Bildstafett Den första bilden jag skulle jag skulle tolka och fortsätta på var Kent Lundgrens bild. Orden han använde var Överblicka, ställa frågor Jag tolkar bilden samt hans ordval till reflektion och de frågor man kan ställa sig själv. Eleverna kan göra detta när de ska reflektera över sitt egna lärande. I detta fall används lappar i olika färger (medvetet) för varje moment eleven ska göra. För att ta vid där Kent slutade så valde jag valde att fotografera ett redskap man kan använda till att dokumentera sitt egna lärande med för att sedan utvärdera/reflektera över det. Jag valde orden Överblicka, kommunicera. Jag har varit och lyssnat på ett seminarie av John Steinberg där han pratade hur skolor kunde använda sig utav digitala verktyg och redskap. Mycket av det han sa handlar om elevens metakognitiva förmåga, att kunna äga sitt egna lärande samt kunna reflektera över det. Vet hur samt vad hen har lärt sig. Vilka redskap kan användas för att göra det i skolan 2014? Design för lärande tar upp den logocentriska traditionen, det vill säga att elevernas kunskapande främst sker genom tal och skrift, dels av bildmediets närvaro och alltfler sammanhang gör att vetande inte längre bara kan baseras på verbaltspråkliga prestationer. Självklart innebär detta båda nya möjligheter och påfrestningar för en verbalspråklig och skriftbaserad skola. Boken tar upp elevens kunskaper, hur eleven kan presentera det. Jag tolkar bokens syn, vad de menar att kunskaper är, är stoftet dvs VAD:et.(I detta kapitlet. Nedan diskuteras annat) Jag menar att det handlar mer än om bara kunskaper. Förmågan att veta hur man kommer fram till sin kunskap blir allt mer viktigare i dagens skolan, dvs HUR:et. Lapparna kan användas för att reflektera över det. Vilka frågor ska man ställa för att få fram den kunskap man behöver. Kameran kan användas till att dokumentera det för att sedan exempelvis utvärderas och reflekteras över.
Nästa bild jag tolkade var Caroline Kulcsar. Hon använde orden Blick- global kommunikation Först tolkar jag orden som något som används för att kommunicera, ett redskap för kommunikation. Ett redskap vi använder för att interagera med andra. Ett redskap som kan förändra/förhöja kommunikationen. Både Design för lärande och Mediernas språk tar upp ordet Multimodalitet. Design för lärande menar att det är olika resurser som finns till hands för att tolka världen och skapa mening (s 26). I detta fallet är det en blick som används. Personligen tolkar jag blicken jag ligger i ditt knä, varför klappar du inte mig. Människor har utvecklat ljud, gester och rörelsemönster och dessa kan såväl bli skrivtecken i matematiken, målningar och film. Kommunikationen är idag uppbyggd kring olika teckenvärldar, medier och uttryckssätt. Multimodal kommunikation eller kommunikation med hjälp av olika slags tecken och olika medier blir viktigare. ( s 28) Mycket på grund av att det finns mer utav det i samhället och det är en naturlig del för dagens ungdomar och för eleverna. De använder redan dessa redskap när de uttrycker sig själva. Dels för likvärdigheten som ska finnas i skolan. Som jag skrev innan angåe den logo-centriska traditionen om hur mycket som presenteras i skrift. Nu finns det andra uttrycksformer/sociala medier som skolan kan användas sig utav. Mediernas språk tar upp multimodalitet som saker vi använder och reagerar på, inte bara ord och på vilket sätt vi pratar på utan även röstläge, blickar, taltempo kroppsställning. (s 106) Jag fortsätter på samma spår som Caroline både i tanke och i bild. Jag använder mig av en bild där jag fångade det som Mediernas språk tar upp som multimodalitet. Personerna på bilden ändrar sitt sätt att kommunicera beroende på sin relation med deras deltagare, i detta fall en hund. De ändrade sitt tonläge, sin kroppshållning taltempo när de pratade med hunden.
