Bild 1 Detta bildspel har satts samman av leg tandläkare Ingalill Persson Bakker, tandläkare och strateg på Tandvårdsnämndens kansli, Region Skåne. Presentationen av bildspelet skedde den 19 maj 2009 vid konferensen Goda Matvanor för Barn och Ungdomar, en konferens ordnad i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Region Skåne, samt Hushållningssällskapen i Malmö och Kristianstad. Tandvårdsnämndens kansli är den tjänstemannaenhet som ska verkställa de krav och önskemål politiker ställer på den tandvård som våra regionala skattepengar ska finansiera. Ett grundläggande krav som ställs på tandvårdens verksamhet är att den ska vara förebyggande så långt möjligt och att den ska bedrivas som en del i det övergripande hälsoarbetet. Ett led i denna verksamhet är att profilera tandvården och visa upp vad tandvården kan erbjuda, och erbjuder, som samarbetspartner. Bild 2 Munhålan består av flera olika slags vävnader. Av naturliga skäl begränsas dagens framställning till att i huvudsak tala om tändernas hälsa. Men det är klart att även slemhinnor, tandben, muskler och spottkörtlar påverkas av den kost vi tar in. Trots vad som står i programmet om mitt föredrag så kommer jag inte att kunna säga mycket om själva viktens påverkan på munnens hälsa. Här pågår fortfarande forskning och dessutom är problembilden komplex. Det är ju inte självklart att en viktproblematik alltid har sin grund i en ätstörning. Men jag kommer trots detta att kunna redogöra för ett par saker som vi tror oss veta just nu om vikt och munhälsa. Jag har inte tillfälle att gå in på functional food - sk. mervärdesmat - och vad det kan göra för gott för munhålan. Läs om detta i en artikel skriven av Peter Lingström, Functional foods kopplat till oral hälsa, Tandläkartidningen # 12, 2008. Jag ska dock tala lite om de hälsofrämjande strategier vi inom tandvården funderat kring och som till vissa delar redan är i bruk, och andra som vi nu planerar för. Jag kommer också att berätta lite om den kampanj som många av er redan känner till som har bedrivits från Tandläkarförbundet där man gått ut och inventerat hur utbudet av godis och läsk sett ut i skola och förskola. (Tandläkare mot godis och läsk) Jag har satt samman en lista med referensmaterial. Här får ni länkar till de webbsidor som kan vara av värde och tips om artiklar som jag har hämtat kunskap ifrån. En pdf av denna hänvisningslista liksom mitt bildspel tillsammans med ett underlagsdokument där ni i klartext kan läsa vad jag egentligen vill ta upp för de olika bilderna, kommer sedan att ligga länkat ifrån centrum för folkhälsa och miljös hemsida. www.skane.se/folkhalsa Bild 3 Vill ni så kan ni också gå direkt till mitt kanslis hemsida www.skane.se/tandvard där dokumenten också kommer att finnas.
Kostens betydelse för munhälsan är givetvis obestridd. Den näring vi tar in passerar för de allra flesta av oss via munhålan. Under tiden i munhålan har de olika födoämnen en möjlighet att ge en direkt effekt på munnen hälsa. En påverkan som kan vara av både positiv eller negativ natur. Jag har tidigare arbetat kliniskt och under den tiden ägnade jag mycket tid att förklara de basala sanningar som finns kring hur kosten kan skada våra tänder. Jag använde mig då framförallt av ett koncept som visade sig mycket framgångsrikt Bild 4 Ja, för vem vill inte bli miljonär! Och vem gillar inte frågesporter? När det gäller munhålan så är frågan om man vill bli miljonär högst relevant och svaret på frågan blir faktiskt - nej! Vad är det då man inte vill bli miljonär i? Jo här är han ibland kallas han tandtroll, ibland Karius eller Baktus jag kommer att kalla honom och hans kompisar med samlingsnamnet bakterier. Allas våra munhålor har som ni säkert vet möjlighet att vara hyresvärd till en stor mängd olika slags mikroorganismer. Vilka som till slut flyttar in och bosätter sig är som på hyresmarknaden om du är bra och generös som hyresvärd så vill naturligtvis många bo hos dig Och om det är misär och slumförhållanden i de boplatser som du erbjuder så kommer de goda bakterierna att slås ut av de dåliga Bakterier är mycket annorlunda än vi människor. Bakterier bantar tex. aldrig. Dom bryr sig faktiskt inte. Å varför skulle dom? dom äter bara upp sig till dubbel storlek - och sen snörper de av sig på mitten och bildar samtidigt en ny vuxen kompis. Snacka om att förena nytta med nöje Så detta är i princip vad bakterier gör hela tiden äter sig mätta, växer sig feta, delar sig och blir fler. Å fler. Å fler. Å fler Om och om igen. Bakterierna som lever i munnen, bryr sig inte om du inte äter hela tiden. Det spelar ingen roll! Dels för att dom inte är stora i maten, men dessutom är dom inte särskilt kräsna. Dom äter gärna rester och är smarta nog att lägga upp ett litet skafferi kring sig, en geggig, kleggig massa av de kolhydrater som de samlat på sig när de har spjälkat vår mat, ett reservförråd av mat som de sen kan äta av när du vilar käkarna. Dessutom tjänar geggan, kletet som av oss tandvårdsproffs kallas plack, det fungerar också utmärkt till att hålla bakterierna fast på tänderna. Med tiden bjuder de bakterier som var bra på att fästa sig på tänder och tandkött även in sina elaka släktingar att ta plats i geggan kusiner och bryllingar som annars inte själv kunde hålla sig kvar på den hala tanden även dom får nu en bekväm bostad på dina tänder. Det är dom som jag tecknat in med annan färg. Grattis! du har nu fått en tjock biofilm på dina tänder.
