Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Relevanta dokument
Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Introduktion och Hur smittar det?

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Hygienrutiner i förskolan

Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Basala hygienrutiner

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Hygienrutiner på förskolan

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

Så kan vi minska spridning av

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

MRB. MAS-dagen 14 december 2015

Multiresistenta bakterier

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Hygienrutiner på förskolan

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

ESBL. Information till patienter och närstående

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Sticktillbud Höstmötet 2016

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Smittor och hygien. Trängsel gynnar smitta. Smittskydd Skåne Ulla Stamer Eva Gustafsson

Hygienrutiner på förskolan

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Talmanus Basala hygienrutiner

Aktuellt från Smittskydd Stockholm. Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Multiresistenta bakterier

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

Hygienrutiner på förskolan

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Multiresistenta bakterier

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Vårdkvalitetsenheten Region Norrbotten

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

VRE - hygienrekommendationer

Smittskydd förskola. Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten

Hygienrutiner i förskolan

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Hygienrutiner i förskolan

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Om infektioner och smitta i förskolan

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Basal hygien Vad, hur och varför?!

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

MRSA. Information till patienter och närstående

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Transkript:

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm

Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter - administrativ personal

Smittskyddslagen, SFS 2004:168 Skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Hålla allmänheten informerad Ge råd och anvisningar till grupper särskilt utsatta för smittrisk Se till att förebyggande åtgärder vidtas

Risken för smitta är låg Folkhälsomyndighetens riskvärdering (senast 151214) av flyktingsituationen: låg risk för smitta till befolkningen i Sverige Flyktingarna själva kan dock vara mer utsatta för smitta Viktigast söka och få vård vid sjukdomssymtom! Vaccinationer. Ffa barn 0-5 år kan vara ovaccinerade bör komma snart till BVC Hälsoundersökning

Var söka vård vid sjukdom? Beroende på hur bråttom det är: Ringa 1177 vårdguiden (alt 0771-117790/91 arabiska resp. somaliska, kl 8-22) Vårdcentral (vilken som helst, alla ska ta emot!) Närakut Ringa 112 eller åka till akutmottagning Vuxna asylsökande och tillståndslösa personer har rätt till vård som inte kan vänta Barn<18 år har rätt till all vård

Infofolder på www.vardgivarguiden.se

Hälsoundersökning (HU) Frivilligt För personens egen skull (t.ex fånga upp ohälsa, kunna erbjuda behandling) Asylsökande, personer utan tillstånd och vissa anhöriginvandrare erbjuds kostnadsfri HU, görs på 7 vårdcentraler (vc) i SLL För barn kan den även göras på barnmottagning (BUMM) Asylsökande kallas (kan även kontakta själva) Frikod Ung remiss från skolan till vilken vc som helst för HU av folkbokförda anhöriginvandrade ungdomar

De sex vårdcentralerna i SLL (se, ämnesområde asyl/hälsosamtal )

Smittvägar Kontakt Sexuell smitta Dropp-/Luftburen Blodburen Livsmedelsburen/ Tarmsmitta

Risker för smittspridning Diarré och kräkningar Sår och hudproblem Hosta Sexuell kontakt

Hur skydda mot smitta? Åke Örtqvist

Blodburen smitta Överförs via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor Smittskydd Västra Götaland

Hur smittar blodsmittor (hiv, hepatit B, hepatit C)? Blodtransfusion Orena sprutor Förlossning Oskyddat sex Smittskydd Västra Götaland

2016-10-19 Blodsmittor smittar inte vid: Kramar Kyssar Mat Smittskydd Västra Götaland Sociala kontakter Toaletter Tårar Idrott

Allt blod behandlas likadant (behöver inte veta) Allt blod betraktas som smittsamt Använd alltid handskar vid blodkontakt Smittskydd Västra Götaland Torka upp med engångsmaterial

Om otur, kontakta vården + rapportera till arbetsledare Incident/tillbud/oönskad händelse Blod har kommit i kontakt med: Slemhinna Sårig hud Stuckit/skurit genom huden Smittskydd Västra Götaland

Fekal-oral smittväg (mag-tarm-smitta) Vatten Händer Avföring Mun Mat Jord Smittskydd Västra Götaland

Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök

I köket Tvätta händerna! Undvik ringar och håll naglarna kortklippta Inga sår Matborden torkas av före och efter varje måltid Disktrasa tvättas dagligen alt. använd engångspapper Ingen gemensam handduk/ släng i köket

När bör händer tvättas? Efter toalettbesök Före alla måltider Före matlagning När man har snutit sig När händerna är smutsiga Efter orena moment, som smutstvätt, städning av toaletter

Hur tvätta händerna? Skölj händerna med vatten Ta tvål och tvätta hela handen i 15 sekunder Skölj bort tvålen Torka händerna noga med pappershandduk Händerna skall bli helt torra! Smittskydd Västra Götaland

www.folkhalsomyndigheten.se 2016-10-19 Sätt gärna upp denna affisch (8 språk)

Antibiotikaresistenta bakterier Bakterier som har ökad motståndskraft (resistens) mot vissa antibiotika I länder med hög antibiotikaanvändning är högre andel av bakterierna antibiotika resistenta Ger INTE svårare infektioner än vanliga bakterier

Resistenta bakterier i Smittskyddslagen MRSA meticillinresistenta stafylokock aures (hudbakterie) VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker (tarmbakterie) ESBL - extended spectrum betalactamases (finns i tarmen) ESBLCARBA - extended spectrum betalactamases med karbapenemasaktivitet (finns i tarmen)

Förhindra spridning av hudbakterier t ex MRSA Kontaktsmitta hindrad med god handhygien Skötsel av sår: Sår kan sprida smitta Håll en god personlig hygien Täck sår med plåster eller förband Sår som inte läker? Ta kontakt med vårdcentral Större omläggningskrävande sår skall läggas om på vårdcentral Dela inte handduk, rakhyvel eller hygienartiklar med varandra

Förhindra smitta av tarmbakterier t ex VRE, ESBL Smittskydd Västra Götaland

Droppsmitta T.ex. luftvägsvirus som influensa Risk ökar vid trångboddhet God handhygien skyddar även mot detta! Instruera om host-etikett : Nysa/hosta i armvecket, inte i handen Hålla näsduk för munnen och näsa när hostar/nyser, slänga näsduken.

Smittskydd Skåne, del av hostetikett-affisch

Skabb Smitta sker genom nära kroppskontakt, hud mot hud Kan smitta via kläder och sängkläder Smittar innan symtom Skabb överlever 2-3 dygn i miljön Tvätta kläder & sängkläder i 60 grader, vädra skor och kläder i 2-3 dygn Kontakta sjukvården vid långvarig, nattlig klåda Västra Götaland

Kroppslöss eller klädlöss Lössen lever i kläder och kittarfast i kläder framför allt i sömmarna. När de ska suga blod kryper de ut på huden Sprids via närkontakt mellan människor eller vid delning av sänglinne, handdukar eller kläder. Kroppslöss förekommer framför allt bland människor som lever trångt och under dåliga sanitära förhållanden och som inte har tillgång till rena kläder.

eller ring oss: 08-123 143 00