Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 1
Bakgrund och tillvägagångssätt Syftet med undersökningen Syftet med undersökningen är att jämföra deltagarnas upplevelse av och utveckling under projektet för de deltagare som deltog i projektets barndom eller uppbyggnadsfas och de deltagare som deltog under projektets sista ca 10 månader. Under de sista 10 månaderna, från oktober 2013 till juni 2014, var projektet fullt utbyggt både metod och personalmässigt, dvs med etablerade rutiner, organisation, verksamhet och med personal som hunnit arbeta sig samman under drygt ett års tid. Urval och genomförande I rapporten jämförs två urval av deltagare: Urval 1: Deltagare som avslutat projektet mellan 12 oktober 2012 till 21 februari 2014. o 359 deltagare varav 269 svar dvs en svarsfrekvens om 75%. o Undersökningen genomfördes som telefonintervjuer 3 minst 3 månader efter avslut. För ytterligare information om urval och bakgrundsvariabler se Delrapport 1. Urval 2: Deltagare som avslutat projektet från 22 februari 2014 till 30 juni 2014. o 241 deltagare varav 137 svar dvs en svarsfrekvens om 57 %. o Undersökningen genomfördes som en pappersenkät vid deltagarens utskrivningstillfälle under perioden. För bakgrundsvariabler se bilaga till denna rapport. Skillnader mellan urvalen som är väsentliga att notera är att mätpunkterna skiljer sig åt mellan de två urvalen. I urval 1 så har deltagarna ett retrospektivt perspektiv om minst tre månader sedan projektet avslutades. I urval 2 så fyller deltagarna i en slutenkät i samband med att projektperioden avslutas. En annan skillnad är svarsfrekvensen. Urval 1 har en svarsfrekvens på 75% vilket gör att resultaten kan generaliseras till hela gruppen dvs alla de 359 som ingick i urvalet. Urval 2 har en svarsfrekvens om 57 % vilket är acceptabelt men inte tillfredställande för att kunna generaliseras till hela urvalet om 241 individer. Svaren gäller således för de 137 som svarat och kan inte anses gälla för de 104 individer som inte valt att besvara enkäten. Vidare kan det nämnas att storleken på urvalen olika stora och att det föreligger mindre skillnader mellan urvalen vad gäller ålderssammansättning, ålder och födelseland. Trots skillnaderna ovan så menar vi att jämförelsen är relevant att göra, inte minst som ett kunskapsunderlag kring projektets uppbyggnad och utveckling. Resultatredovisning På nästa sida återfinns en sammanfattning av resultatet i jämförelsen och en korfattad analys av materialet. I övrigt är rapporten tänkt som en resultatredovisning för den som vill fördjupa sig i materialet. Noter att det är främst det kvantitativa resultatet som redovisas. Resultatet av enkätsvaren redovisas här i tabell och/eller diagramform för frågor med fasta svarsalternativ som en jämförelse. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 2
En sammanfattande analys av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Generellt om resultatet Deltagarna i urval 2 är generellt sätt väl tillfredställda och nöjda med upplevelsen och effekterna av projekt K2. Deltagarna i urval 2 är också signifikant mer nöjda med projekt K2 än deltagarna i urval 1. För de frågor som handlar om upplevelsen av projektet, dess personal och metodik så svarar 79 94% av deltagarna i urval 2 mycket positivt eller positivt. Motsvarande siffror för urval 1 är 59 79 %. Deltagarna i urval 2 också generellt sätt mer positiva till de effekter som de upplever att projektet skapat för just deras situation än motsvarande för urval 2. För de frågor som handlar om projektets effekter; personlig och professionell utveckling samt upplevelsen av att ha närmat sig arbetsmarknaden, så svarar 67 86 % av deltagarna i urval 2 i mycket