- Allt att vinna på jämställdhet!

- Allt att vinna på jämställdhet! PROCESSTÖD I JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ESF JÄMT ESF Jämt är namnet på Länsstyrelsernas gemensamma prjekt sm ska bidra till att flytta fram psitinerna för jämställdhetsperspektivet från en sidaktivitet till en huvudaktivitet genm strategin jämställdhetsintegrering. En stödrganisatin bestående av åtta prjektstödjare ch en natinell krdinatr har byggts upp för att säkerställa att sökande ch etablerade prjekt inm Scialfnden erbjuds kvalitetssäkrad rådgivning ch utbildning. Prjektet erbjuder: Handledning vid frmulering av ansökan genm persnliga möten eller kntakt via telefn, e-pst. Öppna utbildningar till Scialfndsprjekt sm fått medel. Prjektspecifika utbildningar med enskilda prjekt där prjektstödjarna träffar styrgrupp, prjektledare med fler. Spjutspetsseminarier sm erbjuder fördjupade kunskaper ch där jämställdhet kpplas ihp med ett specifikt mråde, exempelvis jämställdhet ch ungdmar eller jämställdhet ch lönsamhet. ESF Jämt sträcker sig mellan åren 2009-2011 med förlängning under 2012 ch finansieras av Eurpeiska Scialfnden. Text ch ft: Sarl Bandak

Prjekt ESF Jämt Prcesstöd i jämställdhetsintegrering ch dess åtta prjektstödjare utbildar ch ger prcesstöd i jämställdhetsintegrering till en mångfald av ESF-prjekt. Under Almedalen 2011 anrdnade prjektet ett seminarium med rubriken Sikta Rätt! - Allt att vinna på jämställdhet där deltagarna fick ta del av prjektstödjarnas erfarenheter ch lärande exempel från lika prjekt. Resultat från ESF Jämt sm visar på att jämställdhetsintegrering ger mer kvalitativa prjekt presenterades. 2008 uppmärksammade ESF (Eurpeiska Scialfnden) att det finns ett behv av stöd reginalt ch natinellt för att öka kvaliteten ch måluppfyllelsen när det gäller jämställdhetsintegrering inm Scialfndsprjekt. - Det saknades en jämställdhetsmyndighet i Sverige de enda sm arbetade med att förverkliga jämställdhetsplitiken, förutm departementet, var länsstyrelserna. ESF vända sig då till Länsstyrelsen med önskan att få hjälp med jämställdhetsintegrering inm Scialfndsprjekt. Vi ville självklart jbba med frågan, säger Kerstin Lillje, jämställdhetsexpert på Länsstyrelsen i Örebr. Efter en förundersökning under 2008 startade prjektet 2009 ch sträcker sig till 2011 med förlängning under 2012. - ESF Jämt är rganiserat på så sätt att det finns ett länsråd sm är rdförande ch en styr- ch referensgrupp med representanter från alla länsstyrelser med Länsstyrelsen i Örebr sm ägare, frtsätter Lillje. Prjektet har en natinell krdinatr ch åtta prjektstödjare, en i varje EU-regin. EU-reginerna: Övre Nrrland, Mellersta Nrrland, Nrra Mellansverige, Östra Mellansverige, Stckhlm, Småland & Öarna, Västsverige ch Sydsverige. Seminariets mderatrer, till vänster Maritha Jhanssn, till höger Kerstin Lillje Maria Stefanssn Katarina Jakbssn Sfie Karlberg Åsa Trtzig Anna-Elvira Cederhlm Dan Humble Dennis Kullman Vanja Carlssn

