Arbetsmiljö Arbetsmiljö LAS FML MBL/MBA BRB SKL REH AML AMF AFS ATL SFB TFA BYGG AMA L-AMA
Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté Bedrivas systematiskt Ansvarsfördelning Tillsyn / Påföljder
Arbetsmiljö Arbetsmiljöförordningen Anmäla olycksfall / tillbud Tillgång till författningar Lokal skyddsverksamhet Arbetsmiljöombud / -kommitté Tillsyn / Bemyndigande / Påföljder
Arbetsmiljö AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 2000:42 Arbetsplatsens utformning 1998:5 Arbete vid bildskärm 2012:3 Minderårigas arbetsmiljö 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering 1993:17 Kränkande särbehandling 1993:2 Våld och hot Paket: Kassaarbete Affär Bank - Post Totalt ca 150 AFS. Observera ändringsföreskrifter
Arbetsmiljö Kollektivavtal (AMA) Finansförbundet Kompletterar övrig lagstiftning Förhandlingsordning Anvisningar arbetsmiljöombud / -kommitté Syftar till lokalt arbetsmiljöavtal
Arbetsmiljö Arbetsgivaren Påföljdsansvar Straffrättsligt (fysisk person) böter eller fängelse vid brott mot föreläggande eller förbud, föreskrifter eller meddelade villkor brottsbalken 3:7-10, 20:3 Skadeståndsrättsligt (fysisk / juridisk person) skadeståndslagen 3 och 4 kap. (principalansvaret) vitesföreläggande Sanktionsavgift
Arbetsmiljö Arbetstagaren Påföljdsansvar (forts) AML 8 kap. (tar bort eller förstör skydds-anordning Principalansvaret bryts vid synnerliga skäl (- BRB 3 kap. 7-10 ) LAS 7 och 18 Medverkansskyldighet AML/SFB
Arbetsmiljö Ansvars -delegation Delegering: Fördelning av arbets-uppgifter, beslutsbefogenhet och resurser (AFS 2001:1) Syfte: Att lägga arbetsmiljöuppgifter på de chefspersoner som har de bästa praktiska förutsättningarna att utföra dem.
Arbetsmiljö Ansvars -delegation AFS 2001:1, 6a samt bilaga 1 Tillräckligt många Befogenheter Fatta beslut, vidta åtgärder, arbetsledningsrätt Resurser Ekonomi, personal, utrustning, tid, kunskap mm Kunskaper Arbetet, arbetsmiljöbestämmelser Kompetens Hantera enligt ovan Returneringsrätt
Arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM 3 kap 2a AML samt AFS 2001:1 Undersöka, genomföra och följa upp Arbetsmiljöpolicy Skriftlig (årlig) riskdokumentation Rutiner Delegering Naturlig del i den dagliga verksamheten
Arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM Arbetsmiljöpolicy Skriftlig om > 10 arbetstagare Rutiner för SAM Olyckor och allvarliga tillbud Om samband - utredning i förebyggande syfte Anmäla till arbetsmiljöverket Polis / Arbetsmiljöbrott Omorganisation Skriftlig riskbedömning
Arbetsmiljö Ansvarsfördelning - arbetsmiljö Arbetsgivaren Har ansvaret Arbetsmiljöombud Tillvarata arbetstagarnas intressen Medarbetaren Medverka i arbetsmiljöarbetet
AFS 2015:4
ARBETSMILJÖ Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) (träder i kraft 31 mars 2016 och ersätter AFS 1993:17)
ARBETSMILJÖ Skälen bakom Nya föreskrifter för att: Personer ska inte behöva bli sjuka p.g.a. ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats. Kunskapen kring orsaker som ligger till grund för ohälsa relaterat till arbetslivet har förändrats.
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Skälen bakom Brister i organisatorisk och social arbetsmiljö Ökar risken för ohälsa(sömnstörningar, hjärt-och kärlsjukdom, ryggproblem, depression) kostsamt för individ, arbetsgivare och samhälle Kan bidra till att arbetstagare tar risker som leder till olyckor Ökar risken för stressreaktioner vilket påverkar koncentration, minne, problemlösning, beslutsfattande vilket är negativt för verksamhetens resultat Kan leda till situation då krav på rehabiliteringsåtgärder uppstår
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Definitioner Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? Organisatorisk arbetsmiljö krav som ställs på arbetstagarna, vilka resurser och befogenheter som finns för att utföra arbetet Social arbetsmiljö hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Tillämpningsområde Föreskrifterna omfattar: Arbetstagare Inhyrd personal Genomgår utbildning
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Skyldigheter Del i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsbelastning Arbetstid Åtgärder för att motverka kränkande särbehandling Särskilda krav på kompetens hos chefer och arbetsgivare: Kunna förebygga ohälsosam arbetsbelastning Kunna hantera konflikter och kränkande behandling, exempelvis genom att deltaga i extern kurs
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Praktiskt arbete Sätta upp mål som syftar till att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö, lämpligen, som en del av företagets arbetsmiljöpolicy Rutiner för larm samt hantering av kränkande behandling och konflikter. Bedömning bör ske opartiskt (ev. av extern resurs eller högre chef med stort förtroende) Se till att resurserna anpassas till kraven som ställs på arbetet för att undvika ohälsosam arbetsbelastning Viktigt att ta hänsyn till när arbetstiden förläggs, planera in tid för återhämtning
Arbetsmiljö Disposition Regelverket Vem är ansvarig? Vilka ska delta? När ska arbetet påbörjas? Vad ska göras?