Näst bild jag tolkar är Caroline Kulcsar som använder ordet Uttryckssätt till sin bild. Jag tolkar bilden som personen på scen vill förmedla något. Dessa tankar för mig vidare till pedagoger/lärare som också vill förmedla något, i många fall, kunskap. Min bild representerar en övergång,denna tanke som kommer förklaras nedan, mot nya tankesätt!!!!!!!! Går vi tillbaka till bilden så ser vi en person som står på scenen som vill förmedla något. På samma sätt som en lärare vill förmedla något till sina elever. Min bild visar upp ett redskap lärare kunde använda för att förmedla denna kunskap. Detta vår dåtiden teknologi. I Design för lärande (100) kan man läsa om hur ny teknologi som frigör eleverna från beroendet av det fysiska rummet för att inhämta kunskaper Boken förklarar hur det har bildats nya rum bla det virtuella rummet. Digitala teknologin har tydlig gjort det virtuella rummet som inte är en fysisk plats mer än skärmen på datorn, där man kan träffas för att samtala, hämta information och producera information (s 48). Eleverna har ny möjlighet att hämta information och behöver inte, som Carolines bild visar, någon som förmedlar något. Detta har förändrat såväl pedagogernas men även elevernas roll i skolan. Elevens roll som medansvarig i sitt egna lärande har blivit tydligare medan lärarrollen har blivit både ifrågasatt och förändrad. På vilket sätt den blir ifrågasatt vet jag inte riktigt. Det kommer alltid komma ny teknik och det handlar mer om ett förhållningssätt till den. Lärarkåren försvann inte när radion kom fast eleverna kunde sitta hemma och lyssna och blir lärda. Det är kanske till och med så att denna förändring inte leder till en deprofessionalisering av lärararbetet - snarare tycks det vara så att gamla kompetenskrav tonas ner och en del nya till kommer (101) Lärarrollen kommer alltid behövas, kanske mer nu än innan. Sen att den har måste förändras håller jag med om. På John Steinbergs seminarie tog han upp olika metoder/förhållningssätt pedagoger kan arbeta efter. Precis som Design för lärande tar John upp förändringen för pedagogerna från att varit, som bilden visar, förmedlare/förmedlingspedagogik till att vara mer handledare/vägledare.
1940 presenterade Shannon och Weaver en modell som kan liknas vid denna typ av utlärning - Sändare --> Budskap --> Kanal, överförande av information som jag också relaterar till Carolines bild. I dagens samhälle/skolan där vi INTE har dåtidens digitala redskap förändras även elevens roll. Precis som jag skrev innan är tanken att elevens ska bli mer ansvariga för sitt lärande. Eleverna har själva större möjlighet att utnyttja de digitala redskapen. För att visa vad man kan måste man ha vissa färdigheter - och för att utveckla vissa färdigheter måste man ha kunskaper och lämpliga resurser. (The Big 5) Lämpliga resurser tolkar jag som digitalt redskap och en närvarande pedagog. Dessa färdigheter/förmågor kan tränas i skolan på olika sätt. John tar upp olika metoder/pedagogiker där han lyfter processpedagogik som den mest intressanta. Här får/kan eleven använda och träna på sina förmågor i olika former av grupparbete tillsammans med de digitala verktygen. Bildstafetter i ett pedagogiskt sammanhang Precis som den har fungerat för oss i denna kurs. Vi har tolkat ordet Kommunikation samtidigt som vi har tolkat andras bilder. Tänker på kunskap som färdigheter som ska tränas i skolan, till exempel The big 5 har tränat på vår Analysförmåga då vi har påvisat ett samband och sätt likheter men också skillnader på hur vi har tolkar olika bilder och ord. Design för lärande tar upp skillnader mellan den engelska och japanska kontexten. Den engelska anses ha en svagare kontextsvag kultur medans den japanska är en kontextsstark. Exemplet i boken visar två texter som beskriver samma sak. Skillnaden mellan dessa texter är att den engelska är helt verbal medans den japanska försedd med illustrationer. Läsare blir på såsätt medagerande. Detta kan man använda i skolan genom att skriva texter utan bilder för att sedan låtan någon annan rita/fota till texten. Eleverna kan även skriva instruktioner för att sedan försöka ta bort texten och bara förklara det med bilder av olika slag. Det går att använda sig utav bildstafetter för att dokumentera ett händelseförlopp i närmiljön för lära sig om omvärlden på olika sätt. Design för lärande tar upp lärandet och menar att det är relaterat till en individs förändrade förmåga att delta meningsfullt i olika sammanhang... Får eleverna vad delaktiga i processen lär de sig mer. I detta fall får de dokumentera vad som händer i närmiljön, årstiders som skiftar, i form av en bildstafett. Barnen kan, göra som vi har gjort i vår uppgift, tolka ett givet ord exempelvis höst,vår,sommar eller vinter. Vygotskij betonade år 1962 att språk och tanke bildar en funktionell enhet. Mediernas språk tar upp begreppet reprensentationer och använder nationalencyklopedin tolkning av ordet, står för något annat. Representationer som sammanbinder språk/bild och möjliggör kommunikation. Dock tar den upp att bilderna som används förmedlar inte verkligheten som den är utan de representerar alltid något annat. Givetsvis finns det djupare forskning kring detta men om jag skulle härleda det till min åldersgrupp så handlar det om, för mig, vikten av tecken och bild. Ge eleverna möjligheter att uttrycka/svara/förklara på olika sätt.
Staffan Selander Gunther Kress 2010 Nordstedts förlag Mats Ekström Mediernas språk 2008 Liber AB