Navigatr var ett prjekt i Krkm kmmun, inm prgrammråde 2 sm vände sig till människr utanför arbetslivet. Prjektet syftade till att skapa en kmpletterande förmedlingsverksamhet sm skulle underlätta arbetssökandet för persner sm std långt brt ifrån arbetsmarknaden. Deltgarna förbereddes för arbetslivets villkr genm cachingsinsater samt anpassad matchning ch utbildning. Med hjälp av prjektstödjaren i Mellersta Nrrland, Dan Humble ch 4R-metden lyckades prjektet dessutm nå en jämnare könsfördelning bland deltagarna. Under 2009 genmgick prjektgruppen, uppdragsgivare samt samarbetspartner till Navigatr en jämställdhetsintegrerings utbildning med prjektstödjaren Dan Humble. Vid utbildningen bestämde sig Navigatrs prjektgrupp för att genmföra en 4R-analys (Representatin, Resurser, Realia, Realisera). 4R är en metd för kartläggning ch analysering av en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen syftar till att besvara frågan: Vem får vad ch på vilka villkr? Analysen ger svar på frågan: Hur kan vi förbättra verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv? 4-R metden är en vidareutveckling av 3Rmetden. Representatin (se bilaga 1) I ett första steg började prjektet med könsuppdelad statistik. Det man uppmärksammade var att det fanns ett Prjektet Navigatrs målgrupp är: Ungdmar 16-24 år sm erhåller eknmiskt bistånd enligt scialtjänstlagen för sin försörjning. Persner 25-64 år sm erhåller eknmiskt bistånd enligt scialtjänstlagen för sin försörjning. Persner med utländsk bakgrund sm erhåller intrduktinsersättning eller eknmiskt bistånd. 30/70 förhållande. Endast 30 % av deltagarna var kvinnr. - Efter att ha gjrt R1-analysen, blev gruppen förvånade då det i prjektet var uttalat att det skulle vara en jämn representatin av kvinnr ch män. Ingen hade reflekterat kring det tidigare. Nu ställde man sig frågan - vad är det sm gör att vi inte når lika många kvinnr sm män? Resurser (se bilaga 2) De resurser sm R2 står för är tid i prjektet, tid med cachen, tid med tlk ch med yrkesvägledare. - Det man kunde se i analysen var att när deltagarna väl var i prjektet så var det en jämn fördelning utifrån det förhållande 30/70. Men redan i första läget km det färre kvinnr ch det var prjektets stra prblem. Realia (se bilaga 3) I detta läge bör man börja funder kring Dan Humble vad det är sm gör att det ser ut på ett visst sätt. Navigatr insåg att det inte var möjligt att lösa prblemet utan att synliggöra det för uppdragsgivare ch samarbetspartner. - Tillsammans diskuterades R1 ch R2 ch frågr sm dök upp var bland annat m det frtfarande var så att synen m att det är viktigare att mannen har ett jbb än kvinnan kvarstår. Anses det att en kvinna med barn är sysselsatt redan trts saknaden av jbb? Denna typ av frågr ställdes till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan ch Scialtjänsten sm började reflektera kring vad är det sm gör att vi skickar fler män än kvinnr till Navigatr. Realisera (se bilaga 4) Prjektgruppen analyserade även sig själva ch ställde frågan m prjektet tilltalar fler män än kvinnr ch i sådana fall på vilket sätt. Effekterna av könsmönstren var att 70% av prjektmedlen gick till männen ch endast 30% gick till kvinnrna fast målsättningen var 50/50. - Tack vare arbetet med 4R-metden kunde de sätta upp nya mål ch det var att nå jämnare könsfördelning bland deltagarna. Detta lyckades prjekt Navigatr med, berättar Humble. Efter analysen ch arbetet med uppdragsgivare km ett mycket jämnare flöde av män ch kvinnr till prjektet.