hög eller i hög grad. Motsvarande siffor för urval 1 är 38 65 %. Deltagarnas intryck av projekt K2 Nedan redovisas urvalens svar på de allmänna frågorna om hur de upplevt och bedömer projektets värde. Upplevelsen av projektet är för deltagarna i de båda urvalen positivt. I urval 1 menar 54 58 % att så är fallet i mycket hög eller i hög grad. Motsvarande siffor för urval 2 är 84 87 %. Utifrån detta är vår slutsats att: Projekt K2 upplevs både ha utvecklat deltagarnas allmänna situation och bedöms vara ett bra stöd för människor som vill starta en ny yrkeskarriär. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 3
Projektets effekter enligt deltagarna Skillnaden mellan deltagarnas upplevelse av projektets effekter i urval 1 resp. 2 är betydande. Från skattningar om 38 39 % för urval 1 till skattningar om 67 73% i urval 2. En stor skillnad mellan undersökningarna är naturligtvis tidpunkten då undersökningen genomförs. I det första fallet har deltagarna haft minst en 3 månaders period på egen hand efter projektet. En tid under vilken, de allra flesta, varit fortsatt arbetssökande alternativt sjukskrivna. Vi har tidigare redovisat att endast 10 % av de deltagare som gick ur projektet utan en anställning har anskaffat en vid uppföljningstillfället 3 14 månader efter projektavslut. Detta kan naturligtvis innebära att t ex. tron på Dig själv som anställd på arbetsmarknaden respektive upplevelsen av i vilken grad Du tycker att Du kommit närmre arbetsmarknaden fått sig en törn och blivit svagare. Samtidigt så behöver inte detta enbart vara fallet. Flertalet av deltagarna är sannolikt sysselsatta inom ramen för andra verksamheter hos kommunen, arbetsförmedlingen, etc. Dock delar 90 % av de deltagare som gick ur projektet utan arbete en gemensam upplevelse av att projekt K2 var en insats som inte ledde till ett arbete. Det är således svårt att dra allt för stora slutsatser av resultatet. De slutsatser vi, trots allt, kan dra kring skillnaderna mellan urval 1 respektive 2 är att: Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 4
Ca 70 % av deltagarna i urval 2 var positiva till projektets effekter och kände att de i hög grad eller i mycket hög grad hade kommit närmare arbetsmarknaden i slutet av sin projektperiod. Resultatet innebar projektet skapat en stark framtidstro och upplevts utvecklande. Detta innebär att deltagarna kan sägas ha fått en tryggare arena i enlighet med projektets delmål. Ca 60 % av deltagarna i urval 1 upplevde, 3 14 månader efter att de avslutat projektet, att de inte alls eller endast i mycket liten eller i liten grad kommit närmare arbetsmarknaden. Dessa deltagare kan i motsvarande grad sägas inte verka från en tryggare arena i enlighet med projektets delmål. Deltagarnas upplevelse av projekt K2; personal samt studie och undervisningsmetoder. Deltagarna i båda urvalen kan sägas vara väl tillfredställda med projektets personal samt dess studie och undervisningsmetoder. För de frågor som handlar om upplevelsen av projektet, dess personal och metodik så svarar 80 94% av deltagarna i urval 2 mycket positivt eller positivt. Motsvarande siffror för urval 1 är 77 79 %. Den slutsats vi drar av resultatet är att: Deltagarna på det hela taget är positiva till projektet, dess personal samt studieoch undervisningsmetoder. Vidare att denna positiva upplevelse består över tiden sedan deltagarna lämnat projektet. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 5
