ANTAGANDEHANDLING 2010-09-15



Relevanta dokument
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Tillägg till planbeskrivning vid ändring av detaljplan PL 161 för Dåvö Berghagen, Köpings kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

(6) Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/ Upprättad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING. Antagandehandling. tillhörande

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Detaljplan för fastigheten Brunne 8:14

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål

Tillägg till planbeskrivning vid ändring av detaljplan PL 165 för Hovgården Tavsta Hage, Köpings kommun

Planbeskrivning. Detaljplan för Gråsiskan 9, Bollnäs kommun, Gävleborgs län

1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning.

Detaljplan för Hoby 1:23 m.fl. Ronneby kommun, Blekinge län

Samhällsbyggnadsförvaltningen DETALJPLAN DEL AV ÖJE 4:3, RÖDA SKOLAN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT Diarienummer PBN 2010/ Upprättad

Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2010/ DP 4-B-29:2

3:79 B C H K PARK. PLANER OCH BESTÄMMELSER Användningsgräns sammanfallande med fastighetsgräns

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

ANTAGANDEHANDLING Dnr:

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för AGEN 24:11 Slingan Degerfors kommun, Örebro län

Detaljplan för Gredelby 1:6, Knivsta kommun

Enbacka skola (Enbacka 13:1 mm), Gustafs

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

Detaljplan för del av Tomelilla 10:224 i Tomelilla, Tomelilla kommun

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan SÖDERHAMN Planenheten

DNR /5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Skytten 1, Pajala. Pajala kommun, Norrbottens län HANDLINGAR

Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för kv. Glättaren f.d Annelundsskolan m fl, Säffle kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING. Utställningshandling. tillhörande

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Antagen av kommunfullmäktige Laga kraft Genomförandetiden upphör

Antagandehandling upprättad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring av detaljplan D177 Hamrum 3:50. Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING. Dnr

Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Planbeskrivning. Norrtull 12:8, kv Lärkan (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län

Detaljplan- Samrådshandling. För del av Björken 4, Götene tätort, Götene kommun, april 2018

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län

PLANBESKRIVNING MED GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort

Detaljplan för Fåfängan 6 UTÖKNING AV TRÄNINGSLOKAL Östersunds kommun

Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län

Planbeskrivning Samrådshandling

Detaljplan för Katten 14, Strömsunds kommun. Granskningshandling

40-45 B II 3,6. Grundkartans beteckningar. Fastighetsgräns Traktgräns Rutnät Fastighetsbeteckning Registerområde. Mossarp. Byggnad, takkontur

Antagandehandling. Sjösäter 3:1 m.fl. fastigheter Hällekis tätort, Götene kommun DETALJPLAN

Ändring av detaljplan Tillägg till stadsplan för Kungsgärdet, Pl 41, avseende Kåbo 24:11 Begränsat förfarande

Söder 60:5, Sockerbruksgränd


PLANBESKRIVNING. Solvarbo 19:18 mm. ANTAGANDEHANDLING Laga kraft Detaljplan för. i Säters kommun, Dalarnas län

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

Planbeskrivning Ändring genom tillägg till stadsplan för Berthåga, Pl 90 A, avseende Berthåga 20:5

Detaljplan för Kv. Muraren Arvika kommun, Värmlands län

PLANBESKRIVNING. Upphävande av avstyckningsplan för del av Nybygget 1:6 S A M R Å D S H A N D L I N G HANDLINGAR. i Klippans kommun, Skåne län

DETALJPLAN för Gunnarsbo 1:22 m fl Habo tätort

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

OLOF MARKUSGÅRDEN. Detaljplan för. Del av fastigheten Mark Näktergalen 1. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer BN 2005/

DETALJPLAN FÖR DEL AV NORRKÄRR 1:14 (SELÄTEROMRÅDET) Strömstads kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Planområde. Flygfoto över fastigheten JANNELUND 10:4, Storgatan 1 från söder.

Detaljplan för Läderlappen 5 m.fl. i Eslöv, Eslövs kommun, Skåne län

Plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, grundkarta och fastighetsförteckning.

Antagandehandling PLANBESKRIVNING Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun

DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

DETALJPLAN FÖR ARLÖV 21:226, BURLÖVS KOMMUN, SKÅNE LÄN 1 (ENKELT PLANFÖRFARANDE) (5)

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

Åsen 1:69. Detaljplan för fastigheten. i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

Planbeskrivning Detaljplan för Gottsunda 16:2 Enkelt planförfarande

Tillägg till. Planbeskrivning. Upprättad i januari 2016 av Plan- och byggavdelningen, reviderad mars 2016 Dnr Planområde

Samrådshandling. Ändring av detaljplan för kv. Galathea. Lidköpings kommun. Dnr. SBN 2018/566

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

Plan- och genomförandebeskrivning

PLANBESKRIVNING. Ucklum, Stenungsund kommun Västra Götalands län. Antagandehandling

Detaljplan för Änggården 1 och 2, Valdemarsvik, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län.

