Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk



Relevanta dokument
MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Vad påverkar vår hälsa?

Tio steg till goda matvanor

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

WHO = World Health Organization

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Vad räknas till frukt och grönt?

Diabetesutbildning del 2 Maten

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Årets Pt 2010 Tel

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Prestationstriangeln

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Maria Svensson Kost för prestation

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Mat och dryck för dig som har diabetes

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Kemiska ämnen som vi behöver

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Låt oss hållas starka!

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Testa dina vanor Hälsotest

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

o m m at och m otion?

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Aktiv Föreläsning. Kost

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Råd för en god hälsa

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Testa dina vanor Hälsotest

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

Testa dina vanor Hälsotest

Maten under graviditeten

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Goda kostvanor - Näringslära

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Transkript:

Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila

Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och nu! Känn maten, känn smaken, tugga Var du äter - påverkar medvetenheten t.ex. Mättnadssignalerna, 30 min innan det når hjärnan När du äter - påverkar blodsockret, hur mycket du äter Hur du äter - påverkar hur mycket du äter, matspjälkningen

Faktorer som är viktiga för blodtrycket Regelbunden motion vattengymnastik, promenader, cykling En hälsosam vikt Måttligt saltintag inte mer än 5-6 gram/dag, ungefär en tesked, se upp för charkuteriprodukter, bröd, pålägg och färdigmat Stresshantering Hälsosamma matvanor En rörlig livsstil vardagsmotion och pausrörelser Att inte röka Måttlig alkohol konsumption Lakrits har ett ämne som kan höja blodtrycket hos vissa personer

De nya Nordiska näringsrekommendationerna 2012 Kosten

Helhet och kvalitet Mer fokus på hälsosamma kostmönster än på enskilda näringsämnen ÖKA BYT UT BEGRÄNSA Grönsaker Baljväxter Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl Spannmålsprodukter av fullkorn Charkprodukter Rött kött Frukt och bär Smör Vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter Drycker och livsmedel med tillsatt socker Fisk och skaldjur Feta mejeriprodukter Magra mejeriprodukter Salt Alkohol Nordiska näringsrekommendationer 2012 en presentation, Livsmedelsverket 2013

Medelhavsmat mycket omättat, lite mättat fett baljväxter grönsaker och frukt nötter, mandel mycket spannmål fisk och skaldjur måttlig alkohol konsumtion lite kött och köttprodukter lite mjölk och mejeriprodukter

Medelhavsdiet på svenska- NORDIET MERA fullkorn, frukt, bär, rapsolja, nötter, fisk MINDRE mättat fett, socker och salt

Våra energikällor: Kolhydrater Stärkelse, kostfibrer och sockerarter Växtriket: frukt, grönsaker, baljväxter, potatis, bröd, mjöl, gryn och pasta Djurriket: mjölksocker = laktos Bränsle för hjärnan Våra muskler då vi rör på oss musklernas energi Små depåer lagrade i kroppen som glykogen. Vi blir trötta, okoncentrerade och orkeslösa Snabba Höjer blodsockret snabbt Blir pigga en kort stund men sen trötta igen Långsamma kolhydrater Gör att vi känner oss mätta längre tid efter måltiden Blodsockret stiger långsammare Minskar risken för typ 2 diabetes Tarmarna får jobba mer Tuggmotstånd vilket är bra för tänderna.

Våra energikällor: Kolhydrater Vitt socker Godis Läsk Kakor Socker Fruktsocker Frukt Bär Stärkelse Pasta, potatis, ris, bröd Fibrer Trög mage? Ät mycket fibrer och drick vatten. Mindre fett. Frukt och grönt, grovt bröd, bön & baljväxter Snabba kolhydrater Långsamma kolhydrater

Våra energikällor: Protein Bygger upp och reparerar cellerna i kroppen, bildar hormoner och blod, enzymer och delar av immunförsvaret Hjälper kroppen att bygga muskler Protein ger mättnad För mycket protein leder till stora kvävemängder. Stresshormonet kortisol stiger mycket vid en proteinrik måltid Se upp för mjölkpulver då inflammatorisk reaktion (vasslepulver) finns om man är laktosintolerant eller mjölkproteinallergiker Variera vegetabiliska och animaliska livsmedel Kött, fisk, fågel = allt med ögon Ägg Bönor, linser och ärtor Mejeriprodukter 0,75 2 gram protein av god kvalitet per kilo kroppsvikt.