ESF Jämt möter en mängd lika Reginala aktiviteter Mål Utfall t..m verksamheter både inm ffentliga, 2009-2011 31/5-11 privata ch ideella sektrn. Det är prjektets styrka ch det sm gör Basutbildning ch 240 471 wrkshp i ESF Jämt unikt. Man jbbar med jämställdhetsintegrering jämställdhetsintegrering i en mång- Enskild rådgivning till nya 1200 1095 fald av branscher, industrier, kyrkr, prjekt (telefnstöd, e-pst, kmmuner ch egna företag. persnliga möten) - Detta gör ESF Jämt unikt. Styrkan ligger i att all kunskap kan applicera Antal deltagande (varav 2000 3406 kvinnr på de lika verksamheterna, säger hälften kvinnr ch hälften 1736 män män) Vanja Carlssn, prjektstöjdare i Småland ch Öarna. Men sm andra prjekt man arbetar med så är även ESF Jämt ett scialfndsprjekt ch ska självklart ckså analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ett antal kvantitativa mål frmulerades när ansökan skrevs till ESF Jämt. En del mål har redan nu uppnåtts. - Det kvantitativa målet att ha 2000 deltagare har vi uppnått med råge men vi har inte uppnått en jämnkönsfördelning. Tvärtm skiljer det ganska mycket mellan antalet deltagande kvinnr ch män, berättar Carlssn. Att ifrågasätta sig själv - Vi har även ett nöjdkundmål sm mäts på så sätt att deltagarna efter utbildningar fyller i en utvärdering ch svarar på frågr m nöjdheten med utbildningen. Vårt mål är 95% ch i dagsläget ligger vi på hela 97%. Vi har dck en intern diskussin angående nöjdkundmålet. Att jbba med jämställdhetsintegrering innebär att man ifrågasätter sig själv ch sin egen verksamhet det är ett förändringsarbete ch m man är nöjd leder det nödvändigtvis till förändring? Detta är någt sm vi internt ständigt diskuterar, frtsätter hn. September 2010 bestämde sig prjektet för att genmföra en jämställdhetsanalys av ESF Jämt ch de frågr sm var intressanta var: Hur ser könsfördelningen ut? Finns det några skillnader i reginerna ch i så fall hur ser dessa ut? Prjektstödjarna var dessutm nyfikna på att titta på utvärderingarna från aktiviteterna ch analysera m det gick att se ett mönster berende på kön sm utbildare. Om en kvinna utbildar skiljer sig deltagarens uppfattning mt m det vre en man? - Vi vet att deltagarna är nöjda men kunde vi se några skillnader i nödheten, förklarar Sfie Karlberg, prjektstödjare i Sydsverige. Vi började genmföra analyser på reginalnivå ch sammanställde detta senare i en natinell översikt. Slutsatser från jämställdhetsanalysen Det sm uppmärksammade i analysen var att det fanns vissa mindre reginala skillnader. Andelen kvinnr sm prjektstödjarna mött varierade mellan 59% i vissa reginer ch 76% i andra. Andelen män varierade mellan 44% ch 71% i lika reginer. De natinella ttalsiffrrna var X% män ch X% kvinnr. - Ett mönster vi såg var att ju mer specifik insatsen blev ju högre var andelen deltagande kvinnr ch lägre andelen män. På prjektspecifika, spjutspets- samt fördjupningsseminarier ökade andelen kvinnr medan männen försvann i prcessen, berättar Maria Stefanssn,prjektstödjare i Övre Nrrland. - Ytterligare en slutsats vi kunde dra utifrån analysen var att kvinnr generellt ger högre betyg än män till utbildningar ch wrkshps avsett m det är en man eller kvinna sm håller i utbildningen. Men vi kunde ckså se att när män utbildar så får de högre betyg ttalt för sina utbildningsinsatser. Diskussinsfråga: Varför upplevs våra insatser sm mer psitiva m en man håller i utbildningen eller wrkshpen än m en kvinna gör det? Deltagare: - Det kan upplevas sm att män inte pratar i egenintresse ch att det är lättare då att ta till sig medan när en kvinna utbildar kan det tlkas eller uppfattas sm m persnen vill tala i egen sak. Tips: Har ni utbildningar sm riktar sig mt båda könen ch känner båda könen sig välkmna?