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7

Tranås kommun Detaljplan för Hästen 5 Tranås stad Upprättad i juli 2010 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 65/10

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

Detaljplan för KV VÄPNAREN i Klippans kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING. Gustafs-Källberget 3:13 och 3:14 mm i Säters kommun, Dalarnas län. ANTAGANDEHANDLING Laga kraft

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

Transkript:

PL 382 Detaljplan för Fastigheterna GÅSEN 3, 4 och 5 (Pedagogien m.m.) Köpings tätort, Köpings kommun Flygbild från söder, augusti 2008 Foto: Bergslagsbild AB ANTAGANDEHANDLING 200-09-5

Innehåll PLANBESKRIVNING 3. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 3.2 PLANFÖRFARANDE... 3.3 HANDLINGAR... 3.3. Planprogram... 3.3.2 Miljöbedömning... 3.4 PLANDATA... 4.4. Läge och areal... 4.4.2 Markägoförhållanden... 4.5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 4.5. Översiktsplan... 4.5.2 Detaljplan... 5.5.3 Kommunala beslut i övrigt... 5.6 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5.6. Natur och vegetation... 5.6.2 Geotekniska förutsättningar... 6.6.3 Förorenad mark... 6.6.4 Fornlämningar... 6.6.5 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse... 7.7 FÖRÄNDRINGAR....7. Byggnader....7.2 Friytor... 4.7.3 Trafik... 4.7.4 Störningar och inverkan på miljön... 5.7.5 Trygghet... 5.8 TEKNISKA ANLÄGGNINGAR... 5.8. Elförsörjning... 5.8.2 Teleledningar... 5.8.3 Fjärrvärme... 5.8.4 Vatten och avlopp... 5.8.5 Avfallshantering... 6.9 SERVICE... 6.9. Butiker... 6.9.2 Skola och barnomsorg... 6.9.3 Hälsovård... 6 2 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 7 2. ORGANISATORISKA FRÅGOR... 7 2.. Förfarande... 7 2..2 Tidsplan planprocessen... 7 2..3 Genomförandetid... 7 2.2 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR... 7 2.2. Fastighetsbildning... 7 2.2.2 Gemensamhetsanläggning... 7 2.3 EKONOMISKA FRÅGOR... 7 2.3. Investeringar... 7 2.3.2 Arkeologiska undersökningar... 7 2.3.3 Planavgift... 7 2.3.4 Anslutningsavgifter... 7 2.4 2.4. TEKNISKA FRÅGOR... 8 Radon... 8 2.5 MEDVERKANDE I PLANARBETE OCH GENOMFÖRANDE... 8 2 (8)

PLANBESKRIVNING. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Pedagogien och Scoutgården vid Östra Långgatan i Gamla stan har stort kulturhistoriskt och miljömässigt värde. Huvudbyggnaden Pedagogien har varit skola i olika former ända sedan den uppfördes på 840-talet. Byggnaden står nu tom sedan musikskolan flyttat till nya lokaler i Folkets Park under hösten 2009. De två timrade, rödfärgade byggnaderna i söder har från början varit uthus till Pedagogien, men används nu av Köpings Scoutkår. Spruthuset i norra delen av tomten var i äldre tid förvaringsplats för stadens brandredskap. Det innehåller två garage och ett förråd för brandmuseet. Fastigheterna Gåsen 3, 4 och 5 har fram tills idag fungerat som en enhet. Avsikten är att två fastigheter ska bildas, en för Pedagogien och en för Scoutgården. Enligt gällande detaljplan får byggnaderna endast användas för allmänt ändamål. En planändring måste därför genomföras för att byggnaderna ska kunna säljas till privata ägare och de kulturhistoriska värdena skyddas genom planbestämmelser..2 PLANFÖRFARANDE Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande..3 HANDLINGAR Planförslaget består av följande handlingar Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med illustration Fastighetsförteckning Kulturhistorisk beskrivning och värdering, december 2009 (bilaga som finns tillgänglig på stadsarkitektkontoret) Samrådsredogörelse Utlåtande.3. Planprogram Planändringen bedöms inte vara av sådan omfattning att ett planprogram behövs..3.2 Miljöbedömning Enligt 5 kap 8 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning göras i planärenden om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Först ska en behovsbedömning göras för att pröva om en miljöbedömning behövs. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas (6 kap andra stycket miljöbalken). Behovsbedömning Den aktuella detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning behövs därför inte. 3 (8)

