Bilaga 6 Habilitering & Hjälpmedel Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Habilitering och Hjälpmedel bedriver mottagningsverksamheter för barn och vuxna i hela Skåne. I Malmö berörs Barn- och ungdomshabiliteringen men också Vuxenhabiliteringen samt de enheter inom Syn, hörsel och dövverksamheten som idag finns i Malmö. Dessutom finns behov av att lokalisera Skåneövergripande enheter i Malmö som idag finns i Lund. 1. Hur ser den demografiska utmaningen ut för berörd verksamhet i SUS/Malmö och SUS/Lunds primära upptagningsområde. 1 Barn och ungdomshabiliteringen (Bou) ger insatser till barn/unga 0-17 år med varaktiga funktionsnedsättningar såsom Demografisk data visar att befolkningen i Malmö kommer att öka inom 5-års perioden vilket påverkar alla verksamheter inom Habilitering och Hjälpmedel. Ökat inflöde av remisser av barn/ungdomar med autism till Barn-och Demografisk data visar att befolkningen i Malmö kommer att öka inom 15-års perioden vilket påverkar alla verksamheter inom Habilitering och Hjälpmedel.
utvecklingsstörning, rörelsehinder och autism. Antal vårdkontakter på Bou i Malmö under 2015 var 25 826, en ökning med 2 % för barn/ungdomar 0-17 år jmf med 2014. Antalet unika patienter under 2015 var 1353, en ökning med 6 % 0-17 år jmf med 2014. Bou i Malmö är i dagsläget förlagd till södra området samt i inhyrda lokaler på Medeon. ungdomshabiliteringen med 60 % från 2010 till 2015. Denna ökning kommer sannolikt att fortsätta närmsta 5 åren pga. att fler barn får diagnosen autism. Ökat antal utredningar inom Barnpsykiatrin ger ett ökat inflöde av barn/ungdomar med autism. 2 Om ingen verksamhetsutveckling alls kan komma till stånd (kan inte ske och har historiskt aldrig skett) vad skulle den demografiska utvecklingen enligt ovan innebära i behov av nya vårdplatser i Malmö och i Lund? 2 Då inflödet ökar kommer det krävas hårdare medicinsk prioritering vilket leder till köer, t ex tidiga intensiva insatser kommer inte kunna ges i samma utsträckning för vissa målgrupper. Konsekvensen blir också att vissa insatser inte kommer kunna ges. Detta kommer få konsekvenser för t ex kommunal verksamhet som möter barn/unga. Nya arbetssätt behöver utvecklas, och det ökade inflödet av patienter innebär också ökade personalresurser för att möta behovet. Detta innebär att lokaler inte kommer att vara tillräckliga eller rustade för ändamålet då t ex teknik och gruppverksamhet/utbildning kommer förändras och öka. Då inflödet kommer att öka kommer det krävas hårdare medicinsk prioritering vilket leder till köer och att t ex tidiga
insatser inte kan ges i samma utsträckning för vissa målgrupper. Detta kommer få konsekvenser för t ex kommunal verksamhet som möter barn/unga. 3 Under samma teoretiska förutsättning som ovan, redogör för övriga tillkommande lokalbehov som t.ex operationssalar, mottagningsrum, annat. 3 Lokalerna för Bou i Malmö är inte lämpliga ur arbetsmiljösynpunkt (mögel, kreosot, dålig ventilation och för trångt) och i dagsläget är det flera medarbetare som inte kan använda lokalerna utan verksamheten tvingas dela sig och förlägga verksamhet i inhyrda lokaler på annat håll. Verksamheten kommer inte kunna erbjuda personal god fysisk arbetsmiljö vilket försvårar rekrytering och förhindrar möjligheter att utveckla verksamheten på det sätt som är önskvärt. Ökat inflöde av patienter kommer kräva utökade lokaler/ lokaler bättre anpassade för verksamheten. Se 5-årsperspektiv. Nya arbetssätt behöver utvecklas, och det ökade inflödet av patienter innebär också ökade personalresurser för att möta behovet. Detta innebär att lokaler inte kommer att vara tillräckliga eller rustade för ändamålet då t ex teknik och gruppverksamhet/utbildning kommer förändras och öka.
