Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Relevanta dokument
Hällabrottets förskola

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola Ängens förskola!

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Arbetsplan för Violen

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan 2015/2016

Dnr: :1 Arbetsplan för förskolan Trollskogen 2014/2015. Asken Eken Björken Tallen Rönnen. Susanne Carlsson Förskolechef

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Senast ändrat

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Tyck till om förskolans kvalitet!

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Verksamhetsplan Duvans förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

LOKAL ARBETSPLAN 2014

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lunnen 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

för Havgårdens förskola

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Beslut efter kvalitetsgranskning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan för Vargen

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Mjölnargränds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Arbetsplan. Killingens förskola

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

2.1 Normer och värden

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Lokal arbetsplan 14/15

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Transkript:

NORMER OCH VÄRDEN 1. Vi arbetar för att barnen ska känna en trygghet i vår verksamhet. 2. Vi arbetar för att barnen ska kunna visa/ta: Ansvar över sitt handlande, för varandra, för omgivningens leksaker mm. Visa respekt för varandra genom att hjälpa varandra, visa hänsyn till varandra, lyssna på varandra. Sätta ord på känslor och händelser. Vi pedagoger är med i leken och vägleder barnen. Vara medveten och fråga sig själv: Vad innebär det att vara en aktiv och närvarande pedagog? Vi pedagoger är goda förebilder för barnen genom att uppmuntra dem att de kan och vågar och att vi ser varje enskilt barn. Vi pedagoger hjälper barnen att sätta ord på känslor och händelser. Använda ICDP:s samtalsteman som grund när vi samspelar med barnen. 3. Utvärderingssätt Vi använder vår avdelningsplanering och arbetslagsreflektion till att reflektera över hur vi och barnen bemöter varandra i olika situationer. Har vi varit aktiva och närvarande pedagoger? Genom att vi kontinuerligt observerar barnet så ser vi hur barnet mår. Genom att barnet visar att de tyr sig till oss så ser vi att de känner trygghet. Genom en daglig dialog med föräldrar så kan vi uppmärksamma hur barnet känner trygghet.

UTVECKLING OCH LÄRANDE 1. Vid vårterminens slut ska vi ha fortsatt med våra två arbetsgrupper för att utveckla förskolans innemiljö och utemiljö. 2. Vid vårterminens slut ska vi ha kommit igång med pedagogisk dokumentation. 3. Vid vårterminens slut ska vi aktivt arbeta med naturvetenskap och teknik i vår verksamhet. Vi synliggör verksamheten med hjälp av fotografier, filmer och bilder för barnen, vårdnadshavare och pedagogerna. Samtala om bilderna tillsammans med barnen och skriv ner vad barnen säger i anslutning till bilderna. Vi försöker få in det som rutin i verksamheten. Detta förutsätter att vi har verktyg för att dokumentera, t.ex. Ipad, kamera och projektorer på varje avdelning. Synliggöra läroplanen i den pedagogiska dokumentationen. Använda våra avdelningsplaneringar till att reflektera kring dokumentationen som leder oss vidare i vår verksamhetsplanering. Pedagogerna ska ta tillvara på barnens tankar och intressen när det gäller utformningen av miljön. Förslagsvis genom samtal och observationer av barnens lek och behov. Pedagogerna dokumenterar förändringar i miljön kontinuerligt genom t.ex. text, fotografering, video och samtal m.m. Ta tillvara på och synliggöra teknik och naturvetenskap i vardagen och sätta ord på olika fenomen. Delge varandra tips och idéer mellan avdelningarna. Kompetensutveckling kring teknik och naturvetenskap i form av litteratur, studiebesök och föreläsningar. En gång i månaden stämma av hur den pedagogiska dokumentationen ihop med barnen fortskrider. Genom kontinuerliga träffar i arbetsgrupperna utvärderas hur arbetet med miljön framskrider. I arbetslagen och på personalkonferenserna reflekteras kring hur arbetet med pedagogisk dokumentation och naturvetenskap/teknik fortskrider.