Motivering Planändringen kommer inte att medföra någon märkbar ändring i förhållande till hur området har fungerat tidigare..4 PLANDATA.4. Läge och areal DROTTEN FRODE 2 2 20 Postkontor SKANDIA P 2 5 2 4 3 FREJA 9 7 8 6 5 0 till : SIGRUN : 3 DA 2 9 3 Tingshuset :2 GIMLE EMBLA 22 5 4 6 FJOLNER S: 23 7 0 8 9 TULE 9 2 20 20 :3 4 5 Skolplan EMBLA GAUTIOD :2 TOR 2 FROSTE 4 8 GYLFE 2 3 P 9 3 Pedagogien 9 0 3GÅSEN 4 :4 5 2 :40 3 Hummelbäcks- GÅSE 2 :39 parken 2 :39 2 39 FOLKE :37 :38 22 VALHALL FYLGIA 3 GRÖNSISKAN 38 23 HÖKEN 2 HERMOD 2 24 4 34 25 2 26 27 28 29 0 303 bäcksgatan Nygatan Vattugr Mullgatan Åsgränd :38 VÅGHAGEN 37 32 33 Esplanaden Karlbergsg Theod Volvoga GRÖNSISKAN 36 Järnvägsgatan 35 Skeppar gränd 4 :2 Karta som visar planområdet läge. ägen 6 Planområdet ligger i Gamla stan mellan Östra Långgatan och Mullgatan, mitt emot Prostgården. Planområdets areal är ca 500 m 2..4.2 Markägoförhållanden Fastigheterna Gåsen 3, 4 och 5 ägs av Köpings kommun..5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN.5. Översiktsplan Den kommunomfattande översiktsplanen för Köpings kommun antogs av kommunfullmäktige den 29 oktober 990 och förklarades aktuell den 26 oktober 998. Området ingår i tätortens detaljplanelagda område, som anges som bebyggelseområde och inte har beskrivits närmare. Arbete med en ny översiktsplan pågår. 4 (8)

.5.2 Detaljplan 6 5 0 till : SIGRUN : 3 2 9 3 :2 30 Ti GIMLE 22 5 6 FJOLNER S: 23 7 TULE 0 9 8 20 9 202 4 :3 5 34 Nygatan :2 377 FYLGIA 3 377 86 :38 Karta över gällande detaljplaner. Vattugr GAUTIOD TOR 2 4 8 GYLFE 2 3 9 3 Pedagogien 9 3GÅSEN 0 382 4 :4 5 2 :40 3 GÅSE 2 :39 377 2 :39 2 39 22 377 Mullgatan GRÖNSISKAN 38 23 HÖKEN 2 24 4 HERMOD 2 34 25 26 27 28 29303 0 26 Åsgränd För området gäller PL 26, fastställd den 2 juli 969. 89 37 32 33 GRÖNSISKAN Esplana 370 För området på södra sidan av Mullgatan (det parkområde som kallas för Rektorns trädgård) gäller PL 377 som vann laga kraft den 24 november 2008..5.3 Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 6 juni 2009 att uppdra till byggnadsnämnden att pröva förutsättningarna för ändring till bostadsändamål för fastigheterna Gåsen 3, 4 och 5 genom detaljplaneändring. Byggnadsnämnden beslutade den 26 augusti 2009 att uppdra till stadsarkitektkontoret att pröva förutsättningarna för ändring till bostadsändamål för fastigheterna Gåsen 3, 4 och 5 genom detaljplaneändring..6 FÖRUTSÄTTNINGAR.6. Natur och vegetation Större delen av tomten är grusad och saknar vegetation. Mot Mullgatan finns några lönnar. Den i söder har en skada och dess återstående livslängd beräknas till 20 25 år. Den i norra delen av tomten är större och i bättre skick. Bakom Scoutgården finns en inhägnad gräsbevuxen trädgård med några träd och buskar. Scouterna använder gården för utomhusaktiviteter och träning. 35 VAL ppa 5 (8)