4 En fritt formulerad framtidsspaning efterfrågas. Försök svara på hur framtidens sjukvård inom berörd verksamhet kan komma att påverka det teoretiskt ökade behovet som ni beskrivit enligt ovan. Vilka tillkommande verksamhetsförändringar eller andra diagnostiska, terapeutiska, omvårdnadsmässiga förändringar kan komma att förändra volymer och patientflöden inom berörd verksamhet eller i relation till andra verksamheter inom eller utanför SUS. 4 Samverkan mellan Bou och Bup kring bl a barn/ungdomar med autism samt barn/ungdomar med funktionsnedsättning och stor beteendeproblematik och psykisk ohälsa kommer behöva att utvecklas vilket innebär stora vinster med att befinna sig i anslutande lokaler. Framtiden kommer kräva att verksamheterna tillsammans arbetar med patientflödet på ett strukturerat sätt utifrån patientens behov. Likaså behöver man inom Habilitering och Hjälpmedel arbeta med ett barnperspektiv som innebär ökad samverkan mellan Bou, Kravet/behovet av samverkan runt patienter kan innebära att det i framtiden finns en gemensam del i uppdraget som idag är fördelat mellan Bup och Bou. Detta kommer i så fall innebära att verksamheterna behöver finnas nära varandra. Den största målgruppen inom Bou kommer sannolikt att vara barn/unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till skillnad från att ha varit barn/unga med rörelsehinder och/eller utvecklingsstörning.
Syn barn och Hörsel barn verksamheterna behöver finnas lokalmässigt nära varandra utifrån ett patientperspektiv men också utifrån perspektiv att kunna samutnyttja lokaler, personal mm. Förvaltningen Habilitering och Hjälpmedel prioriterar, för sin framtida verksamhet i Malmö/Lund regionen en koncentration, av den i dag utspridda verksamheten i både Lund och Malmö, till ett ställe i Malmö. Tanken med en sådan lösning är att etablera ett Skånskt habiliteringscentrum med dels all bashabilitering som har Malmö med sydvästskåne som upptagningsområde samt verksamhet i Malmö/Lund som har ett regionalt uppdrag. Förutom att man, med en sådan koncentration av olika verksamheter, vinner fördelar avseende lokalutnyttjandet får man även ett bättre utnyttjande av den tid patienterna finns hos verksamheten för olika terapier. Kompetensöverföringen mellan olika yrkeskategorier och team underlättas vilket är en stor fördel för en verksamhet som bygger en stor del av sitt behandlingsarbete på teamarbete. Om ett sådant tänkt habilteringscentrum placeras i nära anslutning eller tillsammans med framförallt barnpsykiatrins öppenvård och valda delar av barnmedicin är detta ett stort plus. Framtiden är samverkan, en patient en planering, fokus på patientflöde vid planering av insatser. Ska detta lyckas krävs goda förutsättningar bl a att verksamheter som ger habiliterande insatser till samma målgrupper finns nära varandra.
5 Hur ser kompetensförsörjningssituation ut idag och hur är er bedömning inför framtiden? 5 Kompetensförsörjning är idag ansträngd v g barnneurologer i hela Skåne inkl Malmö. Barnneurologer inom Bou har sin anställning inom Barnmedicin vilket kräver ett ansvar inom den verksamheten att bidra till att tillgodose behovet av barnneurologer för barn med varaktiga funktionsnedsättningar inom Bou. Detta innebär att det är en fördel för Bou att finnas på eller nära sjukhusområdet där barnmedicin är placerad. Se 5-årsperspektiv. Bou behöver precis som all verksamhet inom Region Skåne vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Hårdare konkurrens av utbildad arbetskraft inom paramedicin kräver attraktiv arbetsmiljö med lokaler, ledarskap och löneutveckling. Behov av interimistiska lösningar på lokaler för Barn- och ungdomshabiliteringen Mögel- och fuktsanering av huset Anpassning av ventilationssystemet till utökad verksamhet Utökning av lokaler för två team med totalt 20-25 arbetsplatser exkl behandlingsrum etc