Deltagarnas upplevda utveckling i Callcenter Majoriten av deltagarna, i båda urvalen, upplever att de utvecklats i hög grad genom callcenter vad gäller kompetensena i kommunikation, säljteknik och telemarketing. I urval 1 menar 64 65 % att så är fallet i mycket hög eller i hög grad. Motsvarande siffor för urval 2 är 78 86 %. Utifrån detta är vår slutsats att: Verksamheten i callcenter upplevs i hög grad som utvecklande för deltagarna vad gäller deras kompetens i kommunikation, säljteknik och telemarketing. Denna positiva upplevelse består över tiden sedan deltagarna lämnat projektet. Projektets delmål om att utveckla just kompetenserna ovan får således anses uppfyllt. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 6
Deltagarnas upplevelse av studie och undervisningsmetoderna i svenska Upplevelsen av studie och undervisningsmetoderna i svenska är i de båda urvalen positivt. I urval 1 menar 71 % att undervisningen upplevt varit mycket positivt eller positivt. Motsvarande siffor för urval 2 är 79 %. Utifrån detta är vår slutsats att: Studie och undervisningsmetoderna i svenska har upplevt som utvecklande och mottagits på ett bra sätt.. Denna positiva upplevelse består över tiden sedan deltagarna lämnat projektet. Frågor om självskattad livskvalitet 17. Hur tycker Du, i det stora hela, att Ditt liv är just nu? (239) Urval 1: 239 Urval 2: 125 Mycket bra (26) 11 % Ganska bra (83) 35 % Varken bra el. dåligt (105) 44 % Ganska dåligt (22) 9 % Mycket dåligt (3) 1 % Mycket bra (27) 22 % [ ] Ganska bra (51) 40 % [ ] Varken bra eller dåligt (46) 37 % [ ] Ganska dåligt (1) 1 % [ ] Mycket dåligt (0) 0 % [ ] 18. Frivillig kommentar: Vad är bra eller dåligt? De positiva kommentarerna handlar generellt om att man arbetar, studerar och har god hälsa. Att familjen har det bra. I motsvarande mån handlar de negativa omdömena om brist på arbete samt ohälsa och personliga problem. Således att familjen har det dåligt. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 7
19. Hur tycker Du, i det stora hela, att Ditt liv är just nu jämfört med strax innan Du påbörjade projekt K2? (229) Urval 1: 229 Urval 2: 126 Mycket bättre (28) 12 % Något bättre (82) 36 % Ungefär som nu (95) 41 % Något sämre (15) 7 % Mycket sämre (9) 4 % Mycket bättre (32) 25 % [ ] Något bättre (45) 36 % [ ] Ungefär som nu (43) 34 % [ ] Något sämre (6) 5 % [ ] Mycket sämre (0) 0 % [ ] 20. Frivillig kommentar: Vad har förändrats? De positiva kommentarerna handlar generellt om att lärande, personlig utveckling och förändring. I motsvarande mån handlar de negativa omdömena om att man inte fick jobb, utebliven förändring, fortfarande är sjuk. 21. Hur tycker Du på det hela taget att Ditt liv varit? (192) Urval 1: 229 Urval 2: 126 Mycket bra (18) 9 % Ganska bra (63) 33 % Varken bra el. dåligt (99) 52 % Ganska dåligt (10) 5 % Mycket dåligt (2) 1 % Mycket bra (19) 15 % [ ] Ganska bra (45) 37 % [ ] Varken bra eller dåligt (57) 46 % [ ] Ganska dåligt (1) 1 % [ ] Mycket dåligt (1) 1 % [ ] 22. Frivillig kommentar: Vad har varit bra eller dåligt? Många av deltagarna tar upp att de levde ett bra liv innan kriget i Irak bröt ut och nu är trygga och lever ett lugnt liv i Sverige sedan de tvingats fly. Flertalet uppger att de arbetade i Irak och några tar upp att de hade hög status i hemlandet som civilingenjörer, mm. I Sverige är det tryggt och lugnt men det är samtidigt svårt att komma in på arbetsmarknaden, språket är en utmaning liksom att mycket nytt måste läras. Känslorna för både hemlandet, Irak och det nya landet Sverige är delade mellan deltagarna. Några tycker att livet var bättre i Irak innan kriget och några upplever att livet i Sverige är bättre. Innebörden i kommentarerna är i stort samma mellan urval 1 och 2. Nedan några illustrerande citat från Urval 1: - Jag var läkare i Irak och det var bra, men här i Sverige så är nästan allt tvärtom. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 8