.6.2 Geotekniska förutsättningar Markförhållanden Planområdet ligger på Köpingsåsen, en grusås som passerar genom bl.a. Gamla stan. Det innebär att grundläggningsförhållandena här är goda jämfört med i många andra delar i staden där det finns djupa lerlager. Radon Befintliga byggnader är enligt radonriskkarta för Köpings kommun daterad 984-0-9 belägna på mark med risk för höga radongashalter i jordluften. Lokaler och utrymmen där människor stadigvarande vistas och som ändras eller ianspråktas för ändrat ändamål skall utföras så att radongashalten i inomhusluften ej överstiger gällande gränsvärden vilket måste dokumenteras med kontrollmätning. Ventilationsåtgärder i avsikt att minska radongashalten i inomhusluften har under senare år vidtagits i huvudbyggnaden. Kontrollmätningar efter dessa åtgärder visar att radonhalten i vissa delar av byggnaden överstiger gällande gränsvärde (se Socialstyrelsens allmänna råd för befintliga bostäder och lokaler använda för allmänt ändamål SOFS 2004:6 (M) samt SOFS 999:22 (M)). Utförda åtgärder är dessutom utförda utan hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden och behöver sannolikt ändras..6.3 Förorenad mark Det är inte troligt att det har förekommit någon verksamhet i området som kan ha förorenat marken. Markprov bedöms inte nödvändiga. Om det skulle bli aktuellt att göra några åtgärder som innebär grävning bör man hålla uppsikt i schaktet..6.4 Fornlämningar Fastigheterna ligger inom det fornlämningsområde (fornlämning nr 48: det äldre stadsområdet) som har avgränsats för Köpings stad. Området togs i anspråk någon gång under medeltiden. Det var obebyggt på 830-talet när man beslutade att skolan skulle uppföras på platsen men tidigare kan det ha funnits bebyggelse där. Det finns med all säkerhet kulturlager i marken. En arkeologisk förundersökning genomfördes av Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen (KM) i juni 2008 i bl.a. den norra delen av Rektorns trädgård där parkeringar för Gautiod 9 planeras. Där påträffades en äldre husgrund som kan tas bort. Parkeringarna har inte byggts än. När bostadshusen på Gautiod 9 vid Mullgatan (norr om planområdet) uppfördes i slutet av 960-talet påträffades bl.a. ett antal skelett. Det kan under någon tid ha funnits en kyrkogård i området, men man vet inte vilken funktion eller utsträckning den i så fall har haft. Ibland har det hävdats att det kan ha funnits en kyrka i Gamla stan under medeltiden, men några belägg för detta har aldrig hittats. Grävningar inom fornlämningsområdet måste föregås av en arkeologisk förundersökning och eventuellt mer noggranna undersökningar. 6 (8)

.6.5 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Antikvarisk utredning Stadsarkitektkontoret har anlitat Anders Franzén Byggnadsvård AB, Uppsala för att göra en kulturhistorisk beskrivning och värdering av byggnaderna på fastigheterna. Rapporten Pedagogien f.d. musikskolan, Gåsen 3, 4 och 5 i Köping färdigställdes i december 2009 och ingår som en bilaga till detaljplanen. Beskrivningarna nedan är till stor del hämtade från rapporten. Kortfattad historik Pedagogien Pedagogien från Östra Långgatan. Foto: Christina Johansson, oktober 2003. Pedagogien är Köpings första egentliga skolhus. Det ritades av arkitekten F. W. Scholander och stod klart 84. Byggnaden har alltid varit använd som skola. Under senare år har Köpings musikskola haft sina lokaler här. Under denna tid gjordes många inre ombyggnader för att skapa ljudisolerade utrymmen för övningar med olika instrument. Betydelse för stadsbilden: Skolbyggnaden är ett karakteristiskt inslag i Östra Långgatans gatubild och är även ett blickfång från Mullgatan. Huset framstår som en liten herrgård mitt i Gamla stan. Arkitekturhistorisk bedömning: Skolbyggnaden har ett högt värde. Den är ett välbevarat exempel på den nyklassicism som introducerades under Gustav III:s tid. Stilen användes ofta just till skolhus, under decennierna då folkskolan tog form i 7 (8)