Bild 5 Här har vi geggan, biofilmen, tandplacket i en riktig mun. Den är rödfärgad med karamell(!)-färg -- för att man ska kunna se den bättre. Har du ätit nåt klibbigt sött som sitter kvar i tänderna så blir bakterierna extra glada eller om du kanske suger på en karamell eller så, lite då och då så att bakterierna får extra näring utan att anstränga sig. Då växer bakterierna i munnen och placket till extra snabbt. Du har chansen att bli multimiljonär på en dag! Jaha, så här ser en mun-miljonär ut å det mina vänner är inget man firar med champagne och grannyra, precis! På denna bilden ser man varför det inte räcker att bara försöka borsta bort placket bakterierna gillar givetvis att bosätta sig inne mellan tänderna och har man som här lite trångställningar -med tänder som står en i minne och kanske dessutom lite gropar här och var i emaljen så blir det extra viktigt att få till bra hygienrutiner och hitta de rätta instrumenten för att få riktigt bakteriefritt minst en gång per dag. Nu ska vi vara ärliga och säga att vi klarar oss inte utan bakterier i munnen men vi ska inte odla fram de värsta sorterna och vi behöver ingen tjock biofilm i munnen - det är därför vi ska borsta bort placket noga varje dag. Det är i plack som blivit gammalt som skadorna sker. Ett litet lager plack skyddar oss från inkräktare och hjälper oss att lösa upp maten så att näring kan tas upp av vår kropp. Att selektera ut de mest motståndskraftiga bakterierna genom att dagligen skölja med bakteriedödande eller bakteriehämmande medel är inget som kan rekommenderas till en frisk individ som kan förväntas ta hand om sin tandrengöring själv. Sorry, men det blir inte bra i det långa loppet om man går in med kemikalier och stör ekologin. Så glöm SB 12 och liknande munsköljmedel från reklamen - om detta inte av någon anledning blivit dig rekommenderat av ett tandproffs! För det finns tillfällen när det kan vara av värde att bekämpa munbakterier med kemikalier men det avgör dit munvårdsproffs bäst! Bild 6 Tänderna skadas alltså av bakterier och socker. Vissa personer får hål i tänderna redan när de äter lite socker, medan andra klarar sig från hål trots att de får i sig ganska mycket. Hur känslig man är för socker beror bland annat på vilka bakterier som finns på tänderna, på hur mycket saliv som finns och vilken kvalitet den har. Känsligheten för socker ökar mycket om man är torr i munnen.
