Politiska system i jämförande perspektiv Bo Persson, Linköpings universitet
Varför studera andra länder? Lära av andra, förstå andra, umgås med andra Djupare självförståelse, lägger grund för förändring och ledarskap Jämförelser är kärnan i samhälls-vetenskapliga metoder och teorier
Vad handlar kursen om? Andra länder än Sverige Från fallstudier av länder till mer analytiska frågeställningar. Vi vill lära av andra, inte fördöma! Jämförelser är en metod för att göra analyser Kausalitet! Generaliserbarhet Fallstudier, jämförelser, statistiska analyser Hypotesprövning eller bygga teori från empiri Kontexten är viktig, men målet är generella lärdomar om politikens villkor.
Ämnets utveckling Institutioner (konstitutioner): Polity Vilka spelregler gäller i olika länder? Vilka effekter har spelreglerna? Samhälle (beteende): Politics Medborgarnas beteende Politikers beteende och beslut Rationellt eller styrt av annat? Spårbundet? Innehåll (institutioner igen): Policy Politikens organisering och genomförande Varför olika?
Tre institutionella teorier Tre institutionella teorier som förklaring till skillnader i policy. Den politiska processen står i fokus. (Jämförelser av OECD-länder, jämförelser av utvecklingsländer) Politiken som spel: rationella nyttomaximerare inom ramarna Politiken som lärande: oklart vad man bör göra, det är rationellt att härmas Politiken följer spår: svårt att byta väg, fördel för vissa intressen Spelreglerna är den viktigaste skillnaden. Annat har bara en indirekt effekt: Makrokausala samband (skillnader i strukturer) Individfaktorer (skillnader i kultur)
Styrelseskicket: maktdelning? Vertikal maktdelning: Enhetsstat eller federal stat Enhetsstat: makt på central nivå, delegation till lägre nivå Federalism = likställda nivåer och en författningsdomstol som löser kompetenstvister. Ofta pga konflikter mellan minoriteter. Starka eller svaga lägre nivåer: jfr Storbritannien och Sverige. Två kamrar i parlamentet, även i vissa enhetsstater (Sverige till 1971) Enhetsstat passar bäst i homogena länder, federal stat bäst i heterogena? Horisontell maktdelning (lagstiftande, verkställande, dömande): Parlamentarism, presidentialism och semi-presidentialism Partierna får olika roll, olika grad av kontroll
Relation mellan exekutiv och lagstiftande församling Parliamentarism PM/statsminister och regering/kabinett beroende av den lagstiftande församlingens förtroende Parlament direktvalt av folket Exekutiv tillsatt av statschef eller parlament Kollektiv exekutiv Presidentialism President inte beroende av parlamentets förtroende Parlament direktvald av folket Exekutiv direktvald av folket Individuell exekutiv
Politiska partier Partisystem: institution för mobilisering av medborgarna Partier som länk Ursprung: frusna konfliktlinjer: religion, klass etc. Masspartier, kampanjpartier? Två partisystem eller flerpartisystem? Antal partier och partiers relativa storlek Effektivt antal partier
Storbritannien 2,11 Sverige 3,33 Finland 5,03 Schweiz 5,24 Effektivt antal partier (medelvärde 1945-96)
Valsystem: Pluralistiskt, majoritetsval, proportionellt val Politiska val syftar till ansvarsutkrävande Pluralitetsval: kandidat som får flest röster i valdistriktet vinner mandatet Majoritetsval: kandidat med majoriet av röster i valdistrikt vinner mandatet Majoritetsval med alternativ röst Majoritetsval i två valomgångar Proportionellt val: mandaten fördelas proportionellt enligt det antal röster som respektive parti får Enmansvalkretsar? Leder till färre partier och mer valfläsk till viktiga distrikt. I proportionella system ges valfläsket till medianväljare, t ex bönder (?) Majoritetsvalsystem leder till starkare regeringar och effektivare ekonomisk politik?
Parlament och regering Parlament Vilket utrymme att styra regeringen och förvaltningen? Granskar regeringen: KU, JO, RiR, Frågor och interpellationer. Misstroendevotum Hela regeringen ansvarar för förvaltningen (jfr ministerstyre). Resultatredovisning i statsbudgeten. Regeringar Hur styrs arbetet? Konsensus? Gemensam beredning
Politikens genomförande Myndigheter Vilken grad av självständighet? Problem att utkräva ansvar? Politisering? Resultatinriktning (UK) eller lagtillämpning (Tyskland, Frankrike) Mötet med kunden : street-level bureucracy Järntrianglar: sektorsintressen med intressegrupper, departement och riksdagsutskott! Kommuner och landsting Vilken grad av självständighet? Beskattningsrätt? Vem implementerar välfärdsstaten Regeringen delegerar svåra beslut, t ex nedskärningar (blame avoidance) Med vilka instrument styr regeringen?
Vad är policy? Policy i dagligt tal : programförklaring, riktlinje för verksamhet Offentlig (public) policy som den oftast används i statsvetenskapen: inte bara begränsade åtgärder och beslut utan kedjor av åtgärder och beslut (Premfors) action, objectives, and pronouncements of government on particular matters, the steps they take (or fail to take) to implement them, and the explanations they give for what happens (or does not happen) (Wilson)
Policyprocessens faser Identifiera problem och dagordning (agenda-setting, problem-identifiering) Identifiera alternativ/lösningar Beslutsfattande (Analysera alternativ, beslut) Implementering (genomförande) Utvärdering
Policy och förändring. Att studera policyprocesser Uppkomst, processer, effekter. Jämförelser! Av akademiker eller praktiker. En rationell process med stadier eller hantering av flöde i en garbage can? Rationella nyttomaximerare som beräknar konsekvenser (homo economicus) Göra gott nog, härma andra, följa normer och legitimitet (homo sociologicus) Typologier: välfärdsmodeller, ekonomiska modeller Förändringsprocesser: globaliseringen, en multicentrisk ordning Konvergens och divergens? Mer marknad? Uppgifter flyttas utåt, nedåt, uppåt. IGOs (EU; WTO, FN, Klimatmöte), NGOs, transnationella företag