vårt land. Huset utstrålar en kärv stränghet, och det går inte att avläsa dess ursprungliga funktion. Symmetri och sparsam utsmyckning är viktiga karaktärsdrag. Byggnadsteknik: Byggnaden är uppförd i två våningar med helgjutna väggar av sten och kalkbruk. En trästomme höll gjutformen på plats. Formen fick sedan bli kvar som armering inne i de färdiga väggarna. Metoden med s.k. gjuthus uppfanns av Boråsfabrikören Carl Gustaf Rydin 834, som ett alternativ till de dyrare stenhusen. Byggnadstekniken är ovanlig. Det kan finnas ytterligare någon byggnad i Köping och ett antal i övriga delar av Västmanland. Material och ursprunglighet: Skolhuset har till stor del kvar ursprungliga utvändiga material, även om detaljer bytts ut, färgsättningen förvanskats och ytskikt är av senare datum. De plåtklädda skorstenarna, det tegeltäckta taket, takfotens listverk, den putsade fasaden med fönster- och dörromfattningar, fönsterkarmar och fönsterbleck, sockel och trappa av natursten alla är karaktärsdrag för denna byggnad. Två av de ursprungliga skolsalarna har bevarats, och det finns en del ursprungliga inredningsdetaljer, bl.a. bröstpanel, spegeldörrar och lister. En större ombyggnad genomfördes kring 90. Fönstren byttes då ut till de smårutiga i nationalromantisk stil som man ansåg skulle ge byggnaden en äldre prägel. Fönsterbågarna har därefter bytts ytterligare en gång. Invändigt finns flera interiördetaljer kvar från denna tid, främst det stora trapphuset med trappräcken, lister, handledare och en öppen spis. Bild på Pedagogien från Mullgatan. Foto: Anders Franzén, oktober 2009 8 (8)

Scoutgården Bild på Scoutgården. Foto: Anders Franzén, oktober 2009 Byggnaden närmast Östra Långgatan det f.d. bostadshuset kan vara uppförd kring 80. Den andra byggnaden tillkom troligen samtidigt med Pedagogien. Betydelse för stadsbilden: Byggnaderna som utgör Scoutgården kan beskrivas som små och anspråkslösa sidobyggnader som gör att skolan framstår som stor och betydelsefull. Samtidigt utgör de en tydlig avgränsning av skolgården mot söder och de spelar en viktig roll för perspektiven längs Mullgatan. De två byggnaderna uppläts till Köpings Scoutkår i slutet av 950-talet. Byggnadsteknik: Byggnaderna är åskådliga exempel på knuttimring i kombination med åstak, en traditionell byggnadsteknik som användes från medeltiden fram till för ungefär hundra år sedan. Timret vilar på en syllmur av sten. Eftersom fasaderna saknar panel kan mellanväggarnas lägen m.m. avläsas utifrån. Arkitekturhistoria: Byggnaderna har en enkel traditionsbunden form. Det går inte att entydigt förstå deras funktion, men det östra huset tycks vara en bostad medan det västra är en ekonomibyggnad. Fönsterformatet på det östra huset är det lilla rokokofönstret, en 700-talsmodell som användes långt in på 800-talet. Material och ursprunglighet: Husen är till största delen ursprungliga. Även färgsättningen har ursprunglig karaktär, likaså tegeltaken och den putsade skorstenen. Färgen på fönstren borde dock snarare vara ljusgrå än vit. Vindskivorna var troligen faluröda och portarna tjärade eller möjligen rödfärgade på uthuset. 9 (8)

Spruthuset - Brandboden Bild på Spruthuset. Foto: Anders Franzén, oktober 2009 Betydelse för stadsbilden: Spruthuset, som förr var en av stadens brandbodar dvs. förvaringsplats för stadens brandsprutor och annat material för brandsläckning är ett betydelsefullt inslag i gatubilden vid Östra Långgatan och Skolplan. Dess ålderdomliga och anspråkslösa yttre gör att det kan tas för en lantlig ekonomibyggnad. Det samspelar med Prostgårdens stall tvärs över gatan. Det ingår även i skolgårdens avgränsning mot norr. I Spruthuset förvarades stadens brandredskap under lång tid. Större delen används fortfarande som förråd till Brandmuseet som ingår i Köpings museum. I södra delen har två garage inretts. Arkitekturhistoria: Huset har en enkel, traditionsbunden form. De går inte att avläsa dess funktion, utöver att det är en nyttobyggnad. Material och ursprunglighet: Alla synliga stomdelar är ursprungliga, förutom taklaget ovanför åsarna, dvs. sparrar och underlagspanel. På portar och luckor finns ålderdomliga smidda beslag, antagligen ursprungliga. Riven byggnad Ytterligare ett uthus har funnits på tomtens norra del, mot Mullgatan i linje med Spruthuset. Det finns ingen exakt uppgift om när byggnaden revs men den fanns troligen kvar i början av 900-talet. 0 (8)