Under seminariet var det dessutm världspremiär för ESF Jämt:s inspiratinsmaterial, filmen Dragkraft. Dragkraft är en del av det inspiratinsmaterial ESF Jämt arbetat fram under våren 2011. Filmen består av krta klipp med prjekt lärande exempel (nedan finns ett urval). De medverkande prjekten har fått stöd av ESF Jämt:s prjektstödjare. Den andra delen består av en skrift med titeln, Dragkraft - Om jämställdhetsintegrering ch ESF Jämt. Materialet finns tillgängligt på www.esf.se/jamt från ch med septemeber 2011. Agneta Sundqvist Högberg från prjekt Mera Mångfald - Jämställd Jämt Klara Nygren från prjekt Mervärt Nina Strandberg från Malmö Nyföretagarcenter

Vilka målgrupper? Andel kv/män? Könsfördelningen av deltagare i Navigatr Könsfördelning av hela målgruppen hs uppdragsgivare Vem pririterar i dag? Deltagare 18-64 år, utrikesfödda 8 kvinnr ~ 30% 19 män ~ 70% 22 kvinnr = 50% 22 män = 50% Integratin Kvinnr Deltagare 18-24 år, svenskfödda 6 kvinnr ~30% 16 män ~ 70% (perid sep-08 kt - 09) 190 kvinnr (K) 231 män (M) 45% K 55% M IFO Kvinnr Deltagare 25-64 år, svenskfödda 4 kvinnr ~ 30% 9 män ~ 70% 335 kvinnr(k) 497 män (M) ~ 40% K ~ 60% M IFO Kvinnr Styrgrupp 2 kvinnr 5män 30 % kvinnr 70% män Prjektägaren Man Referensgrupp 7 kvinnr 15 män 30% kvinnr 70% män Prjektledare Man Prjektgruppen (arbetsgruppen) 4 kvinnr 3 män 60% kvinnr 40% män Prjektledare Man

Vad ska mätas? Kvinnrs/mäns andel av prjektets resurser i absluta siffrr: Kvinnrs/mäns prcentuella andel av prjektets resurser: Vem beslutar? Kvinna eller man? Tid i prjekt (veckr/kvinnr veckr/män) Kvinnr: tt 358 v. Män: tt 1038 v. 19v/kv 21v/m Kvinnr ch män Tid med cach (träffar/ kvinnr träffar/ män) Kvinnr: 18 besök/mån Män: 45 besök/mån 2,8 tr/kvinna/mån 2,58 tr/man/mån Kvinnr ch män Tlk (timmar/kvinnr timmar/män) Kvinnr: 12 timmar Män: 24,5 timmar 2,5 timmar/ kv 3 timmar/man kvinnr Syv (besök/kvinnr Besök/män) Kvinnr: 5 Män: 7 0,3 besök/kv 0,16 besök/man Kvinnr ch män Praktik (tillfällen/kvinnr tillfällen/ män) Kvinnr: 9 tillfällen Män: 20 tillfällen 0,5 tillfälle/kv 0,45 tillfälle/man Kvinnr ch män

Analyserat könsfördelningen hs Navigatrs deltagare, styrgrupp, referensgrupp ch i egen prjektgrupp. Analyserat resursfördelningen ch då har fkus legat på deltagare. Hur fördelas resurserna till de kvinnliga respektive manliga deltagare? Analysen resulterade i frågeställningar sm sedan diskuterades med prjektets uppdragsgivare (IFO ch Integratinsenheten).

Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? I prjektbeskrivningen står det att prjektet ska ha 50/50 fördelning mellan män ch kvinnr i målgruppen. Hur ska detta uppnås? Visin Att få en jämn könsfördelning bland Navigatrs deltagare. För övrigt har prjektet en jämn fördelning av resurser. Nya mål ch åtgärder Kan prjektet lcka kvinnliga deltagare med anpassade aktiviteter? Uppföljning Vem gör det ch när?