Våra energikällor: Fett Allt fett syns inte Skyddar våra inre organ Håller temperaturen uppe Tar upp fettlösliga vitaminer (A,D,E,K) Energigivande och lagrar energi Fett ger dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein 175 g salta jordnötter = 1025 kcal, 85 g fett

Våra energikällor: Fett Omättat fett Mjukt Från växtriket: Olja, avokado, nötter, fet fisk Kort hållbarhet Rensar rent som oljan i en bil Skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar, gynnar det goda kolesterolet HDL samt minskar det dåliga kolesterolet - LDL, bra för hud och hår. Mättat fett Hårt Djurriket: Smör, mejeri, chark, kokos, fett kött Lång hållbarhet Se upp för transfetter. Vegetabiliska oljor som hettas upp och härdas Transfetter cirkulerar länge i blodbanan och stannar i buken och ger bukfetma och höga blodfetter Transfetter finns i kakor, margarin, glass, färdiga rätter, friterad mat, pulverrätter, micropop, bröd, kex

Ät en regnbåge av frukt och grönsaker Varför? Innehåller fibrer, vitaminer och mineraler som har en skyddande effekt i uppkomsten av kroniska sjukdomar. Välj obesprutat och tranportsnålt för en bättre miljö. Antioxidanter fungerar som kroppens eget rostskyddsmedel. Tips! Köp en ny färgglad frukt eller grönsak när du veckohandlar. Hur mycket är 500 gram frukt och grönsaker? Tre frukter och två rejäla nävar grönsaker Bär till frukost Äpple till mellanmål på förmiddagen 125 g tomat och sallad till lunch Banan till mellanmål på eftermiddagen En portion broccoli (65 g) och en portion vitkål (65 g) till middagen

Vad äter vi? Nyckelhålet lite fett, socker, salt, mycket fibrer Bättre med mindre ingredienser Mest står först! På vilken plats hittar ni socker?

Vad äter vi? 100 gram lösgodis = 425 kalorier ca 12 bitar lösgodis 100 gram kycklingfilé + 100 gram ris = 470 kalorier

Vad dricker vi? Cellerna Vatten Läsk, kaffe, te, mjölk, juice är inte samma sak som vatten. De kan både ge energi och vara vätskedrivande. Transport av näringsämnen i kroppen Vårt kylsystem Tips! 4 gram socker =1 tsk socker Drick 1/3 av din kroppsvikt i dl varje dag alltså 60 kilo = 20 dl =2liter Drick extra om du tränar Kroppen hinner ta upp vattnet om du dricker ca 2 dl var 20 minut Vitt kiss = tillräckligt

Vad dricker vi? Alkohol Ger 7 kcal per gram Ju högre alkoholhalt, desto fler kalorier Ett glas rött vin (15 cl) 108 kcal (6,8 sockerbitar) En starköl (40 cl) 186 cl (11.6 sockerbitar)

Energibehov per dag Ca 2200 kalorier Inaktiv Ca 1700 kalorier Inaktiv Aktiv Ca 3000 kalorier Aktiv Ca 2200 kalorier Hur mycket energi man behöver per dag är svårt att ge ett exakt värde på då det beror på din ålder, kön, vikt och fysiska aktivitetsnivå. Ca 30 kcal/kg