.7 FÖRÄNDRINGAR.7. Byggnader Pedagogien Användningssätt Byggnaden ska inte längre vara skola och fastigheten kommer därför att säljas för annan användning. Villkoret är att användningssättet är möjligt att förena med byggnadens kulturhistoriska värden. En omfattande renovering av byggnaden är nödvändig. Det troliga är att hela eller delar av byggnaden kommer att användas för bostäder. Utvändig utseende Pedagogiens utvändiga utseende ska bevaras eller återställas till en mer ursprunglig utformning. Fasaden: Byggnaden ska även fortsättningsvis vara putsad i en ljust grå nyans. En avfärgning med ursprunglig eller autentisk kulör bör undersökas. Avfärgning bör göras med penselstruken kalklimfärg (våtblandad kalkfärg), vilket bör fästa på nuvarande stänkputs. Om osäkerhet råder ska sakkunnig putsspecialist konsulteras. De enkla fasaddekorationerna ska behållas. Det är takfrisen, ramen i sandsten vid huvudentrén och de slätputsade partierna kring fönstren. Sockeln: En avfärgning med ursprunglig eller autentisk kulör bör undersökas. Sockeln får fogas/putsas/avfärgas endast med mineraliskt bruk/färg etc. Fönster, luckor m.fl. beslag målas på traditionellt sätt i en kulör som gör att de smälter in ej svart. Äkta linoljefärg av hög kvalitet förordas. Taket: Taktäckningen ska även fortsättningsvis vara av lertegel. De fyra skorstenarna är ett karaktärsdrag och har gjort att byggnaden lätt kan lokaliseras på många äldre fotografier. Skorstenarna ska behållas men bör målas svarta. Fönster, dörrar, takfot: Fönstrens storlek får inte ändras. Den symmetriska fönsterindelningen på långsidorna bör behållas, i nödfall med blindfönster. Om fönstren ska bytas kan de smårutiga bågarna ersättas med bågar med tre rutor i varje som fönstren ursprungligen såg ut. Det är viktigt att nya fönsterbågar tillverkas i trä i traditionell stil. Moderna fönster med breda lister eller i andra material än trä skulle innebära en förvanskning. Om 6-rutsfönster sätts in bör de målas i mörk färg enligt ursprunget. Om nuvarande smårutsfönster är kvar bör fönstren vara vita. Dörrarna bör gärna bytas ut mot tidstypiska. Ommålning med ursprungliga eller autentiska kulörer bör undersökas. Till detta ska användas äkta linoljefärg av hög kvalitet, bruten med mineraliska pigment. Balkonger: Idag finns en balkong i järnsmide över huvudentrén mot gården åt sydväst. Om bostäder inreds i fastigheten kan denna fasad kompletteras med ytterligare två balkonger i samma stil och storlek som placeras symmetriskt på var sida om den befintliga. Det innebär att två fönster får ändras till fönsterdörrar. En (8)

förutsättning är att det kan lösas byggnadstekniskt så att balkongerna kan förankras utan yttre anordningar. Om bostäder inreds i bottenvåningen finns det behov av att ordna lätt tillgängliga uteplatser i anslutning till byggnaden. Men att ta upp en eller flera nya dörrar mot gården är ett ingrepp som i hög grad påverkar byggnadens karaktär och bör helst undvikas. Stuprör, utrymningstrappa m.fl. sekundära beslag: Dessa delar bör på traditionellt vis målas i bakgrundens kulör, vanligen fasadkulören. Äkta linoljefärg av hög kvalitet förordas. Interiör De tidstypiska inredningsdetaljerna i byggnaden från 840 och ombyggnaden 90 är av stort värde och bör om det är möjligt bevaras. Det viktigaste målet med detaljplanen är emellertid att uppnå att byggnaden bevaras något så när intakt i stadsmiljön. Invändigt är byggnaden i stor utsträckning förvanskad genom uppdelningen i smårum och användandet av moderna material. Sannolikt måste även en del åtgärder vidtas för att få en rimlig energihushållning i byggnaden. Om det ställs långtgående krav på att de äldre inslagen i interiören måste bevaras kan det allvarligt försvåra möjligheterna att hitta ett lämpligt användningssätt för byggnaden och därmed äventyra dess fortbestånd. Därför införs inte några planbestämmelser om bevarande av interiören. Interiör, målning: Alla ursprungliga eller ålderdomliga snickerier bör målas med äkta linoljefärg av hög kvalitet, gärna bruten i ursprungliga eller autentiska kulörer. Ursprungliga eller ålderdomliga stenarbeten, putsytor, valv etc. bör underhållas/repareras med ursprungliga material och metoder. Invändig tillgänglighet Hiss behöver inte anordnas i byggnaden. Scoutgården Användningssätt Avsikten är att Scoutgården ska bestå. Även denna fastighet får den allmänna användningsbestämmelsen att användningen ska vara anpassad till bebyggelsens kulturvärden. Utvändig miljö Byggnadernas nuvarande utseende ska behållas. Det gäller de knuttimrade väggarna som målats med Falu rödfärg, dörrarna och fönstrens placering, utformning och färgsättning, taket med lertegeltäckning och skorstenar samt de äldre beslagen. 2 (8)