Bild 7 Och så här går det till: Vi har alla bakterier i munnen. Det ska vi ha. Men inte för många. Den näring vi äter gynnar bakteriernas tillväxt. Får bakterierna växa ohämmat och etableras sig i miljoner i våra munnar då sker en syrafrätning, en urlakning av den hårda mineralen från tandytan (emaljen), något som så småningom kan leda fram till en tandskada om vi tillåter bakterierna att fräta så ofta och så mycket att vi inte hinner läka frätskadan med nytt kalk ifrån vår saliv eller med ett extra fluortillskott (via kosten eller i tandkräm). Bra kost för tänderna är bra kost för kroppen. Rekommendationen är att mängden kolhydrater/dag ska utgöra cirka 60 procent av energiintaget. (Dessa bör huvudsakligen bestå av komplexa kolhydrater, det vill säga stärkelse och fibrer.) Rörsocker bör inte ge mer än en tiondel av energin. För en normalviktig, medelålders kvinna motsvarar detta cirka 45 gram socker per dag. Då ingår allt rörsocker som finns i maten. Som jämförelse kan nämnas att en sockerbit ger 4 gram och en matsked sylt 6 gram socker. Sockerbitarna som syns i bilden ska visa hur mycket kroppen vill ha max av rörsocker per dag. Tänderna kommer inte att klara frätskadan om du tar in dessa drygt 11 bitar socker en och en och låter dem sakta smälta i munnen då får du en för lång tid med syra-angrepp på din emalj och för lite tid för läkning av syraskadan. Räkna med att varje gång du äter så fräter det i medeltal en halv timma efteråt. Sockertiden som en matvara ger är individuell och beror av flera faktorer, vad du äter, hur du äter, hur dina tänder står och ser ut (om de har djupa gropar som mat kan fastna i, eller om de står tätt, tätt ihop eller har breda kontaktytor får bakterierna fördelar, om maten är seg och kletig och stannar kvar länge i munnen så ökar sockertiden, om din egen saliv inte är bra på att neutralisera syran så ökar frätningen, osv.). Räkna lätt ut den syratid du utsätter dina tänder för genom att räkna ihop antalet gånger du äter per dag. Räkna då in alla gånger något överhuvudtaget kommer in i munnen, även den lilla Läkerol-tabletten eller småkakan till kaffet. Dricker du söta eller sura drycker ska de också räknas in. Multiplicera sedan med en halv timme per tillfälle och få fram hur många timmar per dag du badar dina tänder i syra Om du tror att detta blir för mycket syra bad per dag prata med din tandläkare så kan ni tillsammans räkna ut hur ni ska kunna skydda dina tänder. Bild 8 Här syns från vänster till höger olika stadier från frisk till hårt anfrätt (karierad, syra-angripen) tand. Bilden är lånad från prof. Douglas Bratthall och är ett fotomontage av ett antal olika munnar för att visa frätskador i olika framskriden fas. Pil 1 pekar på en frisk tandemalj, pil 2 på en kritaktig förändring där ytskiktets färg och konsistens har förändrats, ytan har blivit kalkvit och rå en sådan här skada kan läka ut om fluor tillsätts och tanden hålls ren från åldrande plack. Pil 3 pekar på en yta som har förlorat ytskiktet en kavitet (ett hål) håller på att uppstå. Även detta stadium skulle kunna gå att läka ut med en lätt slipning, massiv fluortillskott och en god munhygien. Fluor kan reparera ytliga kariesskador och förhindra att nya uppstår. Pil 4 pekar på ett hål som avstannat men där skadan på grund av att den är så missfärgat kan behöva en reparation. Notera det geggiga placket och det svullna tandköttet som är en reaktion på de mängder bakterier som hela tiden retar tandköttet till en försvarsreaktion, en inflammation. Pil 5 visar hur karies sprider sig och att trots att en tand kan ha en tidigare lagning så innebär inte detta en garanti att inte nya hål uppstår i kanten på fyllningen så som det har skett här. Man kan säga att om man inte ändrar sina munhygienvanor och blir bättre på att hålla rent - så är det bara en tidsfråga innan ett nytt