- Förr i tiden så var mitt liv i Irak bra men sen efter kriget så var det dåligt, och nu i Sverige har det förändrats till lite bättre. - Jag var självsäker och hade jobb i Irak och nu så har det blivit sämre, vi är tvungna att göra något som vi inte vill. - Vi var hemmafruar i Irak och här i Sverige har mycket ändras, vi går i skola och mycket annat. - Det var rätt så bra innan men nu är det ännu bättre. - Jag var inte sjuk i Irak, men när jag flyttade hit så blev jag sjuk, och jag vet inte vad det beror på, om det kanske beror på min psykiska hälsa eller inte. 23. Vad har Du för tankar om Ditt liv och syn på framtiden i förhållande till hur det är just nu? Tror Du att Ditt liv kommer att bli bättre eller sämre? (209) Urval 1: 229 Urval 2: 126 Mycket bättre (23) 11 % Något bättre (156) 75 % Ungefär som nu (24) 11 % Något sämre (5) 2 % Mycket sämre (1) 1 % Mycket bättre (49) 40.5% [ ] Något bättre (46) 38 % [ ] Ungefär som nu (25) 21 % [ ] Något sämre (1) 1 % [ ] Mycket sämre (0) 0 % [ ] 24. Frivillig kommentar: På vilket sätt bättre eller sämre? De positiva kommentarerna handlar generellt om att deltagarna är hoppfulla inför framtiden och tror och önskar att livet skall bli bättre genom att få tillträde till arbete eller utbildning. Ett antal deltagare uppger att de hoppas kunna behålla sina nu aktuella jobb och utvecklas i sina yrken. Flertalet deltagare ta upp att familjen och barnen skall ha det bra och utvecklas väl genom utbildning och arbete. Ett fåtal deltagare menar att livet blir bättre när de får pension alternativt deras make/maka går i pension. Deltagarna är generellt mycket hoppfulla inför framtiden. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 9
I motsvarande mån handlar de negativa omdömena om sjukdom och hälsorelaterad problematik. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 10
Bakgrundsvariabler till urval 2 1. Kön: Kvinna (87) 64.44% Man (48) 35.56% 2. Hur gammal är Du? 18 25 år (6) 4.38% 26 35 år (44) 32.12% 36 45 år (40) 29.2% 46 55 år (31) 22.63% 56 65 år (16) 11.68% 3. Vilket land är Du född i? Sverige (30) 21.9% Irak (73) 53.28% Syrien (10) 7.3% Ryssland (4) 2.92% Annat land, vilket?* (20) 14.6% * Ddeltagare från Chile (3), Finland (2), Palestina (2), Iran (2), Estland (2) och enstaka deltagare från Etiopien, Turkiet, Lettland, Indonesien, Sierra Leone, Polen, Somalia, Armenien & Österrike. 4. Hur länge har Du bott i Sverige? 2-3 år (2) 2 % 4 6 år (41) 42 % 7 9 år (28) 28 % 10-12 år (8) 8 % 13-15 år (7) 7 % 16-18 år (1) 1 % 19 år eller längre (12) 12 % Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 11
5. Hur kom Du i kontakt med projekt K2? Via Arbetsförmedlingen (30) 22.56% Via SFI (2) 1.5% Via min handläggare på FIA (94) 70.68% Via min handläggare på AF (1) 0.75% Via personal som arbetar på K2 (3) 2.26% Via andra deltagare som går på K2 (1) 0.75% På mitt eget initiativ jag tog själv kontakt med K2 (1) 0.75% Annat sätt, vilket? (1) 0.75% 6. Har Du varit anställd under Din tid som deltagare i projekt K2 och fått lön från Södertälje kommun (PIL anställning)? Nej (109) 79.56% Ja (28) 20.44% 7. Har Du ett arbete just nu? Nej (116) 85.93% Ja. På heltid. (13) 9.63% Ja. På deltid. (6) 4.44% 8. Arbetar Du på samma arbetsplats nu som när Du var anställd av Södertälje kommun som deltagare i projekt K2? Nej (11) 73.33% Ja (4) 26.67% Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 12
9. Vilken utbildning deltog Du i inom projekt K2? Öppna spåret (13) 9.85 % Branschspåret (4) 3.03 % Karriärväg 1 (27) 20.45 % Karriärväg 2 (54) 40.91 % Callcenter (20) 15.15 % SYSTEMBOLAGET (6) 4.55 % LIDL (3) 2.27 % En yrkesutbildning, vilken? ( t. ex. bygg / taxi /restaurang ) (5) 3.79 % Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 13