Invändig miljö Det är önskvärt att bjälkarna och det gamla brädgolvet om möjligt bevaras, men några planbestämmelser som gäller interiören införs inte. Spruthuset Användningssätt Spruthuset kommer fortsättningsvis att fungera som uthus till Pedagogien. Användningen ska vara anpassad till bebyggelsens kulturvärden. Utvändig miljö Byggnadens nuvarande utseende ska behållas. Det gäller de knuttimrade väggarna som målats i Falu rödfärg, åstaket med lertegel och den tjärade porten och luckan mot Östra Långgatan samt de äldre beslagen. Invändig miljö Några planbestämmelser som gäller interiören införs inte. Ny bebyggelse på tomten Om det efter arkeologiska undersökningar visar sig vara möjligt att uppföra ytterligare någon byggnad på tomten kan uthus tillåtas i nordvästra delen vid Mullgatan ungefär där det tidigare funnits en byggnad. På fastigheten kommer det troligen att finnas behov av utrymmen för sophantering, carportar eller garage. Förr placerades uthusen ofta tätt. Om garagen i Spruthuset används till annat kan en ny byggnad placeras framför denna. Avståndet mellan byggnaderna får inte understiga 2 meter. En ny uthusbyggnad ska ges en enkel utformning med sadeltak i 8 27 graders lutning, täckt med lertegel. Fasaderna ska bekläs med stående locklistpanel som målas med ljus Falu rödfärg. Vindskivor bör också målas med Falu rödfärg. Byggnaden får vara högst 3, 5 meter hög. Planbestämmelser Skyddsbestämmelser införs i detaljplanen för den yttre miljön enligt följande: Befintliga byggnader Q Användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden. q Särskilt värdefullt bebyggelseområde enligt 3 kap. 2 PBL. Befintliga byggnader får inte rivas. Fasaderna får inte förvanskas. Underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar skall utföras med traditionella material och metoder. Färgsättning skall vara lika som ursprunglig. Nya byggnader f Fasader skall vara av stående locklistpanel som målas med Falu rödfärg. Portar skall tjäras eller svartmålas. Fönster skall vara ljusgrå. Tak skall vara sadeltak täckt med lertegel. f 2 3 (8)

.7.2 Friytor Området framför Pedagogien ska hållas fritt från bebyggelse och, om bostäder inreds i byggnaden, i huvudsak användas för de boendes behov av utevistelse och lekplats. Lekplatser och strövområden Det finns en liten lekplats där Mullgatan och Östra Långgatan löper samman i sydöst. En upprustning av området planeras. Det närmaste strövområdet är Karlbergsskogen och avståndet dit är ca 500 meter..7.3 Trafik Gator och parkering Hastigheten i Gamla stan är begränsad till 30 km/tim. På Mullgatan är motortrafik förbjuden, utom för behörig trafik. Pedagogien Pedagogien kan nås både från Östra Långgatan och Mullgatan. Huvudtillfarten har varit från Östra Långgatan. Mullgatan är en smal gata, enkelriktad i östlig riktning, där det i gällande plan råder utfartsförbud. Viss in- och utfart har ändå skett sedan garagen i Spruthuset tillkom. Garagen är för närvarande uthyrda till boende i andra fastigheter. Garagen kommer antagligen att fortsättningsvis användas för fastighetens behov. Eventuellt kan nya garage, carportar eller markparkeringsplatser anordnas väster om Spruthuset. Här ges en byggrätt för en ny uthusbyggnad. Utfartsförbudet tas bort för Pedagogiens tomtgräns mot Mullgatan. Scoutgården Scoutgården har haft sin tillfart från Östra Långgatan och det har funnits möjlighet att parkera någon bil i västra delen på tomten. Eftersom det troliga är att Pedagogien och Scoutgården kommer att ha olika ägare i framtiden kommer funktionerna att delas upp. Det kommer att vara möjligt att angöra Scoutgården för lastning, men parkeringen får ske på de allmänna parkeringsplatserna i närheten. Det finns några platser vid Östra Långgatan nära Nygatan och vid Karlbergsgatan. I övrigt finns allmän parkering norr om Nygatan och vid Skeppargränd. Det är inte lämpligt att anordna någon tillfart till Scoutgården från Mullgatan och därför behålls utfartsförbudet för Scoutgårdens tomt. Gång- och cykeltrafik Gamla stan På de smala gatorna i Gamla stan måste gång- och cykeltrafiken samsas med biltrafiken. 4 (8)