hål uppstår i fyllningarnas skarvar. Här är lagningen av amalgam denna typ av fyllningsmaterial klarade dålig munhygien bättre än dagens vita plastfyllningar. Delvis för att metallen inte var så lätt som plasten för bakterierna att fästa vid. Fördelen med vita plastfyllningar är dock att de inte syns Pilen 6 visar på en tand där delar av tandkronan brutits av för att frätskadan underminerat tanden totalt. Här finns nu risk att munbakterierna letar sig vidare ner genom tandens rotkanalssystem. Detta kan då leda till att bakterier tar sig ner i benet under tanden - där uppstår då en instängd varbildning ett besvärligt och många gånger smärtsamt och dyrt problem. Bild 9 Tandens ytor kan också lösas upp av sura livsmedel och drycker, utan inverkan av bakterier. Det kallas erosion och känns igen på att tanden blir matt, urgröpt och ojämn i kanten så att fyllningarna reser sig över den omgivande tanden. Så se upp med sura och kolsyrade produkter som juicer, citroner, äppelcider-vinäger, läsk osv.! Samma sak gäller för personer som då och då får sura uppstötningar magsaft är starkt frätande och orsakar lätt frätskador på tänderna. Bild 10 I Europa är det tjeckerna som dricker mest kolsyrad läsk. Varje person konsumerar nästan 130 liter läsk per år. Tjeckerna dricker alltså nästan dubbelt så mycket läsk som svenskarna, vilka i snitt dricker 71,2 liter per person och år. En otrolig siffra om du betänker att du själv kanske inte konsumerar läsk i så stora mängder det finns alltså någon annan som dricker det du inte dricker för att snittet ska bli så högt som det är! Minst läsk, 28 liter per person och år, dricker letterna. Siffrorna är framtagna av den europeiska branschorganisationen UNESDA-CISDA, som enbart räknar fram konsumtion av kolsyrade drycker. Olika socker ger upphov till tandskador i varierande grad. När det står sockerfritt innebär det bara att rörsocker inte finns i produkten. Glöm inte att de flesta sockerarter ger upphov till karies. Sockerfritt betyder alltså inte automatiskt att produkten är tandvänlig! Här kommer en sammanställning om socker som hämtats från Growing Peoples hemsida www.growingpeople.se/templates/page.aspx?id=1892 Sockerarter som ger karies Det är ett tufft jobb att vara tandpolis. Honung innehåller socker precis som godis, kakor, saft och läsk. Sackaros Sackaros (rörsocker, "vanligt" socker) är den vanligaste tillsatta sockerarten i våra livsmedel, men finns även naturligt i frukt. Sackaros är den mest kariesframkallande av alla sockerarter. Bakterierna kan använda sackaros både till syrabildning och till att bilda tjocka klibbiga beläggningar på tänderna. Bakterier fastnar i beläggningarna och bidrar till att syra bildas på tanden.
Glukos och fruktos Glukos och fruktos finns naturligt i t.ex. frukt och honung, men kan också bildas genom sönderdelning av sackaros i läsk, marmelad och andra sura produkter. Invertsocker Invertsocker får man när man sönderdelar sackaros på kemisk väg. Invertsocker används ofta i barnmat. Syrabildningen från glukos, fruktos och invertsocker är densamma som för sackaros, men den kariesframkallande förmågan är något lägre eftersom klibbiga beläggningar inte bildas. Laktos Laktos (mjölksocker) finns naturligt i mjölk. Laktos ger inte samma kraftiga syrabildning som sackaros, glukos, fruktos och invertsocker. Bakterierna kan dock förbättra sin förmåga att bilda syra ur laktos om man dricker mjölk mycket ofta. Stärkelse Stärkelse är huvudbeståndsdelen i de flesta sädeslag och rotfrukter. Den stärkelse som finns i växter är olöslig i vatten, och nedbrytningen genom enzymet amylas som finns i saliv går långsamt. Om man utsätter stärkelse för värme, tryck eller mekanisk bearbetning går stärkelsen sönder. Kokning eller bakning är de vanligaste metoderna för att stärkelsen ska gå sönder. Det gör att stärkelsen blir mer lättillgänglig för enzymet amylas, dvs. lättare bryts ned till glukos i munnen, och kan användas för syraproduktion av kariesframkallande bakterier på tänderna. Produkter med bearbetad stärkelse är ofta klibbiga och stannar därför länge på tänderna. Om socker tillsatts, som i söta kex, blir de speciellt ogynnsamma om man äter dem ofta. Exempel på produkter med bearbetad stärkelse som kan vara kariesframkallande är kex, bröd, ostbågar och chips. Egenskaper hos några kolhydrater som har betydelse för karies Kolhydrat Syrabildande Kariesframkallande Övriga egenskaper förmåga förmåga Sackaros stark hög Klibbiga beläggningar på tänderna Glukos stark måttlig Fruktos stark måttlig Invertsocker stark måttlig Laktos svag/måttlig låg/måttlig Syrabildande om man dricker mjölk ofta Stärkelse ingen/svag/måttlig ingen/låg/måttlig Bearbetad stärkelse mer syrabildande Bild 11 Såhär skriver man om kolsyra och surhet på Bryggerinäringens hemsidor inte med ett ord nämns de svåra skador som kan drabba tänderna Tvärtom låter deras beskrivning som om läsk är välgörande för munnen... Läs själv:
(Text nedan hämtad 2009 05 12 på Bryggerinäringens hemsidor) KOLSYRA Bubblorna i en kolsyrad läskedryck är koldioxid. Den levereras till läsktillverkaren i flytande form, kyld under tryck. Numera tillvaratas och renas ofta bryggeriernas jäsningskolsyra från öltillverkningen och används i läskedryckerna. Kolsyra från dessa två källor är lika naturliga. Kolsyran gör drycken mer uppfriskande bl a genom sin retning av munslemhinnan. Den medför också att läskedrycken upplevs som kallare än den i verkligheten är. Kolsyran framhäver dessutom aromen genom att kolsyrebubblorna river med sig aromkompontenterna. Kolsyran hämmar också mikrobiologisk växt, vilket gör att produkten håller sig bättre. Många bakterier dör efter en viss tid i kolsyrad dryck. Detta gäller såväl kolsyrad läskedryck som mineralvatten och öl. Det finns alltså fog för rådet att av hygeniska skäl dricka kolsyrade drycker, särskilt i varmare klimat. SYROR Läskedryckerns surhet kommer från olika syror. Vanligast är citronsyra, fosforsyra och äppelsyra. De olika syrorna ger något olika surhetsupplevelser. Syrans uppgift i drycken är att balansera sötman. Den är också viktig för att göra drycken frisk och törstsläckande. En bra balans mellan söthet och surhet har i alla tider varit en signal om ätlighet. >Slut citat < Så hur var det? river med sig aromkomponenterna, ger en uppfriskande retning av munslemhinnan - rena njutningsprodukten och ett hälsoalternativ, alltså! SUCK!! Bild 12 Här är två exempel på svåra frätskador från sura drycker. Till vänster en tonårig flicka vars framtänder fått svåra skador av stora mängder daglig cola-dryck. Många läskedrycker innehåller mycket höga mängder syra. Coca Cola innehåller tex en 32% -ig fosforsyra som är starkt frätande. Det som är verkligt bekymmersamt med denna typ av skador (som kallas erosioner) är att de är svåra att laga. Hela emaljytor kan frätas bort och det saknas då hårdvävnad att fästa en fyllning i. Ofta får man utföra dyra och komplicerade hel eller halvkronor för att täcka de skadade tandytorna ytor som på grund av den bortfrätta emaljen är mycket känsliga och både kan ila och smärta rejält. Tänderna till höger är från en yngre barn där de mittersta framtänderna i överkäken - som fortfarande är mjölktänder- nästan frätts bort helt. På bilderna underst, där man ser insidan av överkäkständerna, syns att hela insidan i stort sett är borta - man kan även ana nervkanalen i mitten av tänderna. Bild 13 Mer erosionsskador. Här till vänster har vi en bild på friska oskadade framtänder och till höger syns några andra framtänder med erosionsskador i emaljen. Lägg märke till det torra utseendet på de frätta tänderna som saknar sin naturliga glans. Bild 14 Här har de permanenta 6 års-tänderna i underkäken och framtänderna i överkäken fått allvarliga skador. Den röda linjen i teckningen visar hur mycket som frätts bort- dvs. allt
ovanför den röda linjen har försvunnit och en urskålning i tuggytan har också skett (pilar i svart visar). Detta kan göra ordentligt ont. Här måste troligen någon form av kronor utföras för att skydda tänderna och få tillbaks den betthöjd som förlorats när tandens bulliga ovansida har frätts bort. Bilden längst till höger visar hur 6-årständernas form skulle ha sett ut. Bild 15 Här har vi den fryntlige Coca Cola mannen med den välgörande drycken som kom till oss redan 1953. Man har i alla fall haft vett att göra honom både lönnfet, rödbrusig och jag tror kanske att de bulliga kinderna beror på en kraftigt sänkt betthöjd som gör att mellanansiktet har trycks ihop när han tuggar och äter Bild 16 Här är bilder som ska visa att det inte enbart är för att undvika hål i tänderna man måste borsta. Den övre bilden till vänster visar tänder med en djup ficka ner längs tandroten. Nästa bild visar hur djupt mätstickan når ner i benfickan utmed tanden (över en centimeter!). Nere på de två tecknade bilderna ses hur tandlossning blir allvarligare och allvarligare. Bakterier som inte är så särskilt bra på att bilda frätande syra men som i gengäld är bra på att ta sig ner och bosätta sig i tandköttsfickan orsakar inflammation i tandköttet och bryter ner det ben som