BARNS INFLYTANDE 1. Vid vårterminens slut har vi synliggjort hur barnen haft inflytande i verksamheten. 2. Vid vårterminens slut har alla barn fått möjlighet att påverka sin vardag. Pedagogerna dokumenterar tillsammans med barnen deras inflytande. Arbetslaget reflekterar kontinuerligt över sin dokumentation. För diskussioner i arbetslagen: Vad innebär barns inflytande? Hur påverkar deras ålder och på vilket sätt kan de göra sin röst hörd? Öka kunskap i ämnet, barns inflytande och delaktighet, hos pedagogerna, genom t.ex. litteratur, studiebesök och diskussioner. Vara medveten och fråga sig själv: Vad innebär det att vara en aktiv och närvarande pedagog? Låta barnen vara delaktiga i planering av verksamheten. Förtydliga för barnen att vi tar tillvara på deras önskemål genom någon form av tavla eller bok. Där antecknar vi barnens önskemål som inte kan genomföras just då. Organisera oss som pedagoger så att barnen kan påverka val av aktiviteter. Låta barnen vara delaktiga i inköp av material till förskolan samt planering av miljön. Göra miljön mer tillgänglig och tillåtande. Ge barnen möjlighet att ta ansvar för material och leksaker, tex vara mer tillåtande och alltid överväga att säga JA. Vid NEJ ska vi motivera varför. Använda ICDP:s samtalsteman som grund när vi samspelar med barnen. Introducera miljö och material för barn och pedagoger för att få gemensamma riktlinjer. Genom att studera och reflektera dokumentationen kan vi följa barnens möjlighet att påverka. Kan vi se att barnen påverkat? Följa miljöns förändringar i bilder kontinuerligt. Har den förändrats? Reflektera över placeringen av dokumentationer. Har vi medvetet placerat dokumentationen i höjd för åskådaren? Har vi haft någon form av fortbildning för personalen, tex litteratur, diskussion eller studiebesök?

FÖRSKOLA OCH HEM 1. Vid vårterminens slut ska alla vårdnadshavare på Norrgårdens förskola få möjlighet att känna sig delaktiga samt uppleva att de har insyn och inflytande över sitt barns utveckling. 2. Vid vårterminens slut ska vi bjuda in alla vårdnadshavare till ett speciellt tillfälle, ex. drop-infika, pysseleftermiddag, föräldrafrukost, uppträdande, vernissage m.m. Skapa en trygg och god relation med alla vårdnadshavare. Skapa en tillåtande atmosfär så att vårdnadshavarna känner att vi lyssnar på dem. Genom kontinuerlig kontakt ge alla vårdnadshavare möjligheten att dela med sig av sina kunskaper om det egna barnet och dess förutsättningar. Informera om vikten av att vi får höra vårdnadshavarnas åsikter. I arbetslaget föra diskussioner kring hur vår samverkan och tamburkontakt med vårdnadshavarna ska se ut. Hur vill vi bemöta barn/vårdnadshavare för att få en samsyn och skapa trygghet? Utmana oss själva för att utveckla den vardagliga kontakten med vårdnadshavarna. Om möjligt bjuda in barnen att berätta om sin dag. Planera och genomföra ett speciellt tillfälle där vårdnadshavarna bjuds in. Genom en god tamburkontakt föra en löpande kommunikation kring barnets utveckling och förskolans verksamhet. Lyssna och vara lyhörda gentemot vårdnadshavarna samt återkoppla till dem vid behov. Vid utvecklingssamtalet fråga vårdnadshavarna om de känner sig delaktiga och har insyn och inflytande över sitt barns utveckling. Planerade vi ett speciellt tillfälle där vårdnadshavarna bjöds in? Hur gick det? Genom arbetslagsdiskussioner försöka se om vi utvecklat vår tamburkontakt med vårdnadshavarna?

SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 1. Vid vårterminens slut ska de blivande sexåringarna känna sig trygga att gå över till förskoleklass och fritidshem/skola. 2. Vid vårterminens slut ska vårdnadshavare känna en trygghet i övergången till förskoleklass- och fritidshemsverksamheten. Vi förbereder barnen att klara sig på egen hand med att klä på sig själva, bordsskick och hygien. Vid överlämnandet erbjuder vi samtal tillsammans med förskoleklasspersonal om vårdnadshavare upplever ett behov av det. Vi reflekterar tillsammans med enskilt barn hur de upplever verksamheterna. Vi har en kontinuerlig dialog med vårdnadshavare under året angående hur det går för deras barn och hur vårdnadshavaren upplever övergången.