteracitet i flerspråkiga kontexter, 15 hp Barton, D. (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. (2. ed.) Malden, MA: Blackwell. Kap. 1-8, 11-14. (200 s.) Brodin, J. & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 11-78. (67 s.) Christensen, L. & Kabakci, M. (2004). Billedet og samtalevennen som faelles udgangspunkt i andetsprogsundervisningen. I: Olofsson, M. (red.). Symposium 2003: Arena andraspråk. Stockholm:
Hls förlag. S. 106-119. Hämtad 2012-06-07: http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationelltcentrums-symposierapporter. (13 s.) Danielsson, K. (2010). Learning Chemistry: Text Use and Text Talk in a Finland-Swedish Chemistry Classroom. IARTEM e-journal Volume 3. No 2. pp. 1-28 (28 s.) Franker, Q. (2011). Litteracitet och visuella texter: studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2011. Hämtad 2012-06-07: http://su.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:386054. (Valda delar enligt lärares anvisningar.) Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk: en multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2009. Kap. 2. Teoretiska utgångspunkter. Hämtad 2012-06-07: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:231941&searchid=2. (34 s.) Hedman, C. (2010). Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga. I: Nordand. Årgång 5. Nr 1. (32 s.) Kulbrandstad, L.I. (2003). Lesing i utvikling: teoretiske og didaktiske perpektiver. Bergen: Fagbokforlaget. (255 s.) Kurvers, J., van Hout, R. & Vallen, T. (2008). Print awareness of adult illiterates: a comparison with young pre-readers and low-educated adult readers. Open Access. Springer. DOI 10. 10007/s11145-008-9129-7 Read Writ. Hämtad 2012-01-16: http://www.springerlink.com/content/2q12174674425225/fulltext.pdf eller http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmc2744801/ (HTML-format). (29 s.) Lundgren, B. (2005). Skolan i livet - livet i skolan: några illitterata invandrarkvinnor lär sig tala, läsa och skriva på svenska som andraspråk. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2005. S. 9-22, 77-132, 159-190. Hämtad 2012-06-07: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:143664. (100 s.) Längsjö, E. & Nilsson, I. (2005). Att möta och erövra skriftspråket: om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur. (143 s.) Martin-Jones, M. & Jones, K. (2000). Multilingual literacies: reading and writing different worlds. Amsterdam: J. Benjamins. (Valda artiklar enligt lärares anvisningar.) Finns som e-bok på SUB. Mörnerud, E. (2010). Modersmålsbaserad svenskundervisning för invandrare. Malmö: Fou Malmö/Utbildning, Avdelningen barn och ungdom, Malmö stad. Hämtad 2012-06-07: http://www.malmo.se/download/18.38f765e312c5006b7d180005267/modersmal_webb.pdf. (55 s.)
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & kultur. (140 s.) Rydén, I. (2007). Litteracitet och sociala nätverk ur ett andraspråksperspektiv. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet. Hämtad 2012-06-07: http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20513/1/gupea_2077_20513_1.pdf. (98 s.) Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning: en litteraturöversikt. Stockholm: Statens skolverk. Hämtad 2012-06-07: http://www.skolverket.se/publikationer?id=834. (Cirka 50 sidor enligt lärares anvisningar.) Skolverket (2002). Att öppna språkgränser - klyftor och broar i vuxna invandrares läs- och skrivutveckling. (En studie baserad på International Adult Literacy Survey och forskning om invandrares läs- och skrivinlärning på sitt andraspråk). Hämtad 2012-06-07: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1086. (111 s.) Lättläst skönlitteratur med anknytning till kursens innehåll utifrån lärares anvisningar. (ca 50 s.) Ytterligare artiklar om sammanlagt ca 100 sidor utifrån lärares anvisningar kan tillkomma. (Totalt 1 505 sidor.) Referenslitteratur: Styrdokument för utbildningarna. Material från Centrum för lättläst. Hämtad 2012-06-07: www.lattlast.se.