tanden sitter fäst i. Dessa syre-skygga bakterier söker sig ned i tandköttsfickan där de fäster på tandens rot och så småningom blir till de svarta beläggningar, exsudat-tandsten, som syns. På den högra tecknade bilden sitter tanden lös mycket ben har nu förlorats. Tandlossning är en ofta en smärtfri sjukdomsprocess. Tidiga tecken på denna sjukdom är blödande tandkött och om tandproffsen hittar hård tandsten nere i tandköttsfickorna (det svarta på den högra tecknade tanden) som består av stelnat blod, döda bakterier och mineraler. Denna exsudat-tandsten fäster hårt vid tandens rotyta och måste noggrant skrapas bort, poleras och putsas, så att tanden sedan kan hållas ren och tillåtas fastna i benet på nytt. Behandling av tandlossning kan ta lång tid och kräver ett bra samarbete med god munhygien från patientens sida! Rökare får lättare tandlossning än icke-rökare. Tandborsten som kom indansande vill säga att det alltid är viktigt att borsta sina tänder oavsett om man aldrig får några hål så är det även av värde för att skydda sig från tandlossning att hålla munnen riktigt ren och fin - varje dag! Med tandborsten kom också en bild med ett friskt tandkött. Här ser man att det nästan inte finns någon ficka att mäta mellan tanden och tandköttet. Friskt tandkött är svagt rosa och fast (inte rött och sladdrigt!). Man kan faktiskt sticka rakt in i det utan att det ska blöda eller göra ont. Se alltså upp med ömmande, blödande tandkött. Be tandvården om hjälp och råd om du upplever något dessa symptom. Det går oftast att behandla och läka ut en tandlossning. Sök dock hjälp i tid - vänta inte till dess tänderna känns lösa Bild 17 Det finns inga genvägar till god tandhälsa man kan inte köpa hälsa på burk eller flaska bilden berättar vilka fyra knep det är som fungerar om man vill behålla hela och fina tänder i munnen livet ut. Det är ganska enkelt att undvika hål i tänderna, eller åtminstone att hålla kariessjukdomen på en låg nivå.
Bild 18 För att bibehålla barns (och sin egna för den delen!) tänder friska kan man tänka på att: Ät fem, sex regelbundna måltider per dag - småät inte mellan måltiderna. Undvika sådant som är sött och klibbigt och stannar kvar extra länge på tänderna. Ge vatten för att släcka törsten mellan måltiderna. Ge inte godis, kakor, kex, chips, ostbågar och söta eller sura drycker varje dag - utan sparar detta till festliga tillfällen. Sov med rena tänder. Ge bara vatten om det behövs någon dryck på natten. Borsta två gånger om dagen. Tänderna ska bli rena. Tandköttet friskt och ska inte blöda när man borstar. Hjälp barn som har svag handmotorik att borsta! Använd tandkräm med fluor - (ta så mycket fluortandkräm som det får plats på barnets lillfingernagel) (modifierat från kostråd för barn på www.1177.se) Bild 19 Är det någon mer än jag som förvånas över vår inställning till mat den att det hela tiden tycks gå ut på att luras? Först vill man lura förnuftet, naturlagarna och handlaren man vill köpa billig massproducerad mat och vill tro att den ska vara lika bra och näringsrik som mat som tagits fram sakta och med omsorg. Sen vill man lura tiden mat ska gärna både tillagas och ätas snabbt. Och sist vill vi lura kroppen och spegeln vi vill kunna äta alldeles fel saker, helst i stora mängder och utan att det ska synas på vågen eller i midjemåttet. Så vi litar till fagra löften och tar till oss kemiska substanser som ska ersätta gammaldags hederlig näring. Light blir right..! Kroppens maskineri tankas fullt med diesel, fast vi borde köras på högoktanig bensin för att må bra. Så vem blir egentligen lurad? Varför går vi med på allt detta? Bild 20 Nu vill jag gärna prata lite om Hälsofrämjande strategier För att arbeta fram bra hälsofrämjande strategier får vi inte tröttna och ge upp fast det ibland är trögt att få gehör för sunda idéer. Fortsätt att tänka, lyssna och ta dig gärna utanför boxen! Vi kan inte lösa dagens problem genom att tänka på samma sätt som vi gjorde när vi skapade dem, lär Einstein ha sagt en gång. Och vi behöver ju inte vara kloka som kärnfysiker för att förstå att han har rätt paradigmskiften skapas när vi tar oss ur gamla mönster och tänker nytt. Jag ska nu berätta lite om olika hälsofrämjande strategier som vi har bedrivit inom tandvården eller planerar när det gäller barns munhälsa och kostvanor.