Energifördelning Att äta regelbundet är a och o för att må bra och hålla en hälsosam vikt! Så här kan du fördela den totala dagsenergin mellan måltiderna: Räkneexempel på 2000kcal Frukost ca 20-25 E% 500 kalorier 2-3 mellanmål Middag Frukost Lunch 1:a kvart 2:a kvart 3:e kvart 4:e kvart Mellanmål ca 5-10E% Lunch ca 25-30 E% Mellanmål ca 5-10 E% 150 kalorier 600 kalorier 100 kalorier Middag ca 25-30 E% 600 kalorier Mellanmål ca 5-10E% 50 kalorier

En bra matdag Frukost 07.00 Havregrynsgröt med rivet äpple, 5 valnötter och mjölk Mellanmål 15.00 Keso med hallon och blåbär Middag 18.00 Lax med matvete och grönsaker Mellanmål 9.30 Ett päron Lunch 12.00 Kyckling med pasta och grönsaker Kvällsmål 20.30 The och 1 hård macka

Fysisk aktivitet Jägare och samlare Industrialisering Vardagsmotion Varför ska man motionera?

Fysisk aktivitet Hitta en träningskompis, personlig tränare eller en grupp som kan inspirera dig. Det är viktigt att få daglig vardagsmotion. Rör på dig och få upp pulsen minst 30 minuter om dagen. Promenera i naturen, dansa i vardagsrummet, eller städa huset. Vintern kan vara kall men det är nödvändigt för hälsan att röra på sig året om. Välj aktiviteter som du tycker om, beroende på säsong. Tips! 3x10 min motion är lika effektivt som 30 min.

Varning för sittsjukan! Hur många timmar om dagen sitter vi? Enligt WHO är stillasittandet den fjärde vanligaste dödsorsaken i höginkomstländer. Hur använder jag min kropp under dagen? Göra tvärtom på fritiden Vi tillbringar 90 % av vårt liv inomhus...

Vila

Ladda batterierna! Håll dig pigg och vaken! Prioritera din sömn genom att sova 6-8 timmar per natt Kroppen byggs upp, repareras och du får en återhämtning Blodtrycket, kroppstemperaturen och pulsen sjunker, andetagen blir färre och musklerna slappnar av Hjärnans aktivitet varvas ned samtidigt lagras och bearbetas minnen, ny kunskap och intryck Kroppen byggs upp, repareras och du får en återhämtning Immunsystemet aktiveras Utsöndring av stresshormoner minskar

Vila i vardagen Promenera utan att passa en tid, och lämna mobilen hemma. Ta tre djupa andetag när du känner dig stressad eller känslosam. Möt det svåra eller stressen istället för att springa ifrån den. Njut länge av en kopp te eller kaffe. Öppna dina sinnen och uppmärksamma ljud, dofter och färger. Ät långsamt och tugga varje matbit länge så att du känner smaken av maten. Sitt stilla i fem minuter och koncentrera dig på in- och utandningen.

De blå zonernas hemlighet Människorna som lever längst i världen Okinawa Kvinnor Lägre energiintag Enkel växtbaserad kost Låg stressnivå i en lugn tillvaro Fortsätter arbeta Trädgårdsskötsel med daglig motion Delaktiga i samhället, nära vänner, grannar och stor familj Man vet varför man kliver upp på morgonen Sardinien Män Lägre energiintag Enkel växtbaserad kost Låg förekomst av välfärdssjukdomar Fåraherdar med mycket daglig rörelse i stenig terräng Delaktighet, socialt sammanhang

Dagens fokus: Se möjligheterna! Mål och Motivation mot en hälsosam livsstil

I all längtan finns en framtid Nuläget (där du befinner dig idag) Önskat läge (mål) Vägen dit (vad du behöver göra för att nå dit du vill)

Mål & målplanering Planering, syfte, åtgärd & resultat Långsiktiga mål. Använd fantasin för att se vart du vill komma. Kortsiktiga delmål. Vad vill du uppnå under nästa säsong? Eller nästa vecka?

Formulera ett SMART mål Specifikt Tidsbestämt Mätbart Realistiskt Angeläget

Livet handlar inte om att vänta tills ovädret går över utan det handlar om att lära sig dansa i regnet -ordspråk