INLEDNING När gäller reglerna? Sjukdom Skada Självorsakade skador? Alkoholsjukdom? Andra droger?
Regelverk Regelverk och aktörer Regelverk AML AFS 1994:1 SFB AMF LAS Ledighetslagen DL MBL Aktörer Arbetsgivaren Arbetstagaren Facklig organisation Skyddsombud Arbetsmiljöverket Arbetsförmedling Företagshälsovård/special ist Försäkringsläkare
Regelverk Regelverk Offentligrättsliga regler - AML - SFB - AFS Civilrättsliga regler - LAS - DL - MBL
Regelverk AD: praxis Sammanfattning av rättsläget: - Förstärkt anställningsskydd - Förstärkt löneskydd - Åtgärden ska syfta till återgång hos AG - Omorganisation kan krävas - AT riskerar anställning vid bristande medverkan - Avskedandegrund bryter det förstärkta anställningsskyddet
Vem är ansvarig? Arbetsgivaren Arbetsgivaren har det primära ansvaret. AFS 1994:1 Arbetsgivaren ska 3 kap, 3 andra stycket AML Arbetsgivaren skall genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande skall beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. - fortlöpande bland de anställda undersöka behovet av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering (4 ) - så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav (5 ) - vidta åtgärder för att anpassa situationen för arbetstagare med nedsatt arbetsoförmåga (12 )
Vem är ansvarig? FK:s roll Försäkringskassans roll 30:9 SFB Försäkringskassan ska i samråd med den försäkrade se till att - den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs, och - de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade Två system? Se 30:6 SFB Se 30:10 SFB där samordningsansvaret framgår
Arbetstagarens ansvar Vem är ansvarig? Arbetstagarens ansvar - Planering i samråd AT - Upplysningsskyldighet - Samråd med AT innan kontakt med FK Bristande medverkan - Anställningsskyddet riskeras - Indragen sjukpenning
Vilka ska delta? Aktörer Arbetsgivaren 6 AFS 1994:1 Arbetsgivaren ska klargöra hur arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering skall fördelas. Den som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering skall ha de befogenheter och resurser samt de kunskaper och den kompetens som behövs för uppgiften. Arbetstagaren Arbetstagarens företrädare Övrig expertis
Starttidpunkt? När ska arbetet påbörjas? Specifika lagregler saknas, - se dock AFS 1994:1 4 och 5 Vad gäller vid: - ej medicinskt färdigbehandlad? - helt sjukskriven? - utförsäkrad? Skapa rutiner!
Vad ska göras? Rehabarbetet Två delar: - Utredningsfasen - Åtgärdsfasen Stadigvarande nedsatt, prognos att inte utföra något arbete av betydelse = saklig grund. Om inte ska arbetstagaren vara kvar i anställning. Oklarheter i utredningen faller tillbaka på arbetsgivaren.
Vad ska göras? Rehabpolicy - Inget direkt lagkrav finns - Se dock AFS 1994:1 - Skapa rutiner
Vad ska göras? Sekretess Formella regler: - Offentlighets- och sekretesslagen - Arbetsmiljölagen Praktisk hantering: - Träffa avtal om brytande av sekretess
Vad ska göras? Utredning steg 1 Utredningsfasen Steg 1 - Utredning av arbetsoförmåga - I huvudsak medicinsk bedömning - Arbetstagarens medverkan - Orsakssamband mellan sjukdom och arbetsoförmåga - Alkoholberoende - Oklarheter - Ej medicinskt färdigbehandlad
Vad ska göras? Utredning steg 2 - Arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete - Anställningsavtalet - Omplacering - Lediga tjänster - Inom koncernen? - Arbetsprövning
Vad ska göras? Åtgärder Åtgärdsfasen - exempel på åtgärder: - Arbetsträning - Utbildning - Psykosociala insatser - Arbetshjälpmedel - Anpassning av arbetstid och sysselsättningsgrad - Organisationsförändring
Vad ska göras? Konsekvenser: AT deltar inte - Brott mot anställningsavtalet? LAS-varning? - Förstärkt anställningsskydd? - Svåra fall: - Ifrågasätter behandling/åtgärd - Skjuter upp behandling - Förordar alternativ behandling/åtgärd
Vad ska göras? Misskötsamhet/underprestation Om sjukdomsrelaterat: huvudregel - ingen arbetsrättslig åtgärd om inte avskedandegrund. Dock dokumentation och varseblivning om att det blivit fel. Icke sjukdomsrelaterat: ordinarie sanktionssystemet
Vad ska göras? Sammanfattning Om sjukdom/skada: -Förstärkt anställningsskydd -Rehab hur länge? -Rehabansvar uppfyllt genom - ytterligare åtgärder ej nödvändiga -bristande medverkan När ansvaret är uppfyllt: -förstärkta anställningsskyddet upphör -ej utföra arbete av betydelse uppsägning -annars betrakta vidare misskötsamhet / oförmåga som brott mot avtal (OBS efter viss tid nollställs systemet)