Bild 21 2003 presenterade Livsmedelsverket en kostundersökning som fick Tandläkarförbundet att reagera och sätta samman en aktionsgrupp som skulle fokusera på matvanor och kostutbudet i skolor och förskolor. Följande textstycke är saxat ur Livsmedelsverkets rapport Riksmaten 2003: Tandläkarförbundet började i slutet av april 2004 med en kampanj Tandläkare mot godis och läsk. Här engagerade man lokala Sockergeneraler ett antal personer som frivilligt tog på sig att undersöka och informera om matvanor, kost och tandhälsa. Målet för projektet var att få ner utbudet på sötade produkter i förskola och skola. Ni har säkert hört en hel del om denna verksamhet redan och jag ska därför bara kort informera om den. Kontakta gärna Skånes två experter tandläkarna Mi Roubert och Ingrid Frankman (deras kontaktuppgifter finns nedan!). Rapporter m.m. finns att läsa på Tandläkarförbundets hemsida www.tandlakarforbundet.se
Följande är saxat ur tandläkarförbundets brev till rektorerna i december 2007:
Skånes Sockergeneraler Mi Roubert Ingrid Frankman mi.roubert@skane.se ingrid.frankman@ptj.se tfn 040-623 01 90 tfn 0410 21131 mobil 0768 871979 mobil 070 3221131 Bild 22 God tandhälsa grundläggs under småbarnsåren. (Det visas bla. i en avhandlig från Anita Alm från Sahlgrenska akademin som kom hösten 2008, där 568 barn i åldern ett till femton följts). Treåriga barn med karies har fem gånger högre risk att som femtonåringar få hål i tänderna jämfört med kariesfria treåringar. Nyligen publicerad svensk forskning har kopplat karies hos femtonåringar till olika faktorer från tidig barndom. Resultaten visar att två av tre femtonåringar hade karies. Föräldrarna svarade på en enkät om sin egen munhygien och sin sociala situation när barnen var ett år. Resultaten visar att det är ett flertal psykosociala faktorer från tidig barndom som påverkar tandhälsan i ett längre tidsperspektiv. Barn som, trots kallelse till tandvården, inte kom till undersökning när barnen var ett år hade i genomsnitt mer än dubbelt så mycket karies när de var femton, jämfört med de barn som kom till undersökningar. En orsak till uteblivandet från undersökningarna var att ansvarig förälder själv hade tandvårdsrädsla eller att de hade en komplicerad social situation där tandskötsel inte prioriterades. Andra psykosociala faktorer som påverkade tandhälsan negativt hos tonåringarna var om mamman i enkäten uppgav att hon inte skötte sina egna tänder och om pappan uppgav att han var missnöjd med sin sociala situation. Goda tandvårdsvanor under småbarnsåren och föräldrarnas positiva tandvårdsattityd samt ordnade sociala situation ger således friskare tänder längre fram i livet Studier visar att småbarn med hög sötsakskonsumtion, det vill säga barn som åt godis mer än en gång i veckan och eller barn som mer än tre gånger per dag konsumerade kariesriskprodukter som läsk, saft, nyponsoppa, kakor och glass, hade mer karies i tonåren jämfört med barn som sällan eller aldrig åt sötsaker. Kost- och munhygienvanor under tidiga barnaår påverkar således tandhälsan i ett längre perspektiv. Det visade sig också att tidigt etablerade goda munhygienvanor, med tandborstning två gånger per dag med fluortandkräm, har betydelse för att uppnå en god tandhälsa även senare i livet. Att t.ex. borsta tänderna med barnen på förskolan är säkert en bra aktivitet Kariessituationen för femtonåringarna relaterades också till ungdomarnas BMI, Body Mass Index. Resultatet visar att ungdomar med övervikt och fetma hade fler kariesskador än de med normalvikt. En studie nyligen genomförd i Skåne visar inte på så tydliga samband mellan BMI och förekomst av hål - i vart fall inte för de små barnen. Studien ska snart publiceras i samband med en avhandling och kan därför inte citeras här. I samtal med forskaren, Carina Norberg framkom att det kan finnas ett antal olika tänkbara förklaringsmodeller. Själv tror jag på näringsvärdet i kosten att de barn som når ett högt BMI med hjälp av näringsfattig, rikligt sockrad mat löper en större risk för karies än de som når ett högt BMI pga. att de överintar