Borttaget stråk för allmän gångtrafik över Pedagogiens tomt Mellan Mullgatan och Östra Långgatan har allmän gångtrafik tillåtits över Pedagogiens tomt genom ett s.k. x-område i gällande detaljplan. Behovet av en sådan passagemöjlighet är begränsat och eftersom den skulle innebära en stor inskränkning för en privat fastighet tas den bort. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Köping har en knutpunkt vid Hökartorget, avstånd ca 400 meter. Avståndet till järnvägsstationen är ca 600 meter..7.4 Störningar och inverkan på miljön Bestämmelsen att byggnadernas användningssätt ska vara anpassat till kulturvärdena innebär att störande verksamhet inte är tillåten. Verksamhet som alstrar mycket trafik är inte lämplig inom fastigheterna. Någon påverkan på miljön av annan art förväntas inte..7.5 Trygghet Enligt byggnadsnämndens antagna mål för 2006 202 ska trygghetsaspekter belysas i varje ny detaljplan. När det gäller fysisk planering avses främst risken att drabbas av olyckor eller att råka ut för brott i form av våld mot person, stöld eller skadegörelse. Tryggheten i Gamla stan bedöms inte avvika från hur det är i övriga delar av tätorten. Planförslaget innebär ingenting negativt i detta hänseende..8 TEKNISKA ANLÄGGNINGAR.8. Elförsörjning Fastigheterna är anslutna via servisledningar i Östra Långgatan. Ingen ändring är aktuell..8.2 Teleledningar Skanova har ett befintligt nät i omgivande gator. Inga ändringar är aktuella..8.3 Fjärrvärme Fjärrvärmeledningar finns i Östra Långgatan. Scoutgården är ansluten till fjärrvärme (med föreberett avstick mot Pedagogien). Pedagogien har idag elvärme, men bör anslutas till fjärrvärme..8.4 Vatten och avlopp Vatten och avlopp Vatten- och spillvattenledningar finns i Östra Långgatan. Scoutgården har idag vattenanslutning via Pedagogien men måste få en ny servis om fastigheterna ska ha olika ägare. Spillvattenanslutningen är gemensam och för den kommer en gemensamhetsanläggning att inrättas. 5 (8)

2 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2. ORGANISATORISKA FRÅGOR 2.. Förfarande Detaljplanen handläggs med normalt förfarande. 2..2 Tidsplan planprocessen Samråd maj 200 Utställning september oktober 200 Antagande december 200 Laga kraft 2..3 Genomförandetid Genomförandetiden sätts till 5 år från den dag planen vinner laga kraft. När genomförandetiden gått ut fortsätter planen att gälla om det inte finns skäl att ändra den. 2.2 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 2.2. Fastighetsbildning Fastigheterna Gåsen 3 och 4 ska sammanläggas till en fastighet. Gränsen mot Gåsen 5 ska justeras så avståndet mellan Pedagogien och fastighetsgränsen blir 4 meter. Kommunen ansöker om och bekostar fastighetsbildningen. 2.2.2 Gemensamhetsanläggning En gemensamhetsanläggning ska bildas för den gemensamma avloppsledningen mellan Pedagogien och Scoutgården om fastigheterna kommer att ha olika ägare. Köpings kommun ansöker om och bekostar inrättandet av gemensamhetsanläggningen i samband med försäljningen. 2.3 EKONOMISKA FRÅGOR 2.3. Investeringar De nya fastighetsägarna ansvarar för alla åtgärder inom fastigheterna. Ägaren till Gåsen 5 bekostar anläggandet av sin vattenledning från förbindelsepunkt vid fastighetsgräns mot Östra Långgatan. 2.3.2 Arkeologiska undersökningar De nya fastighetsägarna bekostar de arkeologiska undersökningar som behövs vid åtgärder på fastigheterna. 2.3.3 Planavgift Planavgift kommer att tas ut i samband med bygglov i enlighet med antagen taxa. 2.3.4 Anslutningsavgifter Ägaren till Gåsen 5 bekostar upprättandet av ny förbindelsepunkt för vatten i enlighet med taxa för Köpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. 7 (8)