kalorier via näringsrik mat och samtidigt förbrukar för lite energi p.g.a. inaktivitet. Här kan man även tänka sig att ett barn med näringsbrist och en undervikt kan p.g.a. närimngsfattig kost löper en högre risk för karies. Mer forskning behövs dock innan detta säkert kan sägas. För tandvårdens del kanske undervikt är ett lika stort problem som övervikt! Helst skulle vi därför vilja tala om rätt kost för en frisk och sund munhåla och för en hälsosam vikt. Den komplexa bild som vi möter vid tolkningen av överviktens orsaker, där inte sanningen är fullt så enkel att enbart BMI kontroller kan utgöra tillräcklig kunskap för att selektera ut riskpopulationer, gör att vi inte anser det meningsfullt för tandvården att tex. delta i mätning och vägning av våra barn. Detta skulle t.o.m. kunna upplevas stigmatiserande och oetiskt att en yrkeskategori som inte kan hantera resultaten ägnar sig åt att samla in och tolka dem. Vår strategi i det hälsofrämjande arbetet kring övervikt, och framförallt barns kost, innebär därför att tandvården endast bör involveras med att föra fram ett gemensamt kostbudskap samt att nå ut med sitt eget budskap om hur munhälsan påverkas av kosten. Mot bakgrund av forskningsresultat är det dock viktigt att förebyggande kariesbehandling hos tandvården sätts in mycket tidigt, speciellt gäller detta för barn som uteblir från tandundersökningar, barn med allmänsjukdomar som innebär multimedicinering eller en hög risk för överväxt av munbakterier, barn som måste äta ofta eller som har ett stört förhållande till föda och för barn som utvecklat kariesskador redan under förskoleperioden. För att uppnå bättre tandhälsa hos våra barn och tonåringar är det viktigt att samarbetet mellan tandvården och mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården är väl utvecklad. Ett väl fungerande samarbete ska därför etableras med barnhälsovårdens Grunda Sunda Vanor och med den kunskapsbas som finns på Skånes barnöverviktsenhet i Malmö. Vi har idag två representanter, Marianne Leo och Monica Andersson från primärvården Kristianstad respektive Lund, som ska presentera Grunda Sunda Vanor för er i vår utställningsavdelning. Bild 23 Barnöverviktsenheten, Region Skåne med säte på Flensburgska sjukhuset, på UMaS i Malmö, med sin chef läkaren Carl-Eric Flodmark, är vår regions kunskapsbas och resurs när det gäller kost och hälsa. Jag har med mig ett ex per person av deras handbok Vad kan jag göra? Det här är en handbok om hur man kan hitta en bra livsstil och vad man kan göra för nå en hälsosam vikt. Handboken kan användas av såväl barn och ungdomar som föräldrar och professionella. Handboken är gratis för alla som arbetar inom Region Skåne och kan beställas via Skåneförrådet. Övriga intresserade kan också beställa, för 30 kronor styck med ett minsta beställningsantal på fem stycken. I handboken tas de tre viktigaste pusselbitarna upp för att nå en hälsosam vikt - mat, rörelse och relationer. Bild 24 Sen har vi ett till koncept som vi är stolta över här i Skåne och det kommer från ett projekt som utförts vid Folktandvården Rosengård och kallas Tandborsten. Idag är projektledaren tandläkaren Inger Wennhall här i vår utställning och kan tillsammans med sina medarbetare, Eva-Marie Mårtensson och Marijana Eriksson informera er om detta projekt, som innebär att man med ett nytt sätt att möta invandrande föräldrar kunnat
vända en dålig munhälsa till en god på mycket kort tid. Allt som behövdes var att tänka nytt och ta sig utanför de metoder som man kanske av slentrian använder sig av. Men mer om detta får ni höra av Inger och hennes medarbetare. För dig som läser detta föredrag finns det en avhandling och ett antal artiklar publicerade om projektet. Du kan också vända dig till Inger direkt för information: inger.wennhall@skane.se Bild 25 Det sista tipset på hälsofrämjande strategier har vi lånat in från Västra Götalandsregionen. Här har en kollega och vän till mig Karin Sjögren, tagit fram en Hälsobox som innehåller material man med fördel kan använda sig av när man utför hälsoinspirerande samtal. Materialet bygger på Motiverande samtalsteknik, som hjälper den som ska leda hälsosamtalet med val av samtalsämnen och tips. I boxen finns en guidebok, hälsokomihåg och en kortlek med olika områden att bedriva hälsosamtal kring. Jag har en box med mig idag och ni är välkomna att ta del av den uppe på utställningen. Jag ber er att inte ta med något av materialet det är det enda exemplar jag har just nu!! Är ni intresserade av att köpa er egen box för er verksamhet så hjälper jag gärna till att förmedla kontakt. Ni kan även ringa direkt till Karin på 0706 82 00 82 eller skriv till karin.sjogren@vgregion.se Bild 26 Då så nu är det bara att klistra sig kvar så bra vi bara kan och vänta på att våra hälsofrämjande strategier ska slå ut i full blom! Bild 27 Tack! Ingalill Persson Bakker Leg tandl/strateg Tandvårdsnämndens kansli Region Skåne 291 33 Kristianstad Tfn: (+46) 044-309 35 11 Mob: (+46) 0768-870908 Fax : (+46) 044-309 32 32 e-post: inga-lill.p.bakker@skane.se www.skane.se/tandvard